Påståendet att insulin gör dig fet är en stor fet lögn!

Blir vi feta för att viss mat ger en stor utsöndring av insulin

LCHF är som vanligt en het diskussion i media. Det senaste är att Cissi Wallin som är programledare i Kvällsöppet tror sig ha fått en inflammation i bukspottskörteln efter att ha följt LCHF under en tid. Jag blev någon dag efter den artikeln uppringd av Kvällsöppet där de först ställde en rad frågor till mig kring LCHF och min syn på deras kost. Jag svarade att jag inte hade så mycket emot själva kosten mer än att jag ansåg den vara onödigt restriktiv och sen la jag till att det jag däremot inte gillar är hur man inom LCHF använder sig av en helt påhittad fysiologisk förklaringsmodell till varför folk blir feta. Hon bad mig utveckla och så fort jag sa att insulinfrisättning från kolhydrater inte gör någon tjock så fick jag direkt kommentaren ”men stämmer inte det?” i en överraskad ton från kvinnan från Kvällsöppet.

Att det inte stämmer tror/hoppas jag att de flesta som läser här på sidan redan vet efter mina inlägg kring LCHF som börjar bli en ganska betydande mängd nu. Hur som helst så blev jag inbjuden att vara med i deras program. Då jag även var tydlig med att jag inte heller direkt var något fan av SNR eller Livsmedelsverkets hanterande av hela situationen skulle jag vara med som någon slags mittemellanfigur i debatten. Jag sa att jag var lite tveksam till att ställa upp då jag dels behövde åka upp till Stockholm (jag verkligen älskar Skåne ;)) och sen anser jag att TV-debatter kring kost är totalt meningslösa. Folk kan slänga ur sig precis hur mycket skit som helst utan att behöva backa upp det med någon form av fakta. Och vanligen utnyttjas denna ”förmån” också friskt. Efter lite mer än 2 timmar så bestämde jag mig dock för att jag skulle ställa upp men tyvärr kom mitt beslut för sent för TV4.

Så då jag missar att få vara med på debatten i TV så tänkte jag att jag skulle bemöta huvudargumentet som LCHF-arna garanterat kommer dra upp i debatten idag redan innan debatten är genomförd. För vi vet ju alla att det kommer bli samma gamla tjat om kolhydrater, insulin och fettinlagring.

Vad vi redan vet från mina tidigare artiklar

Effekten av insulinniåver på viktnedgång
Tre överviktiga personer fick äta 1500 kcal/dag med två olika dieter. En utan kolhydrater och en med 74 E % kolhydrater. Insulinnivåerna förändrades tydligt men inte viktnedgången.

Innan jag tar upp ännu mer information som visar att kolhydrater->insulin->du blir fet inte stämmer tänkte jag snabbt gå igenom det som jag redan tagit upp här på sidan. Det hela började med mina inlägg kring en metabol fördel. I de här tre inläggen tog jag upp totalt 13 studier där man under väldigt kontrollerade former gett försökspersoner olika dieter med vida skillnader i kolhydrater och fett (1, 2, 3). Resultatet från alla dessa studier är att viktnedgången blir precis den samma oavsett om man äter stora mängder kolhydrater eller stora mängder fett. Allting beror på kalorierna så länge som proteinintaget är det samma. Det finns ingen studie som någonsin visat på något annat än just detta resultat.

Förra sommaren skrev jag sen flera långa inlägg kring alla saker som Gary Taubes påstår och som inte stämmer (4, 5, 6, 7, 8, 9). Även om dessa inlägg var riktade till allt skitsnack som Gary Taubes använder sig av så kan man i princip överföra allting på LCHF då de också använder sig av samma påhittade fysiologi för sina argument. I mina sex inlägg i denna serie tog jag upp saker som:

  • hur man nästan uteslutande använder sig av vetenskapliga artiklar från innan 1970-talet för att argumentera för sin sak (4). Oftast är det dessutom hypoteser från denna tid som tas upp, inte faktiska studieresultat. Att senare forskning totalt motbevisat dessa hypoteser nämner man givetvis inte.
  • att påståendet att överviktiga inte äter mer kalorier än normalviktiga inte stämmer (5)
  • att om man tittar på en enda måltid så blir fettinlagringen större efter en måltid med mycket fett jämfört med en måltid med lika många kalorier men mer kolhydrater och högre insulinfrisättning (6). I längden jämnas detta givetvis ut och kalorierna styr men det är ju ändå den total motsatsen mot vad som påstås inom LCHF.
  • att insulin alltid finns i blodet och dess funktion är att styra kroppens förbrukning av energigivande näringsämnen; substratförbrukning. Och även om insulin kan lagra in fett i fettcellerna så finns det ett annat hormon vid namn ASP som gör detta mer effektivt än insulin och ASP stimuleras av fett, inte kolhydrater (7)
  • att kroppen i princip aldrig har någon brist på varken blodsocker eller fettsyror i blodet att använda som energi (8)

 Ännu mer fakta som visar att insulin -> tjock inte stämmer

Trots att många säkert tycker att informationen här ovanför är långt tillräcklig för att man ska förstå att höga insulinnivåer inte gör att man går upp i vikt så tänkte jag nu ta upp ännu mer fakta som understryker detta ännu mer. Det kommer bli en väldigt blandad kompott i det här inlägget nu, allt ifrån epidemiologi till genforskning till väldigt strikt kontrollerade studier på djur och människor.

Det jag tänker börja med är insulinnivåer och viktförändring

Höga insulinnivåer innebär minskar risken för viktuppgång!

Ja, ni läste rubriken rätt. Detta är dessutom ingen ny information utan den har varit känd i lite över 20 år nu. Bevisen för detta kommer från en rad olika typer studier. Till exempel har man sett att personer med höga insulinnivåer i blodet eller högt blodsocker efter en måltid går upp mindre i vikt än personer med lägre insulinnivåer i blodet (9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 35, 36). Resultatet är dock inte alltid konsekvent då ett par studier visat att insulinnivåerna inte spelar någon roll (19, 20, 21) och en studie har visat på motsatsen, alltså att höga nivåer av insulin ökar risken för viktuppgång (22). Vissa studier har även visat på blandade resultat där vissa subgrupper fått en minskad risk, vissa ingen skillnad och vissa en ökad risk (23, 24).

Sett överlag är dock mönstret som du säkert ser ändå tydligt. Personer med hög insulinresistens eller höga insulinnivåer i blodet riskerar i mindre grad att gå upp i vikt än personer med lägre insulinnivåer eller bättre insulinresistens. Den exakta motsatsen mot vad som förutspås av LCHFs modell för viktuppgång.

Insulin minskar aptiten via hjärnan

Murmeldjur sitter på en sten
Murmeldjur kan få hela sin bulk inför vintern förstörd om man höjer insulinnivåerna i hjärnan.

Vad kan då förklara denna effekt från insulin? Jo förklaringen ligger i att insulin fungerar som ett anorektiskt hormon i hjärnan. Alltså insulin dämpar hungern och ökar energiförbrukningen (en anorektisk effekt ska alltså inte förväxlas med ätstörningen anorexia nervosa, det är något helt annat). Redan i början på 80-talet så hade man visat detta på apor (25*) och råttor (26). Samma sak har sen dess visat sig gälla även för möss (27), får (28), kycklingar (29) och murmeldjur när de försöker bulka upp sig inför hösten och vintern (30). För alla dessa djur innebär alltså mer insulin antingen en viktnedgång eller minskad viktökning.

Hur ser det då ut för människor. Föga överraskande så är resultatet precis det samma där. Höjer man insulinnivåerna så äter folk mindre. Att genomföra den här typen av försök på människor är som du säkert förstår lite problematiskt och det tog därför lite tid innan man hittade en fungerande lösning för att testa insulinets effekter.

Lösningen blev att man sprutade in insulin via näsan vilket gjorde att man kunde höja insulinnivåerna i hjärnan utan att höja dem så mycket i blodomloppet . De här försöken visade att män gick ner i vikt över 8 veckor när de fick insulin medan denna effekt inte gick att påvisa hos kvinnor (31). I ett efterföljande försök testade man effekten av insulin till hjärnan på matintaget vid endast en måltid och resultatet var det samma där. Män åt mindre kalorier medan man inte såg någon effekt hos kvinnor (32). När samma försök utförs på överviktiga män kan man inte se någon effekt av insulin vid näsan under 8 veckor (33). Insulin via näsan har också visat sig höja energiförbrukningen efter en måltid hos normalviktiga män (34).

Att spruta in insulin via näsan kan kännas lite onaturligt och det speglar ju inte direkt vad som händer i verkliga livet när man äter en måltid men det finns andra försök som kan ge oss en lite inblick i detta. Låter man personer äta olika typer av måltider och sen mäter deras blodsocker, insulinsvar o.s.v. så har man i en meta-analys kunnat visa att höga insulinnivåer efter en måltid sammanfaller med en högre mättnadskänsla (37). Om man ger insulin intravenöst, alltså direkt in i blodet, uppstår lite problem då det kan leda till lågt blodsocker. Om man ska göra detta så måste man därför även ha koll på blodsockret. När man genomför den här typen av försök har man sett att insulinnivåerna i blodet för sig själv inte påverkar hungern oavsett om man höjer insulinnivåerna högre än normal efter en måltid eller om man höjer dem i fastande (38, 39, 40, 41, 42).

Den genetiska forskningen ger inget stör alls till LCHFs modell

En av grundpelarna i LCHFs påhittade fysiologiska modell för fetma är att det är insulin som stänger in fett i våra fettceller vilket gör oss feta alternativt hungriga i förtid vilket gör att vi äter igen och vi blir feta. Detta säger man då är den huvudsakliga orsaken till att så många människor idag är feta och skulden läggs då på kolhydrater eftersom det är dessa som främst står för insulinfrisättningen i en normalkost.

Idag känner vi till en mängd olika gener som predisponerar för övervikt (43, 44, 45, 46). Om du har en av dessa gener är alltså risken större att du ska bli överviktig än om du inte haft genen. Generna är naturligtvis ingen säker dom på något sätt utan det handlar som vanligt om en förändring i risk och sen avgör ens livsval ens egna slutliga utfall eller resultat. I princip alla genetiska variationer som vi idag känner till som kan påverka vikten har en direkt inverkan på det centrala nervsystemet och hjärnan (43, 44, 45, 46). Nu är jag ingen expert på gener men av de tre översiktsartiklarna som jag refererar till här så är det ingen som nämner någon gen som direkt påverkar fettcellerna på något vis.

Argument för den andra sidan

När det gäller argument eller evidens för den andra ståndpunkten, att insulin gör människor feta, så finns det faktiskt ingenting som direkt klart talar för det. Två vanliga argument som dock brukar tas upp som är värda att nämna för sig själv är att personer med obehandlad diabetes typ 1 snabbt går ner i vikt och att personer som behandlas för diabetes typ 2 ofta går upp lite i vikt.

Diabetes typ 1 och viktnedgång – ett stöd för kolhydrathypotesen?

Att personer med diabetes typ 1 ofta rasar i vikt när sjukdomen slår in brukar ofta tas upp som ett argument för att insulin är avgörande för fettinlagringen. Misstaget som görs vid den här typen av argumentation är dock att man inte ser skillnad på något som krävs för fettinlagring kontra något som är avgörande för fettinlagring. Det finns många liknelser från vardagen som illustrera denna skillnad.

För att en cykel ska kunna fungera behövs det hjul, kedja och pedaler. Tar du helt bort några av dessa faktorer så kommer du inte kunna använda cykeln. Men bara för att dessa behövs för att cykeln ska fungera så innebär inte det att det är antingen hjulen, kedjan eller pedalerna som avgör hur snabbt cykeln rullar. Det som avgör hastigheten är istället hur mycket kraft du överför till pedalerna, via kedjan ner till hjulen.

Det samma gäller också vid diabetes typ 1. Det som sker när inget insulin alls finns att tillgå är att fettcellernas förmåga att stänga inne fett helt lamslås. Så fettcellerna kan dra in fett i cellen men detta fett frisätts direkt igen. Ett av symptomen vid typ 1 diabetes är också en stor hunger just för att kroppen inte kan ta åt sig eller använda energi. Obehandlad diabetes typ 1 innebär också att personen gör sig av med en hel del energi via urinen vilket i sig ökar kaloribehovet.

Behandling av diabetes typ 2 och viktuppgång

En vanligt förekommande bild som påstår att fett inte gör oss feta utan att det är kolhydraterna
En vanligt förekommande bild som påstår att kolhydrater gör oss feta genom insulin. Det känns precis lika självklart som påståendet att fett gör oss feta inte sant?

Det andra argumentet kring diabetes som används för att försöka ge stöd för påståendet att höga insulinnivåer leder till viktuppgång är att personer som börjar behandlas med insulin vid typ 2 diabetes ofta går upp lite i vikt. Att människor ofta går upp lite i vikt när de börjar behandlas med insulin är sant och är visat i en mängd studier även om viktuppgången skiljer sig en hel del mellan olika typer av insulin och behandlingsformer (51).

I det här fallet finns det flera faktorer som man måste ta i beaktande. Den första faktorn är att personer med diabetes typ 2 har en brist på insulin sett till deras fettcellers behov. Så trots ofta höga nivåer av insulin så är fettcellerna i lite av samma situation som vid diabetes typ 1, de fungerar inte som det är tänkt. När man då tillför insulin kanske man, precis som vid diabetes typ 1, återställer balansen och den vikt som personerna med diabetes typ 2 går upp kan vara vikt som de egentligen redan skulle haft om deras egna insulinproduktion kunnat hänga med kraven.

Personer med diabetes typ 2 med dålig blodsockerkontroll kommer också att kissa ut en del kalorier via urinen. Även detta åtgärdas med insulinbehandling och detta innebär givetvis att personens kaloribehov kommer minska (52). Man uppskattar att energiförbrukningen minskar med ungefär 5 % hos personer som slutar kissa ut kalorier (54). För en person med ett kaloribehov på 3000 kcal innebär detta 150 kcal varje dag. Fortsätter personen då att äta som vanligt kommer vikten istället att gå upp.

Lågt blodsocker är som jag tagit upp i tidigare inlägg här på sidan väldigt ovanligt hos friska personer (8) men hos personer som injicerar insulin är det mer vanligt. När detta sker kommer personen att bli hungrig och matintaget ökar (52). Det har också visat sig att diabetiker som upplevt illamående, yrsel eller någon annan mer allvarlig effekt av lågt blodsocker går upp mer i vikt än personer som inte upplevt detta (53). Möjliga förklaringar här är att personerna också mer ofta upplever de mindre allvarliga fallen av lågt blodsocker och då äter mer eller att personerna medvetet äter mera just för att undvika lågt blodsocker.

När man skjuter in insulin för sig själv går man dessutom förbi alla andra hormon som utsöndras när man äter en måltid som stimulerar kroppens egna insulinproduktion. När man kompletterar insulinbehandling med ett av dessa hormon vid namn amylin ser man en viktminskning istället för viktökning (54, 55, 56, 57, 58, 59). Om nu insulin varit den allra viktigaste faktorn för övervikt så undrar man ju hur denna effekt skulle kunna ske.

Summering – LCHFs modell, insulin -> övervikt saknar helt stöd!

Jag har tagit upp en väldig massa information i denna artikel och tidigare artiklar som alla pekar på att insulin inte har någon större effekt på vikten. Om något så kan insulinresistens och medföljande högre insulinnivåer vara kroppens kroppens sätt att försöka motverka viktuppgång. Detta är en hypotes som många forskare fört fram genom åren (47, 48, 49, 50) och som också stämmer väl med den epidemiologiska data jag tog upp tidigare i detta inlägg.

Jag uppmanar alla som läser det här inlägget och som tidigare trott på berättelsen kolhydrater -> insulin -> övervikt att plocka upp sina LCHF-böcker eller surfa in på deras favoritkälla till kunskap om LCHF och se vilka referenser som faktiskt ges till detta påstående. De som gör detta kommer märka att det inte finns några relevanta referenser. Det är helt enkelt en påhittad modell som helt saknar stöd i den vetenskapliga litteraturen.

Trots all informationen här ovanför som talar emot påståendet att kolhydrater höjer insulinet som gör att man blir överviktig, och trots att det egentligen inte finns något som talar för det, så kommer detta påstående säkerligen inte dö ut. Påståendet har levt sitt egna liv i flera decennier nu och kommer att fortsätta göra det så länge som det finns folk som vill tjäna pengar på att sälja dieter. Att gemene man går på det hela är inte förvånande, det är en historia som låter övertygande när man hör den. Det känns liksom självklart om man inte har en mer komplett bild av människans fysiologi vilket få människor av naturliga skäl har. Förklaringen är ju också så enkel att förstå så den går att föra vidare till arbetskamraterna under en 10 minuters fika.

Så att gemene man går på och tror på förklaringen är för mig nästan självklart. Lika självklart som att många fortfarande tror och ännu fler förr trodde att fett gör dig fet. För det låter ju också självklart inte sant?

Så det är inte heller gemene man jag är irriterad på när jag skriver inlägg som det här. De jag irriterar mig på är de personer som försöker ge sken av sig att vara kunniga och pålästa inom ämnet och sen trycker på folk den här förklaringen för att i nästa sekund sälja något. Jag avslutar nu det här inlägget med en av mina favoritbilder…

Bara för att man säger något många gånger blir det inte sant
Bart Simpson förklarar det så bra

Referenser som inte finns online:

25: Woods SC, Porte D Jr (1976) Insulin and the set-point regulation of body weight. In: Hunger: basic mechanisms and clinical implications. Raven, New York, pp 273–280

290 thoughts on “Påståendet att insulin gör dig fet är en stor fet lögn!

  1. Tack för att du tar dig tid att exponera felaktiga påståenden för vad de är: myter, fantasier och påhittade säljargument.

  2. Är det inte svängningarna i blodsockret (och insulinet) lowcarb-rörelsen trycker på orsakar att man blir fet? Mindre mängd kolhydrater, stabilare blodsocker, färre blodsocker-dippar och mindre sug att äta, vilket resulterar i färre kalorier in och således viktnedgång? Dvs insulinet visst är ”skyldigt”, men inte så enkelt som en del försöker få det att framstå som över fikapausen?

  3. Åh du måste ställa upp nästa gång de ringer, skulle vara grymt kul att se även om jag förstår din ambivalens iom att man alltid ger folk relevans när man går i debatt med dem… men jag tror det hade varit värt det.

    Ang Cissi så är hon ju ett sorgligt exempel på tjejer som kämpar för ”kvinnors rätt att se ut som de vill”, och ”mot sjuka smalhetsideal”, men som själva inte ens tillåta sig att komma upp i normalvikt utan sätta igång nån strikt diet ala LCHF, gärna med blogg för att ”inspirera andra”…! Känns som man ska börja med acceptera sig själv och om man inte kan det åtminstone hålla det för sig själv. Visst det är lit OT, men samtidigt inte, skönhetsidealen och normerna för människors utseende är är dietmakarnas viktigaste vänner. Även om många skulle behöva gå ner i vikt är det få som skulle orka försöka om det inte var för idealen.

  4. Jag tycker det är jättebra att du synar argumenten noga. Sådant behövs verkligen. Jag har läst en del av dina tidigare inlägg och kunnat konstatera att jag inte vågar påstå varför LCHF funkar. Men det funkar faktiskt. Från torr och fnasig hud till babylen hud som inte behöver smörjas mera, från ständigt trött till att behöva en halvtimme mindre sömn per dag, från 82 kg till dagens stabila 69-70 kg (var nere i 65 när jag också ammade), bättre humör och förstås godare mat 🙂 Vad kan det bero på? Jag har ätit LCHF (inte jättestrikt så där att jag aldrig skulle äta en frukt eller dricka mjölk, men definitivt utan storfuskande. Jag har inte övergivit min diet en enda dag) i snart två år.

    Varför funkar LHCF? Det är den stora frågan. Eller är det. Kanske det inte har så stor betydelse ändå. Huvudsaken är att jag nu mår bra och är lätt i kroppen.

  5. Mikael:
    Är det inte svängningarna i blodsockret (och insulinet) lowcarb-rörelsen trycker på orsakar att man blir fet? Mindre mängd kolhydrater, stabilare blodsocker, färre blodsocker-dippar och mindre sug att äta, vilket resulterar i färre kalorier in och således viktnedgång? Dvs insulinet visst är “skyldigt”, men inte så enkelt som en del försöker få det att framstå som över fikapausen?

    Vad som beror på vad beror helt på vem man frågar. Berättelserna går isär ungefär lika mycket som vad de själva anser är LCHF 🙂 De senaste kokböckerna för hela familjen är ju snarare isometoden, GI eller något liknande. Men skriver man LCHF på framsidan säljer man ju böcker nuförtiden…

    Så här står det i matrevolutionen angående kolhydrater, insulin och fett:

    Mer kolhydrater, mer insulin, mer fetma. Det sambandet är nyckeln till vanlig övervikt. Insulin lagrar in fett i fettcellerna och låser fast det. Om insulinnivåerna i blodet är höga sitter dina fettreserver fast och ökar gärna i storlek. Mängden insulin i ditt blod kan i längden avgöra din fettvikt.

    Det går bra att få ihop insulinets effekt med pratet om kalorier och vikt. Det enkla sättet är att konstatera att kolhydrater och insulin gör dig hungrigare. För mycket insulin får dig att äta mer än du behöver.

    Mycket tydligare än så att man lurar på en helt felaktig bild av hur kroppen fungerar tror jag inte det kan bli.

    Sen kan man ju också stöta på förklaringen som du tar upp. Men överviktiga och diabetiker har högt blodsocker. Det är det som är deras problem. Blodsockret blir går inte ner som det ska. Att då skylla på lågt blodsocker för att man äter känns lite underligt 🙂

    De där dipparna i blodsocker där blodsockernivån är lägre än normalt som man så ofta får se en bild på sker hos friska, unga, smala och aktiva personer. Det sker inte hos överviktiga.
    https://traningslara.se/taubes-skitsnack-del-5-svalt-pa-cellniva/

    Att en snabb sänkning av blodsockret från en hög nivå till en mindre men fortfarande hög nivå tror man också ska kunna signalera hunger. Men det finns inte särskilt mycket stöd för det heller som jag kunnat hitta. Och även där så är det ju de unga, smala och aktiva som främst råkar ut för fenomenet. Det är ju så kroppen ska fungera. Blodsockret ska kunna regleras snabbt.

  6. karinf: Åh du måste ställa upp nästa gång de ringer, skulle vara grymt kul att se även om jag förstår din ambivalens iom att man alltid ger folk relevans när man går i debatt med dem… men jag tror det hade varit värt det.

    Vi får se om de eller någon annan hör av sig igen. Men det var ett ganska svårt beslut att ta. Det jag är bäst på är träning och fysiologi. Visst kan jag en del kring kost och hade säkert klarat mig bra i debatten. Men jag har svårt att stå och uttala mig så som folk brukar göra på kvällsöppet inom ett ämne där jag faktiskt inte har någon officiell utbildning. Det verkar inte vara några besvär för folk på LCHF-sidan dock 😉

    Och när jag väl svarade dem så sa jag ju ja så chansen finns att jag ställer upp nästa gång.

  7. @Guddi
    Jag skulle vilja veta dina tankar kring det som Dr Lustig tycker.
    Han säger ca 9:24 in i detta inslag att insulin
    ”…(has) everything to do with obesity…”.
    http://www.youtube.com/watch?v=m8dWNbEscOw

    Fel, bluff, påhitt?
    Han verkar skilja på akut kontra kroniskt insulinpåslag?
    Och pekar en del på leptin resistans pga av insulin.

    Du får gärna peka på gamla trådar, som jag kanske missat, om du inte vill skriva om saker du redan skrivit.

    Hade hemskt gärna sett dig på TV4, verkligt synd att du inte är med!

  8. Jeanette H-H: Varför funkar LHCF? Det är den stora frågan. Eller är det. Kanske det inte har så stor betydelse ändå. Huvudsaken är att jag nu mår bra och är lätt i kroppen.

    Hallå Jeanette!
    Först ska det ju nämnas att LCHF inte fungerar för alla. https://traningslara.se/lchf-vs-kost-med-mer-kolhydrater-vad-ar-bast-for-viktnedgang/

    Att det sen fungerar väldigt bra för många beror säkert på olika faktorer för olika personer. När det bara gäller kosten har jag varit inne på en sak som jag tror mycket på i mitt inlägg kring bra mat och skitmat, https://traningslara.se/vad-ar-skitmat-och-vad-ar-bra-mat/

    Är man obese med dålig kontroll på blodsockret sen tidigare så vinner man säkert mycket i upplevd hälsa bara på att få bättre kontroll på det.

    Sen finns det intressant forskning kring kost och belöning där jag tror att LCHF mer eller mindre eliminerar det som många har svårt för att kontrollera så som godis, läst, kakor och snabbmat. Bara grejen att man börjar laga mat själv kan nog göra en hel del på det området. Om man äter eller dricker något med mycket kalorier som smakar likadant många gånger om så kan den rätten eller drycken lätt skapa en psykologisk tillfredsställelse. Ett bra exempel där är öl som mer eller mindre ingen gillar första gången de provar men efter några år med öldrickande på fest så börjar de flesta tycka att det smakar riktigt gott och de börjar dricka det till lunchen och framför TVn.

  9. Shrinkin David: Jag skulle vilja veta dina tankar kring det som Dr Lustig tycker.
    Han säger ca 9:24 in i detta inslag att insulin
    “…(has) everything to do with obesity…”.
    http://www.youtube.com/watch?v=m8dWNbEscOw

    Lustigs modell för övervikt är fruktos -> insulinresistens i levern -> höga insulinnivåer -> leptinresistens -> övervikt.

    Lustig är alltså inte emot kolhydrater utan fruktos och då även socker eftersom det är 50 % fruktos. Om man fått insulinresistens i levern från för mycket fruktos så följer man varken SLVs råd, SNR i allmänhet, LCHF eller någon annan diet egentligen. Då äter man som folk gör i allmänhet 🙂

    Sen ska det nämnas att Lustigs modell är en hypotes. Det kan mycket möjligen vara så att den stämmer men den är ju inte direkt etablerad. Lustig tror ju givetvis på den och att han säger att det finns fullgoda bevis för det han säger är ju inte så förvånande. När han skriver artiklar i verkliga vetenskapliga tidskrifter så är det inte lika övertygande.

    Men Lustigs råd bör ju alla följa redan nu. Socker och för mycket fruktos är inte bra för det. Det håller i princip alla med om oavsett vilken kost de rekommenderar.

    När det gäller många av Lustigs uttalanden i videon du länkade till så är det mycket skitsnack där med. Det fungerar bra framför en kamera när man inte behöver backa upp det.

  10. @Guddi

    Tack för snabbt svar!

    Sant. Det som ofta kommer bort i TV’s ”munhuggande” är att ALLA direkt avråder från läsk/godis osv.
    Är själv räddare för fruktos än glukos.
    Ser mitt eget ”lowcarbande” som ett ”rehab” från socker där jag vartefter övergår mer mot GI-hållet.
    Framförallt i samband med ökande träningsdoser.

  11. Bra att det finns någon som konkret kan ge lite balans i debatten!

    Din senaste kommentar ang belöning stämmer väl med min erfarenhet! Jag bryr mig knappast om exakt på molekylnivå vad det är med LCHF som gör att jag mår bättre, väger mindre osv. (Även om jag gärna skulle vilja ha facit!!) Jag vet att om jag skulle äta normala portioner med pasta, bröd & potatis till min mat samtidigt som jag håller mig i från sötsaker samt motionerar lite mer än tidigare så håller jag min vikt någorlunda bra då med! Men problemet är ju precis som du säger att jag MOT MIN VILJA glider in på lite extra pasta, några extra mackor till kvällen, fikabröd på jobbet, godisfrossa på helgen osv, osv.! Till slut är mättnadskänslan ingen faktor längre, det går att fylla på ändå! För övrigt saknar jag dina kritiska inlägg på tex kostdoktorn, de behövs sannerligen!! Mvh
    Henrik

  12. Hej Jacob!

    Välkommen åter! Angående professor Lustigs mycket genomtänkta syn på det hela så säger han ju att högt insulin är helt centralt i kanske 90% av alla fall av fetma:

    http://www.youtube.com/watch?v=m8dWNbEscOw

    Vad Lustig säger är alltså motsatsen till ditt inlägg ovan. Du får gärna avfärda professor Lustig med ord som ”skitsnack” om du vill. Jag skulle dock föreslå att nyfikna lyssnar på honom och drar sina egna slutsatser om vem som är trovärdig i frågan.

  13. Det är rätt Doc. Kör du vidare på ”jag drar en mening ur sin sammanhang och argumenterar utifrån det” som du gjorde förra året. Att Lustig inte anser att kolhydrater i sig är anledningen till fetma och att han inte heller tror att man behöver utesluta alla kolhydrater för att bli av med problemet har han uttryckt flera gånger om i olika sammanhang.

    http://www.thelivinlowcarbshow.com/shownotes/2112/dr-robert-lustig-episode
    http://www.thelivinlowcarbshow.com/shownotes/2925/dr-robert-lustig-best-of-2010-encore-week-1-episode-429/

    Senast var det för lite mer en vecka sen i en artikel i nature, http://www.nature.com/nature/journal/v482/n7383/full/482027a.html
    Notera hur han endast nämner socker i hela artikeln. Inte ett enda ord om kolhydrater i sig och inte heller ett enda ord om att insulinutsöndringen efter en måltid skulle vara orsak till något problem.

    Sen om han har ändrat åsikt så har han precis lika mycket att backa upp den nya åsikten med som du har Doc. Precis ingenting 😉

  14. Ett liten notis till. Lustig har skrivit första kapitlet i boken ”Obesity: Nature or Nurture?” som gavs ut förra året. I hela detta kapitel nämner han inte ordet kolhydrater (eg carbohydrates) en endaste gång. Du har rätt dock, Lustig verkar ju verkligen se kolhydrater som ett väldigt stort problem 🙄

  15. @Doc och Guddi

    Tycker nog att Guddis stycke om att Prof Lustig är emot fruktos i synnerhet, stämmer väl med min bild av Prof Lustig.

    Sen stämmer ju delarna med ”akut” insulinpåslag som Prof Lustig tar upp i videon ganska väl med hur Guddi säger att insulin fungerar.

    Jag tycker också att Prof Lustigs hypotes om ”kroniskt” insulinpåslag (antagligen pga fruktos) med dess konsekvenser av leptin resistans och med påföljande viktökning är sannolik och klart trovärdig.

    Så jag vore glad om vi ( =ni med kunskaper 🙂 kunde bena ut om det finns ett ”akut” kontra ”kroniskt” tillstånd av insulinpåslag.
    För är det så, då skulle nog lowcarb vara en del av botemedlet som Prof Lustig säger och så många upplevt.
    Och en lättare, friskare kropp kommer lättare i träning vilket är del två för hälsa och kvalitet i livet.

  16. Mycket intressant!

    Har faktiskt inte hört detta tidigare att insulinet INTE gör att man blir fet.

    Några frågor kommer upp som jag skulle uppskatta om du han med att svara på:

    – Så det jag hört ang att folk med insulinresistens går upp mer i vikt/blir fetare än en som har väl fungerande receptorer beror alltså på något annat än att deras kropp har mycket mer insulin i omlopp?

    – Om vi tar två identiska personer som intar lika många kcal där den ena baserar hela sitt kolhydratintag på fullkornspasta och den andra på maltodextrin så skulle dem inte skilja i kroppssammansättning efter låt säga 1 år? (skippa faktorer så som vitaminbrist osv)

    Som sagt skulle verkligen uppskatta om du ville svara på dessa frågor. Och tack för ett bra inlägg!

    MVH

  17. Shrinkin David: Så jag vore glad om vi ( =ni med kunskaper 🙂 kunde bena ut om det finns ett “akut” kontra “kroniskt” tillstånd av insulinpåslag.

    Givetvis finns det en akut ökning av insulinet vid en måltid. Men det finns ingenting som säger att många höga akuta kortvariga höjningar leder till ohälsa och att vilonivån av insulin ökar i längden.

    Det är ett påhitt från både GI och LCHF-rörelsen. För 15-20 år sen så var det en intressant hypotes. Nuförtiden är det en hypotesen som forskare lagt på hyllan med andra hypoteser som man inte längre håller. För att sälja böcker fungerar den dock fortfarande alldeles utmärkt 🙂

    Staffan Lindeberg tar ju upp det i Docs egna intervju med honom. Snacket kring insulin kommer vid 4.30 ungefär. Notera att han inte ens kallar det för hypotes, han benämner det som en berättelse.
    http://www.youtube.com/watch?v=tRD1jHJG29U

    Mig veterligen finns det ingen seriös forskare som tror på det som Staffan kallar berättels och som tex Doc skrev i matrevolutionen. Här försökte han ju med att referera till ett citat av en auktoritet, någon faktisk information som stödjer det han säger kan han inte lägga fram.

    Tittar vi sen på kroniskt höga insulinnivåer så är det ohälsosamt, finns nog ingen som tvekar i den frågan. Det finns ett par kända möjliga vägar till varför insulinnivåerna blir förhöjda. Ett högt kolhydratintag i sig är inte med på den listan. Ett högt fruktosintag är det däremot. Brist på vissa vitaminer och andra näringsämnen är det med. Dålig sömn, stress, övervikt i sig, mediciner och säkert annat känt och okänt med.

    Har man väl de höga insulinnivåerna så kan lågkolhydratskost vara ett bra alternativ (det kan det också men jag ser ingen anledning till varför man ska begränsa sig själv). För då får man ju ner insulinnivåerna. Men man ska inte blanda ihop behandling med botemedel. Som Staffan Lindeberg också tar upp så verkar man dessutom kunna uppnå samma sak även om man inkluderar kolhydrater i kosten.

  18. Joakim: – Så det jag hört ang att folk med insulinresistens går upp mer i vikt/blir fetare än en som har väl fungerande receptorer beror alltså på något annat än att deras kropp har mycket mer insulin i omlopp?

    Ja, det beror på något annat.

    Joakim: – Om vi tar två identiska personer som intar lika många kcal där den ena baserar hela sitt kolhydratintag på fullkornspasta och den andra på maltodextrin så skulle dem inte skilja i kroppssammansättning efter låt säga 1 år? (skippa faktorer så som vitaminbrist osv)

    Problemet här är att man inte kan skippa de andra faktorerna. Mat är en helhet.

  19. Guddi #14, 15,
    Hepp. Där bytte du vackert ämne helt: från insulin till kolhydrater.

    Professor Lustig säger att högt insulin är helt avgörande för fetma hos 90 procent av fallen. Du säger att det är en ”stor fet lögn”. Det går liksom inte riktigt ihop. 😉

  20. @Guddi

    Tack igen för snabbt svar!

    Intressant länk med Staffan Lindeberg, hade jag inte sett förut.
    Staffan säger att ”han är öppen för att det (berättelsen) kan vara så, men har svårt att få ihop vetenskapliga fynd (för det)”.
    Det stämmer nog med nuläget av vetenskapen kring detta.

    Suck. Att inget kan vara enkelt… 😉

    Stärker mig ändå i att vara restriktiv mot fruktos i synnerhet.

  21. Doc:
    Guddi #14, 15,
    Hepp. Där bytte du vackert ämne helt: från insulin till kolhydrater.

    Professor Lustig säger att högt insulin är helt avgörande för fetma hos 90 procent av fallen. Du säger att det är en “stor fet lögn”. Det går liksom inte riktigt ihop. ;)

    Att den här diskussionen gäller kolhydrater -> insulin -> fettinlagring är hur tydligt som helst. Men jag antar att när du inte kan använda ett lösryckt citat för att stödja det du vill få fram så får du ta en rubrik för sig själv och försöka med den.

    Vi kan ju säga så här istället. Så här skriver du i din bok Andreas:

    Matrevolutionen sid 74-75: Mer kolhydrater, mer insulin, mer fetma. Det sambandet är nyckeln till vanlig övervikt. Insulin lagrar in fett i fettcellerna och låser fast det. Om insulinnivåerna i blodet är höga sitter dina fettreserver fast och ökar gärna i storlek. Mängden insulin i ditt blod kan i längden avgöra din fettvikt.

    Det går bra att få ihop insulinets effekt med pratet om kalorier och vikt. Det enkla sättet är att konstatera att kolhydrater och insulin gör dig hungrigare. För mycket insulin får dig att äta mer än du behöver.

    Skulle du vilja ge oss referenser som stödjer detta påstående?

  22. Guddi: Ja, det beror på något annat.

    Kan du berätta något om vilka faktorer det handlar om istället då?

    Guddi
    Problemet här är att man inte kan skippa de andra faktorerna. Mat är en helhet.

    Ok så har du något svar på min fråga om vi då antar att båda dessa personer fick i sig allt vad gällande vitaminer och mineraler dem behöver då?

  23. Guddi,
    Pratet om ”lösryckt citat” är krystat, tycker du inte? Att högt insulin är det stora problemet bakom fetma är huvudbudskapet Lustig för fram genom hela den 15 minuter långa intervjun, liksom de föreläsningar han höll på AHS och ASBP i höstas.

    Om någon tvivlar, se själva:
    http://www.youtube.com/watch?v=m8dWNbEscOw

  24. Jag såg en kort föreläsning med Stephan Guyenet där han bl.a visar en slide som visar att kolhydratkonsumptionen i USA gått ner de senaste 100 åren. Vet inte vad han har för källa på det men om det stämmer är det ju intressant.
    http://www.youtube.com/watch?v=HC20OoIgG_Y
    Sliden visas ungefär 09.40 i videon.
    Det är inte lätt att veta vad man ska tro när s.k experter säger olika men det är bra iallafall att informationen om alternativa kostalternativ till tallriksmodellen finns. Det bästa är att testa på sig själv vad som funkar och inte funkar.

  25. Guddi, låt oss anta att du har rätt
    LCHF har förbättrat min egen hälsa varför jag rekommenderat konceptet till bekanta.
    Detta har förutom ett tjugotal viktnedgångshistorier resulterat i att två st typ2-diabetiker blivit medicinfria och en typ1 halverat sin insulindos samt tappat ordentligt med vikt på LCHF.
    Varför har ingen annan dietistrådgivning hjälpt dem med detta och hur vill du förklara vad det är med LCHF som faktiskt fungerat för dessa om det inte är ”insulinhypotesen”?
    Jag är verkligen nyfiken

  26. Prof. Lustig säger i youtube-videon som Doc postade att insulin skapar mättnad vid intag av kost men om en person har kroniskt höga nivåer av insulin så har inte längre insulin den effekten (antar att man har utvecklat någon form av leptinresistens vid kroniskt hög insulin nivå).

    Detta borde då göra att man äter mer än vad man annars skulle göra.

    Doc, Prof. Lustig pratar, vad jag kan förstå, om de fall där personer har insulinresistans eller hyperglukomi när han rekommenderar lågkolhydratkost, inte vanliga svenssons. Dessutom så singlar han ut fruktos och inte kolhydrater som helhet precis som Guddi säger, vilket inte heller lirar med LCHF där man helt utesluter kolhydrater oavsett kvalitet.

  27. Har ätit bra mat (kött, fisk, kyckling, anka, bacon, korv, alla sorters ovanjordgrönsaker med lite mer fett (smör och grädde) och minimalt med kolhydrater (dvs godis, läsk (har aldrig gillat läsk), bröd, ris, pasta, potatis eller färdigmat med tillsatser) sedan oktober. När det är fest blir det ibland mörk choklad och rött vin och goda ostar. Jag var varken överviktig eller ville gå ner i vikt utan bli piggare, orka mer och få mindre humörsvängningar. Jag tränar 1-3 gånger i veckan sedan sedan 18 år tillbaks, lite varierande; Ju-jutsu, löpning 5-10km, styrketäning jobbar heltid som ingenjör i fordonsindutrin, har MS sedan 10 år. Jag mår så bra med minimala kolydratmängder, dvs utan påslag av insulin både psykiskt och fysiskt. Vikten sedan oktober är ca 5 kg lättare och stabil: 165 cm och 57,5 kg. Jag vet(tror inte) att min kropp inte behöver insulinpåslag eller massa kolhydrater flera gånger per dag för att fungera. Är ett till levande bevis på att bra mat utan kolhydrater funkar toppen! Heja Doc Andreas, du rockar fett!

  28. Jättebra jobbat Lotta. Det här är dock inte vad Guddi vill diskutera. Han försöker inte ifrågasätta om det går att gå ned i vikt med LCHF eller ej. Han ifrågasätter vad många LCHF-förespråkare säger händer i kroppen när en person följer LCHF.

    Det är en stor skillnad.

  29. Jag är faktiskt väldigt besviken Guddi.. Att vissa studier visar blandade resultat skulle vara ett tecken på att vi är inte alla skapade likadant och vi alla har olika behov av makronutrienter. Så hur kan man dra slutsatser från vad några av dessa studier kommit fram till och ignorera det som dem andra säger? Livet är gråt, aldrig vitt eller svart 😛 Läs lite om metabolic typing aller genetic food eller liknande. Man behöver inte hålla med allt, med det är mycket som stämmer, mycket som är jättebra.

    Det som du påstår låter helt sjukt 😛 (haha) Annars så skulle jag kunna gå ut nu direkt, starta bilen, åka till affären, köpa en stor påse godis (eko, för jag är ingen vän till kemikalierna), komma hem och sätta mig i soffan och äta som en galning, för att det inte spelar någon roll. Men det är inte så och jag ska inte åka någonstans, för att för det spelar en stor roll just för mig. Det finns dock personer som är skapade för att äta mycket kolhydrater och lite fetter, för att deras matsmältning är långsammare och behöver stimulera den med lite sugar kicks. Men jag skulle känna mig som jagad av ett lejon, orolig i hela kropen och så skulle jag bara tänka på mer socker, mer mat..skulle inte veta vart jag ska ta mig till..

    hm..1500 kalorier om dagen (från din text)..jag skulle inte klara en enda dag med så lite mat..och jag väger bara 50. Så kan jag tänka mig varför de alla gick ner i vikt.

    jag vet faktiskt inte varför äns tyda på insulinens effekter..jag blev väldigt förvånad..

    PS: Jag jobbar med kosten och livsstilen så jag snackar inte bara från artiklar..

  30. Insulin är inte det enda hormon som förhöjs vid ett kcal överskott.
    Om jag äter mig fet på en LCHF-kost med hög andel fett och nästan intill obefintligt med kolhydrater, så kommer jag antagligen ha bland annat höga glukagon-nivåer (som öknar när insulinet sänks)?

    Att nu fler blir tjocka på grund av att de äter godis, choklad, bakelser och dricker mycket läsk (som höjer insulinet) betyder inte att det är insulinet som är boven i dramat, utan att skräpmat baserat på kolhydrater är godare/lättillgängligare.

    Jag kanske är dum i hela huvudet men det är såhär jag tolkar Guddis text.

  31. Joakim: Kan du berätta något om vilka faktorer det handlar om istället då?

    Läs det jag skrivit här under och sen antar du att du gör tvärt om. Det är några faktorer jag tar upp här, finns säkert flera. Beteende spelar också en stor roll.

    Guddi: Att det sen fungerar väldigt bra för många beror säkert på olika faktorer för olika personer. När det bara gäller kosten har jag varit inne på en sak som jag tror mycket på i mitt inlägg kring bra mat och skitmat, https://traningslara.se/vad-ar-skitmat-och-vad-ar-bra-mat/

    Är man obese med dålig kontroll på blodsockret sen tidigare så vinner man säkert mycket i upplevd hälsa bara på att få bättre kontroll på det.

    Sen finns det intressant forskning kring kost och belöning där jag tror att LCHF mer eller mindre eliminerar det som många har svårt för att kontrollera så som godis, läst, kakor och snabbmat. Bara grejen att man börjar laga mat själv kan nog göra en hel del på det området. Om man äter eller dricker något med mycket kalorier som smakar likadant många gånger om så kan den rätten eller drycken lätt skapa en psykologisk tillfredsställelse. Ett bra exempel där är öl som mer eller mindre ingen gillar första gången de provar men efter några år med öldrickande på fest så börjar de flesta tycka att det smakar riktigt gott och de börjar dricka det till lunchen och framför TVn.

    Joakim: Ok så har du något svar på min fråga om vi då antar att båda dessa personer fick i sig allt vad gällande vitaminer och mineraler dem behöver då?

    Om vi säger så här istället. Kall potatis har lägre GI än varm potatis. Om du ätit lika många kcal av dessa så finns det inget alls som säger att det skulle spela någon roll för din kroppssammansättning även om du gjort det i ett år.

  32. Doc:
    Guddi,
    Pratet om “lösryckt citat” är krystat, tycker du inte? Att högt insulin är det stora problemet bakom fetma är huvudbudskapet Lustig för fram genom hela den 15 minuter långa intervjun, liksom de föreläsningar han höll på AHS och ASBP i höstas.

    Om någon tvivlar, se själva:
    http://www.youtube.com/watch?v=m8dWNbEscOw

    Du skäms inte över att du hela tiden försöker förlita dig på att folk är dumma Doc?

    Låt mig bryta ner det så mycket som det går för dig. Lustigs modell för övervikt är enligt följande.

    För mycket fruktos och socker i maten leder till att levern blir överbelastad och börjar göra om fruktos till fett som i sin tur lagras i levern. Fettinlagring i levern innebär att den blir insulinresistent. När levern blir insulinresistent så känner den inte av nivåerna i blodet och signalen till kroppen blir då, ”det behövs mer insulin”. Vilonivåerna för insulin höjs då och när dessa höjs påverkas hjärnan. Eftersom insulin och leptin fungerar på snarlika sätt i hjärnan så bildas även en leptinresistens när vilonivåerna av insulin höjs. När hjärnan är leptinresistent börjar vi överäta och går upp i vikt.

    Enligt Lustig är alltså den vanligaste vägen till övervikt enligt följande:
    Fruktos/socker -> fettlever -> insulinresistens i levern -> högre insulinnivåer -> leptinresistens -> övervikt.

    Orsaken i Lustigs förklaringsmodell är alltså för mycket fruktos, inte kolhydrater.

    Då tittar vi på din och andra LCHFares modell istället. Den som Staffan Lindeberg, med rätta, mer vill kalla berättelse. Så här skriver du själv.

    Matrevolutionen sid 74-75: Mer kolhydrater, mer insulin, mer fetma. Det sambandet är nyckeln till vanlig övervikt. Insulin lagrar in fett i fettcellerna och låser fast det. Om insulinnivåerna i blodet är höga sitter dina fettreserver fast och ökar gärna i storlek. Mängden insulin i ditt blod kan i längden avgöra din fettvikt.

    Det går bra att få ihop insulinets effekt med pratet om kalorier och vikt. Det enkla sättet är att konstatera att kolhydrater och insulin gör dig hungrigare. För mycket insulin får dig att äta mer än du behöver.

    Denna modell säger alltså följande
    kolhydrater -> högt insulin -> fettinlagring.

    Boven i den här modellen är alltså alla kolhydrater. Detta är fel. Du har precis inget stöd alls för den ”berättelsen”. Att Lustig inte heller håller med i din felaktiga modell är hur tydligt som helst i de länkarna jag gav tidigare.

  33. Folk måste vara tokiga, finns två ämnen som jag känner till där tro blir till vetenskap. Det är kost och motion det finns personer som tror så mycket på sin sak att det spelar ingen roll vad vetenskapen säger de vet ända bäst.

    Jag är lärd dels via min uppväxt och mina studier att den ända tron är vetenskapen. Hur svårt ska det vara för alla er LCHFare är presentera en studie som visar på det ni säger, inte historier utan vetenskap.

    En fråga till som tar diabetes som exempel och då typ 1, på vilket sätt är det bättre om patienten tar mindre insulin och ger det på något sätt en bättre prognos för sjukdomen?

  34. Lotta: Jag vet(tror inte) att min kropp inte behöver insulinpåslag eller massa kolhydrater flera gånger per dag för att fungera. Är ett till levande bevis på att bra mat utan kolhydrater funkar toppen! Heja Doc Andreas, du rockar fett!

    Wiiii, och ingen här har någonsin sagt något som ens antyder att detta inte skulle vara möjligt 🙄

    Snälla håll den här typen av kommentarer till Anna Dahlqvist blogg eller liknande…

  35. Ledande LCHF-förespråkarna har ju ödmjukt sagt att de kan inte alla finurliga kemiska processer i kroppen som har med lipolys o lipofas att göra (förresten det kan ingen än så länge ,inte ens du) men det här med insulinet är någonting som spelar huvudrollen, med individuella variationer förståss. Kan du förklara för mig hur det blev möjligt att jag blev av med mitt bukfett allra först med LCHF-kost, fick otrolig uthållighet i fysiskt arbete,livsglädje mm mm.! Innan hade jag jojo-bantat då o då o bukfettet bara växte(rumpan o brösterna blev alltid mindre)Jag uppöever dig väldigt duktig i detta ämne men idag var din rubrik lite för avslöjande för mig, rent ut sagt jag tror att du ville få vår allas Doc ur balans. Du föll från piedenstelen!Onödigt för du vill väl oxå få ett friskare Sverige?!

  36. Stefania: Att vissa studier visar blandade resultat skulle vara ett tecken på att vi är inte alla skapade likadant och vi alla har olika behov av makronutrienter. Så hur kan man dra slutsatser från vad några av dessa studier kommit fram till och ignorera det som dem andra säger?

    Va? Studierna har inte tittat på makronutrienter. De har tittat på insulinnivåer. Så nä, det skulle inte alls kunna tyda på det. Det som det tyder på är att epidemiologi inte är särskilt precist när det gäller saker som inte har så värst stor inverkan och därför krävs det många studier innan man kan börja få sig en bild över om där ens finns ett mönster.

    Stefania: Det som du påstår låter helt sjukt 😛 (haha) Annars så skulle jag kunna gå ut nu direkt, starta bilen, åka till affären, köpa en stor påse godis (eko, för jag är ingen vän till kemikalierna), komma hem och sätta mig i soffan och äta som en galning, för att det inte spelar någon roll. Men det är inte så och jag ska inte åka någonstans, för att för det spelar en stor roll just för mig.

    Antingen har du inte läst något jag skrivit eller så har du inte fattat jag något jag skrivit. Den här delen är inte ens värd att kommentera mer än så.

  37. @Guddi

    Guddi: Fruktos/socker -> fettlever -> insulinresistens i levern -> högre insulinnivåer -> leptinresistens -> övervikt.

    Tror du på denna modell för övervikt?

    Att fruktos/socker inte är bra vet/säger ju alla, men att det verkligen driver på övervikt är ju lite ”tyngre” så att säga.

    OM en sådan kedja är sann så skulle nog diet-debatten bli lite mer sansad.
    Då skulle man enklare kunna peka ut 50-70% (min gissning) av alla matvaror i butikerna som drivande av övervikt.
    Om sedan någon vill äta nån potatis, havregrynsgröt eller tom nån frukt ibland känns då tämligen sekundärt.

  38. Mycket intressant Guddi!
    Bra att det finns någon i kostdebatten som faktiskt läser de vetenskapliga artiklar som finns på området och som dessutom vill förmedla det budskapet vidare!

  39. Farmor kaisi:
    Ledande LCHF-förespråkarna har ju ödmjukt sagt att de kan inte alla finurliga kemiska processer i kroppen som har med lipolys o lipofas att göra (förresten det kan ingen än så länge ,inte ens du) men det här med insulinet är någonting som spelar huvudrollen, med individuella variationer förståss. Kan du förklara för mig hur det blev möjligt att jag blev av med mitt bukfett allra först med LCHF-kost, fick otrolig uthållighet i fysiskt arbete,livsglädje mm mm.! Innan hade jag jojo-bantat då o då o bukfettet bara växte(rumpan o brösterna blev alltid mindre)Jag uppöever dig väldigt duktig i detta ämne men idag var din rubrik lite för avslöjande för mig, rent ut sagt jag tror att du ville få vår allas Doc ur balans. Du föll från piedenstelen!Onödigt för du vill väl oxå få ett friskare Sverige?!

    Du kan hitta individer som lyckats med alla dieter, det som är relevant är vad som verkligen fungerar på genomsnittsbefolkningen. Det enda du bevisar är att du inte har någon självbehärskning utan måste hitta ett ätmönster du tycker om för att kunna hålla din vikt. Något som gäller ganska många, om inte nästan alla.

    LCHF hjälper många att äta nyttigare och därmed gå ner i vikt i dagens samhälle med mycket tillsatt socker och överprocessad mat, men det gör det inte rätt att hitta på en massa sagor om insulin och ägna sig åt kvacksalveri för att tjäna pengar på dieten. Eller lura i folk att lite potatis till skulle vara förödande.

  40. Shrinkin David: Tror du på denna modell för övervikt?

    Att fruktos/socker inte är bra vet/säger ju alla, men att det verkligen driver på övervikt är ju lite “tyngre” så att säga.

    Nej, det gör jag inte. För det första tycket jag att Lustig har mycket kvar att bevisa när det gäller kopplingen insulinresistens -> leptinresistens. Sen finns det överviktiga som har normala blodsockervärden och normala insulinnivåer. Nästan en fjärdedel av överviktiga tillhör den kategorin. Dessa passar inte in alls på Lustigs modell där insulinresistensen kommer innan övervikten.
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18695074

    Men Lustigs modell är ju fullt möjlig och kan kanske vara huvudorsaken hos många. Att för mycket fruktos leder till fettlever och många andra farliga saker är det ingen tvekan om tycker jag. För mycket fruktos är också en av ganska få saker som verkligen visat sig kunna försämra insulinkänsligheten.

  41. Guddi: Du ska ha en eloge för att du orkar granska och bemöta LCHF-förespråkarnas påståenden, för maken till en okritisk skara anhängare får man leta efter. Antar att folk vill ha enkla lösningar vilket ”Kostdoktorn” m.fl. verkligen ger dem. Själv orkar jag inte engagera mig i saken men det är superviktigt att NÅGON gör det, så inte LCHF:arnas röster är de enda som hörs.

    Härligt också att du kräver lite av dem som debatterar och inte svarar på de allra dummaste kommentarera, t ex Stefania här ovan. Annars är ju diskussioner av detta slag allt som oftast på sandlådenivå.

  42. @Guddi

    Tack igen Guddi.

    Jag får fortsätta ”kämpa” mot fruktosen.
    Min slutsats är nog att det är fruktos i synnerhet och inte kolisar i allmänhet som är dåligt.
    ”Good carbs – Bad carbs” så att säga.
    Har kommit till beslutet, inte minst efter denna tråd, att blanda in lite mer bra kolisar i dieten efter >1år på ganska strikt LCHF.

    Jag har under det året gått ner över 20 kilo och mått väldigt bra.
    Inte mist är det viktigt att kritiskt leta info och lära sig om kost.
    Att det inte alltid är enkelt gör det inte omöjligt.

    Skall bli intressant att följa träningsresultaten från nu. 🙂

  43. Fantastisk artikel, Guddi!

    Snygg jobbat. Som jag brukar säga: ”Du är en ö av verklighet i ett hav av diarré”.

  44. @ Guddi
    Vilken ”modell” för övervikt tror du på?
    Bevisligen inte LCFH – insulin eller Lustigs modell.
    Finns det någon annan som ligger nära det du tror? Guyenet – food reward kanske?

  45. Efter att ha bearbetat min stora besvikelse över att du har krossat de enkla orsaks-samband som LCHF-förespråkarna för fram så är jag väldigt tacksam för att du fortsätter att hålla vetenskapens fana högt. Du är lite av kost- och träningsteoriernas lackmus-papper! Det bevisade skiljs från det obevisade med osentimental precision.

    Jag tillhör själv de som har fått ett helt nytt liv med LCHF – det funkar för mig – och det räcker förstås långt. Att det skulle vara psykologiska faktorer som gör att man stoppar i sig mindre kalorier när man äter enligt LCHF har jag väldigt svårt att tro. Som så många andra kan jag konstatera att sötsuget är borta. Jag är en mycket erfaren meditatör (ZEN) – dvs jag har spenderat mycket tid att observera mitt eget sinne – och det råder heller inget tvivel om att själva medvetandet påverkas av att man äter enligt LCHF. Det måste väl bero på att blodsockret hålls på en stabilare nivå.

  46. @ Shrinkin David

    Har kommit fram till samma sak.
    Jag har kört LCHF i alla sina varianter i 5 år. Det var ganska lätt att tappa 20 kg, men de sista 5 har vait tuffa. Jag har nåt enstaka kvar innan jag är nöjd, men nu händer det grejer.
    Efter att ha följt div. info om kost, med Kostdoktorn som utgångspunkt, tycker jag mig har lärt mig massor.
    Höjdpunkten har varit Guddis och Niklas suveräna bok (tack killar!),denna blogg och Robert Lustigs föreläsningar.
    Gillar Kostdoktorn skaprt också. Tror att han måste förenkla kraftigt i sina förklaringar så att alla förstår.

    Jag tror att vi närmar oss flera av svaren på kostens inverkan på det metabola syndromet nu, även om det inte är nån som har det slutgiltiga svaret.

    Jag tror att det är väldigt individuellt, men för min del har jag lagt till lite kolhydrater, i form av t.ex. rotsaker. och dra ned på fettkällor som jag lätt överäter av, i form av mejeriprodukter. Unviker fortfarande socker och vitt mjöl, samt lagar det mesta maten själv.

  47. Guddi: Va? Studierna har inte tittat på makronutrienter. De har tittat på insulinnivåer. Så nä, det skulle inte alls kunna tyda på det. Det som det tyder på är att epidemiologi inte är särskilt precist när det gäller saker som inte har så värst stor inverkan och därför krävs det många studier innan man kan börja få sig en bild över om där ens finns ett mönster.

    Antingen har du inte läst något jag skrivit eller så har du inte fattat jag något jag skrivit. Den här delen är inte ens värd att kommentera mer än så.

    Jag ser att jag behöver förklara mer:

    För mycket insulin (för en viss person )= cortisol inom 2 timmar = viktupgång om detta sker regelbundet. Har du någon studie mot detta med?
    Du kanske tror att alla ser på insulin så här ”insulin= viktupgång punkt”.. men detta är så simplistiskt.. Man kan inte bara glöma stressen som för mycket insulin leder till och dess resultat. Nervsystemet är lika viktig för kroppen som det endokrina. Missa inte hela bilden, räkna alla pusselbitarna

    Dessa studier som du och jag skriver om och som du själv skriver att dem har blandande resultat visar att några kroppar tål mer insulin än andra. Har du hört om ANS och parasympatetisk/sympatetisk dominerade personer? Detta pratar jag om. Inte alla behöver sympatetisk stimulation och de som inte behöver det, så klarar inte bra glukos+insulin situationen.

    Och man bör inte glöma att kroppen producerar insulin också när man äter proteiner. Men problemen är inte insulins närvaro, men hur mycket och snabbt det produceras och vad är det som insulin ska lagra i cellerna och i vilka celler. Insulin + högt blodsocker är inte samma som bara insulin och normalt blodsocker..Sen är som jag har redan sagt: ett värde betyder inte samma sak för 2 olika individer.

    Och så säger jag inte alls att insulin gör oss feta, men jag säger att insulin kan göra vissa personer feta och det är fel att säga motsatsen.

    PS: Är inte LCHF fan och desto mindre Livsmedelsverket fan.

  48. @Kneten

    Du sammanfattar bra det jag tänker och tycker. 🙂
    Denna, och Doc’s, blogg har lärt mig MASSOR!
    Båda är, enligt mig, mycket viktiga för ett hälsosammare Sverige.

    Som Joel skrev i något inlägg här:
    ”ju mer jag lär mig desto mer ödmjuk blir jag inför hur lite jag kan”

  49. Ska lägga till det som är själva nyckeln till att vag kom fram till hur jag skulle äta. Det som många säger men som vissa (däribland jag förut) tror att man kan komma runt med LCHF:

    Vad är det som gör att jag överäter? Varför stoppar jag i mig fler kalorier än vad jag gör av med?

    Om man lyckas identifiera det genom att prova sig fram kommer man säkerligen fram till orsaken.

    För min del vad det bla, socker, vitt mjöl och visa mejeriproduket.

  50. glömde fråga en sak:

    Guddi, vet du varför djur (t.ex. kor) som äter ekologiska sädesslag är fetare än kor som får äta gräs/hö och deras köt inhåller mindre omega 3? (up till 3 gånger mindre). Jah har inga studier, men jag har lärt mig på mina utbildningar att det är så, plus att jag har provat äta eko köt och natur köt med (från familiens bongård), och det är som att äta två olika livsmedel.

  51. Doc

    På allvar? Du värderar ett citat från youtube av en enskild forskare högre än jacobs ganska omfattande genomgång av de forskning som finns på området?

  52. @Kneten

    Du sammanfattar bra vad jag tycker och tänker.

    Två meningar som legat och grott i mig sedan jag såg ”Sugar – The Bitter Truth” av Prof Lustig för nåt år sedan.
    1. -”Fructose is a poison.”
    2. -”Glucose is the energy of life.”

    Min reflektion och slutsats av dessa två meningar blir:
    1. Varför skall jag stoppa i mig gift?
    2. Varför skall jag undanhålla mig ”livets energi”?

  53. Tyck vad ni vill men efter 4 maanader med LCHF saa har jag tappat 8kg
    utan att behoeva gaa hungrig. Och de ggr daa jag blivit hungrig foer att jag tex varit ute, saa har hungern bara kaennts i magen, inte som tidigare som svaghet och t.om lite darrande haender daa blodsockret fallit. O mer energi har jag faatt. Jobbar baettre i traedgaarden o har mer motivation (daa jag inte kaenner mig lika lat) och vaknar piggare paa mornarna (jag som varit morgon troett saa laenge jag kan minnas).

  54. Oj, det daer blev fel. Skulle va 4 veckor inte 4 maanader.

    Micki: Tyck vad ni vill men efter 4 maanader med LCHF saa har jag tappat 8kgutan att behoeva gaa hungrig. Och de ggr daa jag blivit hungrig foer att jag tex varit ute, saa har hungern bara kaennts i magen, inte som tidigare som svaghet och t.om lite darrande haender daa blodsockret fallit. O mer energi har jag faatt.Sen kan man foersoeka visa Tyck vad ni vill men efter 4 maanader med LCHF saa har jag tappat 8kgutan att behoeva gaa hungrig. Och de ggr daa jag blivit hungrig foer att jag tex varit ute, saa har hungern bara kaennts i magen, inte som tidigare som svaghet och t.om lite darrande haender daa blodsockret fallit.O mer energi har jag faatt. Jobbar baettre i traedgaarden o har mer motivation (daa jag inte kaenner mig lika lat) och vaknar piggare paa mornarna (jag som varit morgon troett saa laenge jag kan minnas).

  55. Mycket intressant läsning. Men vad är det som gör att LCHF verkar fungera för en del? Är det en kombination av att fett mättar bättre än kolhydrater och att färre kolhydrater (framförallt de ”vita” raffinerade)inte skapar sug efter mer (har ingen källa men Anki Sundin skriver om sockersuget)som gör att man helt enkelt håller sig till ett mindre antal kalorier totalt sett. Vill gärna förstå sambandet för att få en närstående att överväga att modifiera sin LCHF-kost.

  56. Micki:
    Tyck vad ni vill men efter 4 maanader med LCHF saa har jag tappat 8kg
    utan att behoeva gaa hungrig.Och de ggr daa jag blivit hungrig foer att jag tex varit ute, saa har hungern bara kaennts i magen, inte som tidigare som svaghet och t.om lite darrande haender daa blodsockret fallit.O mer energi har jag faatt.
    Sen kan man foersoeka visa Tyck vad ni vill men efter 4 maanader med LCHF saa har jag tappat 8kg
    utan att behoeva gaa hungrig.Och de ggr daa jag blivit hungrig foer att jag tex varit ute, saa har hungern bara kaennts i magen, inte som tidigare som svaghet och t.om lite darrande haender daa blodsockret fallit.
    O mer energi har jag faatt. Jobbar baettre i traedgaarden o har mer motivation (daa jag inte kaenner mig lika lat) och vaknar piggare paa mornarna (jag som varit morgon troett saa laenge jag kan minnas).

    Har du ens läst inlägget? Och om du läst det, vad får dig då att droppa den kommentaren? Tvivlar Jacob på om folk trivs med LCHF?

    Undran:
    Mycket intressant läsning. Men vad är det som gör att LCHF verkar fungera för en del? Är det en kombination av att fett mättar bättre än kolhydrater och att färre kolhydrater (framförallt de “vita” raffinerade)inte skapar sug efter mer (har ingen källa men Anki Sundin skriver om sockersuget)som gör att man helt enkelt håller sig till ett mindre antal kalorier totalt sett. Vill gärna förstå sambandet för att få en närstående att överväga att modifiera sin LCHF-kost.

    Jag tror dels att smaken för sött och suget efter lättsmålta kolhydrater helt försvinner. Vissa har lätt att överäta på bröd, gryn och mjölmat (även fullkorn) samt sockerrika produkter (även frukt) och det ska man inte säga emot. Vidare finns de som tycker mer om fet mat och då känns det ju inte som att man går miste om något. Låt säga att du älskar ost men tyvärr har väldiga problem att inte överäta på ostmackor. Om du då kan njuta av osten utan att gå lös på för mycket kalorier så lär ju inte uteslutandet av bröd vara jobbigt.

    Det är som sagt INGEN som tvivlar på att folk mår toppen på LCHF. Och ingen missunnar dessa personer sin nyvunna hälsa, tvärtom. Men det är skillnad på vad och varför. Hur bra man än mår så kommer inte felaktiga hypoteser bli mer korrekta för det. Precis som att hemmasnickrade kvasivetenskapliga idéer om maximal muskeltillväxt blir mindre kvasivetenskapliga bara för att förespråkaren själv lyckats bygga upp en imponerande fysik.

    /Nicklas

  57. Undran:
    Mycket intressant läsning. Men vad är det som gör att LCHF verkar fungera för en del? Är det en kombination av att fett mättar bättre än kolhydrater och att färre kolhydrater (framförallt de “vita” raffinerade)inte skapar sug efter mer (har ingen källa men Anki Sundin skriver om sockersuget)som gör att man helt enkelt håller sig till ett mindre antal kalorier totalt sett. Vill gärna förstå sambandet för att få en närstående att överväga att modifiera sin LCHF-kost.

    Det är ett väldigt enkelt upplägg som är lätt att följa, låter många äta saker dom tycker om utan att göra för våldsamma ingrepp i möjligheten till ett normalt socialt liv, och effektivt för in kosten på bra, mättande råvaror.

    Ingen magi, ingen metabol fördel, inga kraftiga förskjutningar i hormonnivåer. Bara bra mat på ett enkelt sätt.

    Skall man ha samma nivå på råvarorna med kolhydrater krävs lite mer tänkande eftersom det är så stor skillnad på kolhydrater och kolhydrater, och läsande av innehållsförpackningar (vem minns inte dom kilometerlånga GI tabellerna som folk desperat försökte kolla av allt i matkorgen mot). Men du kan äta bra mat med kolhydrater med om du vill, och få samma resultat, och samma insulinnivåer, och samma blodsocker, och samma mättnadskänsla. Men tyvärr inte med riktigt lika tokenkla regler för vad man får och inte får äta.

  58. Tim S:
    @ Guddi
    Vilken “modell” för övervikt tror du på?
    Bevisligen inte LCFH – insulin eller Lustigs modell.
    Finns det någon annan som ligger nära det du tror? Guyenet – food reward kanske?

    Hallå Tim!
    Jag tror där ligger mycket i belöningen från mat. Guyenet har tar ju också upp en hel del starka bevis för sin sak när han talar/skriver om det. Hos de som verkligen har stor övervikt är nog detta iblandat till stor del.

    Men jag tror inte heller att det är enda orsaken. Särskilt inte när det gäller några extra ”myskilon”. Det finns några studier som visat att folk går upp något extra kilo under det längre helgerna och likaså när de är borta på semester. Dessa kilon kan vara svåra att bli av med och efter några år så sitter man där med en liten övervikt. Även festande med öl, chips och godis etc tror jag är orsaken för många. Som jag tagit upp här på sidan tidigare så påverkas människan av väldigt mycket så som storleken på förpackningar osv. Som kultur idag så ska man ju äta något framför TVn och då förpackningarna blir större så blir det att man äter mer framför TVn. Det som hänt då är att en större del av kaloriintaget kommer komma från TV-ätande och då är det mer skitmat i ens kost.

    Mindre skitmat överlag tror jag skulle lösa det mesta. I USA uppskattar man att ungefär 25 % av kalorierna kommer från socker. Ytterligare ungefär 20 % från tillsatt olja och sen är det en ganska bra andel från vete, då främst vitt mjöl. Att man kommer må dåligt och se ut som skit på den kosten känns för mig självklar. Det är där man ska börja förändra. Det finns liksom ingen anledning att börja sitta och fundera kring om det är ett visst hormon här eller ett annat hormon där som är huvudboven till dagens fetmaproblem. Fixa till det uppenbara och sen får vi se om problemet kvarstår. Jag skulle gissa på att det inte gör det.

    För övrigt kan nämnas att vi även har väldigt dålig kost i sverige. I Riksmaten barn som undersökte barns matvanor i sverige under 2004 kom man fram till att dagens barn, i snitt, får i sig 25 % av sina kalorier från godis, läsk och bakverk. Då är det alltså i medelvärde, många barn får alltså i sig ännu större andel kalorier från den ”maten”.

  59. Kneten: Gillar Kostdoktorn skaprt också. Tror att han måste förenkla kraftigt i sina förklaringar så att alla förstår.

    Hej Kneten!
    Det där är fullständigt skitsnack. Om det varit så att Kostdoktorn förenklat för att folk ska förstå så hade han inte försökt bortförklara sig hela tiden. Doc tror helt ärligt på det han säger, inget snack om den saken. Problemet är ju att han inte kan backa upp det för 5 öre men fortsätter ändå att påstå att det är bevisat vetenskapligt.

    Du kan inte sitta och ursäkta någon bara för att du tycker om honom som person eller hans budskap överlag. Är det skitsnack så är det skitsnack. Detta är ett stort problem inom LCHF där man i princip alltid verkar hålla varandra om ryggen oavsett hur snett på det personen är. Ett fantastiskt exempel här är ju Frank Nilsson som fortfarande får härja runt som en auktoritet i vissa LCHF-kretsar.

  60. Stefania: För mycket insulin (för en viss person )= cortisol inom 2 timmar = viktupgång om detta sker regelbundet. Har du någon studie mot detta med?

    Problemet Stefania är att du inte har någon studie alls som kan backa upp något av det du precis skrev. Och då syftar jag på hela din kommentar, inte bara den lilla biten jag citerade här ovanför.

  61. Tim S:
    @ Guddi
    Vilken “modell” för övervikt tror du på?
    Bevisligen inte LCFH – insulin eller Lustigs modell.
    Finns det någon annan som ligger nära det du tror? Guyenet – food reward kanske?

    Jag kom på en sak till som jag tror är jätteviktig och som LCHF än så länge nästan är ensam om att kunna ”utnyttja”. Det är socialt stöd. Precis samtidigt som LCHF har ökat i takt har också antalet bloggar, forum, sociala medier etc ökat väldigt kraftigt. Även om man inte känner någon som äter enligt LCHF så kan man få ett stort stöd genom att gå med i ett forum eller starta en blogg där man får läsare.

    Just stöd är en av de allra viktigaste faktorerna när det gäller viktnedgång i studier. Om de som är med i studien får träffa någon regelbundet så kommer de gå ner i vikt mer än om de träffarna bara är sporadiska. Oavsett om råden som ges ut är precis de samma.

  62. @Guddi

    Skulle ha formulerat mig att jag ”hoppas” att kostdoktorn mfl. kan ta till sig mer information, omvrdera sina hypoteser, precis som jag har gjort. Jag kollar kostdokton ofta, men haller inte lnagre med om allt som star dar.
    Dar gor ni ett stort jobb, genom att ifragastta och krava bevis.

    Det finns as manga hypoteser…..

  63. Guddi: Jag kom på en sak till som jag tror är jätteviktig och som LCHF än så länge nästan är ensam om att kunna “utnyttja”. Det är socialt stöd.

    Skojar du? Skulle det sociala stödet var en faktor som är till LCHF’ares fördel? Vi får ju inte göra annat än försvara oss inför släktingar, arbetskamrater, grannar, läkare och alla andra omkring oss som är övertygade om att vi kommer att äta ihjäl oss på fettkosten och konstant ifrågasätter vad vi gör. Skulle vi åtnjuta större socialt stöd än folk som försöker ”äta mindre och springa mer”? Är det vi som blir klappade på ryggen och peppade medan viktväktarmedlemmarna är dem som blir ifrågasatta?

    Ja herregud… ”Skitsnack” är ett ord du använt flitigt i dina inlägg om LCHF. Jag tror jag lånar det för att beskriva ovanstående citat.

  64. @Erik E

    Jag tror inte du läser Guddis inlägg riktigt igenom.

    Jag håller med om att det är evinerligt tråkigt att hela tiden bli ifrågasatt av släkt, vänner och bekanta som hört nån ”expert” säga hur farligt fett är för oss i längden.
    Att hela tiden behöva försvara sig.

    Med tanke på det HAR det varit ett stort stöd att ha Doc’s blogg att luta sig emot. Där jag jobbar har vi också varit ett stort gäng som tillsammans gjort resan med LCHF. En sak som vi ofta inom den gruppen pratat om är hur oerhört viktigt den gruppen varit för oss alla! Att som ensam vid fikat ta alla diskusioner hade varit väldigt jobbigt.

    Det är i det skenet jag tolkar Guddis inlägg här ovan.

  65. Guddi: Problemet Stefania är att du inte har någon studie alls som kan backa upp något av det du precis skrev. Och då syftar jag på hela din kommentar, inte bara den lilla biten jag citerade här ovanför.

    Men Guddi :(( Jag vet att du är sjukgymnast så jag antog att du redan visste hur kroppen fungerar. Man kan inte bara prata från studier (som faktiskt inte säger helt det som du påstår) och sen glömma bort grunden. Sådana påstående som jag skrev är inte något nytt alls, det lär man sig i det värsta mest grundläggande basmedicin kursen. Behöver jag någon studie för att bevisa att vi är antingen parasympatetiskt/sympatetisk dominerade eller i balans? Eller var det studier som bevisar att man producerar insulin när man äter proteiner som jag skulle hitta?
    Eller att kroppen producerar cortisol när man får för lågt blodsocker?
    Det kan inte vara sant!!

    Föresten: studierna som du hänvisar till och som skulle bevisa att höga insulinnivåer leder till viknedgång kan dock inte alls bevisa det, för man vet inte vad de åt mellan testerna. Hur många personer skulle fortsäta äta/ge sina barn mycket snabba kolhydrater om de skule veta att de har insulinresistens? Några, men inte alla..inte de flesta..
    Så nu kan jag säga: upprepning leder inte till att något blir sant.

  66. Shrinkin David: Det är i det skenet jag tolkar Guddis inlägg här ovan.

    Det är också så det ska tolkas och som alla med en objektiv syn tolkar det.

    Erik E däremot kommer in här precis varje gång jag skrivit något om LCHF och försöker ge sig på minsta lilla mening som kan feltolkas. Så givetvis tolkade inte han det så.

  67. Stefania: Sådana påstående som jag skrev är inte något nytt alls, det lär man sig i det värsta mest grundläggande basmedicin kursen.

    Verkligen inte. Jag tror du syftar på någon Paul Check, livstilscoach eller kanske Polinquin kurs. Där lär man sig kanske sånt tjolaho…

    Stefania: Behöver jag någon studie för att bevisa att vi är antingen parasympatetiskt/sympatetisk dominerade eller i balans?

    Det behöver du verkligen. Särskilt det där med balans skulle jag vilja veta hur du definierar.

  68. Oj, oj oj…
    Det här inlägget var en dåres försvarstal Guddi. Man kan säkert argumentera för att jorden är platt med div lösryckta citat och handplockade studier också. Men livkäl rör hos sig…

    Tycker du ska ställa dig till forskningens tjänst och bevisa din hypotes genom att injecera en skvätt insulin i dig varje dag. Gärna på samma ställe…

    http://www.dailymail.co.uk/health/article-2098834/Type-1-diabetes–Belly-graphic-warning-happens-diabetics-inject-insulin-site-day.html?ITO=1490

  69. Haha, det där säger ju precis ingenting Patrik men tack för ett uselt försök 🙂 Den bilden visar på att man kan förändra partitioneringen genom hormoner. Knappast något nytt. Det är därför kvinnor lägger på sig mest fett runt rumpan och män mest fett kring magen. Det är hormoner som styr det med men i det fallet så är det könshormon som spelar in.

    Om man sprutar in insulin direkt i fettväven i magen så är det givet att mer fett lagras in där än på andra ställen i kroppen. Koncentrationen av insulin är ju högst där, till och med onaturligt hög.

  70. Herregud Patrik. Är det så lågt du sjunker i debatten? Tror du verkligen att man kan dra några fysiologiska slutsatser på vanliga människor av någon som tryckt i sig insulin på samma ställe i 30 år?

    Det är ingen som inte säger att insulins uppgift är bl a att minska lipolysen i fettväv, men hur mycket kolhydrater du än trycker i dig så kommer du inte få en lokal koncentration ens en bråkdel av den du får vid injektion.

  71. Guddi:
    Haha, det där säger ju precis ingenting Patrik men tack för ett uselt försök Den bilden visar på att man kan förändra partitioneringen genom hormoner. Knappast något nytt. Det är därför kvinnor lägger på sig mest fett runt rumpan och män mest fett kring magen. Det är hormoner som styr det med men i det fallet så är det könshormon som spelar in.

    Om man sprutar in insulin direkt i fettväven i magen så är det givet att mer fett lagras in där än på andra ställen i kroppen. Koncentrationen av insulin är ju högst där, till och med onaturligt hög.

    Nej, du är ju ”osårbar” här på din egen blogg. Sans och förnuft bekämpas med spaltmeter av förvirrade resonemang och studierefenser. Jag kämpade mig faktiskt igenom ditt inlägg och försökte hitta en tråd, men tyvärr.

    Men du vill alltså hävda att insulin inte ger ökad fettinlagring…

    Ser fram emot nästa långa inlägg där du argumenterar med otaliga studierefenser att det är en stor het lögn att det är värmen som skapar smärta när man håller handen ovanför ett ljus. Naturligtvis uppstår smärtan av de förstörda cellerna i huden. Forskarna har fört oss bakom ljuset i alla år! Sensationellt!

    Har svårt att tro att du inte är ett troll. Och i så fall grattis. Jag tog betet.

  72. Jag tror du har rätt Jacob. Att kolhydrater->högt insulin->fetma är en alltför förenklad teori. Den är ganska tilltalande eftersom en av insulinets effekter är att hämma nedbrytning av fett. Kroniskt höga insulinnivåer ses ju också hos många med övervikt, särskilt vid metabola syndromet. Det mesta talar dock för att övervikten kommer först, sedan insulinresistens och sedan höga insulinnivåer.

    Jag tror inte low-carb rörelsen tar skada av att erkänna att insulinhypotesen är fel. Lågkolhydratkost fungerar, men det beror på andra orsaker.

  73. Anders:
    Jag tror du har rätt Jacob. Att kolhydrater->högt insulin->fetma är en alltför förenklad teori.

    Naturligtvis är det en förenklad terori. Insulin är ett kommandohormon som sparkar igång en uppsättning andra hormon. Det är första delen i ett orsakssamband. Men att utfrån det hävda att insulinet inte gör oss feta, är som att säga att det är en lögn att regnet gör dig våt och att det istället är de enskilda dropparna som bär skulden.

    Ja, jag går och lägger mig nu

  74. Patrik: Nej, du är ju “osårbar” här på din egen blogg. Sans och förnuft bekämpas med spaltmeter av förvirrade resonemang och studierefenser. Jag kämpade mig faktiskt igenom ditt inlägg och försökte hitta en tråd, men tyvärr.

    Men du vill alltså hävda att insulin inte ger ökad fettinlagring…

    Har du slagit i huvudet eller? Citera det stycke där jacob skriver att insulin inte ökar fettinlagringen. Ett tips, det är inte samma sak som viktförändring.

    Sen kan du ju fråga dig varför det enda kostdoktorn bidragit med efter det här inlägget är ett youtubeklipp på en forskare som snackar om fruktos.

  75. Patrik: Naturligtvis är det en förenklad terori. Insulin är ett kommandohormon som sparkar igång en uppsättning andra hormon. Det är första delen i ett orsakssamband.

    Absolut inte. Det är ju precis det som jag tar upp här och i tidigare inlägg. Den kopplingen finns inte. Insulin behövs för att fettinlagringen ska fungera, men det är på inget sett något ”kommandohormon”. Jag tog upp det här i inlägget som du inte ens verkar ha läst igenom:

    För att en cykel ska kunna fungera behövs det hjul, kedja och pedaler. Tar du helt bort några av dessa faktorer så kommer du inte kunna använda cykeln. Men bara för att dessa behövs för att cykeln ska fungera så innebär inte det att det är antingen hjulen, kedjan eller pedalerna som avgör hur snabbt cykeln rullar. Det som avgör hastigheten är istället hur mycket kraft du överför till pedalerna, via kedjan ner till hjulen.

    Det samma gäller också vid diabetes typ 1. Det som sker när inget insulin alls finns att tillgå är att fettcellernas förmåga att stänga inne fett helt lamslås. Så fettcellerna kan dra in fett i cellen men detta fett frisätts direkt igen. Ett av symptomen vid typ 1 diabetes är också en stor hunger just för att kroppen inte kan ta åt sig eller använda energi. Obehandlad diabetes typ 1 innebär också att personen gör sig av med en hel del energi via urinen vilket i sig ökar kaloribehovet.

  76. Michael:
    Jacob, lysna på Dr Robert Lustig och lär dig av honom hur fettma uppstår.

    http://www.kostdoktorn.se/?s=robert+lustig&submit.x=11&submit.y=12

    Kan ingen av er tillfälliga besökare som gör allt för att försöka försvara LCHF ens bemöda er med att läsa inlägg och kommentarer INNAN ni kommenterar?

    Så här skrev jag till Kostdoktorn när han försökte sig på samma felaktiga argument som du.

    Guddi: Du skäms inte över att du hela tiden försöker förlita dig på att folk är dumma Doc?

    Låt mig bryta ner det så mycket som det går för dig. Lustigs modell för övervikt är enligt följande.

    För mycket fruktos och socker i maten leder till att levern blir överbelastad och börjar göra om fruktos till fett som i sin tur lagras i levern. Fettinlagring i levern innebär att den blir insulinresistent. När levern blir insulinresistent så känner den inte av nivåerna i blodet och signalen till kroppen blir då, “det behövs mer insulin”. Vilonivåerna för insulin höjs då och när dessa höjs påverkas hjärnan. Eftersom insulin och leptin fungerar på snarlika sätt i hjärnan så bildas även en leptinresistens när vilonivåerna av insulin höjs. När hjärnan är leptinresistent börjar vi överäta och går upp i vikt.

    Enligt Lustig är alltså den vanligaste vägen till övervikt enligt följande:
    Fruktos/socker -> fettlever -> insulinresistens i levern -> högre insulinnivåer -> leptinresistens -> övervikt.

    Orsaken i Lustigs förklaringsmodell är alltså för mycket fruktos, inte kolhydrater.

    Då tittar vi på din och andra LCHFares modell istället. Den som Staffan Lindeberg, med rätta, mer vill kalla berättelse. Så här skriver du själv.

    Denna modell säger alltså följande
    kolhydrater -> högt insulin -> fettinlagring.

    Boven i den här modellen är alltså alla kolhydrater. Detta är fel. Du har precis inget stöd alls för den “berättelsen”. Att Lustig inte heller håller med i din felaktiga modell är hur tydligt som helst i de länkarna jag gav tidigare.

  77. Guddi: Hallå Tim!Jag tror där ligger mycket i belöningen från mat. Guyenet har tar ju också upp en hel del starka bevis för sin sak när han talar/skriver om det. Hos de som verkligen har stor övervikt är nog detta iblandat till stor del.Men jag tror inte heller att det är enda orsaken. Särskilt inte när det gäller några extra “myskilon”. Det finns några studier som visat att folk går upp något extra kilo under det längre helgerna och likaså när de är borta på semester. Dessa kilon kan vara svåra att bli av med och efter några år så sitter man där med en liten övervikt. Även festande med öl, chips och godis etc tror jag är orsaken för många. Som jag tagit upp här på sidan tidigare så påverkas människan av väldigt mycket så som storleken på förpackningar osv. Som kultur idag så ska man ju äta något framför TVn och då förpackningarna blir större så blir det att man äter mer framför TVn. Det som hänt då är att en större del av kaloriintaget kommer komma från TV-ätande och då är det mer skitmat i ens kost.Mindre skitmat överlag tror jag skulle lösa det mesta. I USA uppskattar man att ungefär 25 % av kalorierna kommer från socker. Ytterligare ungefär 20 % från tillsatt olja och sen är det en ganska bra andel från vete, då främst vitt mjöl. Att man kommer må dåligt och se ut som skit på den kosten känns för mig självklar. Det är där man ska börja förändra. Det finns liksom ingen anledning att börja sitta och fundera kring om det är ett visst hormon här eller ett annat hormon där som är huvudboven till dagens fetmaproblem. Fixa till det uppenbara och sen får vi se om problemet kvarstår. Jag skulle gissa på att det inte gör det.För övrigt kan nämnas att vi även har väldigt dålig kost i sverige. I Riksmaten barn som undersökte barns matvanor i sverige under 2004 kom man fram till att dagens barn, i snitt, får i sig 25 % av sina kalorier från godis, läsk och bakverk. Då är det alltså i medelvärde, många barn får alltså i sig ännu större andel kalorier från den “maten”.

    Tack för utförligt svar!
    Håller med dig ang food reward och skräpmat.
    Tycker för övrigt det är konstigt att debatten alltid handlar om makronutrienter då det egentligen borde handla om kvalité / micronutrienter…

  78. Hej Jacob!

    Många som förespråkar LCHF använder sig av påståendet att LCHF botar diabetes typ 2. Är inte det lite som att säga att en nötfri kost botar nötallergi?

    Hur som helst, min huvudfråga är den här: Utifrån det jag läst så verkar mättat fett anses orsaka låg insulinkänslighet. Om man som icke-diabetiker äter strikt LCHF a la Annika Dahlqvist med mycket mättat fett, riskerar man inte då att ge sig själv insulinresistens och i förlängningen diabetes typ 2?

  79. Man kan inte (!) bli botad från diabetes. Typ 2 kan vara ickebehandlad men man blir inte frisk.

  80. Man kan inte aldrig någonsin bli frisk från diabetes, det är en kronisk sjukdom. Absolut att det går att undvika medicinering av typ 2 diabtes med livsstilsförändringar men du kan aldrig men den kunskap som finns i dag bli frisk. Personer som säger att det är möjligt borde få dömas för bedrägeri.

  81. Jätte intressant inlägg och kul diskussion med kostdoktorn!

    MVH Röda Björnen

  82. Mange: Många som förespråkar LCHF använder sig av påståendet att LCHF botar diabetes typ 2. Är inte det lite som att säga att en nötfri kost botar nötallergi?

    Så kan man se det. Jag brukar kalla det för symptombehandling. Inget fel i det dock…

    Mange: Hur som helst, min huvudfråga är den här: Utifrån det jag läst så verkar mättat fett anses orsaka låg insulinkänslighet. Om man som icke-diabetiker äter strikt LCHF a la Annika Dahlqvist med mycket mättat fett, riskerar man inte då att ge sig själv insulinresistens och i förlängningen diabetes typ 2?

    Det är det ingen som säkert vet. Men det verkar mest som att man äter till sig en tillfällig resistens som går tillbaka om man börjar äta kolhydrater igen.

  83. Martin den ena.:
    Man kan inte aldrig någonsin bli frisk från diabetes, det är en kronisk sjukdom. Absolut att det går att undvika medicinering av typ 2 diabtes med livsstilsförändringar men du kan aldrig men den kunskap som finns i dag bli frisk. Personer som säger att det är möjligt borde få dömas för bedrägeri.

    Nu tar du i tycker jag. Det är ju faktiskt en legitim fråga som diskuteras på allvar. Om och när i så fall man ska kalla diabetes för botad, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19875608

  84. Guddi och YAT. Jag hävdar fortfarande att diabetes typ 2 inte går att bota, möjligt att vi kommer hitta fler förklaringar till diabetes och troligtvis hitta fler varianter av sjukdomen och då förhoppningsvis hitta ett bättre namn för diabetes typ 2, så långt kan jag sträcka mig. Tyvärr har jag träffat flera som tror att de blivit botade och tror att bara för att de inte äter medicin så är de friska vilket är galet, ni kan säkert själva spekulera i vad det kan göra för dessa människor. De tar mindre kontroller och går inte på mottagningsbesök för att följa blodtryck och blodfetter. Dock knappast ett ämne som ska diskuteras under denna rubrik utan passar nog bättre i andra forum.

    Guddi som vanligt tack för alla information du ger. Jag är nog beredd att spärra i alla LCHFare för bedrägeri… 😉 Kallar dig som vittne.

  85. Mycket bra inlägg!
    Jag antar att du har sett debatten i kvällsöppet. Du missade verkligen ingenting för egen del, för den var i stort sett värdelös. Men jag måste säga för min del att det hade såklart varit väldigt kul om du hade varit med 🙂

  86. Från videon där kostdoktorn intervjuar Prof. RH Lustig
    http://www.youtube.com/watch?v=m8dWNbEscOw&feature=player_embedded#t=191s
    ”Insulin makes fat. More insulin. More fat. Period.”

    Det blir lite pinsamt Guddi, när du refererar till Lustigs forskning och han, utom varje rimligt tvivel, gör klart att tror på sambandet insulin->fett. Insulinet är en komponent i den orsakskedja som gör oss feta

    MEN det är såklart så att jag inte förstår vad du *egentligen* menar med ”Påståendet att insulin gör dig fet är en stor fet lögn!”.

    Tyvärr är jag rädd att det flesta andra inte heller gör det. Jag beundrar ditt engagemang, men tyvärr faller det platt när du förefaller enbart vara ute efter att vara kontroversiell.

    Visst finns det oklarheter kring LCHF och det är viktigt att diskutera och belysa dem, men det här är för mig en introvert kvasidiskussion.

  87. Har Zytomierska varit med där också? Hon var med i SVT debatt också för en tid sedan och hon framstod ju inte som direkt begåvad…

  88. Patrik: Det blir lite pinsamt Guddi, när du refererar till Lustigs forskning och han, utom varje rimligt tvivel, gör klart att tror på sambandet insulin->fett. Insulinet är en komponent i den orsakskedja som gör oss feta

    Från en tidigare kommentar med extra fetskrift bara för dig

    Guddi: Det är rätt Doc. Kör du vidare på “jag drar en mening ur sin sammanhang och argumenterar utifrån det” som du gjorde förra året. Att Lustig inte anser att kolhydrater i sig är anledningen till fetma och att han inte heller tror att man behöver utesluta alla kolhydrater för att bli av med problemet har han uttryckt flera gånger om i olika sammanhang.

    http://www.thelivinlowcarbshow.com/shownotes/2112/dr-robert-lustig-episode
    http://www.thelivinlowcarbshow.com/shownotes/2925/dr-robert-lustig-best-of-2010-encore-week-1-episode-429/

    Senast var det för lite mer en vecka sen i en artikel i nature, http://www.nature.com/nature/journal/v482/n7383/full/482027a.html
    Notera hur han endast nämner socker i hela artikeln. Inte ett enda ord om kolhydrater i sig och inte heller ett enda ord om att insulinutsöndringen efter en måltid skulle vara orsak till något problem.

    Sen om han har ändrat åsikt så har han precis lika mycket att backa upp den nya åsikten med som du har Doc. Precis ingenting 😉

  89. Patrik:
    Från videon där kostdoktorn intervjuar Prof. RH Lustig
    http://www.youtube.com/watch?v=m8dWNbEscOw&feature=player_embedded#t=191s
    “Insulin makes fat. More insulin. More fat. Period.”

    Det blir lite pinsamt Guddi, när du refererar till Lustigs forskning och han, utom varje rimligt tvivel, gör klart att tror på sambandet insulin->fett. Insulinet är en komponent i den orsakskedja som gör oss feta

    Det där är inte forskning, det är video på en man som påstår saker.

  90. qws:
    Lustig säger cirka 43 minuter in i den här föreläsningen att lågkolhydratkoster fungerar för att de sänker insulinnivåerna. Kan det vara så?

    http://www.kostdoktorn.se/fetma-och-problemet-med-socker/

    Om du menar fungerar för att gå ner i vikt så kan det vara så, om inget så borde ju bättre blodsockerkontroll få personerna att må bättre. Ska man tro på Lustigs modell så borde det ju även öka leptinkänsligheten.

    Men för mig känns inte Lustigs resoneman så värst troligt. Detta eftersom resultatet för lågkolhydratskost i studier är det samma som för lågfettkost. Om det nu varit så att högt insulin var orsaken så tycker man ju att det borde finnas i alla fall en tydlig skillnad mellan de två dieterna.

    Det finns studier där man gett försökspersoner medicin som sänker insulinnivåerna och där är resultaten väldigt blandade. Vissa visar på en liten viktnedgång medan andra visar på ingen effekt. En meta-analys från 2009 kom fram till att den extra effekten vid viktnedgång ligger någonstans kring 2-3 kg mer än kontrollgruppen vilket är lite sämre än till exempel orlistas som alla gillar att såga, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18927072

    Detta antyder ju att insulinnivån spelar roll men då ska man inte glömma att mediciner kan ha många olika effekter än de man tror de har. Kanske påverkar de aptiten, sömnen, aktiviteten eller något annat än just bara insulinnivåerna.

  91. Stefania: Men Guddi ( Jag vet att du är sjukgymnast så jag antog att du redan visste hur kroppen fungerar. Man kan inte bara prata från studier (som faktiskt inte säger helt det som du påstår) och sen glömma bort grunden. Sådana påstående som jag skrev är inte något nytt alls, det lär man sig i det värsta mest grundläggande basmedicin kursen. Behöver jag någon studie för att bevisa att vi är antingen parasympatetiskt/sympatetisk domineradeeller i balans? Eller var det studier som bevisar att man producerar insulin när man äter proteiner som jag skulle hitta?
    Eller att kroppen producerar cortisol när man får för lågt blodsocker?
    Det kan inte vara sant!!

    Föresten: studierna som du hänvisar till och som skulle bevisa att höga insulinnivåer leder till viknedgång kan dock inte alls bevisa det, för man vet inte vad de åt mellan testerna. Hur många personer skulle fortsäta äta/ge sina barn mycket snabba kolhydrater om de skule veta att de har insulinresistens? Några, men inte alla..inte de flesta..
    Så nu kan jag säga: upprepning leder inte till att något blir sant.

    Kanske folk runt fika bordet på jobbet lyssnar på hokuspokus… Lägg fram lite studiereferenser till ditt snack istället eller försök med din BS med nån som håller samma nivå!

  92. man kan bli fri från diabetes, diabetes= högt blodsocker, insulinresistens däremot är nog för evigt

  93. LCHF är räddningen för den som har insulinresistens, vilket har orsakats av för mycket socker/fruktos.

  94. Daniel nej ocj nej. Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom. punkt. Ditt andra påstående hittar du delvis svaret på ovan om du orkar läsa.

  95. se det så här lätt insulinresistens (insulinresistens kan va olika svår), kan även ge högt blodsocker vid hög glukos, (högt blodsocker=diabetes), var drar man gränsen vid vilken nivå av insulinresistens ?

  96. ”Ditt andra påstående hittar du delvis svaret på ovan om du orkar läsa.” ok var? vilket nr , eller menar du inlägget

  97. Förstår inte riktigt vad du menar? Diabetes= högt blodsocker? Diabetes mellitus är i kronisk sjukdom. Som jag skrivit tidigare går det att ändra sina kost och motionsvonar (samt rökning) för att på så sätt leva ett medicinfritt liv (tveksamt om du kan leva hela livet medicinfritt men iaf ett tag),dock blir personen aldrig frisk.

    Diabetes typ 1 går att bota genom att transplantera bukspottskörteln men det görs väldigt restrektivt pga komplikationerna. Eftersom jag inte vet vilken medicinsk bakgrund eller kunskap du har skickar jag inga länkar till dig.

  98. Intressant artikel, strax efter jag läst den råkade jag läsa en annan som väl i princip sade tvärt om. Båda artiklarna späckade med hänvisningar till forskningsrapporter (som jag tyvärr inte har kompetens att läsa). Anser du att stycket om insulin och fettinlagring i Frank Nilssons ”I ställer för doping” (http://www.livlinan.eu/img/hormonerna.pdf) är rent nonsens? Undrar om ni hänvisar till samma undersökningar som ni läser på olika sätt eller om ni lutar er mot olika undersökningar. Jag får nog försöka traggla mig igenom dom i alla fall, en av er måste ju fara med osanning ;).

  99. Det går ju inte att svara på allt och frågan är om du orkar läsa alla kommentarer. Men till stor del så angriper du en halmgubbe. LCHF förnekar inte kalorimodellen, den är bara mer noggrann. Energi in och energi ut gäller fortfarande, men det är inte energi in genom munnen och det är inte energi i förbränningsugn.

    Vad gäller ASP så är jag lite fundersam. Jag deltog själv i en studie av detta hormon som diabetesmedicin. Då hävdades att ASP utsöndrades (av tarmen) när man åt kolhydrater och att det sedan var ASP som reglerade insulinnivåerna. Genom att ge ASP till diabetiker skulle de slippa ta insulin utan använda sitt eget och insulinet skulle bli mer noggrant fördelat. (För övrigt så avslöjades några testpersoner med att tugga sockerfria tuggummin, vilket höjde deras blodsocker – tydligen inget nytt för institutionen men för mig). Vad jag förstått så finns denna medicin redan ute i bland annat USA, är de helt fel ute med den medicinen om det nu är tvärtom?

    Om nu insulinet liksom pedalerna på cykeln är nödvändigt för fettinlagring, innebär inte det att fettinlagring blir omöjlig vid tillräckligt låg andel kolhydrater? De studier du hänvisar till använder ju inte lågkolhydratkost utan tittar enbart på insulinnivåerna. Att man behöver insulin vid kolhydratintag är ju ingen fråga alls.
    Jämförelser med frö- och gräsätande djur är väl heller knappast relevant. En studie på grisar skulle väl vara bättre? (De blir för övrigt feta av kolhydratrik mat)

    Hur som helst låter det konstigt. Däggdjur äter sig feta under sommaren och lever på det fettet under vintern. Den mat som funnits lätt tillgänglig för människan under sommarhalvåret är kolhydratrik och den mat som funnits på vintern är fet och proteinrik. Det spelar väl egentligen ingen roll vad som är orsaken, uppenbarligen blir människor feta av kolhydratrik mat och lever på kroppsfett när det saknas kolhydrater.

  100. Martin den ena.: Som jag skrivit tidigare går det att ändra sina kost och motionsvonar (samt rökning) för att på så sätt leva ett medicinfritt liv (tveksamt om du kan leva hela livet medicinfritt men iaf ett tag),dock blir personen aldrig frisk.

    Vi vet vad du tycker nu Martin. Och som jag redan har visat så är det du framför just en åsikt som inte alla är överrens om och det är en pågående debatt inom läkar/forskarvärlden om och i så fall när man ska kalla någon för botad när det gäller diabetes.

  101. Roger:
    Intressant artikel, strax efter jag läst den råkade jag läsa en annan som väl i princip sade tvärt om. Båda artiklarna späckade med hänvisningar till forskningsrapporter (som jag tyvärr inte har kompetens att läsa). Anser du att stycket om insulin och fettinlagring i Frank Nilssons “I ställer för doping” (http://www.livlinan.eu/img/hormonerna.pdf) är rent nonsens? Undrar om ni hänvisar till samma undersökningar som ni läser på olika sätt eller om ni lutar er mot olika undersökningar. Jag får nog försöka traggla mig igenom dom i alla fall, en av er måste ju fara med osanning ;) .

    I princip allting du hittar i den boken och som Frank Nilsson för övrigt skriver är rent nonsens, https://traningslara.se/bokrecension-istallet-for-doping-av-frank-nilsson/

    Sen anger inte Frank några referenser som ens berör det jag tar upp i detta inlägg. Han anger referenser till självklara saker och sen insinuerar han allt annat utifrån det. Fettförbränning är inte det samma som viktnedgång och en låg fettförbränning innebär inte att man går upp i vikt, man kan likaväl gå ner i vikt med låg fettförbränning!

  102. AB: Men till stor del så angriper du en halmgubbe. LCHF förnekar inte kalorimodellen

    Det beror på vem inom LCHF du lyssnar på. Sen har mitt inlägg här ovanför ingenting med ”kalorimodellen” att göra egentligen. Den har jag bemött här, https://traningslara.se/finns-det-en-metabol-fordel-del-i/

    AB: Vad gäller ASP så är jag lite fundersam. Jag deltog själv i en studie av detta hormon som diabetesmedicin. Då hävdades att ASP utsöndrades (av tarmen) när man åt kolhydrater och att det sedan var ASP som reglerade insulinnivåerna.

    Du har nog fått det på bakfoten. ASP utsöndras inte av tarmen, det är fettcellerna själva som sköter den utsöndringen. Du har kanske förväxlat ASP med något annat?

    AB: Vad jag förstått så finns denna medicin redan ute i bland annat USA, är de helt fel ute med den medicinen om det nu är tvärtom?

    Administrering av ASP har visat sig ge en förbättrad inlagring av fett och glukos hos djur. Gäller det för människor med så skulle det vara positiv. För det är ju mindre fetter och mindre blodsocker i blodet som man vill uppnå. Det är ju dessa höga nivåer som är negativa för hälsan. Om ASP nu används på människor så är det mer än jag vet men spontant känns det ju som att det skulle vara en bra grej.

    AB: Om nu insulinet liksom pedalerna på cykeln är nödvändigt för fettinlagring, innebär inte det att fettinlagring blir omöjlig vid tillräckligt låg andel kolhydrater?

    Nej. Vi har alltid vilonivåer av insulin i kroppen, även vid total fasta över lång tid. Så fettinlagringen fungerar ändå. Precis som cykeln fungerar så länge som pedalerna finns där. Sen kan ju andra saker gå sönder i systemet med. Där finns många andra faktorer som också är essentiella för fettinlagringen i kroppen precis som det finns mer saker på en cykel än pedalerna som måste finnas där.

    AB: De studier du hänvisar till använder ju inte lågkolhydratkost utan tittar enbart på insulinnivåerna. Att man behöver insulin vid kolhydratintag är ju ingen fråga alls.

    Påstår man att mer insulin -> mer övervikt så är det relevant jo. I övrigt får du läsa mina inlägg kring en metabol fördel som jag länkade till här ovanför. Där finns lågkolhydratkost med.

    AB: Jämförelser med frö- och gräsätande djur är väl heller knappast relevant. En studie på grisar skulle väl vara bättre? (De blir för övrigt feta av kolhydratrik mat)

    Skitsnack. Grisar blir feta av samma mat som vi blir feta av. Dålig, näringsfattig processad mat med tillsatt socker och tillsatta fetter.

    young pigs were given liberal access (<90% of ad libitum intake) or restricted access to soy-oil or beef-based diets containing 40–50% of energy from fat, or given a conventional diet containing <8–9% fat. With restricted energy intake, the pigs fed the high-fat diets had body fat contents approximately fourfold higher than those of pigs fed the low-fat diets. With liberal access to food, the effect on body fat of the high-fat diets was even greater. Earlier studies in both young and growing pigs also found that increasing dietary fat increased fat accumulation (15, 16).

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9497161

    For instance, miniature Ossabaw pigs have a ‘thrifty genotype’ that confer them with a naturally increased predisposition to the development of obesity or insulin resistance in response to high-fat/high-carbohydrate diets (Dyson et al., 2006; Clark et al., 2011). Göttingen minipigs also have a high propensity to develop obesity (i.e. weight gain, overeating) in only 15 weeks and in response to diets enriched in carbohydrates and lipids (e.g. Val-Laillet et al., 2010a, 2010b and 2010c). Thus, conventional pigs and minipigs are often used as models of high-fat and/or high-carbohydrate diet-induced obesity (Val-Laillet et al., 2010a, 2010b, 2010c and 2011, Clark et al., 2011), diabetes (Bellinger et al., 2006; Liu et al., 2007) or atherosclerosis (Xi et al., 2004).

    http://journals.cambridge.org/abstract_S1751731111001315

    Sen fungera insulin likadant på grisar som på människor. I rimliga (naturligt förkommande) mängder dämpar insulin hungern. Det är först när man pumpar in insulin så personerna får hypoglykemi som insulin istället leder till en ökad hunger. Alltså precis som jag skrev här ovanför i inlägget:

    This effect of insulin may be pharmacological rather than physiological because: (1) insulin in smaller doses appears to act not as a stimulant of intake, but rather as a depressant, and (2) plasma levels of glucose do not fall to the levels seen after insulin administration during normal ad libitum feeding nor even following fasts of moderate length in the weanling pig.

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/380187

    För att upprepa det en gång till. Om du sänker blodsockret så det blir så lågt som det inte kan bli naturlig, inte ens vid fasta. Då stimulerar insulin hunger hos grisar och människor. Annars så dämpar insulin hungern.

    AB: Det spelar väl egentligen ingen roll vad som är orsaken, uppenbarligen blir människor feta av kolhydratrik mat och lever på kroppsfett när det saknas kolhydrater.

    Skitsnack igen 🙂 Det finns gott om människor och hela folkgrupper som ätit väldigt mycket kolhydrater under hela livet som inte har några överviktsproblem. Några exempel på folkgrupper hittar du här, https://traningslara.se/stenalderskost-paleo-jagarfolk-osv/

    Eller om vi ska tittar på grisar igen 😉

    One of the more notable examples of the aforementioned is the Ossabaw pig which has evolved to accommodate seasonal changes and availability of food sources. The diet of these pigs on Ossabaw Island traditionally consists of acorns that are high in fat, and therefore these pigs deposit significant amounts of body and visceral fat when acorns are widely available in the fall. Curiously, when provided an ad libitum access under more intensive management conditions, like most commercial pigs, Ossabaw pigs deposit higher amounts of total body lipids and contain less muscle mass [18, 19, 21, 62]

    http://scholar.lib.vt.edu/theses/available/etd-12152011-123225/unrestricted/Fisher_KD_T_2011.pdf

  103. Du tar upp kalorier i punkterna som ska bemötas.

    Jo jag är ganska säker på att det var asp och att de sa att de utsöndrades i tarmen.

    Men det är ju ingen som påstår att mer insulin leder till övervikt, det är ju mer insulin +kaloriöverskott + intag av fett som leder till övervikt. Ingen har väl påstått att det skulle vara insulinet självt som skapade övervikten?

    Du borde kunna revolutionera djuruppfödningen om det var skitsnack, i 1000 år har man gett gödgrisarna oprocessat spannmål för att de ska bli feta. Jag har själv gjort det med egna grisar. Sen är det klart att de även skulle bli feta av mat med socker.
    Men du verkade missa det här att man inte borde jämföra fröätande djur och människor utan i så fall hellre använda grisar, eller var det också skitsnack?

    Jag skickade ett mail till dig angående det där med stenålderskosten, du svarade inte då, så jag kan ta det kort igen: Alla djur anpassar sin kost till vad som finns tillgängligt. Vidare så försöker alla däggdjur äta sig feta under den tid på året som det finns gott om energi och lever sedan på det fettet under den tid av året som det finns ont om energi. Det går att göra noggrannare, men tänk dig in att du är ute och knallar i naturen på försommaren. Vad finns det att äta? bär, frukt, grönsaker osv eller hur? Vilket är lättast, att plocka frukt eller att jaga djur? Plocka frukt eller hur? Så om du levde ute i naturen på sommaren antar jag att du skulle äta i huvudsak bär, frukt och liknande. En kost som innehåller mycket kolhydrater.
    Tänk dig sedan att det är vinter, vad finns det för mat runt omkring dig? Just det feta djur och inte så mycket annat alls.

    (Nu är människan utvecklad och har levt större delen av sin tid på andra breddgrader men det är samma förhållande där om än mindre skillnader. Mellanöstern och Östafrika var ungefär som Frankrike idag under människan framväxt där.)

    Menar du alltså att människan tvärtemot alla andra däggdjur sparade fett på vintern för att ha det till sommaren?

  104. HansB:
    Du kunde inte ens bemöda dig med att läsa de första kommentarerna som lagts?

  105. AB: Du tar upp kalorier i punkterna som ska bemötas.

    Jag tar i punktform upp vad som redan är bemött och jag ger referenser till var jag gjort det.

    AB: Jo jag är ganska säker på att det var asp och att de sa att de utsöndrades i tarmen.

    Okej, då hade dessa personer fel.

    AB: Men det är ju ingen som påstår att mer insulin leder till övervikt, det är ju mer insulin +kaloriöverskott + intag av fett som leder till övervikt. Ingen har väl påstått att det skulle vara insulinet självt som skapade övervikten?

    jo, väldigt många påstår att insulinpåslaget från kolhydrater gör dig fet. Förklaringen till hur går i sär men det brukar delas in i två delar. De som tror att man blir fet oavsett kalorierna man äter och de som tror man blir fet för att insulinet stänger inne näring och man blir hungrig snabbare och på så sätt äter mer.

    AB: Du borde kunna revolutionera djuruppfödningen om det var skitsnack, i 1000 år har man gett gödgrisarna oprocessat spannmål för att de ska bli feta. Jag har själv gjort det med egna grisar. Sen är det klart att de även skulle bli feta av mat med socker.

    Hade du tillsatt tomma kalorier från fett och socker hade de blivit ännu fetare.

    AB: Jag skickade ett mail till dig angående det där med stenålderskosten, du svarade inte då, så jag kan ta det kort igen:

    Varför skulle jag lägga en massa tid på att svara dig personligen på ett väldigt långt mejl?

    Resten av din kommentar är inte ens värd att besvara. Du får backa upp det med någon slags fakta först. Jag är trött på att svara på berättelser eller egenpåhittade historier om evolutionen.

  106. Jag ska meddela läkemedelsföretaget så att de slutar med sitt miljardprojekt.

    Jag har inte sett någon lchf:are påstå det, har du någon källa?

    Ja självfallet hade grisarna blivit ännu fetare om de fått gräddkola och choklad att äta. Men helt oprocessad havre är billigt och gör dem feta som gödsvin. Man har ju testat det där med socker på vildsvin, inte direkt i studier men man gav dem småkakor, pasta och bröd på åtlar. Vikten kontrollerades inte men man märkte att de fick karies.
    Men fett får ju grisarna hela tiden.

    Skriver du så långsamt att det tar så lång tid att svara?
    Backa upp det med fakta om vad? Att det saknas magiska träd som ger frukt året om? Att människorna inte har hamsterkinder där de förvarade frukt inför den halvan av året då det inte fanns att plocka? Vad är det för något du vill ha belagt med fakta?

  107. AB: Jag ska meddela läkemedelsföretaget så att de slutar med sitt miljardprojekt

    En bättre idé är nog att du inser att du har förstått det fel när det gäller ASP 🙂

    AB: Jag har inte sett någon lchf:are påstå det, har du någon källa?

    Du kanske ska ge dig på och försöka läsa det inlägget där jag faktiskt tar upp frågan?

    AB: Skriver du så långsamt att det tar så lång tid att svara?

    Nä, men jag har annat för mig här i livet än att besvara på dina personliga frågor. Jag får dessutom, tro det eller ej, mejl från fler än dig. Ställ frågorna här så får alla ta del av svaren. Så slipper jag upprepa mig om och om igen via mejl till olika personer.

    AB: Backa upp det med fakta om vad?

    Allt du påstår. Du bara slänger ur dig historier. Jag har ju redan gett dig ett exempel på ett däggdjur som gör precis motsatsen mot det du påstår. Som äter sig mätt och fet under hösten på en mer fettrik kost. Läs sista citatet igen:
    https://traningslara.se/pastaendet-att-insulin-gor-dig-fet-ar-en-stor-fet-logn/comment-page-5/#comment-9514

  108. Detta är allt jag hittar i ditt inlägg:
    ”så kan man i princip överföra allting på LCHF då de också använder sig av samma påhittade fysiologi för sina argument. I mina sex inlägg i denna serie tog jag upp saker som:”
    Menar du att det finns exempel på lchf som säger det du bemöter i något annat av dina inlägg?

    Jag skrev samma sak i en kommentar under ditt inlägg om paleokost.

    Öh? Hade du inte bara för lite tid för att skriva, du hann dessutom inte läsa? Jag påstår inte att alla däggdjur blir feta av samma kost, jag påstår att de ska vara feta under vintern eftersom det finns mindre mat då. Ditt citat ger inget stöd för att det är fettet i ekollonen som gör grisarna feta eller att de blir feta först på hösten. Men under ollonår äter även våra vildsvin, och alla andra vildsvin, mängder av ollon och det är såklart en viktig energikälla för dem.

    Det jag påstår är fakta, men du menar nog att jag ska komma med källor. Att komma med källor om precis allt brukar man ju inte göra utan det brukar räcka med det som är ifrågasatt. Vilket är det du ifrågasätter? Jag kan ge några punkter som förslag:
    1. Frukt och bär är mestadels tillgängligt under sommarhalvåret.
    2. Under vinterhalvåret är de flesta djur feta.
    3. Under vinterhalvåret finns det mindre föda i naturen.
    4. Kroppen sparar på fett för att ha det tills det blir ont om mat.
    5. Under sommarhalvåret äter djuren ett överskott för att spara detta som fett att ha till vinterhalvåret.

  109. AB:

    Vad är det du egentligen vill ha sagt med stenåldersgubbarna och vad de åt på sommar respektive vinter? Jag fattar inte det.

    Menar du att de blev smalare på vintern pga att de åt kött och fett?

    Om det nu var så att de blev smalare under vintern (hur man nu kan veta det) så borde det ju snarast hänga ihop med att de inte kunde hitta tillräckligt mycket mat (vare sig det är kött eller frukt).

    Vad är det förresten som säger att inte ståldersgubbarna åt fisk och kött även på sommaren?

  110. Sven:
    Jo det förklarar funktionen med LCHF (Jag är egentligen inte LCHF:are). Under sommarhalvåret så finns det ett överskott av energi i naturen. Alla djur passar på att äta sig feta. Om det som fanns att äta för människorna då var kolhydratrikt så innebär ju det att människan är gjord för att bli fet på en kolhydratrik diet, och det förklarar varför kolhydrater ger hunger och sug efter mer (när man väl hittade ett äppelträd så gällde det att äta upp alla äpplena så att man kunde fortsätta leta efter mer energi). Under vintern är det brist på energi och djuren lever på det som de samlade på sig under sommaren. Det som finns för människan att äta nu är i huvudsak feta djur. Människan är alltså gjord för att använda sitt kroppsfett när den äter mycket fett (men såklart inte bränna kroppsfettet i onödan) vilket är logiskt eftersom kroppen måste ställa om för att kunna bränna fett bra. Eftersom det blir mindre mat och mat mer sällan under vintern så blir man mätt och nöjd på mindre mat då, vilket förklarar att man inte överäter på fet mat.

    De åt fisk och kött även på sommaren, de måste ju få fettet någonstans ifrån. Men dels inte i samma utsträckning eftersom det inte var värt besväret när det fanns gott om växter med energi i, och dels så leder ju det ändå inte till samma fördelning som under vintern. Om du äter 100 enheter fett och 0 enheter kolhydrater så blir det 100% fett, om du istället äter 200 enheter kolhydrater och 100 eneheter fett så blir det bara 33% fett

  111. Du har rätt AB. Vi skiter i all forskning på området och så anpassar vi vår fysiologi efter din berättelse om hur det var förr istället.

  112. Guddi:
    Vilken forskning menar du då? Du vågade uppenbarligen inte berätta vad du inte höll med om.

    Det börjar bli lite vof-varning på den här bloggen.

  113. Amen lägg av. Du har ett inlägg här där du kommenterar där jag tar upp en massa forskning som visar på att kolhydrater inte gör dig fet. Jag har även en mängd andra inlägg som jag länkar till som visar på en mängd annan forskning som pekar på det samma. Ditt argument för att det inte stämmer är en berättelse som hur du tror att vi är uppbyggda evolutionärt.

  114. Glöm inte de folkslag som levt på kolhydrat rik mat året runt utan att bli feta. De är väll irrelevanta då de inte stämmer med ”fakta”

  115. Guddi:
    Det blir lite som att räkna ut att humlor inte kan flyga (även om just det är en myt). Om man tolkar forskningen så att slutsatserna man drar inte stämmer med verkligheten så är det en av två saker som är fel; 1. slutsatserna, 2. forskningen. Oftast är det 1.

    Om du följer en karta och upptäcker att terrängen inte stämmer med kartan, misstror du då terrängen? Nej antingen misstror man sin förmåga att följa kartan eller så misstror man kartan.

    Att man slänger in en massa länkar till forskning är inte det samma som att man drar rätt slutsatser.

  116. ”Om det som fanns att äta för människorna då var kolhydratrikt så innebär ju det att människan är gjord för att bli fet på en kolhydratrik diet”

    Eller så innebär det bara att människan kan bli fet genom att äta en kolhydratrik diet. Ditt påstående verkar ju taget ur luften…

  117. Du drar slutsatser från hur du tror att ett folkslag ätit. Påstår sedan att det är fakta för hur människor funkar när de äter kolhydrater.

    Sen påstår du att Jacob är dålig på att dra slutsatser från forskning. Det är väll för att du inte har någon forskning som backar upp all din ”fakta”.

    Hur förklarar du att Japaner inte hade några problem med övervikt tills läsk och den amerikanska snabbmatskulturen introducerades? De åt ju huvudsakligen kolhydrater.

    Sen vill jag veta hur du vet att folk inte var hungriga under vintern?

    Men för all del fortsätt du att handplocka historier som stämmer med din åsikt. Men försök hålla dom för dig själv istället för att försöka sprida dom som om det vore fakta…

    AB: Att man slänger in en massa länkar till forskning är inte det samma som att man drar rätt slutsatser.

    Att man slänger in en berättelse om att ett folkslag åt sig tjocka när det undertiden det finns stor tillgång till mat och sedan tappade fett när det inte fanns mycket mat. För att dra en slutsats från det är definitivt inte samma som om att det är fakta för hur kroppen funkar. Speciellt inte när man ignorerar alla folkslag som visar på det motsatta.

  118. sven: Eller så innebär det bara att människan kan bli fet genom att äta en kolhydratrik diet. Ditt påstående verkar ju taget ur luften…

    Eller så innebär det bara att människan var tvungen att äta sig fet när det fanns mat för att ha något att leva på när det var brist.

  119. Adam:
    Vilket folkslag är det du pratar om?

    Vilka fakta är inte uppbackade av forskning?

    Varför skulle det vara något problem med japanerna?

    Klart att folk var hungriga på vintern också.

    Vad är det för berättelse?

  120. Då släpper vi detta med sjukdom eller inte även om jag har min åsikt rätt klar.

    Har några funderingar kring insulin som ett anabolt hormon. Skulle ett generellt ökat insulinpåslag över dygnet och bra träning ge större muskler? Insulin är ju ett känt dopingmedel men då antar jag att man tar det i samband med träning och en större mängd kolhydrater för att uppnå maximal muskelsyntes? Samt kan du Guddi eller någon annan kortfattat beskriva insulinets påverkan på proteinsyntesen?

  121. AB:
    Sven:
    Jo det förklarar funktionen med LCHF (Jag är egentligen inte LCHF:are). Under sommarhalvåret så finns det ett överskott av energi i naturen. Alla djur passar på att äta sig feta. Om det som fanns att äta för människorna då var kolhydratrikt så innebär ju det att människan är gjord för att bli fet på en kolhydratrik diet, och det förklarar varför kolhydrater ger hunger och sug efter mer (när man väl hittade ett äppelträd så gällde det att äta upp alla äpplena så att man kunde fortsätta leta efter mer energi). Under vintern är det brist på energi och djuren lever på det som de samlade på sig under sommaren. Det som finns för människan att äta nu är i huvudsak feta djur. Människan är alltså gjord för att använda sitt kroppsfett när den äter mycket fett (men såklart inte bränna kroppsfettet i onödan) vilket är logiskt eftersom kroppen måste ställa om för att kunna bränna fett bra. Eftersom det blir mindre mat och mat mer sällan under vintern så blir man mätt och nöjd på mindre mat då, vilket förklarar att man inte överäter på fet mat.

    De åt fisk och kött även på sommaren, de måste ju få fettet någonstans ifrån. Men dels inte i samma utsträckning eftersom det inte var värt besväret när det fanns gott om växter med energi i, och dels så leder ju det ändå inte till samma fördelning som under vintern. Om du äter 100 enheter fett och 0 enheter kolhydrater så blir det 100% fett, om du istället äter 200 enheter kolhydrater och 100 eneheter fett så blir det bara 33% fett

    Så du baserar din kunskap om hur våra kroppar fungerar på lite tankar du fick när du läste lite böcker om livet på våra breddgrader, med våra vintrar, förr i tiden. Hur fungerar dina teorier för regnskogsregioner eller andra klimatzoner utan utpräglad svält-vinter? Inte alls. Sluta nu.

  122. AB filofiserar bara. Han bryr dig inte om forskning. Än mindre orkar han läsa studier för att kunna skapa sig en egen åsikt. Blir lite komiskt då han anser att det är slutsatserna det är fel på.

  123. AtomicPuffin:
    Det bästa är att läsa innan man svarar.
    Nej det fungerar inte så bra för regnskogen, men det fungerar utmärkt för Östafrika för 100 000+ år sedan.

    Gunnar:
    Är det JAG som inte bryr mig om forskning? Kan du förklara hur du menar då?

  124. AB:
    AtomicPuffin:
    Det bästa är att läsa innan man svarar.
    Nej det fungerar inte så bra för regnskogen, men det fungerar utmärkt för Östafrika för 100 000+ år sedan.

    Gunnar:
    Är det JAG som inte bryr mig om forskning? Kan du förklara hur du menar då?

    Jag har läst, och tycker du berättar en fin historia som inte på något sätt är osann om att djur äter upp sig på sommaren och bantar på vintern, men som inte heller kommer i närheten av att stödja din bakomliggande tes, dvs att kolhydrater (i kosten) driver fetma medan fett inte gör det kontra att tillgång till mycket mat driver fetma medan lite mat inte gör det.

    Det finns och har funnits folkgrupper i alla olika klimatzoner med alla olika kostupplägg man kan tänka sig, och bortsett från ett par som ansåg fetma attraktivt har dom inte haft viktproblem oavsett vad dom ätit. Men sen en sådär hundra år tillbaka är det i din modell evig sommar, evig skördeperiod, med ett ICA som ligger precis där du bor med all mat du kan tänka dig och lite till, både fett och kolhydrater. Varför skulle det då vara specifikt kolhydraternas fel att vi då blir feta, och inte den ständiga tillgången till mycket mat?

    Din stora lucka är att du inte lyckats förklara varför dina små tankar från förr skulle väga tyngre än kontrollerad publicerad forskning på hur dagens människor de facto fungerar gällande insulin, kolhydrater och fett i relation till fetma.

  125. AtomicPuffin:
    Det har bara funnits människor i flera klimatzoner under en kort del av människans historia. Ingen av dem har under någon längre historisk tid haft den tillgång till kolhydrater som vi har idag och ingen av dem har heller ätit så mycket kolhydrater.

    Stor andel kolhydrater är i sig inget problem i förhållande till fetma om man rör mycket på sig och äter begränsat. Under jordbrukssamhället t.ex. åt man mycket kolhydrater och mycket fett men kroppsarbetarna blev inte feta (däremot blev tjänstemännen feta). Idag äter vi ännu mer kolhydrater och rör mindre på oss och då blir vi feta.

    Vad finns det för forskning som talar emot det jag säger?

    Vad gäller just insulinet så kan det vara osagt, det är kolhydraternas effekt jag avser. Men konsensusuppfattningen är ju en annan än den skribenten här påstår (det är därför det inte blir debatt om den saken mellan LCHF:arna och SLV:arna). Men jag är fortfarande nyfiken på vilken forskning du menar.

  126. AB:
    När anser du mänsklighetens historia startar? Apor har funnits och finns i ett begränsat antal klimatzoner, men Neandertalare och Homo Erectus spred sig till flera klimatzoner. Östra Afrika har under den långa period våra förfäder utvecklades dessutom haft ett antal klimatzoner under torrare, varmare, kallare och blötare perioder.

    Inget djur eller föregångare till människan har haft tillgång till någonting alls i den utsträckning vi har i dag. Inte fett, inte protein, inte kolhydrater… så vad skiljer kolhydraterna från övriga makronutrienter? Det som inte fanns alls på deras tid är processad mat, till skillnad från enkla naturliga råvaror, möjligen med enkla processteg som malning, jäsning, syrning, tillagning eller torkning beroende på när i historien man tittar.

    Du har helt enkelt inte visat något orsakssamband mellan kolhydrater och fetma. Du har en radikalt annorlunda värld med en annan diet som inte ledde till samma övervikt som i dag. Men trots att verkligen allt skiljer, från motion, till social kontext, till klimat (då utomhus nu inomhusklimat) till maten dom äter, så är din bestämda uppfattning att det är kolhydraternas fel? Allt annat spelar ingen roll?

    Du pratar om kroppsarbetare och tjänstemän under jordbrukssamhället, tjänstemän var generellt från dom mer välbärgade klasserna, vilket lät dom äta mer fet mat som var lyxigare mat till skillnad från dom fattiga bönderna. Du menar alltså att man blir fet av att äta högre andel fett i sin kost i kombination med mindre motion relativt en kolhydratriktare kost med motion? Varför skulle det ens stödja din tes?

    Den forskning som Guddi refererar i detta och tidigare inlägg på ämnet säger emot det du säger, hela den här serien inlägg handlar om just forskningen kring kolhydrater, fett, insulin och fetma. Vilken forskning stöder motsatsen (dvs dig, länka gärna)?

    Och sen när anser någon annan än LCHF-folk med undergrupper att kolhydrater generellt skapar fetma? Visa mig någonting som tyder på en ”konsensusuppfattning” att man blir fet av kall potatis.

    Det känns lite som att du griper efter halmstrån i ett försök att hitta den där magiska förklaringen till fetma. Att du verkligen inte kan försonas med tanken att vi helt enkelt äter för mycket, att det måste vara någonting annat, någonting externt och någonting enkelt att förstå. Den onda kolhydraten. Du säger själv att människan är byggd för att bunkra upp energi i tider av överflöd för att överleva den bistra vintern. Är inte det en förklaring nog enligt din egen modell? Det kom ingen vinter utan bara mer överflöd och vi bara bunkrar på?

  127. AtomicPuffin:
    Det finns ingen klar startpunkt.
    Neandertalarna är en återvändsgränd och homo erectus utvandrare är också återvändsgränder (de som stannade kvar i Afrika utvecklades till moderna människor).
    Ingen av dem spreds till regnskog och det fanns aldrig regnskog i Östafrika.

    Nu har du inte hängt med. Att människan under hela sin utveckling ätit mycket kolhydrater för att öka i vikt och mycket fett ”för att” minska i vikt betyder inte per se att det idag är kolhydraterna som gör att folk är feta. Det betyder bara att det är den föda vi är utvecklade för att bli feta och magra av. Sen vet vi ju av andra orsaker att en stor andel fett i maten kommer minska övervikten.

    Jag vet inte vilken period i vilket jordbrukssamhälle du menar. Men brist på mat är det ont om i jordbrukssamhället. Däremot åt säkert de som inte kroppsarbetade något lite lyxigare mat och kanske lite socker då och då också från ca 1700-talet. Men tjänstemän var inte i gemen rikare än bönder. Men sambandet är tydligare än så, t.ex. blev inte unga adelsmän på 1700-talet feta, eftersom det var poppis för dem att syssla med gymnastik, krigskonst och annat.

    Om man äter en högre andel kolhydrater utan att röra på sig mycket så blir man överviktig ja.

    Hur säger den forskningen emot det jag säger?
    Som sagt innan (då Guddi av någon anledning slutade delta) så måste jag veta VAD som kritiseras och stöden för den kritiken för att veta vad och hur jag ska försvara det.

    Nej det var angående insulinet som det finns konsensus (men jag håller med om att det inte alls är så klart som dietist-kollektivet och många LCHF:are påstår).

    Det är klart att fetma beror på att vi äter för mycket. Att fetma beror på att man satt människan i en situation där de naturliga matvalen blir en fiende är inget externt, tvärtom. Om du sätter ett djur i samma situation så kommer de också bli feta och äta för mycket.
    Uppenbarligen är min teori svårare att förstå.

  128. Är det inte så att kroppen lättare tar upp energin från kolhydrater/socker och då driver upp blodsockret mer än om man ätit motsvarande mängd energi som fett?

  129. Roger:
    Är det inte så att kroppen lättare tar upp energin från kolhydrater/socker och då driver upp blodsockret mer än om man ätit motsvarande mängd energi som fett?

    Det som är allra lättast för kroppen att lagra in som fett är just fett. Det är ganska självklart när man tänker på det. Det är fett som ska lagras in och är det inte fett från början måste det göras om till fett innan det kan lagras in.

    Men visst är det så att kolhydrater höjer insulinet. Det är så kroppen ska fungera. Ett av insulinets huvuduppgifter är att reglera blodsockret och styra vår substratförbrukning, alltså om vi ska förbränna främst kolhydrater eller fett just för stunden. Finns det gott om kolhydrater i blodet använder kroppen främst kolhydrater, finns det främst fett använder den främst fett.

    Det jag skrev här ovanför ska dock inte förväxlas med viktnedgång eller viktuppgång. Det är inte samma sak.

  130. Guddi: Det som är allra lättast för kroppen att lagra in som fett är just fett. Det är ganska självklart när man tänker på det.

    Jag tycker det låter för enkelt och inte särskilt självklart. Det är ju exempelvis grisfett vi äter i bacon. Om det bara lagrades rakt av borde inte vårt imunförsvar stöta bort det? För inte är det väl grisfett en bacon älskare har runt magen? Tänk på mig som gillar jordnötter, inte är det väl jodnötsfett jag har runt magen?

    Guddi: Men visst är det så att kolhydrater höjer insulinet. Det är så kroppen ska fungera. Ett av insulinets huvuduppgifter är att reglera blodsockret och styra vår substratförbrukning, alltså om vi ska förbränna främst kolhydrater eller fett just för stunden.

    Men om man nu som matglad och blodsockerstinn inte anstränger sig utan päser framför TV:n. Då sker ju ingen förbränning att tala om. Men likväl går bodsockret ner, troligen till och med till en dipp. Var tar det då vägen, glykosen/triglyserinet eller vad det nu heter. Var kan vi lagra energi? Hamnar det i musklerna? Troligen inte, tyvärr, det hade ju varit kul om dom blev större. I blodet? Noppe det var ju där det hämtades. I levern? Kanske. I fettcellerna? En stark kandidat. I toastolen? Kanske, fast jag tror det inte.

    Har letat bland alla dina blogginlägg men inte riktig funnit svar på detta.

  131. Roger: Jag tycker det låter för enkelt och inte särskilt självklart. Det är ju exempelvis grisfett vi äter i bacon. Om det bara lagrades rakt av borde inte vårt imunförsvar stöta bort det? För inte är det väl grisfett en bacon älskare har runt magen? Tänk på mig som gillar jordnötter, inte är det väl jodnötsfett jag har runt magen?

    Du glömmer att vi spjälkar maten innan den absorberas. Fettsyror ser likadana ut oavsett om de kommer från människa, gris eller jordnötter. Det enda som skiljer är sammansättningen med avseende på mättnadsgrad och längd. När det handlar om autoimmun respons är det cellinteraktioner man talar om, inte makronutrienter.

    Men om man nu som matglad och blodsockerstinn inte anstränger sig utan päser framför TV:n. Då sker ju ingen förbränning att tala om. Men likväl går bodsockret ner, troligen till och med till en dipp. Var tar det då vägen, glykosen/triglyserinet eller vad det nu heter. Var kan vi lagra energi? Hamnar det i musklerna? Troligen inte, tyvärr, det hade ju varit kul om dom blev större. I blodet? Noppe det var ju där det hämtades. I levern? Kanske. I fettcellerna? En stark kandidat. I toastolen? Kanske, fast jag tror det inte.

    Det mesta hamnar i muskler och lever även hos inaktiva individer. Det ska mycket till innan det sker någon betydande omvandling till fett. Däremot hämmas ju självklart förbränningen av det fett man redan ätit.

  132. Guddi:
    Så med andra ord: Om man inte äter kolhydrater så lever kroppen på förbränning av fett men kan inte lagra fett?

  133. Roger: Jag tycker det låter för enkelt och inte särskilt självklart. Det är ju exempelvis grisfett vi äter i bacon. Om det bara lagrades rakt av borde inte vårt imunförsvar stöta bort det? För inte är det väl grisfett en bacon älskare har runt magen? Tänk på mig som gillar jordnötter, inte är det väl jodnötsfett jag har runt magen?

    B-A har svarat på denna fråga redan.

    Roger: Men om man nu som matglad och blodsockerstinn inte anstränger sig utan päser framför TV:n. Då sker ju ingen förbränning att tala om. Men likväl går bodsockret ner, troligen till och med till en dipp. Var tar det då vägen, glykosen/triglyserinet eller vad det nu heter.

    Även om du skulle ligga i sängen hela dagen så skulle du förbränna energi. Men överäter du kommer givetvis kroppen att göra om kolhydraterna till fett och sen lagra in dessa i fettlagren.

    Men den enda gången som kroppen egentligen lagrar in kolhydrater som fett i någon betydande mening är om du skulle överäta i stora mängder samtidigt som du i princip endast äter kolhydrater. Då sker en omvandling men den är inneffektiv, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/3165600

    Men skulle du säg äta 3000 kcal i form av 50 E % kolhydrater och 50 E % fett en dag samtidigt som du endast förbrukar 2000 kcal så kommer de 1000 kcal som lagras i nästan uteslutande bestå av fett. Det är ju mest energieffektivt för kroppen.

    Här har du en studie där man låtit försökspersoner antingen överäta på fett eller kolhydrater och sen har man mätt deras energiförbrukning i en metabol kammare. Detta är det mest precisa sätt som finns för att mäta energiförbrukning. De som överåt med mycket fett lagrade in 90-95 % av överskottet och de som överåt kolhydrater lagrade in 75-85 % av överskottet.

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/7598063

  134. AB:
    AtomicPuffin:

    Sen vet vi ju av andra orsaker att en stor andel fett i maten kommer minska övervikten.

    Jag vet inte vilken period i vilket jordbrukssamhälle du menar.

    Om man äter en högre andel kolhydrater utan att röra på sig mycket så blir man överviktig ja.

    Hur säger den forskningen emot det jag säger?

    Uppenbarligen är min teori svårare att förstå.

    Vet ”vi”? Referera till forskning som stöder det tack. Jag hävdar att fetthalten inte spelar någon roll.

    Jag skrev inte att det var matbrist, jag skrev att fet mat, såsom grädde, smör, även fetare kött etc var lyxig mat, som mer välbärgade kunde äta ofta men bönder tog fram till julen eller festligheter. Sötbröd av olika varianter åt dom nog mer av dessutom. Så då har du att mer Fett + socker + mindre fysisk aktivitet -> fetma. Hur hjälper det dig och din teori?

    Nej. Det har du inte kunnat backa upp alls, och ingen annan heller så vitt jag vet.

    Ok, så forskning som säger att man inte blir fetare av en högre andel kolhydrater säger inte emot dig när du säger att en högre andel kolhydrater i kosten gör oss fetare? =)

    Den är inte svår att förstå, den är bara fel. Mer specifikt faller den på kausaliteten i att mer fett i kosten leder till mindre fetma än mer kolhydrater i kosten.

  135. Det finns allvarliga problem med LCHF om den inte är balanserad och välkomponerand. Främst bristande intag av kalium, magnesium, selen, vitamin-C, säkert några till.

    Ett annat problem är om man går under ca 75 g kh om dagen och går in i ketos vilket en del studier visar tecken på att det kan leda till ökad muskelnedbrytning och försämrat humör.

    Håller man sig på en rimlig kh nivå och äter grönsaker och rotfrukter, nötter, så är det dock en helt utmärkt kosthållning.

  136. atomicPuffin:
    Det vet vi genom att alla som testar blir av med sin övervikt.

    Smör och grädde var knappast bristvaror för böner och jordbruksarbetare i jordbrukssamhället. Det enda kött som fanns var fett kött, man hade inte börjat kasta bort fettet. Man tog inte fram något till julen eller sparade något, utan det var då man slaktade för att spara på vinterfodret och det uppstod då ett stort överskott (julen är placerad vid slakten inte tvärtom).
    Sötbröd? Man åt inte så mycket bröd alls. Kolhydraterna kom huvudsakligen från gröt och rotfrukter (samt frukt och bär på sommaren tills sockret kom). Sen rörde man mycket på sig, varifrån har du fått uppfattningen att bönder inte rörde mycket på sig?

    Vad är det för forskning som säger det?

  137. fluffy_ferret:
    Kul med alla dessa LCHF-kritiker som inte ens vet vad LCHF är för något.

  138. AB:
    atomicPuffin:
    Det vet vi genom att alla som testar blir av med sin övervikt.

    Vad är det för forskning som säger det?

    =D

    Nu när du är nere på ”Det fungerar på mina kompisar” nivån på argument tror jag min gräns för vad som är slöseri med tid passerats.

    Det är (bland annat) människor som du som under årtionden fick folk att undvika fett, med i princip samma argumentation om att fettreducerade dieter fick folk att tappa vikten, därför måste fett vara dåligt. Dumheter då precis som nu.

    Forskningen du inte hittar som vissa tjatar om finner du bland annat länkad i det här inlägget, eller i inlägg länkade från det här inlägget, bara att klicka på dom små röda siffrorna i parentes i texten:
    https://traningslara.se/pastaendet-att-insulin-gor-dig-fet-ar-en-stor-fet-logn/

    Lycka till!

  139. AB: Sen vet vi ju av andra orsaker att en stor andel fett i maten kommer minska övervikten.

    AB: Det vet vi genom att alla som testar blir av med sin övervikt.

    AB: det förklarar varför kolhydrater ger hunger och sug efter mer

    AB: Sen vet vi ju av andra orsaker att en stor andel fett i maten kommer minska övervikten.

    AB: Mellanöstern och Östafrika var ungefär som Frankrike idag under människan framväxt där.

    Där har du ett par saker du kan dra fram bevis för. Det jag hittade lite snabbt om klimatet i Afrika för 150000 år sedan var att det var savann eller gräsmark.

    AB:
    fluffy_ferret:
    Kul med alla dessa LCHF-kritiker som inte ens vet vad LCHF är för något.

    Kul med alla dessa LCHF-förespråkare som säger att deras påståenden är fakta eller att de ber andra personer motbevisa deras påståenden…

    AB: Det jag påstår är fakta

    AB: Vad finns det för forskning som talar emot det jag säger?

  140. Hej Jacob!

    Synd att du skriver en hel artikel om hur fel LCHF är när du skulle kunna lägga krutet på att skriva hur dålig tallriksmodellen är. Det hade hjälpt folkhälsan.

  141. Torben: Synd att du skriver en hel artikel om hur fel LCHF är

    Det står ingenstans i något av mina inlägg att LCHF är fel. Du får nog läsa om Torben. Det jag kritiserar är förklaringsmodellerna.

    Problemet är att det är jättelätt att visa att förklaringsmodellen bakom LCHF inte stämmer. Bevisen är liksom ganska överväldigande emot den. När det gäller SLV så finns det jättemånga som är väldigt övertygade om att tallriksmodellen är ett jättehot mot folkhälsan men bevis för det är svårt att hitta. Tittar du in på LCHF-sidor så är det ju nästan uteslutande egna berättelser eller påståenden baserade på just den påhittade förklaringsmodellen kring fetma som man hittar. Och då snackar vi alltså om sidor där nästan huvudmålet verkar vara att smutkasta rådande rekommendationer och trots det så kan de inte skaffa fram några bra bevis.

    Sen har vi skrivit ner en hel del kritik mot SNR och SLV här på sidan med. Dessa inlägg får bara inte lika mycket uppmärksamhet som de kring LCHF då personer som du mfl endast bemödar er in och kommentera här när ni vill försvara LCHF utan att ha något att försvara det med. Du var ju aktiv efter mina inlägg om Taubes tidigare med. Även då så hade du ingen fakta att komma med utan du började slänga ur dig påståenden för att försöka ”rädda” LCHF.

  142. Torben:
    Hej Jacob!

    Synd att du skriver en hel artikel om hur fel LCHF är när du skulle kunna lägga krutet på att skriva hur dålig tallriksmodellen är. Det hade hjälpt folkhälsan.

    1) Var i texten – eller någonsin överhuvudtaget – påstår Jacob att LCHF är fel?
    2) Hur menar du att förespråkare av tallriksmodellen argumenterar för den genom obevisade förklaringsmodeller för specifika mekanismer? Det kanske de gör, jag har dock aldrig stött på det. Men säg gärna vad man från det hållet påstått som kan liknas med insulinhypotesen från LCHF-håll.

  143. Adam:
    Du får komma med en konkret förfrågan. Du kan inte slumpa fram några rader och det ska vara sådant du ifrågasätter.
    Citat 2 är underlaget till Citat 1.
    Citat 3 berättar vad som förklaras av något annat.
    Citat 4 är citat 1.

    Kvar blir citat 5, där du påstår att det vid en viss tidpunkt var savann och gräsmark. Det spelar ju ingen roll, eftersom poängen är att det inte var regnskog.

    Jag är inte LCHF-förespråkare (ett missförstånd som antagligen beror på att du inte vet vad LCHF är för något). Om någon påstår att det finns forskning som talar emot en sak så betyder en fråga efter vilken forskning som avses att man begär motbevis på sina påståenden?

    Lite seriös nivå kanske skulle sitta fint?

  144. Guddi: Men överäter du kommer givetvis kroppen att göra om kolhydraterna till fett och sen lagra in dessa i fettlagren.

    OK, case closed. För att kommentera rubriken på denna blog. Finns det verkligen någon som påstått att det är insulin dig fet?

  145. AB: Adam:
    Du får komma med en konkret förfrågan. Du kan inte slumpa fram några rader och det ska vara sådant du ifrågasätter.

    Det är inte slumpade rader. Alla citat är påståenden av dig, påståenden som jag skulle vilja se källor på.

    Du använder alltså citat 2 som källa till citat 1!?

    Det känns dock väldigt uppenbart att du aldrig någonsin skulle komma med seriösa källor för dina påståenden. Högst troligt är för att du inte har några utan du bara berättar historier om hur du tror människans evolution har sett ut. Utifrån dessa historier så drar du slutsatser om hur människan reagerar på kolhydrater.

    AB: Jag är inte LCHF-förespråkare (ett missförstånd som antagligen beror på att du inte vet vad LCHF är för något).

    Du kanske inte är en LCHF förespråkare men du är helt klart en förespråkare för att mycket fett i kosten = viktnedgång.

    Då kan du ju berätta vilka kriterier som man måste följa för att äta LCHF. Eftersom att du nu vet. Jag har då aldrig sett några specifika kriterier mer än att man ska minska på kolhydraterna och även där så skiljer siffran väldigt.

    AB: Om någon påstår att det finns forskning som talar emot en sak så betyder en fråga efter vilken forskning som avses att man begär motbevis på sina påståenden?

    Ja när du fortsätter att vägra presentera källor på dina påståenden.
    Trotts att Jacob har länkat dig till en hel artikel serie och 2 andra separata inlägg här på bloggen alla med massor av relevanta studier som säger annat än dina påståenden. Ditt svar till detta (Istället för att lägga fram någon källa som stödjer det du påstår) var detta

    AB: Att man slänger in en massa länkar till forskning är inte det samma som att man drar rätt slutsatser.

    Här påstår du alltså att Jacob drar fel slutsatser av studier utan att själv presentera din slutsats.

    AB: Lite seriös nivå kanske skulle sitta fint?

    Du använder dina egna påståenden som källa till dina andra påståenden och du har mage att säga att det är oseriös nivå?

  146. Adam:
    Det är det ju inte alls.
    Ja precis, att alla som testar får den effekten är underlaget till att den effekten finns.

    Tvärtom. Men eftersom ingen kan hitta något att ifrågasätta så vet jag inte vad jag ska styrka med källor.

    Nej, att stor ANDEL fett som energikälla = viktnedgång om man är överviktig.
    LCHF innebär att man minskar på kolhydraterna så mycket att man går in i ketos och sedan låter man bli att välja fettreducerade livsmedel. Det finns beskrivet hos de flesta LCHF-bloggar.

    Vad där säger något annat än det jag säger?

    Nej, jag påstår att länkar till forskning inte är det samma som att man har dragit rätt slutsatser. Men om du nu inte ens förstod den meningen, hur ska du ha en chans att förstå forskningsrapporter?

    Hur ska man ange underlaget om man inte får skriva det själv?

  147. Guddi: Det har vi redan tagit upp exempel på. https://traningslara.se/pastaendet-att-insulin-gor-dig-fet-ar-en-stor-fet-logn/comment-page-1/#comment-9381

    Där står ”Mer kolhydrater, mer insulin, mer fetma.”. Då tycker jag du läser det som fan läser bibeln.
    Om jag säger, en punka = Hål i slangen – Luften pyser ur – Däcket tomt.
    Har jag då sagt att orsaken till det tomma däcket är att luften pyser ur eller kan det möjligen vara hålet i slangen som är orsaken. ”Mer kolhydrater…”

    Nu stänger jag prenumerationen på denn bloggtråden, den har börjat loopa. 😉
    Ha de gôtt.

  148. Roger: Där står “Mer kolhydrater, mer insulin, mer fetma.”. Då tycker jag du läser det som fan läser bibeln.
    Om jag säger, en punka = Hål i slangen – Luften pyser ur – Däcket tomt.
    Har jag då sagt att orsaken till det tomma däcket är att luften pyser ur eller kan det möjligen vara hålet i slangen som är orsaken. “Mer kolhydrater…”

    Är du allvarlig? Jag har varit väldigt tydlig med att det här inlägget gäller främst kolhydrater -> insulin -> fetma. Alltså modellen för övervikt som används inom LCHF. Det är ju de som kommenterat här efter, bland annat kostdoktorn, som velat säga att det är ”luften pyser ut” som är orsaken.

    Rubriken är som den är för att den blir för lång om man ska skriva en berättelse där. I själva inlägget är det klart att det gäller just kolhydrater->insulin->fetma. Men visst är det folk som påstår att högre insulinnivåer, oavsett hur de uppstår, leder till fetma. Du har ju bland annat Lustig i den kategorin.

    Det här skrev jag i en av de första kommentarerna för nästan två veckor sen.

    Guddi: Att den här diskussionen gäller kolhydrater -> insulin -> fettinlagring är hur tydligt som helst. Men jag antar att när du inte kan använda ett lösryckt citat för att stödja det du vill få fram så får du ta en rubrik för sig själv och försöka med den.

  149. Hej!
    Bra skrivet, men jag blir ändå lite förvirrad. Anki sundin som ni samarbetar med en del, och som jag förstått har liknande åsikter skriver i sin bok minimålsmetoden ( en förövrigt mkt bra bok) att ”Socker höjer insulinnivåerna i kroppen som stimulerar fettinlagringen”. Hon varnar som jag förstår för höga insulinnivåer pga att det kan försvåra möjligheterna att gå ner i vikt. Eller har jag missuppfattat allting?

  150. Hej!

    Varför är inte ASP-hormonet mer omtalat?
    Det är inte det första man stöter på eller hör, verkar alltid handa om insulin först, varför? Är det här ”ny” forskning eller är det något man brukar förenkla genom att säga insulin för gemene man?

  151. anna:
    Hej!
    Bra skrivet, men jag blir ändå lite förvirrad. Anki sundin som ni samarbetar med en del, och som jag förstått har liknande åsikter skriver i sin bok minimålsmetoden ( en förövrigt mkt bra bok) att “Socker höjer insulinnivåerna i kroppen som stimulerar fettinlagringen”. Hon varnar som jag förstår för höga insulinnivåer pga att det kan försvåra möjligheterna att gå ner i vikt. Eller har jag missuppfattat allting?

    Hallå Anna!
    Skulle du vilja ange vilken sida det här står på i Ankis bok? Jag har boken här hemma men har inte hunnit läsa igenom den än.

    Generellt så kan jag dock säga att fettinlagring inte är det samma som fettbalans. Den är ju beroende av fettoxidationen med. Det är summan av dessa så ger resultatet, ökning av fettlagren eller minskning av fettlagren.

    Att insulinbehandling kan försvåra för den som vill gå ner i vikt är inte så förvånande. I övrigt så finns det inga bevis för någon verkan. Han Anki skrivit det så har hon inga belägg för det.

  152. Mikael:
    Hej!
    Varför är inte ASP-hormonet mer omtalat?
    Det är inte det första man stöter på eller hör, verkar alltid handa om insulin först, varför? Är det här “ny” forskning eller är det något man brukar förenkla genom att säga insulin för gemene man?

    Hallå Mikael!
    Där finns en mängd hormon som det aldrig pratas om i allmänheten. Om det inte varit för sjukdomen diabetes och LCHF så hade ”ingen” hört talas om insulin heller.

    ASP är inte direkt något nytt. Det har varit känt i nästan 20 år nu skulle jag gissa på. Det forskas mycket kring det fortfarande med. Här är ett exempel på en översiktsartikel från förra året. Testa med att byta ut ASP mot insulin på varje plats. Hela abstraktet låter fortfarande korrekt 😉
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21348923

  153. Hej Guddi!

    Här läser jag att hon säger : ”Socker höjer dessutom insulinnivåerna i kroppen som stimulerar fettinlagringen”. http://mabra.com/dromviktsprogram-minimalsmetoden/
    på sid 118 i sin bok ”minimålsmetoden” skriver hon ” i för stor mängd under för lång tid bidrar insulin till fettlinlagring….”

    på sid 115 i hennes bok kan man läsa: ”genom att utesluta eller kraftigt minska på intaget av framförallt livsmedel som innehåller snabba kolhydrater minskar vi alltså belastningen på bukspottskörteln och gör att behovet och därmed insöndringen av insulin minskar. Det är bra för ämnesomsättningen i stort”.

    Hur menar hon här?

    Du skriver att insulinbehandling kan försvåra viktnergång. På vilket sätt fungerar detta? Och varför gör inte insulin det för en som är frisk?

    mvh Anna

  154. Måste bara säga. Tidigare har jag ätit enl. Pauluns kostråd i 10 år. Långsamma kh o icke mättade fetter, vad blev resultatet av det?: ständig hunger, kunde knappt hålla mig 3 timmar mellan målen, tänkte hela tiden på mat, var TVUNGEN att köpa godis minst 5 dagar i veckan, dem andra två dagarna tvingade jag mig att avstå. Fick depression, o alltid alltid trött. Testa mig hos dr.- fattades inget. Kunde inte gå ner i vikt, det skall också sägas att det tränade 5 dagar i veckan. Vilket borde göra mig till en frisk o pigg människa, men icke. För två år sedan började jag på LCHF, jag gick ner fort i vikt, höll mig mätt, INGET sötsug, vilket jag ALDRIG i hela mitt liv kunde föreställa mig. Jag blev piggare än någonsin, och jag tänker sällan på mat. Jag e småbarnsmamma till en 3 1/2 åring o en 7 mån, o jag går på som en duracell kanin, inga sockerdippar, ingen trötthet, det är bara full energi hela tiden. Det livet hade jag ALDRIG kunnat haft med GI metoden. Slutsats: studier hit o dit, det sägs ditten o datten. Jag VET av erfarenhet att kolhydrater ger mersug, o säger till hjärnan att äta mer, ju mer kh du har i blodet, desto mer insulin också, om inte du har diabetes. Nä jag. ÄLSKAR mitt liv idag o älskar o träna o har aldrig haft så mkt energi som idag, fast jag är 10 år äldre. Så jag tror faktiskt inte på din teori, o e man akademiker
    så vet man att man kan avläsa både studier o statistik på mer än ett sätt. Tack för jag fick berätta min historia.

  155. Hej Alexandra!
    Inget du skriver i din kommentar berör det jag skrivit här. Är det verkligen så svårt att skilja på om någon diskuterar ”hur” något fungerar kontra ”om” något fungerar?

  156. Hej!
    Med risk för att verka tjatig skriver jag igen!

    på sid 115 i Anki Sundins bok ”minimålsmetoden” kan man läsa: “genom att utesluta eller kraftigt minska på intaget av framförallt livsmedel som innehåller snabba kolhydrater minskar vi alltså belastningen på bukspottskörteln och gör att behovet och därmed insöndringen av insulin minskar. Det är bra för ämnesomsättningen i stort”.

    Hur menar hon här?

    Du skriver att insulinbehandling kan försvåra viktnergång. På vilket sätt fungerar detta? Och varför gör inte insulin det för en som är frisk?

    mvh Anna

  157. Anna: på sid 115 i Anki Sundins bok “minimålsmetoden” kan man läsa: “genom att utesluta eller kraftigt minska på intaget av framförallt livsmedel som innehåller snabba kolhydrater minskar vi alltså belastningen på bukspottskörteln och gör att behovet och därmed insöndringen av insulin minskar. Det är bra för ämnesomsättningen i stort”.

    Hur menar hon här?

    Guddi: Att insulinbehandling kan försvåra för den som vill gå ner i vikt är inte så förvånande. I övrigt så finns det inga bevis för någon verkan. Han Anki skrivit det så har hon inga belägg för det.

    Vill du veta varför Anki skriver så får du fråga henne.

    Anna: Du skriver att insulinbehandling kan försvåra viktnergång. På vilket sätt fungerar detta? Och varför gör inte insulin det för en som är frisk?

    Det här står i inlägget. Insulin som du tar som medicin är inte insulin som din kropp producerar.

  158. En fråga här ang att att insulin inte gör en fet, snabba vs långsamma kolhydrater
    (frågade detta tidigare men skulle gärna vilja ha lite förtydligande):

    Två identiska personer med identiskt kcal och makronutrientintag:

    Person 1 baserar under ett års tid hela sitt kolhydratintag på väldigt väldigt snabba kolhydrater.

    Person 2 på väldigt långsamma.

    Fråga 1: Dessa två personer kommer alltså inte ha någon skillnad i kroppssammansättning efter detta året?

    Fråga 2: Kommer dessa två uppleva skillnader i ork och sötsug under dagen?

    MYCKET tacksam för svar

  159. Är det därför jag har lättare att minska i vikt när jag äter mer kolhydrater? Eller hålla vikten och inte blir sötsugen lätt.

  160. Joakim:
    En fråga här ang att att insulin inte gör en fet, snabba vs långsamma kolhydrater
    (frågade detta tidigare men skulle gärna vilja ha lite förtydligande):

    Två identiska personer med identiskt kcal och makronutrientintag:

    Person 1 baserar under ett års tid hela sitt kolhydratintag på väldigt väldigt snabba kolhydrater.

    Person 2 på väldigt långsamma.

    Fråga 1: Dessa två personer kommer alltså inte ha någon skillnad i kroppssammansättning efter detta året?

    Fråga 2: Kommer dessa två uppleva skillnader i ork och sötsug under dagen?

    MYCKET tacksam för svar

    Hej Joakim!

    För det första är det inte en absolut korrelation mellan kolhydraters snabbhet och insulinsekretion faktiskt. Titta här:

    http://www.ajcn.org/content/66/5/1264.full.pdf+html

    Men med det sagt så kan vi ändå konstatera att det OFTAST är så. Låt oss exempelvis utgå från fullkornsris kontra jasminris under det där året du tar som exempel. De kanske skulle skilja sig åt beroende på genetiska skillnader så en mer intressant jämförelse är antingen två grupper av många människor, alla friska och normalviktiga. Alla är fysiskt aktiva men ingen grupp mer/mindre aktiv eller den andra. Då tror jag inte att det blir en skillnad i kroppssammansättning enbart beroende på kolhydratkälla.

    Emellertid är jämförelsen alltid omöjlig med mat eftersom man aldrig kan ändra en enda variabel utan att ändra flera. Det kommer vara andra saker i fullkornsriset som är till den gruppens fördel, kanske det kan inverka? Men om vi även förutsätter samma fibermängd och samma mängd mikronutrienter (antagligen omöjligt i praktiken men låt oss köra på det för diskussionens skull) då tror jag inte att kroppssammansättning skiljer sig åt.

    Fråga 2 är inte riktigt väsentlig, vad har det med Jacobs artikel att göra? Men visst, den gruppen skulle kanske gå mer hungrig och sugen. Det är verkligen inte otänkbart. Men det har som sagt inte med denna artikel att göra. Att raffinerade kolhydratkällor är sämre att basera sin kost på än oraffinerade har inget med LCHF:ares förenklade insulinhypotes att göra.

  161. Vad är det då som gör att LCHF fungerar? För mig spelar det ingen roll om det är insulin eller nåt annat. Efter 4 år utan kolhydrater och med ganska mycket fett väger jag 15 kg mindre och är uthållig löpare.

  162. Det gäller för dig. På gruppnivå finns inga av de fördelar som annars lyfts fram av många förespråkare.

  163. Simon: Kolla på detta klipp, kan du förklara detta?, jag är övertygad om att insulin och leptin är 2 st stora anledningar till att folk blir feta.

    Det finns inte mycket att förklara i det där videoklippet. Lustig bara hittar på en massa saker. http://tranastyrka.se/mer-nonsens-fran-robert-lustig/

    Det du ber om är som att jag skulle be dig förklara varför Pinocchios näsa växte när han inte tala sanning eller varför Peter Pan kan flyga. Om du vill att jag ska försöka förklara något får du ge mig något faktiskt studieresultat eller liknande.

  164. Guddi: Det finns inte mycket att förklara i det där videoklippet. Lustig bara hittar på en massa saker. http://tranastyrka.se/mer-nonsens-fran-robert-lustig/Det du ber om är som att jag skulle be dig förklara varför Pinocchios näsa växte när han inte tala sanning eller varför Peter Pan kan flyga. Om du vill att jag ska försöka förklara något får du ge mig något faktiskt studieresultat eller liknande.

    Ok, hmmm, tyvärr är jag alldeles för novis för att ge mig in på detaljerade studier. Jag har kollat mycket på Lustigs föreläsningar, samt själv skaffat mig information om vad socker och insulin har för påverkan på fettinlagring. Det verkar rimligt det han säger om socker, insulin och leptin. Tackar för ditt svar 🙂

  165. Du säger att en anledning till att personer med diabetes typ 2 går upp i vikt av att börja ta insulin kan vara pga att dem nu går upp till den vikt som dem kanske redan ”borde” haft vid samma matintag med fungerande insulinproduktion. Om detta är fallet, borde det då inte vara så som ”alla” tror, dvs att kost som leder till lägre insulinutsöndring gör det lättare att hålla vikten eller gå ned i vikt?

  166. Joakim: Du säger att en anledning till att personer med diabetes typ 2 går upp i vikt av att börja ta insulin kan vara pga att dem nu går upp till den vikt som dem kanske redan “borde” haft vid samma matintag med fungerande insulinproduktion. Om detta är fallet, borde det då inte vara så som “alla” tror, dvs att kost som leder till lägre insulinutsöndring gör det lättare att hålla vikten eller gå ned i vikt?

    Du måste skilja på brist på insulin med insulinproduktion i enlighet med vad man äter. Om du äter en kost som kräver mindre insulin så innebär inte det att du har brist på insulin. Du producerar ju den mängd insulin som din kropp behöver för att kunna ta hand om den kosten du äter.

  167. Intressant artikel. Men det finns en sak jag inte förstår. Du säger att ”Personer med hög insulinresistens eller höga insulinnivåer i blodet riskerar i mindre grad att gå upp i vikt än personer med lägre insulinnivåer eller bättre insulinresistens.”

    Att hög insulinresistens minskar inlagring av fett verkar naturligt. Om insulinet inte fungerar, då lagrar man ju inte in något (fett eller annat).

    Men att höga insulinnivåer, i sig, skulle minska inlagring av fett har jag svårt att hitta belägg för i dina referenser (men jag kanske missade någon). Inte annat än att de med hög insulinresistens ofta har höga insulinnivåer. Men då är det insulinresistensen som är orsaken, inte insulinnivåerna.

  168. När man pratar om vikt på lång sikt är det meningslöst att titta på tillfällig fettinlagring och frisättning. Det är summan av de två på lång sikt som är intressant och den styrs av ditt kaloriintag och din kaloriförbrukning. Insulin signalerar mättnad. Högre insulinnivåer -> Mer mättnad -> Du äter mindre mat -> Du går upp mindre i vikt.

  169. ”Högre insulinnivåer = Mer mättnad”

    Insulin = mättnad. Ja, men hur länge?

    Säg att jag slevar i mig en skål med vanlig pasta och ketchup. Det ger:
    = hög insulinnivå = blir mätt som fan.
    Men 30 minuter senare är jag hungrig igen = äter mer = kroppen lagrar överbliven energi (jag går upp i vikt).

    ”Högre insulinnivåer = mer mättnad = mindre mat.” För att den här formeln ska fungera så måste ju insulinnivåerna vara höga konstant..

    Så hur får jag konstant höga insulinnivåer?
    Jo, genom att äta konstant.

    Jag har väldigt svårt att köpa dina argument.

  170. Ja, håvar du i dig en skål med pasta och ketchup blir du troligen hungrig ganska fort igen. Är väl ingen som sagt något emot det?

    Du ser allting i svart och vitt och verkar tro att insulin är det enda som styr mättnad. Det är ju självklart att du inte köper argumentet då för det blir fel åt båda hållen. Insulin i sig är ett hormon som är långt ifrån dominant när det kommer till hunger. Om de mer kraftiga faktorerna är igång så spelar det ingen roll hur dina insulinivåer är, du kommer bli hungrig.

    Sen är dina resonemang i övrigt säkert roliga för dig själv att snurra kring i soffan där hemma men försök få ihop det med alla studieresultat jag tar upp här istället. Det är liksom inte påhittade saker jag skriver. Det är resultat från studier där man gjort faktiska mätningar och utfallet har blivit som jag har skrivit. Du motbevisar inte dessa med att berätta hur du mår efter en portion med pasta och ketchup.

  171. Jag förstår inte hur du kan säga att det inte finns någon studie som visar att viktminskningen hos människor är större för de som går på lågkolhydratskost än för de som går på lågfettskost. Det finns hur många studier som helst som visar på detta! (där man låtit människor äta lågkolhydrats-, medelhavs- och lågfettskost och sedan upptäckt att de som åt lågkolhydratskost gått ner betydligt mer i vikt än de som åt lågfettkost). Här finns exempel på 17 sådana studier; http://www.kostdoktorn.se/vetenskap/studier-pa-viktnedgang-med-lagkolhydratkost/

  172. karinf:
    Åh du måste ställa upp nästa gång de ringer, skulle vara grymt kul att se även om jag förstår din ambivalens iom att man alltid ger folk relevans när man går i debatt med dem… menjag tror det hade varit värt det.

    Ang Cissi så är hon ju ett sorgligt exempel på tjejer som kämpar för “kvinnors rätt att se ut som de vill”, och “mot sjuka smalhetsideal”, men som själva inte ens tillåta sig att komma upp i normalvikt utan sätta igång nån strikt diet ala LCHF, gärna med blogg för att “inspirera andra”…! Känns som man ska börja med acceptera sig själv och om man inte kan det åtminstone hålla det för sig själv. Visst det är lit OT, men samtidigt inte, skönhetsidealen och normerna för människors utseende är är dietmakarnas viktigaste vänner. Även om många skulle behöva gå ner i vikt är det få som skulle orka försöka om det inte var för idealen.

    Eheh…alltså LCHF är en viktnormaliserande kost, inte en viktminskande diet. Man går bara ner i vikt på LCHF-kost om man är överviktig. Är man normalviktig går man varken upp eller ner i vikt av LCHF och är man underviktig går man upp i vikt av att äta LCHF-kost, tills man nått normalvikt. Och LCHF är ingen ”strikt diet”, LCHF handlar helt enkelt om att äta så naturligt som möjligt, att äta så som människokroppen är gjord för att äta. Hur kan det vara farligt?

  173. Annica:
    Tack för att du tar dig tid att exponera felaktiga påståenden för vad de är: myter, fantasier och påhittade säljargument.

    Säljargument? Det är väl mycket troligare att kolhydratsförespråkare använder säljargument? Vem tjänar egentligen på att rekommendera LCHF? Och tänk efter hur många som tjänar på att förespråka kolhydrater? Ganska många alltså!!

  174. Madeleine: Jag förstår inte hur du kan säga att det inte finns någon studie som visar att viktminskningen hos människor är större för de som går på lågkolhydratskost än för de som går på lågfettskost.

    Ge mig ett exempel då jag sagt det och ge oss en länk så vi alla kan få se/läsa det.

    Det kommer bli svårt för dig kan jag säga redan nu för jag har aldrig skrivit det och du kan ju inte länka till vad du hittar på i dina egna förvirrade tankar 😉

    Madeleine: Här finns exempel på 17 sådana studier; http://www.kostdoktorn.se/vetenskap/studier-pa-viktnedgang-med-lagkolhydratkost/

    Det där är inte några exempel. Det är alla studier som finns 🙂 Men i den frågan kan du ju läsa det här, https://traningslara.se/lchf-vs-kost-med-mer-kolhydrater-vad-ar-bast-for-viktnedgang/

  175. Guddi:
    Det är rätt Doc. Kör du vidare på “jag drar en mening ur sin sammanhang och argumenterar utifrån det” som du gjorde förra året.

    Du gör ju exakt detsamma Jacob!

  176. Sluta påstå saker utan att ge referenser Madeleine. Om du vill säga att jag gör samma sak så får du länka och citera för att visa när det har skett.

  177. Madeleine: alltså LCHF är en viktnormaliserande kost, inte en viktminskande diet. Man går bara ner i vikt på LCHF-kost om man är överviktig. Är man normalviktig går man varken upp eller ner i vikt av LCHF och är man underviktig går man upp i vikt av att äta LCHF-kost, tills man nått normalvikt

    Madeleine: Säljargument?

    Haha 😀

  178. Madeleine:
    Jag förstår inte hur du kan säga att det inte finns någon studie som visar att viktminskningen hos människor är större för de som går på lågkolhydratskost än för de som går på lågfettskost.

    Ge något exempel på där han gjort det är du snäll.

    Madeleine: Du gör ju exakt detsamma Jacob!

    Ge något exempel på där han gjort det är du snäll.

  179. OK Jacob, så här har du skrivit i din text ovan; I de här tre inläggen tog jag upp totalt 13 studier där man under väldigt kontrollerade former gett försökspersoner olika dieter med vida skillnader i kolhydrater och fett (1, 2, 3). Resultatet från alla dessa studier är att viktnedgången blir precis den samma oavsett om man äter stora mängder kolhydrater eller stora mängder fett. Allting beror på kalorierna så länge som proteinintaget är det samma. Det finns ingen studie som någonsin visat på något annat än just detta resultat.

    Märk väl hur du i slutet skriver; ”Det finns ingen studie som någonsin visat på något annat än just detta resultat”. Detta är ju uppenbarligen en lögn, eftersom det finns minst 17 stycken sådana studier, eller hur? Och om nu dessa 17 stuider är, som du säger, ”de enda” som visar på detta så spelar det väl ingen roll? De visar ju ändå att en lågkolhydratskost ger betydligt större viktminskning än lågfettskost eller hur? Och 17 stycken högkvalitativa studier är faktikst inte så lite! Hur många högkvalitativa studier finns det som visar motsatsen?

  180. Madeleine: “Det finns ingen studie som någonsin visat på något annat än just detta resultat”. Detta är ju uppenbarligen en lögn, eftersom det finns minst 17 stycken sådana studier, eller hur?

    Nej, det är ingen lögn. Det är du som inte förstår skillnaden på studierna. Följ referenserna som ges innan du börjar kommentera. En bit ner i referens nr 1 kommer du hitta en underrubrik som heter ”Studier som inte duger”. Till den kategorin tillhör alla de där 17 studierna du länkade till. De fungerar inte för att jämföra vad som händer när man endast varierar innehållet fett-kolhydrater och ändå äter lika mycket protein.

    Madeleine: De visar ju ändå att en lågkolhydratskost ger betydligt större viktminskning än lågfettskost eller hur?

    Studierna du länkade till visar att i vissa studier har folk gått ner mer i vikt på lågkolhydratkost. Det visar inte att lågkolhydratkost ger betydligt större viktminskning vilken min förra länk till dig visade väldigt tydligt. Det har inte heller något med denna frågan att göra vilket du hade förstått om du läst referenserna.

  181. Låt mig börja med att säga att jag varken är för eller emot LCHF. Jag tänker sticka ut hakan ytterligare genom att säga att alla former av matregimer är förkastliga då inte kroppen får fullt näringstillskott i förhållande till behovet. Vi behöver t.ex. krom för insulinfrisättningen.

    Sedan bör man ha klart för sig att LCHF är sammankopplat med ett antal olika varianter av förfettad lever. Detta kommer i sin tur att leda till lever cirros och förlängningen levercancer. Ett fastställt samband.

    Varför får vi problem med Metabola syndromet? Den troliga orsaken torde vara stress. Stress är inte klassificerat som en sjukdom i detta land, men i det här fallet så pratar vi förmodligen om stress syndrom. Vid all stress ökar blodsockret och detta ger också oxidativ stress. Oxidativ stress kommer att framkalla någonting som kallas fria radikaler. De fria radikalerna är, i vissa delar en av de giftigaste substanser vi känner till. Det är orsaken till ungefär 200 sjukdomar inklusive cancer och diabetes. Detta kan man motverka genom ett intag av antioxidanter (Q10).
    Det finns ett protein som heter TPH, korta varianten, som ökar vår stress hos somliga av oss.

    Stressen avbryter alltid kroppslig reparation. Detta är vad jag kallar livsstil. För att undvika stress så ska vi inte banta, äta fullmatad kost, sova minst åtta timmar om dagen, inte ha ett fullspäckat program på semestern, etc.
    Stressen kommer vidare att höja blodtrycket, vilket kommer att leda till att hypofysen, hjärnans datacentral för hormonerna, kommer att tryckas ihop på grund utav ökat ICP i CNS. Efter ett tag av stress inträffar ett läge som kallas för hjärnstress, vilket innebär att HPA-axeln slås ut, och levern kommer att producera en mängd energi oavbrutet, så kallat blodsocker. Resultat är för mycket blodsocker, oaktat kroppsliga aktiviteter. Överskottet av energi kommer tillbaka till levern, och omformas till triglycerider. Dessa kommer att fästa vid magens kortisol-receptorer som efter ett tag bildar den omentala fettvävnaden, innanför bukhinnan. Det går alltså inte att suga bort denna fettvävnad. Denna fettvävnad kommer att börja producera olika typer av inflammatoriska substanser. Dessa substanser kommer att slå mot IRS dvs. insulin receptor substraten. Om inte IRS fungerar skapas insulinresistens.

    Om man inte byter insticksstället för insulinet, kommer man med tiden utveckla en fettansamling som gör att insulin har svårt att tränga igenom. Vad denna fettansamling beror på är för mig okänt. Funktionen hos IRS kan ses på följande sätt: insulinet är nyckeln till cellen så att blodsocker kan förbrännas. IRS det skall ses som den låsolja som gör att processen fungerar. IRS-1 finns i musklerna, IRS-2 finns i levern. Det finns ytterligare ett antal typer av IRS som bland annat reglerar Leptin. Således är fetma kopplat till kronisk inflammation. Detta kan du kontrollera genom att göra ett CRP prov hos läkaren. Lätt förhöjda värden under en längre tid kan ge svaret.

    Detta ger vid handen att en fullvärdig kost är en förutsättning för att kroppens funktioner skall kunna fungera optimalt. Mineraler och vitaminer jobbar tillsammans. Det finns vissa essentiella varor typ avokado som skall intas helt enkelt därför vi behöver innehållet.
    Med vänlig hälsning
    Yrkespatienten

  182. Heja Andreas! Jag håller helt med dig ang kosten. Är typ2 diabetiker har halverat insulinet på egen hand eftersom jag fick för höga värden av kombinationen LCHF och Insulin har dock ej kommit längre än så, men skam den som ger sig. Har också minskat några kilo i vikt medan jag hade tendensen att öka vikten när jag åt enl tallriksmodellen.Tycker precis som dig att denna man bör studera ämnet mer så han vet vad han talar om.
    Tryckte av misstag på hans gilla knapp. Det är så jag SKÄMS. Håller mig till LCHF punkt (för den skull inte fanatiker)

    Doc: Hej Jacob!Välkommen åter! Angående professor Lustigs mycket genomtänkta syn

  183. Hej!

    Intressant läsning!

    Har lite funderingar..

    Hur blir det om en person med obehandlad diabetes typ 1 överäter på fett och protein? Kommer personen att gå upp i vikt pga energiöverskott och då med hjälp av asp lagra in fett? Eller blir det så att denna process helt uteblir pga att cellerna är lamslagna och kan inte lagra över huvudtaget? Vilket resulterar i att personen bara har en massa fett cirkulerande i blodet?

    Tacksam för svar!

    mvh

  184. MEW: Hur blir det om en person med obehandlad diabetes typ 1 överäter på fett och protein? Kommer personen att gå upp i vikt pga energiöverskott och då med hjälp av asp lagra in fett? Eller blir det så att denna process helt uteblir pga att cellerna är lamslagna och kan inte lagra över huvudtaget? Vilket resulterar i att personen bara har en massa fett cirkulerande i blodet?

    Hej Mew!
    Har du diabates typ 1 har du inget insulin i blodet. Är du frisk har du alltid insulin i blodet. Det är alltså inte samma sak.

    En person med diabetes typ 1 kan lagra in energi, det är inte det som är problemet. Problemet är att de sen inte kan hålla kvar energin inne i cellerna.

  185. Tackar för det snabba svaret!

    Jag är med på att det inte är samma sak och att man alltid har det som frisk cirkulerade. Därför kan man inte dra slutsatsen att insulin är boven osv.
    Vad blir konsekvensen om du inte kan ha kvar energi inne i cellerna?
    Jag förstår inte riktigt:)

    //MEW

  186. Huvudsaken är väl att man är smal sen om man dör i förtid spelar mindre roll:)

    Är det mängden tg och glukos i blodet som styr ketonkroppsbildningen eller är det brist på insulinet? Det är väl lite samma sak men jag tänkte ifall avsaknad av insulin resulterade att andra processer ökade typ enzymet karnitin(jag tror att det är så enzymet heter som transporterar fettsyror :P)? konsekvensen blir då mer fettsyror o blodet osv

    Anledningen till att jag undrar är att jag vet folk som insulinbantar och det vore intressant att veta mekanismerna(typ 1).

    mvh

  187. Det är mängden fria fettsyror som främst styr bildningen av ketoner. Finns de där så använder levern dem typ.

    De som har diabetes men inte tar sitt insulin kissar ut kalorier. Sen är de troligen mindre hungriga med då deras blodsocker och blodfetter är högre än normalt. Ketoner är troligen också hungerdämpande.

  188. Hej Jacob!

    Märkligt att du missat vad IGF-1 hormon är för något. Har du för lite av det i kroppen som barn så växer du dåligt och blir ofta insatt på tillväxthormon. IGF-1 står, på svenska, för Insulin-like Growth Factor. Då är det ju inte så väldigt svårt att räkna ut vad som händer om du har har för mycket, eller hur? Man blir större. Och varför blir man större? Snälla, gör det inte svårare för dig än det behöver vara!

  189. Maja:
    Hej Jacob!

    Märkligt att du missat vad IGF-1 hormon är för något. Har du för lite av det i kroppen som barn så växer du dåligt och blir ofta insatt på tillväxthormon. IGF-1 står, på svenska, för Insulin-like Growth Factor. Då är det ju inte så väldigt svårt att räkna ut vad som händer om du har har för mycket, eller hur? Man blir större. Och varför blir man större? Snälla, gör det inte svårare för dig än det behöver vara!

    Hej Maja!
    Du ska ha beröm för att du i alla fall försöker med ett originellt argument. Men IGF-1, trots dess namn, är inte insulin. När det gäller korrelation mellan ett hormon och förändring i vikt mm så är det verkligen inget som är unikt för IGF-1. https://traningslara.se/varfor-fett-gor-dig-fet/

  190. Maja:
    Hej Jacob!

    Märkligt att du missat vad IGF-1 hormon är för något. Har du för lite av det i kroppen som barn så växer du dåligt och blir ofta insatt på tillväxthormon. IGF-1 står, på svenska, för Insulin-like Growth Factor. Då är det ju inte så väldigt svårt att räkna ut vad som händer om du har har för mycket, eller hur? Man blir större. Och varför blir man större? Snälla, gör det inte svårare för dig än det behöver vara!

    Ja man blir kort men inte smal för det. Viss typ av dvärgväxt innebär exceptionellt låga nivåer av IGF-1. Men de kan fortfarande få hög kroppsfettprocent. De är dock i princip resistenta mot sjukdomar som diabetes och cancer.

    Men ja, cred för ett försök i alla fall. Men det var inte något särskilt lyckat försök.

  191. Vore för övrigt intressant med ett inlägg från er om IGF-1. Framför allt om ni tror att det finns några samband mellan kost (framför allt mejerier)-höga IGF-1 nivåer-cancer. Hur ser forskningen ut där? IGF-1 är väl ett bra hormon om man vill bygga muskler? Kanske inte så bra om man vill undvika cancer? Finns det forskning på detta?

    Ni har för övrigt en av få läsvärda bloggar. Och det säger jag fast att jag sysslar med Crossfit.

  192. Jag har läst igenom alla kommentarer har till viss del glömt vad ditt inlägg handlade om. Men jag måste säga att du gör lite aningen jobbigare för mig. Eller som någon skrev tidigare ”Ju mer jag lär mig, desto mer ödmjuk blir jag inför hur lite jag kan”. Ju fler inlägg jag läser av dig, desto mindre kunskap inser jag att jag har. Jag har flera gånger, från LCHF-håll, läst att insulin hindrar fettoxidationen och ökar fettinlagringen. Trots att jag inte förstår hur vi som människor skulle överleva om sådant var fallet, så har jag accepterat det. Sedan har jag själv talat om för andra hur insulin hastigt frisätts då blodsockrets höjs, av kolhydrater, och därefter sänker blodsockret mer än behövligt, vilket i sin tur resulterar i en hungerrespons. Detta har jag backat upp med att jag, under min tid med LCHF, inte drabbats av dessa ”blodsockerfall” mellan måltiderna.
    Jag började med LCHF för att minska på de lilla fett jag hade inför sommaren. Jag hade tidigare begränsat kaloriintaget, men tröttnade på att ständigt vara hungrig. Min tandhälsa var dessutom väldigt dålig. Trots att jag slutade med allt godis och läsk så fortsatte jag att få hål i tänderna. Samt så hade jag en aningen uppblåst mage.
    LCHF fungerade faktiskt väldigt bra. Den uppblåsta magen försvann, jag hade inte en massa hål i tänderna, det försvann lite kroppsfett samt att jag började gå och lägga mig och gå upp tidigare (slutade sova bort dagen).
    I två månader gick allt jättebra. Sedan slutade jag styrketräna 5ggr/vecka, gick ner 3kg, blev trött i benen av korta promenader, fick sämre minne, svårt att koncentrera mig, trötthet, svårt att somna mm. Efter över ett halvår så har jag fortfarande dessa problem. Men jag fortsätter ändå.
    Nu på senaste har jag även börjat med periodisk fasta 20/4. Men det är mest ett sätt för mig att tillåta mig själv att äta de mängder jag gör när jag väl äter.
    Mitt problem är att jag har läst så mycket i favör för LCHF. Jag har byggt upp något av en kolhydratsfobi. Jag ser så mycket positivt med kosten, samtidigt som jag inte upplever det.
    Sedan kan man läsa person A’s text om hur något är. Person B skriver sedan om hur person A misstolkat sina källor. Därefter skriver person C om hur Person B i sina inlägg som talar emot person A misstolkar sina källor. Och så vidare. Sedan har vi diverse företag som finansierar diverse studier som ”konstigt nog” då talar i företagets favör. Bästa sättet att få ren fakta är att ha kunnandet. Att jag var helt ointreserad i Kemi och fysik känns i dagsläget dumt. Tror jag skulle haft stor nytta av det i dagsläget.

    Hur som helst så tycker jag att dina inlägg är väldigt hjälpsamma och välskrivna. Skulle gärna dyka upp på någon av dina föreläsningar. Det enda som för tillfället får mig att hålla fast vid LCHF trots dina klara inlägg är en annan kunnig person på nätet vars användarnamn är ”Zepp”. Till skillnad från många andra så kan han förklara de rent fysiologiska aspekterna till saker och ting samtidigt som han är väldigt ödmjuk vad gäller hans kunnande.

    Sist men inte minst så ska jag skriva att jag inte donerar något, trots att dina inlägg och din kunskap är värd mycket. Däremot har jag suttit och klickat på de små reklamklippen som finns under texten, hoppas att detta genererar lite pengar i alla fall. 😉

  193. Signaturen Zepp är förvisso påläst och mer kunnig än medelsvensson. Det finns dock två problem med det han skriver. Dels finns det mycket luckor i hans basmedicinska kunskaper vilket gör att han drar felaktiga slutsatser, dels har han många gånger visat sig dålig på att tolka vetenskapliga resultat vilket även det leder till felaktiga slutsatser.

  194. RobinEH: Mitt problem är att jag har läst så mycket i favör för LCHF. Jag har byggt upp något av en kolhydratsfobi. Jag ser så mycket positivt med kosten, samtidigt som jag inte upplever det.

    Hallå RobinEH!
    Som du själv inser så verkar du ha hamnat i en lite underlig situation. Det finns ingen anledning att vara orolig för kolhydrater i sig. Jag skrev det här för några månader sen som kanske kan hjälpa dig att få lite perspektiv på det, http://tranastyrka.se/kvaliten-ar-viktigare-an-makronutrienterna/

    När det gäller IF så är 20/4 ganska extremt tycker jag. Många klarar sig nog bra på det men som du beskriver att du mår just nu så tror jag det hade varit bättre för dig att öppna upp ätarfönstret lite mer i alla fall. Det är väldigt mycket hype kring IF för närvarande med. Det passar många väldigt bra men det är inget fantastiskt med det som gör det överlägset andra ätmönster för alla människor.

  195. B-A:
    Signaturen Zepp är förvisso påläst och mer kunnig än medelsvensson. Det finns dock två problem med det han skriver. Dels finns det mycket luckor i hans basmedicinska kunskaper vilket gör att han drar felaktiga slutsatser, dels har han många gånger visat sig dålig på att tolka vetenskapliga resultat vilket även det leder till felaktiga slutsatser.

    Antar att hans sätt att förklara och förmåga att använda diverse fina ord får mig att lita på det han säger. Men som sagt, när man lyssnar på andra så lär man sig deras kunskap, inte nödvändigtvis det rätta.

    Jacob Gudiol: Hallå RobinEH!
    Som du själv inser så verkar du ha hamnat i en lite underlig situation. Det finns ingen anledning att vara orolig för kolhydrater i sig. Jag skrev det här för några månader sen som kanske kan hjälpa dig att få lite perspektiv på det, http://tranastyrka.se/kvaliten-ar-viktigare-an-makronutrienterna/

    När det gäller IF så är 20/4 ganska extremt tycker jag. Många klarar sig nog bra på det men som du beskriver att du mår just nu så tror jag det hade varit bättre för dig att öppna upp ätarfönstret lite mer i alla fall. Det är väldigt mycket hype kring IF för närvarande med. Det passar många väldigt bra men det är inget fantastiskt med det som gör det överlägset andra ätmönster för alla människor.

    Antar att det känns rätt bra att ha ett speciellt näringsämne att skylla, kolhydrater. Men sedan är det väldigt svårt att tala om livsmedels kvalitet. Känns otroligt svårt att veta vad man skall äta. Unga och friska verkar rekommenderas kunna äta lite av varje. Men på ett eller annat sätt så drabbas folk av metabola sjukdomar, vilket om jag förstått det rätt berott på att kvaliteten på deras kost varit klandervärd eller att den innehållit ”för mycket” smakrika ämnen (salt, socker, fett etc.) vilket lett dem till att överäta.

    Några tips på läsvärda böcker/inlägg som med vetenskapliga belägg skriver om hälsosamma kostupplägg? Eftersom jag är ganska intresserad av näringsfysiologi, men brister i ämnet, så tar jag gärna emot förslag om böcker/inlägg som berör detta.

    Sen vad gäller fastan så är jag ganska bekväm med det. Jag känner inte alls samma ”sug”/psykologiska hunger som jag gjorde innan. Dessutom tycker jag om att äta kvantitativt, antar att det kan ses som någon form av ätstörning. Med IF så fungerar detta väldigt bra då jag bara äter 2ggr per dag. Fler mål resulterar även i att tänderna utsätts för fler angrepp. Jag tror att jag först och främst introducerar fler kolhydrater i kosten och därefter ser om jag ev. sett skall sluta med IF också.

    Ber om ursäkt för att jag drar ifrån ämnet.

  196. Och var kom kolesterol in i bilden kan man ju undra? Men Maja är väl ytterligare en av alla de som gillar att komma hit, inte läsa vad som skrivs, påstå att vi har fel och sen aldrig mer visa sig…

  197. Hej, jag vet att den här tråden börjar bli lite gammal men jag skulle ändå vilja ställa en fråga. Jag ställde den här frågan på en facebook sida: Citat hämtat från en blogg: ”Vetemjöl går snabbt ut i blodet, ökar frisättning av insulin från bukspottkörteln och bidrar till ökade risker för diabetes” och min fråga är: ”ingen förklarar varför eller vilket sätt vetemjöl ökar risken för diabetes. Någon som kan förklara detta?
    Jag fick svaret: ”Genom att äta saker som höjer blodsockret och därmed insulinutsöndringen mycket/ofta så ökar risken gör att cellerna slutar svara på insulinet, dvs insulinresistens. På cellerna sitter mottagare för insulinet, detta antal kan kroppen minska. Likaså kan kroppen minska effekten per receptor (mottagare). Cellerna har inte behov av hur mycket blodsocker som helst. Insulinresistens är diabetes typ-2. Kroppen måste producera mer och mer insulin för samma mängd blodsocker för att försöka tvinga cellerna att ta emot det.”
    Stämmer detta? Jag har inte tillräckligt med kunskaper för att kunna bedöma.
    Tacksam för svar!

  198. Ida: Hej, jag vet att den här tråden börjar bli lite gammal men jag skulle ändå vilja ställa en fråga. Jag ställde den här frågan på en facebook sida:Citat hämtat från en blogg: ”Vetemjöl går snabbt ut i blodet, ökar frisättning av insulin från bukspottkörteln och bidrar till ökade risker för diabetes” och min fråga är: ”ingen förklarar varför eller vilket sätt vetemjöl ökar risken för diabetes. Någon som kan förklara detta? Jag fick svaret: ”Genom att äta saker som höjer blodsockret och därmed insulinutsöndringen mycket/ofta så ökar risken gör att cellerna slutar svara på insulinet, dvs insulinresistens. På cellerna sitter mottagare för insulinet, detta antal kan kroppen minska. Likaså kan kroppen minska effekten per receptor (mottagare). Cellerna har inte behov av hur mycket blodsocker som helst. Insulinresistens är diabetes typ-2. Kroppen måste producera mer och mer insulin för samma mängd blodsocker för att försöka tvinga cellerna att ta emot det.” Stämmer detta? Jag har inte tillräckligt med kunskaper för att kunna bedöma. Tacksam för svar!

    Hej Ida!

    Man får fråga trots att inläggen är gamla. 🙂 Angående frågan så vore det intressant att veta vilken blogg det är. Men det vore ju överdrivet att säga att det är direkt FEL även om det kan anses vara överdrivet och kanske väldigt förenklat. Det finns samband mellan högre konsumtion av högt GI och diabetes typ 2:

    http://www.bmj.com/content/344/bmj.e1454

    http://ajcn.nutrition.org/content/87/3/627.full

    Bland träningsfolk tycker jag mig se en liten motreaktion på GI-trenden och lågkolhydrattrenden där samma folk som ena dagen var livrädda för att äta potatisen nykokt idag slänger ur sig lika kategoriskt att GI är fullständigt obetydligt och nu ska man tydligen käka minimalt med fett och dundra på med kolhydrater för att öka ”bäst”. Det går trender i allt det där så var lite kritisk. 🙂 När det gäller diabetesrisk och epidemiologi är det svårt, dels är det inte konsekventa resultat, dels kan det ju vara den nämnda blodsockerpåverkan som nöter på bukspottkörteln dag ut och dag in men det finns ju också nyttiga saker i exempelvis fullkorn som kanske skyddar istället. Då är det ju det nyttiga man missar snarare än att man får i sig det dåliga.

    Hur man än ser på det finns ju dock ingen som helst anledning att medvetet äta så mycket raffinerade produkter som möjligt. Den enda gången jag kan se en nytta med det är om man har ett jättehögt kaloribehov som kräver lättäten mat alternativt att man av någon anledning inte pallar fiberrik kost. Typ magbekymmer eller så.

    /Nicklas

  199. Ida: ”Vetemjöl går snabbt ut i blodet, ökar frisättning av insulin från bukspottkörteln och bidrar till ökade risker för diabetes” och min fråga är: ”

    Frisättning av insulin i sig ökar inte risken för diabetes, http://tranastyrka.se/fastande-insulinnivaer-vs-insulin-efter-en-maltid/

    Med det sagt så är oftast vetemjöl ganska näringsfattigt och det bidrar inte med så värst mycket positivt. Men det beror på graden av raffinering av mjölet. Har du redan en nedsatt känslighet så kommer också raffinerad vetemjöl i varje måltid göra att du går med förhöjt blodsocker en lång tid av dagen.

  200. Tack för svar!
    Bloggen som jag hämtat citatet från var denna: http://www.zarahssida.se/blog.php?bid=3437
    Ja det där med trender och ”tyckare” som tror sig veta är ju det svåra när man letar sig fram i kostdjungeln.. Jag tränar ca 4 gånger i veckan och då oftast konditionsträning. Jag tror iaf att jag äter ganska varierat men kolhydrater och vete är en ganska stor del. Det är väl därför jag har snöat in lite just nu och försöker få svar för att veta om jag ska ändra något i min kost eller om jag kan fortsätta som jag gör idag.
    Mig veterligen har jag inga av de riskfaktorer som idag räknas upp när man talar om diabetes typ 2. Men stämmer det alltså att man kan ”trötta ut” insulinkänsligheten genom att ha för många eller för höga insulinutsöndringar varje dag? Jag fick inte riktigt ihop era svar..

    Nicklas:
    Men det vore ju överdrivet att säga att det är direkt FEL även om det kan anses vara överdrivet och kanske väldigt förenklat. Det finns samband mellan högre konsumtion av högt GI och diabetes typ 2:

    Jacob Gudiol: Frisättning av insulin i sig ökar inte risken för diabetes,

    Om ja, kan man i så fall påverka detta med träning?

  201. Ja Stefan det har jag gjort och jag tycker verkligen inte att jag har sagt att hon är trovärdig i det hon skriver. Men frågan jag ställde har kommit upp i flera sammanhang och det var därför jag ville få ett svar.

  202. Ida: Men stämmer det alltså att man kan ”trötta ut” insulinkänsligheten genom att ha för många eller för höga insulinutsöndringar varje dag?

    Du begär ett väldigt kort svar på en väldigt svår fråga. Men nej, det finns inga belägg för att insulintoppar efter en måltid ger någon form av uttröttning som i slutändan ger diabetes. Det är högt blodsocker över lång tid somär skadligt. Har du redan diabetes eller dålig insulinkänslighet så innebär givetvis en mat med högt GI/GL högre blodsocker och då ökar med all sannolikhet risken för skadliga bieffekter av det. Men då är det för att du ger kroppen något som den inte kan hantera. En frisk kropp kan hantera måltider med högt GI/GL. Det är inte bra/nyttigt bara för det men det går. Det finns inga belägg för att det är farligt i längden heller i dessa fall, men det är dåligt studerat, särskilt hos människor.

    Det är alltså förklaringsvägen högt blodsocker efter en måltid många gånger ger diabetes som är fel. Du kan utveckla diabetes med en kost med lite kolhydrater precis som du kan få det med en kost med mycket kolhydrater.

  203. Guddi:
    Du pratar som du har förstånd (fast du älskar Skåne). Och inte har du haft diabetes typ-1 heller. Det finns inte mycket av det du beskriver kring diabetes och hunger som jag känner igen från min egen erfarenhet.

  204. Guddi:
    Det är rätt Doc. Kör du vidare på ”jag drar en mening ur sin sammanhang och argumenterar utifrån det” som du gjorde förra året. Att Lustig inte anser att kolhydrater i sig är anledningen till fetma och att han inte heller tror att man behöver utesluta alla kolhydrater för att bli av med problemet har han uttryckt flera gånger om i olika sammanhang.

    http://www.thelivinlowcarbshow.com/shownotes/2112/dr-robert-lustig-episode
    http://www.thelivinlowcarbshow.com/shownotes/2925/dr-robert-lustig-best-of-2010-encore-week-1-episode-429/

    Senast var det för lite mer en vecka sen i en artikel i nature, http://www.nature.com/nature/journal/v482/n7383/full/482027a.html
    Notera hur han endast nämner socker i hela artikeln. Inte ett enda ord om kolhydrater i sig och inte heller ett enda ord om att insulinutsöndringen efter en måltid skulle vara orsak till något problem.

    Sen om han har ändrat åsikt så har han precis lika mycket att backa upp den nya åsikten med som du har Doc. Precis ingenting

    Din arroganta och överlägsna ton mot allt och alla gör dig bara patetiskt att: ”alla andra har fel och jag har rätt”, Finns ett bra talesett. ”Följ gärna den som söker sanningen, spring åt andra hållet när han säger sig hittat den”

  205. Bosse: Finns ett bra talesett. ”Följ gärna den som söker sanningen, spring åt andra hållet när han säger sig hittat den”

    Vem är det riktat mot ? Doc eller Jacob ?

  206. adam: Vem är det riktat mot ? Doc eller Jacob ?

    Doc givevis, passar till 100 procent. Lösningen och rekommendationerna har alltid varit de samma och oavsett vad så fortsätter det vara de samma. Också bara det som passar som läggs upp på kostdoktorn.se

  207. Jag äter bara kolhydrater och jag är jättelycklig och pigg hela tiden! Jag spelar basket på elitnivå, det funkar för mig därför är det fakta! Så… ät kolhydrater.
    Detta funkar för det påverkar alfahormonet att degradera monohormonet som gör att sepotin-leptin-lakrats gör att jag få alla vitaminer och mineraler i mig bara genom kolhydrater….
    Till och med vitamin E… helt galet!
    Tror ni mig inte måste ni motbevisa mig med forskningsstudier som inte feltolkats…

  208. Johan:
    Jag äter bara kolhydrater och jag är jättelycklig och pigg hela tiden! Jag spelar basket på elitnivå, det funkar för mig därför är det fakta! Så… ät kolhydrater.
    Detta funkar för det påverkar alfahormonet att degradera monohormonet som gör att sepotin-leptin-lakrats gör att jag få alla vitaminer och mineraler i mig bara genom kolhydrater….
    Till och med vitamin E… helt galet!
    Tror ni mig inte måste ni motbevisa mig med forskningsstudier som inte feltolkats…

    Jag hoppas att du inser att många kommer ta din kommentar på allvar 😀 De tror du bara att du är så unik och individuell som de är fast på ett annat sätt 😉

  209. Jacob Gudiol: Jag hoppas att du inser att många kommer ta din kommentar på allvar De tror du bara att du är så unik och individuell som de är fast på ett annat sätt

    Ja men visst är det så Jacob, jag är unik och mitt alfahormon är lite one of a kind! 🙂

    Jag vill ändå tacka för en suverän sida som har hjälpt mig otroligt mkt med min träning och min syn på träning.
    Samt att jag är imponerad av ditt tålamod!
    (lite fegt att inte våga argumentera med mitt fenomenala kolhydrats-metabolism-omsättning, men jag låter det gå)

  210. Johan:
    Jag äter bara kolhydrater och jag är jättelycklig och pigg hela tiden! Jag spelar basket på elitnivå, det funkar för mig därför är det fakta! Så… ät kolhydrater.
    Detta funkar för det påverkar alfahormonet att degradera monohormonet som gör att sepotin-leptin-lakrats gör att jag få alla vitaminer och mineraler i mig bara genom kolhydrater….
    Till och med vitamin E… helt galet!
    Tror ni mig inte måste ni motbevisa mig med forskningsstudier som inte feltolkats…

    Haha! 😀

    Tur att kaffet var uppdrucket annars hade jag fakturerat dig för en förstörd dator. 😀 Det där citatet kan överföras till såväl LCHF-retorik och en del fitnessprat. Jag tänker knappast hänga ut någon men jag tänker direkt på en specifik blogg.

    Samma personer är de som också älskar att klaga på forskare för att de är så ”insnöade” och inte ”vågar tänka fritt”. Det skulle ju kunna vara så att det här ”fria tänkandet” leder till slutsatser som är skit också. 😉

  211. Revolverine:
    Insulin är inte det enda hormon som förhöjs vid ett kcal överskott.
    Om jag äter mig fet på en LCHF-kost med hög andel fett och nästan intill obefintligt med kolhydrater, så kommer jag antagligen ha bland annat höga glukagon-nivåer (som öknar när insulinet sänks)?

    Ha ha ha jag har redan gjort en vända och ätit mig fet på LCHF. Tränade hårt 4-5 dagar i veckan under den tiden.

  212. Tack för ett bra inlägg och en eloge för att ni orkar debattera med den notoriska LCHF-maffian.

  213. Olleolle:
    Hej.
    Jag har skrivit några korta kommentarer angående detta inlägg här:
    http://forum.kostdoktorn.se/topic/1590-p%C3%A5st%C3%A5endet-att-insulin-g%C3%B6r-dig-fet-%C3%A4r-en-stor-fet-l%C3%B6gn/page-3#entry19015

    Det påpekades i tråden att det vore lämpligt att ge dig chansen att bemöta kritik, vilket jag sluter mig bakom.

    Kort? 🙂 Vet egentligen inte vad jag ska bemöta där? Bara massa personer som försöker påpeka brister i studier och därmed försöker få det att verka som att helheten är annorlunda. Det finns brister i alla studier. Resultaten måste ses som en helhet. Där är ju ingenting av det som påpekats som jag inte tagit upp själv. Jag har skrivit ner makronutrientfördelningen på alla studierna och jag har påpekat att studietiden var kort. Jag har även påpekat när studierna varit extra relevanta just för att det varit en verklig lågkolhydratkost.

    Mina inlägg är som du säkert märkt redan väldigt långa. Ändå gnäller du över att jag inte har med massa resonemang kring djurstudiers överförbarhet mm. Om du inte tycker att det fungerar så skriv varför så bemöter jag det sen. Det enda du gjort nu är att påpeka en massa saker som skulle kräva långa texter som svar från mig. Det tänker jag inte ge eftersom jag vet att det stämmer. Vill du påstå motsatsen så visa det istället för att bara skriva ”han har inte utvecklat detta och detta och detta och detta och detta….”

    Det är liksom inte jag som lagt fram ett påstående från början. Jag påpekar bara att det inte finns några belägg alls för andras påstående. Det enda som du mfl. har gjort i era kommentarer är att försöka hitta småfel i det jag skrivit eller i referenserna jag gett. Ni har dock inte gett några som helst belägg för motsatsen.

  214. Det kan ju också läggas till att det är tämligen meningslöst för mig (och dig) att diskutera det som skrivs här på ett annat forum. Jag antar att du har skrivit det du har skrivit för att du tycker det är värt att läsa och när jag svarar så gör jag också det i fall det är något värt att bemöta. I båda fallen är det bättre om informationen stannar här eftersom det är detta inlägget som folk kommer läsa om några månader/år. Inte någon tråd på ett forum.

  215. Jacob Gudiol: Kort? Vet egentligen inte vad jag ska bemöta där? Bara massa personer som försöker påpeka brister i studier och därmed försöker få det att verka som att helheten är annorlunda. Det finns brister i alla studier. Resultaten måste ses som en helhet. Där är ju ingenting av det som påpekats som jag inte tagit upp själv. Jag har skrivit ner makronutrientfördelningen på alla studierna och jag har påpekat att studietiden var kort. Jag har även påpekat när studierna varit extra relevanta just för att det varit en verklig lågkolhydratkost.

    Mina inlägg är som du säkert märkt redan väldigt långa. Ändå gnäller du över att jag inte har med massa resonemang kring djurstudiers överförbarhet mm. Om du inte tycker att det fungerar så skriv varför så bemöter jag det sen. Det enda du gjort nu är att påpeka en massa saker som skulle kräva långa texter som svar från mig. Det tänker jag inte ge eftersom jag vet att det stämmer. Vill du påstå motsatsen så visa det istället för att bara skriva ”han har inte utvecklat detta och detta och detta och detta och detta….”

    Det är liksom inte jag som lagt fram ett påstående från början. Jag påpekar bara att det inte finns några belägg alls för andras påstående. Det enda som du mfl. har gjort i era kommentarer är att försöka hitta småfel i det jag skrivit eller i referenserna jag gett. Ni har dock inte gett några som helst belägg för motsatsen.

    Jag ber dig inte att bemöta någonting, jag ger dig chansen, vilket jag tycker är rimligt.

    Jag säger inte att du har fel i sak, jag påpekar att ditt sätt att argumentera är tvivelaktigt.
    Denna tvivelaktighet skiner, i och med ditt svar på min kommentar här, igenom än mer.

    M.v.h.

    OO

    P.s.
    För övrigt fick jag intrycket att de flesta som vädrat sina åsikter på forumet kring din artikel var ganska positivt inställda till den. Tror inte det var någon som direkt uttryckte att du hade fel i sakfrågan.

  216. Olleolle: Jag säger inte att du har fel i sak, jag påpekar att ditt sätt att argumentera är tvivelaktigt.
    Denna tvivelaktighet skiner, i och med ditt svar på min kommentar här, igenom än mer.

    Jo precis. Det brukar vara standarargumentet när man inte vill titta på sakfrågan. Jag är otrevlig och ohyfsad och argumenterar ”tvivelaktigt”. Något måste man ju gnälla på inte sant 🙂 Att hitta motargument är lite svårare så det undviker man…

    Säg som det är istället Olle. Du tycker min argumentation är tvivelaktig eftersom den gör dig sur för du vill inte tro på det som skrivs.

  217. Istället för att komma med det löjliga retoriska greppet att ”ditt sätt att argumentera är tvivelaktigt.
    Denna tvivelaktighet skiner, i och med ditt svar på min kommentar här, igenom än mer” för att försöka dra in Jacob i diskussionen genom att anspela på hur ofantligt rädd ha är för att konfrontera dig i ”hetluften” kan du väl bara skriva konkret var i den stora/de stora bristen/bristerna ligger?

    Jacobs ”tvivelaktigheter” (vilka du inte konkretiserar) lyser inte alls igenom i och med svaret här utan det enda som lyser igenom är att han inte har varken lust eller tid att ge sig in i en monsterdiskussion i ett helt annat forum när diskussionen kan, och bör, tas här där den aktuella texten är författad och publicerad.

  218. Nicklas:
    Istället för att komma med det löjliga retoriska greppet att ”ditt sätt att argumentera är tvivelaktigt.
    Denna tvivelaktighet skiner, i och med ditt svar på min kommentar här, igenom än mer” för att försöka dra in Jacob i diskussionen genom att anspela på hur ofantligt rädd ha är för att konfrontera dig i ”hetluften” kan du väl bara skriva konkret var i den stora/de stora bristen/bristerna ligger?

    Jacobs ”tvivelaktigheter” (vilka du inte konkretiserar) lyser inte alls igenom i och med svaret här utan det enda som lyser igenom är att han inte har varken lust eller tid att ge sig in i en monsterdiskussion i ett helt annat forum när diskussionen kan, och bör, tas här där den aktuella texten är författad och publicerad.

    Jag har konkretiserat tvivelaktigheter i det inlägg som jag länkade till i min första kommentar här på sidan, kommentar 244. Där påpekade jag bland annat att han använder sig av något som kan liknas vid härskarteknik i sin argumentation. Det var bland annat det jag tyckte sken igenom allt mer när Jacob i sitt svar tillskriver mig egenskapen gnällig, i senare kommentar även sur.
    Kommentaren ”Det tänker jag inte ge eftersom jag vet att det stämmer” hjälper inte någon.

    Men som sagt, jag ber inte Jacob att diskutera eller ens kommentera och har full förståelse för att han kanske varken vill eller har tid.

    För övrigt ser jag inget problem med att man diskuterar saker som tas upp här på något annat ställe än i dessa kommentarsfält.

    M.v.h

    OO

  219. Olleolle:

    För övrigt ser jag inget problem med att man diskuterar saker som tas upp här på något annat ställe än i dessa kommentarsfält.

    M.v.h

    OO

    Inte jag heller. Jag pratar inte om några problem. Men om man faktiskt vill ta en diskussion MED författaren och inte bara OM författaren är det ju rimligt att söka upp författaren där hen faktiskt håller till än att skriva på annat håll och dra in personen dit.

    Nu verkar du inte ha den ambitionen och det är inget fel i det.

  220. Jacob Gudiol:
    Det kan ju också läggas till att det är tämligen meningslöst för mig (och dig) att diskutera det som skrivs här på ett annat forum. Jag antar att du har skrivit det du har skrivit för att du tycker det är värt att läsa och när jag svarar så gör jag också det i fall det är något värt att bemöta. I båda fallen är det bättre om informationen stannar här eftersom det är detta inlägget som folk kommer läsa om några månader/år. Inte någon tråd på ett forum.

    Hej Jacob Gudiol, eftersom Olleolle får en massa oberättigad skit med tanke på att det var jag som kritiserade dig som mest i forumtråden så känner jag mig nödgad att leta mig hit. Du vet det där med Mohammed och berget… 🙂

    Det kan ibland vara befogat att skjuta budbäraren för att kunna absorbera budskapet men i det här fallet var ju det sannerligen inte tal om det. Du uttrycker ju dig här också på ett sätt som antyder att du inte har för avsikt att kommentera på forumet i fråga så då kör vi det här.

    Av det du skriver som respons på detta (jag har ingen grundlig bild av vare sig dig, din blogg eller dina inlägg så om detta kan jag inte uttala mig om) så får jag, tyvärr, intrycket av att din retorik, om än inte klockren, klart överstiger din trovärdighet och kapacitet för intellektuell hederlighet. Till saken.

    Du försöker skjuta ned lågkolhydratkost och då specifikt den s.k. metabola fördel som Atkins – jag håller med dig här – svamlade om ur ett energislösande perspektiv. Jag har alltså inga som helt problem med själva sakfrågan. Det här vet alla som har hyfsad erfarenhet av både studiematerial och, kanske framförallt, praktisk erfarenhet av lågkolhydratkost på sig själv och andra.

    Min poäng var egentligen av metakaraktär, dvs på Kostdoktorns forum har jag fått intrycket av att det finns en liten klick användare som anammar mer eller mindre befogad kritik åt kommentarer som lovordar LCHF men, som jag upplevt det, så går kritikintensiteten inte åt andra hållet. Eftersom det inlägg som diskuterades på forumet refererade till din, mycket tveksamt argumenterade, inläggsserie om den metabola fördelen så hamnade vi i diskussionen som sedan blev. Jag utvecklar således detta en smula här med.

    I nyssnämnda inläggsserie håller du en rätt hög svansföring och då specifikt med hänvisning till att man inte ska argumentera medelst referenser till ”skitstudier”. Du antyder även moralisk överlägsenhet eller i varje fall att andra befinner sig på motsatta sidan av det moraliska spektrumet. Denna passage är av intresse:

    ”Jag är relativt säker på att jag fått med i stort sett alla studier som finns som passar in på mina förkriterier. Jag är väl medveten om att det finns flera studier som används av många förespråkare av en metabol fördel. Jag har dock aldrig stött på en enda studie som faktiskt bevisat det som påstås. Typexemplet är den artikel som livlinan har på sin hemsida och det enda jag har att säga om artiklar som den på livlinan är att antingen så är författaren väldigt dåligt påläst på ämnet eller så väljer han/hon medvetet att förvilla för egen vinning. Man får givetvis tro på en metabol fördel och även skriva om detta i artiklar, men när man skriver en artikel där man anger en referens som bevis för det man säger när studien i fråga inte bevisar ett skit så tycker jag att man går för långt.”

    Min kritik utgick från ovanstående och konkretiserades så här:

    ”Jag har inte ens besökt Livlinan så jag har inte en aning om vad det var för artikel som ledde till Gudiols hårda dom. Det intressanta är dock att Gudiol vid dömande skulle behöva använda spegel och inte bara kikare. För vad innehåller egentligen artikelserien för förkriterier och hur påläst är Gudiol själv? Eller väljer han medvetet att förvilla? För egen vinning? Och är det verkligen så att Gudiol lever som han lär och refererar till artiklar som bevisar mer än skit?

    Igen, jag påminner om att jag verkligen inte är någon av Gudiols stadigvarande läsare utan jag tar bara samma artikelserie, den om kritiken mot den metabola fördelen, och…förfäras, kort och gott.

    Kolla in del 2 här:

    https://traningslara.se/finns-det-en-metabol-fordel-del-ii/

    Rulla ned till första studiegruppen, kortvariga studier, och fördelningen av makronutrienter i dessa. Det är totalt 7 studier varav 1 (en!) om möjligt platsar som lämplig studie i det här sammanhanget. Denna har 20% kolhydrater vilket även det är rätt mycket men jag godkänner det då tröskelvärdet brukar hamna på 25% (det finns en studie som hamnar på detta men generellt sett är en tumregel att man bör vara under detta). Så vad hände nu med Gudiols förmåga att inte referera till ”studier som inte bevisar ett skit”? Vad var det egentligen för förkriterier han menade? Och framför allt, var det helt enkelt så att Gudiol var ”dåligt påläst på ämnet” eller kanske rent utav ”medvetet valde att förvilla för egen vinning”?

    För ärligt talat, har man inte ens en så basal koll på lågkolhydratkost att man inte ens känner till själva grundförutsättningarna då kanske man inte är rätt person att agera nutritionsguru? Inläggsserien är iofs från 2009 och då var kanske bloggen rätt färsk. Lätt hänt att man då skäller mer än man har potential att bitas…”

    Jag fortsatte sedan med att kritisera det du formulerade så här:

    ”Vissa av studierna har bara pågått i några dagar medan de längre pågick under en vecka.”

    Detta kritiserade jag så här:

    ”Mmm…snyggt jobbat Gudiol! Han missar inte bara tröskelvärdena enligt ovan utan han har uppenbarligen noll koll på behovet av fettanpassning. Det här är ju så grundläggande så det är pinsamt med tanke på att det vida känt att man tenderar må skit den första perioden och då i synnerhet den första veckan. Det blir som att läsa en studie om vegankost som utgår från ett julbord à la 1 kg köttbullar och en burk RÖDBETSSALLAD. Nog för att rödbetor är vegetabilier…men ingen vettig människa i världen skulle få för sig att kalla detta vegankost. Bara en ”dåligt påläst” eller någon som vill ”förvilla för egen vinning” skulle väl klassa ovanstående studier som representativa för lågkolhydratkost?”

    …och fortsatte med detta:

    ”Nästa studiegrupp, mer långvariga studier, består av 2 studier. Den första bestod av en stormarknadsdiet, i sedvanlig ordning döpt till ”high fat” och pågick under bara 28 dagar. Den andra har lite mer på fötterna. Gudiol nämner igen dock inget om den förras utgångskvalitet. Dåligt påläst eller medvetet förvillande för egen vinning?”

    Du får ursäkta det ymniga textflödet men eftersom du inte ville ta diskussionen på forumet i fråga så har jag nu, mycket pga ditt sätt att hantera budbärandet/budbärarna ovan, letat mig hit istället.

  221. Nicklas: Inte jag heller. Jag pratar inte om några problem. Men om man faktiskt vill ta en diskussion MED författaren och inte bara OM författaren är det ju rimligt att söka upp författaren där hen faktiskt håller till än att skriva på annat håll och dra in personen dit.

    Nu verkar du inte ha den ambitionen och det är inget fel i det.

    Som sagt, Olleolle upplever jag hamnade i skottelden lite obefogat här då jag i mångt och mycket var drivande i tråden på Kostdoktorns forum.

    I min värld fanns det inte så mycket för författaren att försvara eftersom han helt enkelt har fel på alla sätt och vis enligt det jag skrvit. Men när nu hans respons i relation till Olleolle och RobinEH här ovan blev som det blev så letade jag mig hit också.

  222. Jacob Gudiol: Jo precis. Det brukar vara standarargumentet när man inte vill titta på sakfrågan. Jag är otrevlig och ohyfsad och argumenterar ”tvivelaktigt”. Något måste man ju gnälla på inte sant Att hitta motargument är lite svårare så det undviker man…

    Säg som det är istället Olle. Du tycker min argumentation är tvivelaktig eftersom den gör dig sur för du vill inte tro på det som skrivs.

    DIn argumentation är tvivelaktig för att den är tvivelaktig. Inget konstigare än så. Man måste ha ett gudskomplex om man inte ser problemet med ditt sätt att argumentera här. Det skulle iofs också förklara den okritiska hållningen bland dina försvarare som stundom verkar smått religiöst betingad.

  223. Tiny Tom!
    Hela ditt argument vilar på din egenpåhittade premiss att folk som förespråkar metabol fördel bara snackar om att det händer under en viss % av kolhydrater i kosten. Din egna ”jag godkänner” gräns sätter du vid 25 E% men den är lika påhittad som alla andra. Det stämmer att många som snackar metabol fördel sätter en låg gräns som tex att det ska vara ketos men det är verkligen ingen universell regel.

    Sen finns det givetvis en orsak till att jag skrivit ner både studietid och makronutrientfördelning i alla studier jag tar upp. Just för att vissa studier är mer relevanta än andra för vissa kriterier är jag väldigt tydligt med informationen.

    Men de ger alla en del intressant information för det finns faktiskt många, däribland tex Gary Taubes som på allvar säger att viktuppgång och viktnedgång beror på mängden kolhydrater i kosten, inte mängden kalorier.

    När det gäller anpassning till lågkolhydratkost så har jag skrivit om det i sista delen av den serien du tar upp och i många andra inlägg. Men man får ta de studier man har och vissa av studierna jag tagit upp har varat i tillräckligt lång tid och ändå inte visat någon effekt.

    Att själva anpassningen skulle vara viktigt är dessutom ett antagande som inte alltid görs. Så återigen har du introducerat en egen premiss och argumenterat utifrån den för att få kritisera. För alla andra som har andra premisser än du är studierna intressanta och relevanta.

    Genom att jag tydligt skrivit upp skillnaden i fett och kolhydrater i alla studier och hur länge studierna varat så kan alla tolka resultaten som de vill utgående från sina egna preferenser.

  224. Jacob Gudiol:
    Tiny Tom!
    Hela ditt argument vilar på din egenpåhittade premiss att folk som förespråkar metabol fördel bara snackar om att det händer under en viss % av kolhydrater i kosten. Din egna ”jag godkänner” gräns sätter du vid 25 E% men den är lika påhittad som alla andra. Det stämmer att många som snackar metabol fördel sätter en låg gräns som tex att det ska vara ketos men det är verkligen ingen universell regel.

    Jacob Gudiol!

    Apropå egenpåhittade premisser…så har jag faktiskt inte en blekaste aning om vad du nu pratar om. Om du läser om det jag faktiskt skrev så är vi både ense om – rätta mig om jag har fel – att den (energislösande) metabola fördelen som Atkins en gång i tiden populariserade sannolikt är draget ur stället där solen sällan skiner. För att vara lite snäll, Akins kände så klart inte till begreppet bränslepartitionering innan det var mer eller mindre grundforskat på 90-talet (han reviderade dock inte sin uppfattning innan sin död vad jag känner till). I klartext, jag struntar här och nu fullkomligt i alla tokigheter som sägs i klartext eller ”bara” antyds av somliga LCHF-förespråkare.

    De 25%:en är det tröskelvärde som har att göra med då ketos etableras och ingenting annat. Kort och gott, basal kunskap vad gäller lågkolhydratkost. Och, för att ytterligare styra iväg från din vilseledningskampanj (för det handlar ju bara om att du inte vill/kan svara), så kan man givetvis med någon slags tolka-lite-som-man-vill-och-gör-allt-för-att-spela-dum-inställning hävda att 25 E% inte är en universell regel. (En person som inte äter något alls får ju ett helt annat resultat vad gäller energiprocentsatser på samma sätt som någon som äter som om det inte fanns någon morgondag.) Men om vi visar lite praktisk välvilja till seriös diskussion istället för att låtsas argumentera vilket du just nu håller på med…?

    Mängden kolhydrater i en så pass specifik kosthållning som LCHF spelar självklart roll och hävdar du något annat så är vi ju redan klar med just denna punkt, dvs du har inte ens basal kunskap om vad du pratar om.

    Jacob Gudiol:
    Sen finns det givetvis en orsak till att jag skrivit ner både studietid och makronutrientfördelning i alla studier jag tar upp. Just för att vissa studier är mer relevanta än andra för vissa kriterier är jag väldigt tydligt med informationen.

    Jag kan inte tolka det på annat vis än att du antingen inte vet vad du pratar om eller med avsikt spelar dum.

    MIN poäng – igen, dina ”egenpåhittade premisser” kan du spara till något annat tillfälle – var att du i din inläggsserie använde dig av ”skitstudier” för att argumentera för din sak. ”Lågkolhydratstudier” som inte de facto ÄR lågkolhydratstudier har självklart inget som helst värde för din argumentation. DET är min poäng.
    I exakt samma inläggsserie så skriver du ju faktiskt precis detta och det är du själv som myntar ordet ”skitstudie”. Läser du om det jag skrev i min ursprungliga kritik så jämförde jag detta med att ingen skulle kalla en diet beståendes av köttbullar och rödbetssallad för vegankost. Denna logik med avseende på LCHF gäller givetvis även här. En kost som består av mer än 25 E% kolhydrater och/eller inte anammar den nödvändiga adaptiva process som rör lågkolhydratkost i relation till ”normal” antecedens är självklart inget giltigt stöd för din argumentation.

    Jacob Gudiol:
    Men de ger alla en del intressant information för det finns faktiskt många, däribland tex Gary Taubes som på allvar säger att viktuppgång och viktnedgång beror på mängden kolhydrater i kosten, inte mängden kalorier.

    Vad Gary Taubes eller någon annan ”på allvar” säger är fullkomligt irrelevant för det jag kritiserar, eller hur? Sättet du formulerar dig på antyder ju dock att du själv, precis som Taubes, saknar en viss insikt om vad det egentligen handlar om här…fast från andra sidan åsiktsspektrumet. Men, för att klippa det här oväsentliga stickspåret: Studier som inte uppfyller basala krav på det man vill argumentera för innehåller – så klart – ingen intressant information för detsamma.

    Jacob Gudiol:
    När det gäller anpassning till lågkolhydratkost så har jag skrivit om det i sista delen av den serien du tar upp och i många andra inlägg. Men man får ta de studier man har och vissa av studierna jag tagit upp har varat i tillräckligt lång tid och ändå inte visat någon effekt.

    Jo, jag har något minne av att du åtminstone tog höjd för att ytterligare tid skulle kunna vara en möjlig felkälla i studierna i relation till den ev. Atkinska metabola fördelen. Men nu var det ju ketoadaption det handlade om och detta är en väsentlig del av LCHF även om denna inte har att göra med något hittepå à la Atkinsk (energislösande) metabol fördel. Ketoadaption är inte heller någon ny okänd företeelse utan, som redan sagts, hör till grundläggande kunskap vad gäller lågkolhydratkost.

    Jacob Gudiol:
    Att själva anpassningen skulle vara viktigt är dessutom ett antagande som inte alltid görs. Så återigen har du introducerat en egen premiss och argumenterat utifrån den för att få kritisera. För alla andra som har andra premisser än du är studierna intressanta och relevanta.

    Igen, de där egenpåhittade premisserna får stå för dig. Och ett ”antagande som inte alltid görs” men som är väsentligt får givetvis stå för de som gör det. Det har inget med vare sig mig eller argumentationen att göra.

    Ketoadaption är A och O för den som seriöst skall följa en lågkolhydratkosthållning. Det borde också vara A och O för någon som uttalar sig om det från en expertposition. Du antyder ju faktiskt här att du själv inte har någon erfarenhet på området bortom det du läst dig till i (otillräckliga) studier. Utan erforderlig ketoadaption kan man exempelvis glömma att träna hårt och prestera som man faktiskt kan efter fullbordat faktum. I mitt fall tog det 3-4 månader men det verkar diffa i relation till individ på 2-7 månader om vi bara ska utgå från mina egna erfarenheter och insikter om andra. Gironda nämnde ex ett sista ketoadaptivt steg vid halvårsstrecket vilket (kanske) kan hänga samman med att han låg för högt i proteinintag med sin klassiker ”3 x steak and eggs”.

    Men igen, min poäng rör din tvivelaktiga argumentation så vi behöver inte gå in på vare sig vad Taubes svamlat om eller specifika saker som rör lågkolhydratkost (bortom det mest grundläggande som man ju måste ha koll på om man nu har som föresats att banka ned den metabola fördelen i skosulorna så som du tog på dig att göra medelst terminologi som att man inte kan argumentera medelst referenser till ”skitstudier” etc).

    (Påminnelse: Jag försvarar inte den Atkinska metabola fördelen. Jag kritiserar din argumentation i relation till den, dvs referenser till ”skitstudier”.)

    Jacob Gudiol:
    Genom att jag tydligt skrivit upp skillnaden i fett och kolhydrater i alla studier och hur länge studierna varat så kan alla tolka resultaten som de vill utgående från sina egna preferenser.

    Ja. Och? Vad har det med min kritik att göra? Det var väl föredömligt presenterat att du gjorde på det viset men, om något, så ökar ju det bara frågetecknen hur du (eller din hejaklack i kommentarsfältet) inte ens reflekterade över att majoriteten av dessa studier saknade relevans för det du hävdade. Inläggsserien har trots allt 3 år på nacken och du har relativt nyligen refererat till den så det handlar ju sannolikt inte om att du under denna period nått någon ny förståelse vad gäller grundläggande kunskap om lågkolhydratkost. (Då hade väl en komplettering/rättning varit på sin plats?)

    Syftet med den här bloggen är väl inte att agera blint, närsynt och summariskt studieknarkande? Studier och vetenskap överlag har ju, i synnerhet ur det perspektiv som jag utgår från att bloggen har, ett prestationssyfte, dvs att ens prestationer mha kunskap om kost och träning skall få en ”edge”.

    Jag försvarar verkligen inte Taubes sämsta stunder då han tycks antyda trams som att ”kalorier inte räknas” men i ljuset av det ovanstående så får jag faktiskt en känsla av att du, måhända, lägger lite för mycket krut på oväsentligheter (ex. vad Taubes eller någon annan antyder) istället för det väsentliga och i detta specifika fall borde ju basal kunskap om lågkolhydratkost platsa. Jag har dock full förståelse ur perspektivet PR/marknadsföring av din blogg. S.k. ”drama” är ju en ofta ypperlig kraft för att underlätta positionering i bloggosfären. Det blir dock ett problem om man glömmer bort substansen.

    Jag menar, skulle jag i morgon till någon undrande med träningsaspirationer och behov av resultat som vill följa en lågkolhydratkost rekommendera ”jo, 25% kolhydrater är helt ok…och det där med ketoadaption det är bara trams” då skulle jag ju göra bort mig för överskådlig tid och, om personen redan har grundläggande koll, i värsta fall bli utskrattad. Att du inte blivit det i relation till det vi här diskuterar är ju kanske en smula talande?

    OBS! Efter dessa kanske lite hårda ord så skulle jag ändå vilja runda av med att jag inte har några som helst synpunkter på dig, din blogg och dina inlägg i allmänhet och på generell nivå. Mitt enda intryck av dig personligen är i princip, om jag inte minns fel, sådant du skrivit på Kolo för ett hyfsat tag sedan samt den här diskussionen och det du skrivit i kommentarstråden (vilket iofs inte ger ett odelat positivt intryck). Jag snubblade över den här inläggsserien enligt det jag berättat tidigare så det är bara sättet du argumenterar i den jag vänder mig emot. Läser du forumtråden där allt startade så verkar många, om inte de flesta, tala rätt väl om den här bloggen så det handlar inte om något annat än det jag nyss skrev.

  225. TLDR Tiny Tom

    Studierna duger inte, finns ingen studie som duger.
    ”Keto Adaption” gör att LCHF börjar funka bara man kör på med LCHF länge nog.

  226. Göte Lundgren:
    TLDR Tiny Tom

    Studierna duger inte, finns ingen studie som duger.
    ”Keto Adaption” gör att LCHF börjar funka bara man kör på med LCHF länge nog.

    Vad har du för stöd till att ”Keto Adaption” har någon som helst positiv effekt?

  227. Tiny Tom: Igen, de där egenpåhittade premisserna får stå för dig. Och ett ”antagande som inte alltid görs” men som är väsentligt får givetvis stå för de som gör det. Det har inget med vare sig mig eller argumentationen att göra.

    Det har allt med diskussionen att göra. Om du läser detta inlägg och mina förra är det väldigt tydligt att jag tittar på alla fördelningar mellan kolhydrater och fett i mina inlägg.

    Här i texten står det:

    I de här tre inläggen tog jag upp totalt 13 studier där man under väldigt kontrollerade former gett försökspersoner olika dieter med vida skillnader i kolhydrater och fett (1, 2, 3). Resultatet från alla dessa studier är att viktnedgången blir precis den samma oavsett om man äter stora mängder kolhydrater eller stora mängder fett

    Alltså inget snack om LCHF eller lågkolhydratkost specifikt utan bara om det sker någon skillnad när man utbyter kolhydrater mot fett.

    Går du sen in på mina tre inlägg ser du att rubriken i ditt webbläsareförnster på första inlägget är:

    Finns det en metabol fördel av att äta mindre kolhydrater?

    och rubriken uppe på själva inlägget är i sin tur

    Finns det en metabol fördel? del I kolhydrater vs fett

    I detta första inlägg hittar du formuleringar så som

    Jag kommer i denna första serie ENDAST att titta på olika fördelningar mellan kolhydrater och fett då det egentligen är där det finns en kontrovers.

    och

    I nästa del av denna serie kommer jag att gå igenom de ”metabolismräkningsstudier” som är gjorde på området och titta på om dessa har kunnat påvisa någon skillnad i fördelningen mellan fett och kolhydrater.

    Jag har även i detta inlägg med en introduktion till frågan. Där nämner jag att det det oftast är lågkolhydratförespråkare/LCHFare som talar om effekten. Men jag skriver inte att de bara säger att den fungerar när man äter lågkolhydratkost (för det gör inte flera av dem) och jag skriver inte att jag bara ska titta på lågkolhydratkost i mitt inlägg.

    Jag har ju även med Gary Taubes som exempel på en förespråkare för metabol fördel och som jag redan påpekat är Taubes väldigt tydlig med att han anser att det är mängden kolhydrater i kosten som styr upp och viktnedgång. Han snackar inte om att något först händer under en viss procent kolhydrater utan detta är alltid förekommande. Mer kolhydrater->Mer insulin->mer fettinlagring helt enkelt.

    Inte någonstans säger jag att mitt inlägg bara tittar på en viss typ av kost. Jag är väldigt tydlig med att det handlar om alla studier som tittat på någon typ av variation i fett-kolhydratintaget där proteinmängden varit konstant.

    Går vi sen vidare till del 2 i serien ser du att titeln på detta inlägg i webbläsarfönstret är

    Kalorihypotesen – påverkar vår kost vår förbränning (kolhydrater vs fett)

    I detta inlägg kan du bland annat läsa:

    Det finns, vad jag vet, 10 st studier där man gett försökspersoner olika dieter med varierande kolhydrat och fettintag med konstant proteinintag.

    De två reviewartiklarna kom fram till precis samma sak som jag gjorde ovan. Att det inte blir någon skillnad i energiförbrukning när man jämför mellan olika intag av kolhydrater och fett.

    I nästa del kommer jag gå igenom de studier där man haft personer levandes på en avdelning där de får en viss mängd kalorier varje dag med olika fördelning mellan fett och kolhydrater (kaloriräkningsstudier)

    Då går vi vidare till del 3 i serien. Rubriken där är:

    Skiljer sig viktnedgången mellan två dieter när man räknar kalorier?

    I detta inlägg hittar du bland annat följande citat:

    vi såg att det inte finns någon studie som kunnat påvisa en metabol fördel av att dra ner på kolhydraterna i förmån för fett.

    Precis som i del ett är det alltså i de två efterföljande delarna fokus på fördelningen mellan fett-kolhydrater. Det är inte fokus på LCHF-kost, ketogen kost, någon ketoadaption eller liknande. Där är med några studier som passar på dessa kriterier och då nämner jag det för just dessa studier eftersom de finns dem som påstår just att det är här det skulle hända något.

    Så för att summera. Jag har tittat på om det sker någon förändring i energiförbrukning när man förändrar fördelningen mellan fett och kolhydrater. Jag har inte bara tittat på om det sker en förändring i energiförbrukning mellan LCHF-annan diet eller ketoadaption-annan diet. Jag valde att titta på det jag gjorde eftersom det finns många som påstår att det finns en effekt när man förändrar fördelningen mellan fett och kolhydrater, oavsett skillnaden eller gränser för E% av de två. Likt då Gary Taubes.

    Men då jag vet att många också är intresserade av endast frågan LCHF-annan diet eller ketoadaption-annan diet så jag har OCKSÅ tagit med detta genom att när det varit någon studie som passat även på dessa mer snäva kriterier så har jag påpekat detta i texten.

  228. ”Sockerforskaren” Ann Fernholm skriver om det farliga sockret på svt.se
    http://www.svt.se/nyheter/sverige/socker-direkt-skadligt-for-kroppen
    Hur får man kalla sig forskare när man egentligen är journalist och helst bara vill få sin bok såld?
    Jag är rädd att det tyvärr är så att ”om en lögn upprepas tillräckligt många gånger så blir det en sanning”, det verkar vara det som händer i media just nu i alla fall.

  229. Larseman: Hur får man kalla sig forskare när man egentligen är journalist och helst bara vill få sin bok såld?

    Man får kalla sig i princip vad som helst. Det är endast några få titlar som är skyddade och ett oändligt antal titlar som är auktoritetsingivande och vem som helst får använda. Tråkigt men sant. Det som gör det ännu värre är ju att det är meningen att det är journalister som ska reda ut den här röran för gemene man, inte skapa den själv.

  230. Larseman:
    ”Sockerforskaren” Ann Fernholm skriver om det farliga sockret på svt.se
    http://www.svt.se/nyheter/sverige/socker-direkt-skadligt-for-kroppen
    Hur får man kalla sig forskare när man egentligen är journalist och helst bara vill få sin bok såld?
    Jag är rädd att det tyvärr är så att ”om en lögn upprepas tillräckligt många gånger så blir det en sanning”, det verkar vara det som händer i media just nu i alla fall.

    Hon är disputerad i molekylär bioteknik här i Uppsala. Så forskare är hon. Men det innebär ju inte att man är allsmäktigt kunnig direkt. Inte som att jag kommer skriva en bok om nanoteknik (hennes område) när jag blivit doktor i kostvetenskap. Det är bra att du inte sväljer så billiga knep som ”forskaren” eller ”professorn” eller dylikt. Det kan ju vara inom vilket område som helst.

  231. Det första jag undrade när jag läste den artikeln var hur de fått fram siffran ”De tiotusentals svenskar som förbättrat sin hälsa med dieten” 🙂 Deras personliga uppskattning baserat på kommentarer på internet kanske? I övrigt är det ju inte direkt svårt att skjuta ner det där larmet från Hellenius & co som är baserat på precis ingenting.

    Överlag tillför ju debattartikeln inget som inte redan har tagits upp i andra debattartiklar senaste veckan. Det är mest ett långt argument från auktorietet för alla de som inte känner till debattörerna och alla deras tidigare artiklar. Resten av artiklen är ju det samma som LCHF-are brukar påstå. Det är kostråden som gjort folk feta trots att i princip ingen följer dem. Det där gänget (Tore, Karl, Uffe och Ralf) har hållt på att publicera liknande saker i flera år. För övrigt fyller Tore Scherstén 83 år i år. Han är professor i kirurgi och blev invald i Kungliga Vetenskaps Akademien 1989 där man sen är med på livstid om jag inte har fel för mig.

  232. Känns väldigt tråkigt när stora delar den offentliga debatten ser ut så här, att dåligt underbyggda resonemang ges stort mediautrymme och skenbar tyngd av div. titlar. Hur ska en lekman som inte orkar gräva i bakgrund och övrig forskning förstå vad som är rimligt och inte. Det är trots allt potentiellt mkt viktiga saker vi talar om här för en individ och dess hälsa.

  233. Ted:
    Känns väldigt tråkigt när stora delar den offentliga debatten ser ut så här, att dåligt underbyggda resonemang ges stort mediautrymme och skenbar tyngd av div. titlar. Hur ska en lekman som inte orkar gräva i bakgrund och övrig forskning förstå vad som är rimligt och inte. Det är trots allt potentiellt mkt viktiga saker vi talar om här för en individ och dess hälsa.

    Jag håller med dig Ted. Det är ett stort problem. Ett problem som i min mening orsakas av journalister som publicerar precis vad som helst så länge som det ger läsare och inkomster. För tidningarna är det ju bra att folk är förvirrade/orsäkra/rädda osv. Då läser de ju ännu mer av rubrikerna. Kolla bara på Kostdoktorn som fick nytt besökarrekord nu senast.

    Om journalisterna gjort sitt jobb bättre och verkligen kontrollerat om det som de publicerar stämmer så hade gemene man sluppit en väldig massa förvirring och oro. Nu kör de istället på titlarna på personerna och hoppas att gemene man ska göra samma sak.

    Sen är det givetvis också ett stort problem att personer så som Hellenius & co bara hittar på sin egna fakta. Som jag ser det är det helt sjukt att de får komma undan med sådana saker från universitetshåll utan några konsekvenser. Det förstör hela Sveriges förtroende för svensk vetenskap och svenska akademiker. Så har det dock tyvärr varit i många år nu. De påstår en väldig massa med påståenden i tidningar men sen ger de aldrig några referenser som stödjer det som de säger.

  234. Guddi: Hallå Jeanette!
    Först ska det ju nämnas att LCHF inte fungerar för alla. https://traningslara.se/lchf-vs-kost-med-mer-kolhydrater-vad-ar-bast-for-viktnedgang/

    Att det sen fungerar väldigt bra för många beror säkert på olika faktorer för olika personer. När det bara gäller kosten har jag varit inne på en sak som jag tror mycket på i mitt inlägg kring bra mat och skitmat, https://traningslara.se/vad-ar-skitmat-och-vad-ar-bra-mat/

    Är man obese med dålig kontroll på blodsockret sen tidigare så vinner man säkert mycket i upplevd hälsa bara på att få bättre kontroll på det.

    Sen finns det intressant forskning kring kost och belöning där jag tror att LCHF mer eller mindre eliminerar det som många har svårt för att kontrollera så som godis, läst, kakor och snabbmat. Bara grejen att man börjar laga mat själv kan nog göra en hel del på det området. Om man äter eller dricker något med mycket kalorier som smakar likadant många gånger om så kan den rätten eller drycken lätt skapa en psykologisk tillfredsställelse. Ett bra exempel där är öl som mer eller mindre ingen gillar första gången de provar men efter några år med öldrickande på fest så börjar de flesta tycka att det smakar riktigt gott och de börjar dricka det till lunchen och framför TVn.

    Jag tror Du har helt rätt i ovanstående påståenden om varför LCHF fungerar för så många. Tack för att Du så envetet kritiskt granskar påståenden i kostdebatten. Tror Du att Du under Din livstid kommer att förstå dessa mekanismer på molekylnivå? Tror Du att det finns en förklaring på molekylnivå för de av Dig beskrivna psykologiska effekterna kring skräpmat, läsk, godis osv?

  235. Hallå Walter!
    Det finns faktiskt en hel del kunskap på det området redan. Men det är ju ingen hel och fullständig bild och dessutom är det något som är väldigt svårt att förmedla till någon som inte arbetar inom området. Det blir ofta lite för förenklat.

  236. Hej du

    Det finns en bok som heter ”Hjärnkoll på vikten” från Natur & Kultur, den är kurslitteratur i en kurs som heter ”mat: bruk och missbruk”. Jag kom att tänka på den när jag läste det här inlägget. Jag bara undrade om du läst den och vad du i så fall tyckte?
    Själv sågar jag större delen av den (och tycker att det du skriver i detta inlägg är ett mer relevant spår när det gäller insulin och vikt med mera). Jag förstår att du inte är motståndare till LCHF-dieter i sig, men det jag också undrar över är om det i sammanhanget (bruk och missbruk) kan vara så att kroppen svarar på ett annat sätt än ”normalt” eftersom missbruk även är ett kemiskt/psykiskt tillstånd? Kan LCHF metoder fungera i kroppen på ett annat sätt än kosthållning med bra kolhydrater om man har något slags matmissbruk (nu tänker jag på sådana där man ökar i vikt)? För jag tycker att alla som snackar om missbruk i relation till mat snackar om att sockret är boven, och eftersom det gäller just missbruk blir jag osäker på vad jag ska ta för ställning här.
    Hur tänker du?

    Angelica Nylander

  237. Kan finnas hur många som helst. Den jag skulle gissa på först och främst är att personerna med sämre insulinresistens från början troligen har gillat mat med hög GI mer och när de inte fått lov att äta den på dieten har de kanske följt den bättre?

  238. Ja, det låter som en möjlig orsak. Kan skillnaden i insulinkoncentrationerna vara en orsak?

  239. Om man nu som kvinna med pcos sett stora förändringar till det bättre på LCHF kost, tex regelbunden mens, viktnedgång, minskad generande hårväxt, jämnare humör och bättre hy……så vågar jag mig på att säga att LCHF är orsaken till detta.

    Det stod i din text ovan att man inte kunnat se ngn skillnad på kvinnor som tog insulin via näsan?
    Kanske är det så att våra hormoner reagerar olika?
    Jag har alltid haft för höga halter av både östrogen och testosteron, det skulle vara mkt intressant att mäta nivåerna nu efter att ha ätit LCHF i 6 månader och efter 10kg viktnedgång.

    Det går inte heller att utläsa av första bilden (där det är 3 överviktiga personer som ätit olika kost), vilken av personerna som fått LCHF kost, under hur lång tid experimentet pågår och om det är män eller kvinnor. Tränar de också?

    Intressant vore om de mätte bra och dåligt kolesterol, triglycerider etc.

    Visst allt funkar inte för alla men de som påstår att det inte funkar med LCHF, hur länge har man provat? Gör man rätt?

    Ja många funderingar haha

    Mvh Sanna

  240. Hej Sanna!
    Du hade flera funderingar ja. Men ingen av dem berörde det jag tagit upp i inlägget. Mår du bra av LCHF så fortsätt du äta LCHF. Ingen som påstått att man inte kan gå ner i vikt eller må bra med den kosten här.

    I bilden har alla tre deltagarna ätit olika former av kost under olika tidpunkter. Du kan se det överst där det står ad lib, high CHO, low CHO och high CHO. CHO står för kolhydrater. Som du kan se gick deltagarna ner lika mycket i vikt oavsett hur mycket CHO de åt, just för att det är kalorier, inte insulin, som avgör din vikt.

  241. Riktigt intressant inlägg och kan inte annat än hålla med dig. Jag har dock en fundering kring insulin och fettsyrasyntes. Att det blivit sådant uppror att insulin gör dig fet, kan väl också bero på att insulin har visat sig hämma HSL som bryter ner fett till fria fettsyror. På så sätt får vi en minskad fettnedbrytning (dock inte ökad fettsyrasyntes), vilket inte är konstigt med tanke på att insulin är ett anabolt hormon. Uttrycket att insulin ökar fettinlagringen kan ju mycket väl komma härifrån också.

    En annan fundering, du skriver att insulin stimulerar mättad. Hänger detta ihop med att en ökad insulinfrisättning leder till ökade nivåer av leptin? Eller finns det någon annan möjlig förklaring till detta?

  242. En annan fråga jag har är; Hur regleras uttrycket av ASP? Har läst runt lite och har sett att det beror på en ökad frisättning av adipsin och bör då vara hög hos överviktiga, vilket leder till mer övervikt? Ökar frisättningen av ASP postprandiellt såväl oavsett vilken diet man äter? I så fall borde ju insulinsekretionen öka oavsett om man bara äter fett, eftersom vad jag har läst så stimulerar ASP insulinsekretion.

    Kanske en aning luddiga frågor, men ett väldigt intressant ämne tycker jag då i princip alla i media uttalar sig om att insulin är den enda anledningen till fetma… vilket är märkligt!

  243. Micke: Att det blivit sådant uppror att insulin gör dig fet, kan väl också bero på att insulin har visat sig hämma HSL som bryter ner fett till fria fettsyror. På så sätt får vi en minskad fettnedbrytning (dock inte ökad fettsyrasyntes), vilket inte är konstigt med tanke på att insulin är ett anabolt hormon. Uttrycket att insulin ökar fettinlagringen kan ju mycket väl komma härifrån också

    Jag skulle säga att det blivit ett sådan uppror eftersom det är en bra historia som säljer dietböcker. Ser man på det ytligt så låter det rätt och det är något som vem som helst kan förklara för vem som helst så det sprids lätt.

    Micke: En annan fundering, du skriver att insulin stimulerar mättad. Hänger detta ihop med att en ökad insulinfrisättning leder till ökade nivåer av leptin? Eller finns det någon annan möjlig förklaring till detta?

    Nej, insulin verkar direkt på hypotalamus och leder till mättnadskänslor. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3314365/

    Micke: En annan fråga jag har är; Hur regleras uttrycket av ASP? Har läst runt lite och har sett att det beror på en ökad frisättning av adipsin och bör då vara hög hos överviktiga, vilket leder till mer övervikt?

    ASP är ganska dåligt studerat. Men ASP är högre hos överviktiga, likt det mesta annat. Jag tror inte det ökar övervikt utan precis som insulin, leptin osv så är det nog som värst så att de motverkar försök till viktnedgång, i alla fall hos de flesta.

    Det står en hel del om ASP i det här inlägget, https://traningslara.se/varfor-fett-gor-dig-fet/. Själva inlägget är ett aprilskämt men informationen som står där stämmer, jag har bara varit selektiv med att inte nämna andra hormon i texten, precis som LCHF-are gör med andra ord 🙂

  244. Grymt! Tack för svaret! Måste säga att din blogg är riktigt rolig att läsa. Kul med en vetenskaplig förankring för en gångs skull….

  245. En fråga som jag tror är relativt relaterad: Är det totala insulinpåslaget om man äter många små mål annorlunda mot om man äter ett eller två stora mål? Och är det totala insulinpåslaget större om man äter snabba kolhydrater än långsamma? Jag har hört att kroppen överkompenserar lite grann om man äter snabba kolhydrater, vilket leder till den där omtalade vingliga blodsockerkurvan. Men ligger det någon sanning i det? Spelar det på sikt överhuvudtaget någon roll vilken typ av kolhydrater man äter och när man äter dem, med hänsyn till hur stort det totala insulinpåslaget blir? (om ingen av dessa kolhydrater är fruktos)

  246. FIT by Emma Hå: Är det totala insulinpåslaget om man äter många små mål annorlunda mot om man äter ett eller två stora mål? Och är det totala insulinpåslaget större om man äter snabba kolhydrater än långsamma?

    Hallå Emma!
    Ja, det blir annorlunda i båda situationerna. Kroppen kan ta upp glukos även utan insulin vilket gör att du alltid har ett ”grundupptag” som kroppen klarar utan insulin. Så om du bara höjer dina glukosnivåer en aning via kolhydratkällor med lägre GI så kommer det inte att behövas särskilt mycket insulin för att ta upp det. Om nivåerna däremot höjs snabbt som med mat med högre GI så behövs det mer insulin för att kunna hantera det eftersom det blir en bra bit över ”grundupptaget”. Här kan också kroppen överskjuta lite även om et är ovanligt och det sker främst hos smala och tränade personer med hög insulinkänslighet. Hos personer med dålig insulinkänslighet så är ju problemet att blodsockret inte kommer ner tillräckligt snabbt och det problemet blir större med sämre kolhydratkällor med högre GI eller större mängd socker.

    FIT by Emma Hå: Spelar det på sikt överhuvudtaget någon roll vilken typ av kolhydrater man äter och när man äter dem, med hänsyn till hur stort det totala insulinpåslaget blir?

    Ja, det verkar det göra. Har du koll på energibalansen så blir det ändå lite sämre med mat med högre GI överlag, om allting annat hålls konstant. Men det är farligt att fokusera så mycket på en faktor, finns livsmedel som har högre GI än andra men som ändå är betydligt mer näringsrika. Så du kan inte avgöra ett livsmedels kvalité endast på GI.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *