Vad är skitmat och vad är bra mat?

Jag fick en fråga bland kommentarerna till ett av mina inlägg för några veckor sen där frågan gällde vad jag klassar som skitmat. Jag har skrivit flera artiklar här på sidan där jag kritiserat folk och grupperingar som envisas med att klassa in saker endast efter makronutrienter. De mest framstående i denna kategori är de som förespråkar LCHF och de som förespråkar en kost enligt SNR. Förutom frågan kring mättat fett där dessa grupperingar helt klart har olika åsikter så envisas de båda med att mer eller mindre hitta på den andra sidans ståndpunkter.

LCHF enligt SLV
Rekommenderad kost av LCHF enligt SLV

Inom LCHF är man nog mer inne på att de livsmedel som äts inte bara ska vara låga på kolhydrater utan de ska också komma från bra livsmedel. Köttet ska helst komma från fribetande djur, produkterna ska vara så lite processade som möjligt, balansen mellan omega-3 och omega-6 ska man försöka balansera upp, lowcarb-godis anses vara skit trots att de innehåller lite kolhydrater osv…

De som förespråkar SNR är tydliga med att det ska vara så lite raffinerade kolhydrater som möjligt. Man är tydlig med att socker inte är bra för en och att det helst inte bör överstiga tio energiprocent (max 50 gram/dag). Dit hör inte heller frukt trots att det är socker det också. Men inget socker man menar att man ska undvika då de anser att frukt har andra fördelar som överstiger nackdelarna med sockret. Man belyser att det ska vara variation i kosten och att inte för mycket av matintaget ska komma från samma typ av livsmedel osv..

Rekommenderad kost av SLV enligt LCHF
Rekommenderad kost av SLV enligt LCHF

Trots detta läggs ofta diskussionerna på en rent barnslig nivå där de som förespråkar LCHF försöker måla upp den kost som gemene man äter idag som SNR bara för att andel kolhydrater ligger inom det rätta spannet. Att sen analyser av ”Svenssons” matkorgar visat att 24 % av energin kommer från sockerarter (16), alltså långt över allas rekommendationer, det struntar man i.  De fortsätter med påståendent att ”Svensken idag äter enligt SNR och det är därför alla blir feta”.

SNR-förespråkarna står i sin tur och pekar på epidemiologiska studier som visar att feta människor ofta äter mer fett än smala. Eller så tar man en observationsstudier där grupper med 30-40 energiprocent kolhydrater har sämre hälsa och påstår att dessa äter LCHF vilket naturligtvis är fullständigt fel. LCHF-magasinet har satt en övre gräns för LCHF på 50 gram kolhydrater per dag. Kost med mellan 10-30 E % kolhydrater kallar man för kolhydratreducerad och allt där över, det vill säga med mer än 30 E % kolhydrater kallar man för kolhydratbaserad.

Det ska sägas att väldigt många inom LCHF är löjligt liberala när de specificerar sin kost, jag har till och med argumenterat med några som påstått att LCHF står för ”lower carb, higher fat” och att alla kostupplägg med mindre än 50 E % kolhydrater och mer än 30 E % fett är LCHF. En rent ut sagt löjlig definition och givetvis kombineras den med ett väldigt selektivt urval av studier som visat bra resultat. Kostdoktorn har ju bland annat vid vissa tillfällen tagit fram studier med 40 E % kolhydrater och påstått att de talar för LCHF (17). Så här finns lite förmildrande omständigheter för SNR-förespråkarna men samtidigt är de säkerligen väl medvetna om att försöker dra med mer strikt LCHF-kost i skiten när de talar om studier på kring 30-40 E % kolhydrater.

Båda sidor väljer alltså i sin kritik av den andre att helt sonika att ignorera kvalitén på livsmedel och istället fokuserar de endast på makronutrienterna, det vill säga andelen fett, kolhydrater och protein. Som om t.ex. 100 gram kolhydrater från en sallad skulle ha samma påverkan på kroppen som 100 gram kolhydrater från godis.

Det hela blir till en sorglig diskussion där båda sidorna ignorera det faktum att det inte finns något som säger att man inte kan leva gott på båda uppläggen så länge som alla ”reglerna” eller rekommendationerna verkligen följs. De lyfter fram exempel för sin egen sida där personerna följt allt till punkt och pricka och sen jämför dem med exempel på den andra sidan där personerna i fråga endast har träffat rätt när det gäller fördelningen mellan kolhydrater, fett och protein. I övrigt, har dock personerna ätit just skitmat!

I detta inlägg ska jag försöka ge mig på en definition av skitmat. Detta är långt ifrån enkelt och trots att detta är den längsta artikel jag skrivit i en del här på sidan så känns det ändå som jag mest skrapar på ytan. Den här artikeln kommer inte heller att leda till en lista från 1-1 000 000 där jag har rangordnat alla livsmedel. Detta går inte att göra. Allt är nämligen inte svart och vitt, i det här fallet inte ens svart, vitt och grått.

I det här inlägget kommer jag också att lufta mina egna åsikter mer än vad jag normalt gör här på sidan. Hoppas det uppskattas och kan leda till lite debatt.

Grader av skit

En vanlig bild som jag brukar vilja måla upp när jag pratar om kost och träning privat, föreläser eller skriver artiklar är en gradient. Jag tycker det är ett väldigt bra sätt att belysa det faktum att allt inte bara kan delas in i bra och dåligt (se bild här under). Det finns massor som ligger någonstans mitt emellan och beroende på ens mål och förutsättningar så kan man välja att förhålla sig olika till olika delar. Om ditt mål är att prestera på absolut toppnivå måste du se till att det mest, om inte allt, det du gör i träningsväg och det du äter ligger i den absoluta toppen. I gradienten här under så innebär det att du ska äta mat som nästan uteslutande kommer från den röda delen.

En gradient ger en förenklad bild av bra och dåliga matvaror
En väldigt förenklad bild av kost kan uppnås genom att placera ut olika råvaror på en gradient från bra till dåliga.

Om ditt mål inte är att bli världsbäst eller gå runt med under tio procent kroppsfett året runt så behöver du inte förhålla dig lika hårt till dina val. En del av det du äter kan komma från mitten och då och då kan du även äta saker som är ända nere i botten, det vill säga helt blå i detta fall. En kost är inte dålig bara för att den innehåller en eller två livsmedel som är helt blå. Det är först när man summerar ihop alla de livsmedel som en person ätit över en lite längre tid som det går att avgöra om kosten är dålig eller inte. Och även i dessa fall måste man återigen ta hänsyn till den individuella personen och dennes mål.

Det är också här som individuella skillnader kommer in. En ung och aktiv personer kommer vanligtvis undan med att äta en större andel sämre matvaror. En person som tidigare varit överviktig måste äta mer bra råvaror för att hålla vikten än vad personen tidigare behövde, innan han eller hon gick upp i vikt. Gener spelar också in här.

Om vi ska klassa in livsmedel enligt listan här ovan så kan man ju mer eller mindre direkt lägga in godis, läsk, kakor, chips osv allra längst till höger. Detta är skitmat och alla är rörande överens om det. Andra livsmedel som ligger bra nära den blå änden är vitt bröd, fruktyoghurt och hot dogs, ni vet de där korvarna som inte ens får kallas korv. Nu har jag bara listat några få saker men om du går i en butik och tittar på hur många varor du hittar som passar in i dessa få kategorier så inser du snabbt att det är väldigt många. Våra butiker domineras av en väldig massa skitmat.

Att lägga livsmedel i den andra änden, det vill säga väldigt bra livsmedel, är inte lika lätt. Eller rättare sagt, det finns inte lika många varor som passar in. Men bra exempel på livsmedel som egentligen aldrig slår fel är ägg, viltkött, keso, kvarg, kyckling, fisk, skaldjur och en väldig massa olika typer av grönsaker. Precis efter dessa livsmedel, alltså matvaror som är väldigt nära den röda änden, hittar man saker som vanligt rött kött (typ fläsk och nöt från boskap), rotfrukter, nötter, bär, baljväxter, en del frukter och fler mejeriprodukter så som ost och mjölk.

En viktig sak värd att notera här är att de flesta livsmedel som är väldigt bra, de som hamnar nära rött, alla är råvaror. Med råvaror menar jag att det är saker om mer eller mindre kommer direkt från naturen och har behandlats väldigt lite. På ingrediensförteckningen hittar man i dessa fall oftast 1-3 olika saker. Tittar vi på den andra sidan finner vi istället nästan uteslutande en massa processad och raffinerad mat där innehållsförteckningen lätt kan vara över 20 olika saker där man inte vet vad ungefär hälften av dessa ingredienser verkligen är. Det här är ingen universalregel som garanterar en att göra bra matval. Det finns flera livsmedel med en hel del ingredienser som ändå är väldigt bra och det finns ju även livsmedel med väldigt få ingredienser som är usla. Men det är ytterligare en sak som generellt sett utmärker bättre mat mot sämre mat.

Bra mat (råvaror) till vänster och skitmat till höger
Exempel på bra mat och skitmat inlagd i gradienten men där mittendelen är frånvarande. I varorna till vänster finns det totalt 14 olika ingredienser på 10 varor. I skitmaten till höger finns det ungefär 80 ingredienser i 6 produkter

När man väl har nämnt de livsmedel som jag nu nämnt blir allting mycket svårare. Var sätter man in de livsmedel som ligger lite i gråzonen, alltså de livsmedel som har vissa bra egenskaper och vissa dåliga. Eller livsmedel som inte är så värst bra på något område men inte heller så värst dåliga. Det är nu de blir klurigt och det är också nu man inser att den enkla tanken att placera livsmedel på en gradient från bra till dålig inte fungerar i praktiken.

Flera dimensioner av en bra kost

Jag har redan varit inne på lite av problemet i den enkla indelningen här ovanför. Det går helt enkelt inte att säga om ett livsmedel är bra eller dåligt utan att veta hur resten av kosten ser ut. Även de livsmedel som klassas som allra sämst i listan här ovanför kan uppfylla ett viktigt syfte i en kost.

Extrema energibehov

Tänk dig en elitidrottare med ett väldigt stort energibehov och som samtidigt har en begränsad aptit. En cyklist kan t.ex. träna flera timmar varje dag. Träningstiden för en elitcyklist är ungefär 4 timmar om dagen, året runt. Lägg till ett arbeta under några timmar och man inser snabbt att det inte finns så många timmar för den här personen att få i sig alla de kalorier som han eller hon behöver under dagen. Behovet kan ligga på kanske 5000 kcal och samtidigt har personen kanske bara tre måltider på sig att få i sig alla dessa. Det sämsta för den här personens prestationsförmåga är att ligga på ett kaloriunderskott. Träningen kommer att bli lidande väldigt fort. Det bästa är givetvis att kalorierna kommer från bra livsmedel men om personen inte har hunger eller tid att få i sig kalorierna via bra livsmedel är det bättre att fylla på med ”skitmat” än att hamna på ett underskott. Om cyklisten dessutom får i sig alla vitaminer, mineraler osv som han eller hon behöver tycker jag det är svårt att argumentera för att denne person har en dålig kosthållning.

Brist på en viss vitamin eller mineral

Exemplet med cyklisten här ovanför är givetvis en extrem och förutom elitidrottare med mycket träning och stora kaloribehov så som cyklister och simmare har jag väldigt svårt att motivera varför en kost ska innehålla godis, läsk, vitt bröd osv. Men det finns många andra situationer som är mer relevanta för gemene man.

Apelsinjuice är ett dåligt livsmedel men kan ändå tillföra viktiga saker. Allt beror på hur resten av dieten ser ut.

Juice är ett bra exempel här. Juice innehåller en hel del socker, det är dåligt för tänderna, påverkar blodsockret på samma sätt som läsk och mättar dessutom dålig sett till kalorierna. Jag skulle därför placera juice ganska långt ner mot blått på gradienten ovan. Ett vanligt förekommande vitamin som folk ofta verkar få i sig för lite av när man gör en kostanalys är dock folsyra. Folsyra finns det väldigt gott om i apelsinjuice. Så även om apelsinjuicen normalt  placeras långt mot blått på en gradient ”för hela befolkningen” så kan den, hos en person som äter väldigt många livsmedel från den rödare delen men samtidigt får i sig för lite folsyra, helt plötsligt tillföra en väldigt viktig del. Ett glas apelsinjuice om dagen tillför ju då denna person något som den personen behöver, mer folsyra. Visst det går att tillföra folsyran genom andra livsmedel med, som till exempel att äta en verklig apelsin eller något annat livsmedel som ligger mer mot det röda på gradienten. Men vad gör det om man dricker ett glas juice i en annars bra diet?

Det går även att utan problem att äta endast väldigt bra livsmedel och ändå få i sig för lite omega-3. Kanske äter man ingen fisk och får i sig stora delar av sitt kaloribehov från kött och mejeriprodukter.

Möjligheterna till exempel här är egentligen många men för att inte bli långtråkig så nöjer jag mig med att skriva att det i många av dessa fall kan vara så att ett livsmedel, som för sig själv kanske kan klassas som ganska dåligt, kan ”rädda” hela kostupplägget och göra det mer komplett sett till näringsämnen. Återigen har vi alltså en situation där ett mindre bra livsmedel kan tillföra väldigt mycket bra till en viss diet.

Poängen är att den tvådimensionella bilden där man försöker rangordna alla livsmedel från bra till dåligt inte fungerar i praktiken. En diet går endast att bedöma utifrån dess helhet. Det är väldigt sällan så att man kan titta på en enda liten beståndsdel i en diet och direkt säga att detta är en dålig diet. De få undantagen som finns skulle kunna vara om en person äter en produkt med väldigt mycket industriellt delvis härdade fetter som innehåller transfettsyror. Även en stillasittande person som dagligen äter 200 g choklad kan man utan problem säga har en dålig kosthållning utan att man vet hur resten av intaget ser ut. En stillasittande person har helt enkelt inte plats med ~1000 kcal från choklad varje dag.

För mycket av en sak

En annan viktig faktor när det gäller kosthållning som jag ändå tycker kan relatera till skitmat är när man får i sig för mycket av sitt kaloribehov från ett livsmedel eller en råvara. De livsmedel som verkligen är i den röda änden har jag svårt att se att man kan äta för mycket av. Men många livsmedel som jag skulle placera ganska nära den röda änden anser jag att man faktiskt kan få i sig för mycket av.

Exempel här är livsmedel med många bra ingredienser eller beståndsdelar men som också innehåller en del socker. Som en del i en måltid gör då detta lilla socker ingen större skada men stoppar man in sig större mängder kan sockermängden blir för stor. Ett exempel här skulle till exempel kunna vara banan. Att äta en banan om dagen är inte fel men stoppar man i sig 5-6 stycken kan man gott byta ut ett par av dem mot något annat. Om inte har man fått i sig nästan 500-600 kcal från enkla sockerarter.

Lever är också ett livsmedel som utan tvekan kan klassas som väldigt bra. Dock innehåller lever stora andelar vitamin A. Ett överskott på vitamin A kan ge flera besvär, allt ifrån huvudvärk, illamående och kräkningar till värre saker så som leverskador och skador på benvävnad. Även här gäller alltså att rimliga mängder är bra medan stora mängder kan vara direkt skadligt.

En annan, lite mer öppen fråga är den om omega-6. Många anser att andelen omega-6 i dagens kost är alldeles för hög och baserar detta främst på evolutionära argument då människan åt klart mindre omega-6 innan den ”västerländska kosten” tog över. De studier som finns på området tycker jag mest pekar mot att det snarare är en brist på omega-3 som skapar besvär (789). Ett för stort intag av omega-6 skulle i alla fall kunna tänkas vara ännu en sådan där faktor som gör att ett livsmedel kan vara väldigt bra och nyttigt i mindre mängder, men äter man för mycket av det kan det blir fel.

Tillsatt socker, glukos och framför allt fruktos

En annan faktor som jag inte tycker kommer med om man bara ska rangordna livsmedel från bra till dåligt är den totala mängden socker, glukos och framför allt fruktos. Med detta menar jag här alla de olika molekyler som man kan hitta på innehållsförteckningen som endast tillför dessa molekyler. Exempel är, socker, fruktossirap, glukossirap, maltodextrin, druvsocker, glukos, fruktos, maltos, sirap, majssirap, invertsocker, farinsocker, sackaros  osv. Gemensamt för alla dessa ämnen är att de endast tillför tomma kalorier och mättat väldigt dåligt. Jag kommer för enkelhetens skull att kalla alla dessa ämnen för socker här under men var vaksam efter dem alla om du läser en innehållsförteckning.

Väldigt många livsmedel idag innehåller en liten mängd av dessa tillsatta ämnen. Jag har till och med hittat bacon med maltodextrin i innehållsförteckningen 🙂 Ofta hittar man socker eller någon av alla dess varianter väldigt långt ner på innehållsförteckningen. Detta innebär att den absoluta mängden är liten och därför inget man behöver oroa sig något nämnvärt för även om jag själv hellre väljer varor helt utan. Mängderna kan dock byggas upp snabbt om man hela tiden väljer produkter med en tillsatt mängd på säg 4-5 gram, oavsett om dessa produkter är bra och näringsrika livsmedel i övrigt.

Den största boven här är fruktos där levern har lite av en övre gräns för vad den klarar av. För mycket fruktos har de senaste åren kopplats samman med flera negativa effekter på hälsan. Hos en inaktiv person ligger denna gräns troligen någonstans kring 40 gram per dag (1) och hos aktiva personer är den troligen något högre. Nivån på 40 gram är svår att uppnå om du väljer livsmedel utan några av de tidigare nämna ämnena tillsatta, men det är samtidigt en nivå som du lätt uppnår om du tex skulle dricka ett 33cl burk läsk till lunchen och sen äter livsmedel med en del tillsatt socker. Bara läsken ger dig 16 gram fruktos och efter det kan det snabbt bygga upp.

Frödinge ostkaka
Frödinge ostkaka - gott!

Personligen är jag väldigt förtjust i ostkaka och jag äter det nog minst en gång i veckan. Personligen skulle jag också placera ostkaka ganska långt in på det röda i bilden ovan, men ostkaka i butik innehåller dock en del tillsatt socker. Om jag gått över till att äta ostkaka dagligen skulle jag få i mig ungefär 40 gram tillsatt socker bara från ostkakan under förutsättningen att jag äter en hel Frödinge ostkaka på 600 gram vilket inte är några problem 🙂

Tänk er nu att jag varit inaktiv i några veckor. Jag äter i princip endast livsmedel från den röda delen förutom att jag tar en 33 cl läsk varje lunch tillsammans med min ostkaka. Då har jag i nästan nått upp till gränsen 40 gram fruktos per dag trots att jag inte ätit mer än 1000 kcal totalt. I detta fall har vi en kost där det som egentligen bara kan ses som ett verkligt dåligt matval är en Coca Cola men ändå är jag och balanserar på gränsen för vad som troligen är hälsosamt i fruktossammanhang.

Min poäng här är att det finns många bra livsmedel med en liten mängd tillsatt ”socker”. Att äta rimliga mängder av dessa kan tillföra många bra saker till en diet men blir det för mycket så kan de negativa konsekvenserna från för mycket socker i dieten att överväga de positiva.

Hur mycket kolhydrater, fett och protein?

Svaret på den här frågan är enligt mig att det inte spelar någon roll. Givetvis behöver vi få i oss alla essentiella ämnen, det vill säga några gram omega-3, några gram omega-6 och ett antal aminosyror. Men detta uppnår man med i princip vilken kost som helst och följer man de råd som jag lagt fram här ovanför kommer man garanterat att få i sig detta även om vegetarianer som vanligt får anstränga sig betydligt mer.

I övrigt finns det dokumenterat om folkgrupper som levt länge och väl med i princip vilken makronutrientfördelning som helst. Undantaget är egentligen bara en diet med väldigt mycket fett, säg mer än 70 E % ungefär där det historiskt sett inte finns några folkgrupper. Det är alltså inte fördelningen mellan kolhydrater, fett och protein som avgör om en diet är bra. Det är de livsmedel som ingår och den näring man får i sig som är viktig.

Med det sagt kan det ändå finnas fördelar med att fokusera på vissa makronutrienter. Protein har en mängd fördelar som jag och Nicklas varit inne på flera gånger om här på sidan. Protein mättar bra och det hjälper både att behålla muskler och bygga muskler, men framför allt finns det väldigt få dåliga livsmedel med ett högt proteininnehåll. Du hittar ganska lätt skitprodukter med ett högt fettinnehåll och skitprodukter med ett högt kolhydratinnehåll fyller nästan upp hälften av alla matbutiker men vill man få tag i en mer ”onyttig” produkt med högt proteininnehåll får man nästan uteslutande köpa proteinbars.

Väljer man att äta enligt LCHF är det också svårt att få tag på dåliga livsmedel i Sverige idag. Det här tillsammans med viktnedgång tror jag är den stora orsaken till att många upplever att de mår så mycket bättre med LCHF än de gjorde tidigare. Man blir nästan ”tvingad” att välja bra livsmedel. Som jag varit inne på tidigare tror jag dock bara det är en tidsfråga innan skitprodukter med lågt kolhydratinnehåll dyker upp på marknaden och det blir fullt möjligt att äta enligt LCHF-fördelning med skitmat. Jag har skrivit mer om detta i inlägget ”Näringsbrist med populära dieter”.

En sista sak värd att notera när det gäller makronutrientfördelning är att det finns en hel del som pekar mot att en större andel kolhydrater är fördelaktigt vid träning. I alla fall när man pratar om idrotter med väldigt hög intensitet eller idrotter som varar mellan säg 1-4 timmar. I mellanläget och vid de mer extrema uthållighetsidrotterna tyder en del på att effekten från kolhydrater är minimal eller helt frånvarande.

Miljögifter och tillsatser

Förutom de saker som jag nämnt här ovanför tycker jag det finns några andra aspekter som man bör ha i åtanke när man planerar sin kost. Dessa två faktorer är miljögifter och tillsatser. När det gäller miljögifter är det först och främst vissa fiskarter som jag tänker på. Risken verkar dock främst finnas om man äter mycket av en fiskart eller om man fångar mycket fisk själv (2). Fångar man fisk själv, främst Abborre, gädda, gös och lake, och äter detta ungefär en gång i veckan finns risken att man ska skada hälsan på längre sikt och här behöver man givetvis vara vaken. Livsmedelsverket ger råd i den frågan på sin sida (3).

Även kadmium är ett miljögift som vi i Sverige riskerar att få i oss en del av från fullkornsprodukter av spannmål och skaldjur (14). Risken att man ska få i sig för mycket kadmium är större för rökare, vegetarianer och personer som inte får i sig tillräckligt med järn. Riskerna med för högt kadmiumintag är främst njurskada, ökad risk för osteoporos och även vissa typer av cancer (13). Dagens gräns för kadmiumintag är satt vid 2,5 microgram/vecka och medelsvensken får idag i sig ungefär 1,3 microgram/vecka. Personer som äter väldigt mycket spannmål tillsammans med skaldjur samt de som äter mycket lever och njure från olika djur kan dock komma upp i klart högre intag (15).

Även besprutning av frukt, grönsaker och spannmål är något som kan vara värt att tänka på. Generellt sett är det så att spannmål besprutas mindre än grönsaker som i sin tur besprutas mindre än frukt. Banan, citrusfrukter och vindruvor är de frukter som besprutas mest. Enligt en undersökning av livsmedelsverket från 2007 är det främst produkter utifrån EU som ibland överskriver rekommenderade värden. Generellt sett är även svenska produkter bättre, än de från övriga EU, på att inte överskrida satta gränsvärden.

Bekämpningsmedel i frukt och grönt
Resthalter av bekämpningsmedel som hittades i Livsmedelsverkets kontroll av frukt och grönt under 2007 (% av antal analyserade prov). MRL = Maximum Residue Limit, gränsvärdet. Tabell lånad från SLV.se

Ett säkert sätt att minska risken för att få i sig bekämpningsmedel som kan påverka ens hälsa är att försöka välja KRAV-märkta produkter. Livsmedelsverket har även här genomfört en studie där de visat att personer som föredrar KRAV-märkta produkter har mindre spår av bekämpningsmedel i sin urin jämfört med personer som inte tänker på kravmärkning när de handlar mat (5). Om man inte har råd med KRAV-märkt så kommer man ganska långt med att skala och/eller tvätta råvaran innan man äter den.

En annan fråga är tillsatser så som natriumnitrit, E250, som Nicklas har skrivit om i två delar tidigare (del 1del 2). E250 finner du främst i charkprodukter som du därför kanske gör bäst i att äta med väldig sparsamhet. Mer information om detta hittar du som sagt i Nicklas inlägg.

Gemensamt med alla dessa saker jag tagit upp här under miljögifter är att man inte på något tillförlitligt sätt kan räkna ut sin egen exponering till något av ämnena. Det är därför sunt förnuft som får råda där man inte överkonsumerar någon av produkterna som nämns.

Energidensitet och näringsdensitet

En sista sak som jag vill ta upp är energidensitet och näringsdensitet. Med energidensitet menas antalet kalorier per 100 gram av en viss matvara. Tittar man tillbaka historiskt så har en klar majoritet av alla dieter haft en klart lägre energidensitet än dagens dieter. Det här är en av orsakerna till att fett fick så dåligt rykte på 80- och 90-talet. Fett innehåller ju mer kalorier och äter man mer fett blir det då en högre energidensitet. Man genomförde studier där man lät deltagare äta fritt ut bestämd mat där man antingen tillfört extra fett eller tagit bort fett. Man kan se det lite som att de fick äta light mat, vanlig mat och extra fet mat. Resultatet visade blev att de som åt maten med minst fett åt minst kalorier över 2 veckor och de som åt mest fett åt flest kalorier (4). Andra mer långvariga studier visade på samma sak, till exempel minskade kaloriintaget över 11 veckor hos normalviktiga friska kvinnor när de fick äta en lågfett diet med lightprodukter jämfört med kontrolldiet som var samma mat med naturlig mängd fett (6). Resultatet blev en viktnedgång på 2,5 kg på 11 veckor när deltagarna alltså fick äta efter hunger och var normalviktiga från början.

De flesta av de här studierna genomfördes i slutet på 80-talet och början på 90-talet och det var inte förrän i mitten på 90-talet som det dök upp en studie där man tittade på om tillförsel eller borttagande av kolhydrater kunde ha samma effekt. Studieupplägget var det samma som i referens 4 här ovanför men istället för att bara ta bort eller lägga till fett la man också till eller tog bort kolhydrater för att kompensera så energidensiteten i dieterna blev den samma (10). Resultatet blev att kaloriintaget inte förändrades.

Med LCHF’s löjligt förenklade förklaringsmodell för hunger så går studierna här ovanför inte att förklara. Enligt deras förklaring där mängden kolhydrater och efterföljande insulinpåslag styr allt med hungern så skulle resultaten i referens 4 och 6 blev precis det motsatt och resultatet i 10 skulle bli fördel för dieten med lite kolhydrater och mer fett. Det här är inte de enda studierna om visar på raka motsatsen till denna felaktiga förklaringsmodell.

Min förklaring till resultaten är att man i studierna inte har ändrat på näringen i dieterna. Det är här som näringsdensitet kommer in, alltså hur mycket näring man får i sig per kalori. Eftersom man inte påverkade näringsinnehållet i dieterna här ovanför så blev energidensiteten lägst i dieterna med mest kalorier. Det här skulle kunna förklara resultaten fullt ut. Nu tror jag att det ligger mycket annat bakom med så som storleken på portionerna, att man inte påverkade matens smak (är det gott, äter man mer) osv…

Näringstäthet förklarar också varför dieter där man går över till att äta mer verkliga råvaror ofta leder till ett minskat kaloriintag. Detta gäller återigen oavsett makronutrienterna i dieten. Det finns studier där man visat att en diet på över 70 E % kolhydrater där man äter efter hunger leder till ett minskat kaloriintag på över 1000 kcal och medföljande viktnedgång (11). I den här studien var det en återgång till den folkgruppens ursprungliga föda som gällde, alltså ordentliga råvaror. Staffan Lindeberg har visat på samma sak med sin stenåldersdiet där deltagarna fick äta efter hunger och gick ner 5 kilo på 12 veckor (12). En studie där för övrigt även deltagarna som åt ”medelhavsdiet” efter hunger också gick ner nästan 4 kg.

Kort om light- och lättprodukter

Lightprodukter har fått en hel del skit från vissa håll de senaste åren med. Min syn på dem är i enlighet med de punkterna jag tagit upp ovan. Om det enda som lightprodukten innebär är att man tagit bort lite kalorier och inte ändrat något annat så ser jag det som en bättre produkt. LCHF-are brukar av någon anledning hylla de fullfeta varianterna men jag förstår verkligen inte varför man då inte tillför fettet från till exempel mer av något annat varpå man kan få i sig ännu mer näring. Dessa produkter är inte alltid lika välsmakande men det är ju inte det som diskuteras. Verkliga råvaror är ju inte alltid lika gott som en godispåse och läsk heller 🙂

Samtidigt finns det många lightprodukter som är skitprodukter, just för att man då tagit bort något som tillhör råvaran från början och istället ersatt det med en massa socker, sötningsmedel eller tillsatser. En produkt är alltså inte nödvändigtvis bra eller dålig bara för att den har light, lätt eller mini i namnet, det hänger fortfarande på råvarorna. Dessutom marknadsförs den här typen av produkter ofta som ett bättre hälsoval för att det är mindre feta och har en annan fettsammansättning (lättmargariner eller chips med solrosolja) men det är en marknadsföring som bör ifrågasättas. Oftast handlar det rent ut sagt om ett sätt att lura dig som konsument att betala mer (i förhållande till produktionskostnad) för en skräpprodukt som inte är nyttigare än den ”riktiga” produkten.

Summering

Jag hoppas att denna ganska långa text har gett lite klarhet i vad jag normalt vill klassa som bra och dåliga livsmedel. Jag är tämligen övertygad om att det är väldigt svårt att ”omedvetet” äta sig till en övervikt om man bara äter bra råvaror. Detta stödjer jag på att det finns dokumenterat om massor av jägar och samlarfolk som levt med en väldigt låg förekomst av västerländska sjukdomar på vitt spridda dieter. Jag har varit inne på detta tidigare när jag skrev om ”Stenålderskost, paleo, jägarfolk osv… ”. Där tog jag också upp den raka motsatsen till dessa dieter, nämligen USA. I USA uppskattar man numera att 20 % av energi kommer från sojaolja, 25 % från socker och ungefär 20 % från veteprodukter.

7-elevens yoghurtglass är skitmat
7-elevens yoghurtglass verkar utåt sett uppfylla alla förenklade krav på bra mat, varken socker eller fett. Dock finns det gott om tillsatt maltodextrin och fruktos i den. Skitmat helt enkelt...

Mina tankar kring kost är ganska lik den som förespråkas av många paleo eller stenålderskost-förespråkare. Till skillnad från dessa förespråkare så anser dock inte jag att det finns någon större orsak att utesluta varken mejeriprodukter eller vete/säd ur kosten. Jag tror att många av de problem som man tillskriver framför allt vete och säd idag beror på en överkonsumtion av dessa, framför allt i raffinerad form. Jag tror alltså inte att de behöver uteslutas men jag tror att många äter för mycket av det och bör dra ner på sitt intag.

Det stora problemet idag är att folk inte längre vet vad som är bra livsmedel. De fokuserar istället, precis som LCHF-förespråkare och SNR-förespråkare så gärna vill göra, på makronutrienter. Läser man ett magasin idag kan man i olika artiklar i samma nummer många gånger få vitt skilda budskap. Den ena artikeln säger undvik kolhydrater och den andra säger undvik fett. Jag har varit i flera diskussioner där den jag diskuterat med nästan blivit arg för att jag inte velat ge några procent värden på hur mycket fett, kolhydrater och protein som jag anser att någon bör äta. För mig är detta synsätt där man tror att det ska hända något fantastiskt vid en viss E % helt obegripligt.

Hur som helst verkar lösningen för många konsumenter i denna förvirringens tid då både fett och kolhydrater är farligt bli att antingen köpa fettfri glass eller low-carbgodis beroende på vilken artikel de tyckte lät mest övertygande. När de sen märker att upplägget inte fungerar så gör de precis tvärt om och resultatet blir då givetvis lika dåligt.

76 thoughts on “Vad är skitmat och vad är bra mat?

  1. Du kritiserar andra för att skapa din egna profetia. För mig är detta inlägg inget annat än storhetsvansinne på hög nivå, även fast jag håller med dig i vad som är bra och dålig mat!

  2. Tjena Tyler!
    Jag kritiserar andra för deras sätt att argumentera. Hur de tillskriver andra åsikter som de inte har och argumentera utifrån det.

    Några kostupplägg har jag inte kritiserat, jag tror man kan leva väl på båda. Inte heller har jag lagt fram något eget upplägg.

    Det är helt enkelt flera som frågat mig vad jag menar med skitmat när jag kritiserar studier och andras kommentarer. Jag har därför försökt svara på det här.

  3. Tyler:

    Hur kan du påstå att Jacob har en ”profetia”? Hur tänker du då? Han pratar ju om att fördelningarna kan vara kraftigt varierande och man kan vara toppenfrisk och hålla vikten för det. Problemet ligger i kvaliteten på det man äter. Och inte heller där är det ju svartvitt som du själv kan läsa.

  4. Grym artikel Jacob! Skönt med en sund inställning till vad som är bra mat och inte bara det här ”svart-vita” som förekommer på kostdoktorns blogg numera. Det finns trots allt folk som lyckas/misslyckas på både LCHF/SLV-kost så en one-size-fits-all modell för näringslära finns inte direkt.

  5. En av dina huvudslutsatser verkar vara att makronutrientfördelningen inte är särskilt relevant (förutom att protein kan tillskrivas vissa fördelar och att kolhydrater kan ge en fördel vid ”högintensiva” idrotter).

    Jag är nyfiken om du anser att detta gäller även för typ 2-diabetiker?

  6. Tack för ett balanserat och genomtänkt inlägg.

    Vi har ju diskuterat lite paleo, och jag tror som du att de flesta kan äta en del spannmål och mjölkprodukter. Men just dessa är nog väldigt varierande mellan olika individer hur man tål, och beror på genuppsättningen. Det kan ju vara värt att testa någon period utan för att se om man mår bättre, åtminstone om man har hälsoproblem som kan vara kopplade till överkänslighet.

  7. Ah yes, EAT-REAL-FOOD!

    Tack, mycket bra genomgång. Ett par reflektioner:

    Du skriver ”att det är väldigt svårt att ”omedvetet” äta sig till en övervikt om man bara äter bra råvaror”, och det tror jag är riktigt om man ser det ur ”naturfolksperspektivet”, men för den som skadat sin metabolism och inte har en fungerande mättnadsreglering och för den som är emotionell ätare, matmissbrukare, går det utmärkt att bygga upp övervikt även på bra råvaror.

    ”Det stora problemet idag är att folk inte längre vet vad som är bra livsmedel”. Kunde inte hålla med mer, de flesta verkar inte ha en susning, och verkar inte bry sig heller. Det var lättare förr, när det i stort sett bara fanns bra livsmedel att välja på.

  8. Riktigt bra och intressant skrivet Jacob!

    Tyler:
    Vilken profetia snackar du om? Jag ser ingen iaf. Har du verkligen läst igenom artikeln? Man får känslan av att du kände dig träffad i artikeln och var tvungen att försvara dig.

  9. Jag har efterfrågat det här inlägget och uppskattade det verkligen! Även om du ”bara skrapar på ytan”. Hoppas att det kommer fler inlägg som gräver djupare i de olika delarna.

    Samtidigt finns det många lightprodukter som är skitprodukter, just för att man då tagit bort något som tillhör råvaran från början och istället ersatt det med en massa socker, sötningsmedel eller tillsatser.

    Har du några exempel? Du nämner lättmargarin, varför är det dåligt?

    Min förklaring till resultaten är att man i studierna inte har ändrat på näringen i dieterna. Det är här som näringsdensitet kommer in, alltså hur mycket näring man får i sig per kalori. Eftersom man inte påverkade näringsinnehållet i dieterna här ovanför så blev energidensiteten lägst i dieterna med mest kalorier. Det här skulle kunna förklara resultaten fullt ut.

    Fick läsa om detta många gånger 🙂 Felskrivning.

    Som jag har förstått det så är det ganska få (svenskar) som lider av brist på näringsämnen. Är det så? Skulle det gälla även om folk inte åt sig överviktiga eller är näringsdensiteten för låg?

    Om man äter en varierad kost bestående av bra råvaror, hur många kalorier måste man äta för att fylla sina näringsbehov? Kan man få en siffra? 🙂 Finns det en risk för aktiva personer som bara äter näringsrik mat (men varierat) att få i sig för mycket av något näringsämne?

  10. Mycket bra artikel i ämnet! Vet inte om det ligger i tidsandan att alla diskussioner blir så dikotomiska eller om det beror på vårt västerländska kristna kulturarv men det är i alla all skönt när mer nyanserade bilder träder fram, vilket oftast ligger närmare den eftertraktade ”sanningen”. Det beror helt enkelt på, för att använda ett gammalt axiom.

  11. Patrik Hägglund:
    En av dina huvudslutsatser verkar vara att makronutrientfördelningen inte är särskilt relevant (förutom att protein kan tillskrivas vissa fördelar och att kolhydrater kan ge en fördel vid ”högintensiva” idrotter).

    Jag är nyfiken om du anser att detta gäller även för typ 2-diabetiker?

    Tjena Patrik!
    I studien som jag länkar till här ovanför där personerna började äta 70 E % var personernas BMI i snitt 39 när studien började och medelnivån på fasteblodsockret var 9 mmol/l. Allting blev tydligt förbättrat på bara 3 veckor. Författarna summerade effekten på blodsockret så här:

    In addition, the dramatic impact of this diet on fasting serum glucose suggests that further study of this approach on the control of diabetes is warranted.

    Fastenivåerna sjönk med över 2 mmol/l.

    Av de som utför en Gastric Bypass blir ungefär 80 % av med sin diabetes typ 2 trots att matvanorna ändras väldigt lite. Om det sker en förändring är det oftast mindre fett då de lätt blir dåliga i magen om de äter för mycket av det.
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19272486

    Så det går att bli av med diabetes typ 2 även med en kost med mycket kolhydrater. Det verkar i huvudsak handla om kalorier och viktförändring, inte makronutrienter. Men har man svårt att kontrollera blodsockret gör man bäst i dra ner på kolhydraterna. Nummer ett är dock viktminskning och mer aktivitet och där ska man välja kost och aktivitet som passar en själv och ger resultat.

  12. A F:
    Tack för ett balanserat och genomtänkt inlägg.

    Vi har ju diskuterat lite paleo, och jag tror som du att de flesta kan äta en del spannmål och mjölkprodukter. Men just dessa är nog väldigt varierande mellan olika individer hur man tål, och beror på genuppsättningen. Det kan ju vara värt att testa någon period utan för att se om man mår bättre, åtminstone om man har hälsoproblem som kan vara kopplade till överkänslighet.

    Tjena A F!
    Det finns ju folk som inte tål en hel del annat med. Tål man inte det så ska man givetvis undvika det 🙂

    Med det sagt så dök det upp en intressant studie för några månader sen som antyder att det finns personer som har problem med gluten trots att de inte har glutenintolerans. Man hittar ingen fysiologisk förklaring men personerna blir ändå sämre i magen när de äter gluten. Sen visar ju studien också att det är många som tror sig inte tåla gluten som faktiskt gör det. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21224837

  13. Guddi: Så det går att bli av med diabetes typ 2 även med en kost med mycket kolhydrater. Det verkar i huvudsak handla om kalorier och viktförändring, inte makronutrienter. Men har man svårt att kontrollera blodsockret gör man bäst i dra ner på kolhydraterna. Nummer ett är dock viktminskning och mer aktivitet och där ska man välja kost och aktivitet som passar en själv och ger resultat.

    Jag håller med om att kaloriunderskott och viktförändring har en stor inverkan, men därifrån tycker jag inte man kan dra slutsatsen att makronutrientfördelningen är mindre relevant. (Du verkar dock tycka det har relevans genom att ange det som en fallback-regel). För att kunna det måste man visa att kaloriunderskott och viktminskning i sig själva ger större förbättring per investerad “kostförändringskostnad” (dvs ger bättre “avkastning”/relevans). Dvs du måste även se till de observationer som visar effekt av ändringar i makronutrientfördelningen, och visa att de ger sämre “avkastning”.

    (Varför ska man välja respektive strategi i citatet oven? Vad har bäst “avkastning”? Vad är “säkrast” (oavsett kostnad)? Vad orsakar vad och vad är troligtvis bara samvariationer?)

    Anledningen till att jag frågade om just kost för typ 2-diabetes är att jag tycker den frågan är en “modellfråga” i debatten kring makronutrientfördelningar. Dvs den frågan är både grundläggande och svaret har implikationer för många angränsande frågor (typ 2-diabetes samvarierar ju med många andra åkommor). Till skillnad från frågan om kost för viktnedgång, så är det lättare att ställa sig frågan vilken makronutrientfördelning som är bäst, samtidigt som man antar energijämnvikt. (I alla fall i teorin. I praktiken kanske det sedan inte är så stor skillnad. Reversering av typ 2-diabetes samvarierar ju oftast med viktnedgång, och man kan alternativt byta ut frågan om kost för viktnedgång mot frågan om kost för viktstabilitet.). Ett kaloriunderskottt ändrar ju metababolismen i sig självt, och det är därmed en variabel man bör fösöka hålla ganska still om man ställer sig frågan om makronutrientfördelningen har någon relevans. Dessutom så har ju både SNR och LCHF (som du nämner som exempel), båda används som “diabeteskost” med var sina givna makronutrientfördelningar.

    När det gäller magsäckskirurgi som exempel så har det nackdelen enligt ovan att det framkallar ett kaloriunderskott pga av minskad magsäck (det närmaste man kommer detta utan operation är kanske just låg enerigitäthet i maten, som WDP-studien berör). Dessutom, i de operationer som ger störst effekt, så kopplas matflödet förbi tolvfingertarmen, vilket borde innebära att fett, protein och kolhydrater alla brytas ned annorlunda än hos en normal person. Dvs från makronutrientfördelningen hos en opererad person är det nog svårt att dra slutsatser om makronutrientfördelningen för en normal person, eftersom energiupptaget borde se annorlunda ut (det är i alla fall okänt för mig). När man gör en operation så händer ju någonting drastiskt som kan få typ 2-diabetes att försvinna, vilket den inte gör av sig självt annars.

    WDP-studien är i alla fall ett bättre kort. Den verkar visa att kostens energitäthet är en trolig orksak till ändrad metabolismen på olika sätt. Men detta är ju bara ett exempel på att makronutrientfördelningen inte är allt (som jag som sagt håller med om). Dessutom så tycker jag man bör komma under 6,0 i fasteblodsocker innan man “blir av med” sin diabetes.

  14. Hej Patrik!
    Jag blir inte klok på vad du vill ha sagt. Du får formulera om dig. Vad är WDP-studien?

  15. Guddi:
    Jag blir inte klok på vad du vill ha sagt. Du får formulera om dig.

    OK. Nytt försök:

    Guddi: Så det går att bli av med diabetes typ 2 även med en kost med mycket kolhydrater. Det verkar i huvudsak handla om kalorier och viktförändring, inte makronutrienter. Men har man svårt att kontrollera blodsockret gör man bäst i dra ner på kolhydraterna. Nummer ett är dock viktminskning och mer aktivitet och där ska man välja kost och aktivitet som passar en själv och ger resultat.

    Här ställer du två saker delvis mot varandra:

    * viktminskning och mer aktivitet (A = annat än makronutrientfördelning)
    * dra ner på kolhydraterna (B = makronutrientfördeling)

    Jag håller med om att A är bra, men om man säger att A är bättre än B, så räcker det inte bara med att beskriva hur bra A är, utan det krävs även en beskrivning av hur bra/dålig B är. Detta saknar jag i ditt resonemang. Du verkar mest antyda att observationerna är tvetydiga för B.

    Om vi nu tittar på de två studier som du hänvisar till:

    Magsäckskirurgi är ett bra exempel på att A, då man verkligen kan bli av med typ 2-diabetes. Om man tittar på B, så tycker jag att makronutrientfördelningen hos en som genomgått magsäckskirurgi inte känns tillämpbart på en normal person, eftersom energiupptaget rimligen borde ändras.

    Studien om Waianae Diet Program visar att kostens energitäthet är en trolig orksak till ökad mättnadsgrad och andra metabola effekter, och talar därmed för A. Gällande B motsäger den andra studier och visar på ett bra sätt att observationerna är tvetydiga. Men jag tycker inte den räcker ända fram till att beskriva det som att “bli av med diabetes typ 2″. Fasteblocksockret låg över 6 och det räknas då fortfarande som pre-diabetes.

  16. Nu hänger jag med.

    En grov förenkling. Det finns många orsaker till diabetes typ 2 men huvudorsakerna, ialla fall de man själv kan påverka, verkar vara övervikt, inaktivitet och mycket skitmat. Behandlingen är viktnedgång, fysisk aktivitet och bättre mat.

    Att minska på kolhydraterna är symptombehandling. Det kan innebära en förbättring både av vikten och mängden skitmat och därmed också bli en behandling av grundorsaken, men det är ju inget säkert utfall om man ”bara minskar på kolhydratern” och skiter i kvalitén på maten. Det enda en minskning av kolhydraterna då gör är att minska blodsockret något. Det är som sagt bra för de som inte kan kontrollera sitt blodsocker. Du är dock inte av med din sjukdom bara för att blodsockret är bra på tester, äter du kolhydrater igen och inte har gjort något åt grundorsaken så är ju problemen där igen.

    Som jag ser det är det orsakerna bakom man först och främst ska försöka ge sig på. Den bästa vägen då, om vi bara ser till kosten, är bra mat som man dessutom kan tänka sig själv att leva med resten av livet.

    Patrik Hägglund: Fasteblocksockret låg över 6 och det räknas då fortfarande som pre-diabetes.

    Visst var det så, men det var efter endast 3 veckor hos personer med väldigt stor övervikt (BMI 39). Längre tid och en större viktnedgång och värdet hade med stor sannolikhet sjunkit ytterligare.

  17. Mycket bra artikel! Ät riktig, hel mat! Ju kortare innehållsförteckning, desto bättre. Om man ännu tillåter sig själv att inte vara mätt konstant, så är det ingen konst att hålla/sänka vikten.

  18. Hej Guddi, jag har en fundering gällande juice. Färskpressad juice utan tillsatser och behandlingar borde kunna jämställas med frukt och därmed hamna lite närmare det röda fältet. Eller?

  19. Hallå Hines!
    Om det heter juice så uppfyller det redan ett par regler och bland annat får det inte finnas några tillsatser förutom lite socker. Jag har dock aldrig faktiskt sett någon juice i Sverige med tillsatt socker men det finns ju säkert något märke. Tittar du på en innehållsförteckningen så står där också just bara frukter, antingen från färska eller från koncentrat. Att det står 100 % juice på vissa förpackningar är med andra ord väldigt överflödig information men jag antar att det är många som tänker att dessa produkter då är bättre än annan juice där det inte står 100 % juice 🙂 Behandlingen kan dock skilja sig och visst finns det skillnader i kvalité även på juicer. Det svåra här är hur man urskiljer dessa, aftonbladet hade ju en artikel kring hur folk luras där, http://www.aftonbladet.se/matvin/article1245570.ab

    Färskpressad är också en sån där vilseledande beteckning som egentligen inte säger något, http://www.slv.se/upload/dokument/livsmedelsforetag/vagledningar/vagledning_markning.pdf

    Hur som helst så är juice inte det samma from frukt även om du pressar den själv. Juice är bara saften från frukt, fiber är i stor sett frånvarande. Dessutom mättar juice sämre än frukt och det är även väldigt mycket lättare att få i sig mycket kalorier från juice jämfört med frukt. Att dricka en liter apelsinjuice under en dag är inga problem. Ska du få i dig samma mängd kalorier från apelsiner så blir det ungefär 1kg per dag.

    1-2 dl juice från dagen är nog ingen fara för de flesta. Mer än så finns det ingen orsak att stoppa i sig.

  20. Jag gillar att du tog upp aspekten energitäthet och näringstäthet. Den glömmer många bort.

  21. Intressant artikel! Dina åsikter verkar vara i linje med weston price foundation i mångt och mycket.

    Synd att du inte nämnde pasta på den dåliga sidan. Men det är ju den heliga gralen för idrottare så det kanske hade blivit väl magstarkt på din idrottsinriktade hemsida!? Pasta är ett bra exempel på hårt processad spannmål med få näringsämne i.

    För övrigt anser jag att LCHF fungerar utmärkt på många personer som testat ”allt” tidigare. Själv körde jag GI ett bra tag utan att bli av med sötsuget men på LCHF har allt sötsug försvunnit. Nu testar jag hur mkt/vilken kvalitet av kolhydrater jag kan lägga på utan att suget kommer tillbaka. Jag gillar också aspekten näringstäthet, den har försämrats enormt i vårt moderna samhälle.

    Tack för en bra hemsida.

  22. Tjena Torben!
    Jag gjorde inte ens ett försök att räkna upp ”allt” 🙂 Snabbmakaroner kunde ju fått vara med, men ser man till energitäthet så är ändå vitt bröd värre.

    Kul att du gillade inlägget i övrigt.

  23. En annan aspekt av juice kontra frukt är att GI-värdet är annorlunda.

    En till är att det sker en näringsdegradering efter pressning. Bl.a. C-vitamin är lägre i juice än i frukten.

  24. Hej, kul att läsa en nyanserad beskrivning av detta. Ditt resonemang stämmer i princip helt överens med hur jag som dietist tänker och rekommenderar kost till mina patienter:) Sen blir det ju en annan sak när det gäller specifika sjukdomar men grundtänket är precis detsamma.

  25. Mycket bra skrivet! Håller med till stor del även fast det finns endel jag än inte känner mig säker på! Att inte bry sig i kalorier och makronutrienter tycker jag är helt rätt.. Att istället fokusera på att få i sig näringsfulla naturliga produkter som även har en funktion utöver enbart energi/kcal! Det jag dock inte kan besluta mig om är glutenprodukter.. Jag har de senaste året undvikt dem då jag tror de har en inflammerande verkan i kroppen. Dessutom är veteprdukterna ofta väldigt processade och i mina ögon större del kalorier och inte mycket annat. Men å andra sidan sett till vetekornet som får växa naturligt, ekologiskt och i lagom mängd som du skriver… Gör det verkligen skada för den personen som kanske är lite känslig mot gluten men kan bryta ned det ok? För jag tror de flesta har någon slags känslighet mot gluten… Att kunna förstå symptom och reaktioner från sin kropp är verkligen inte lätt enligt mig själv. Men någonstans känns det som det inte är fullt bra detta protein då det är så många som reagerar på det.. Dock omedvetet i de flesta fallen..
    Älskar eran engagemang till bra inlägg med seriös forskning och bred information! Både på en lätt och djup nivå!

  26. Hej Kristin!
    Gluten är lite klurigt. Det publicerades en intressant preliminär studie på det för någon månad sen där man tagit personer som inte hade diagnosen celiak men som ändå uppgav att de fick problem av gluten. Man gjorde sen en randomiserad dubbel blindad cross over studie där deltagarna antingen fick äta muffins utan gluten eller muffins med gluten.

    Resultatet blev att när deltagarna fick gluten blev de faktiskt lite sämre på en del subjektiva variabler jämfört med när de inte fick gluten. Resultaten var dock långt ifrån tydliga och många i placebogruppen upplevde att de fick besvär samtidigt som många som fick gluten inte upplevde att de fick några besvär. Då antalet deltagare var ganska få är det möjligt att resultatet endast beror på slumpen eller på någon miss i själva studieutförandet. Men i alla fall så antyder resultatet att vissa personer kan vara känsliga mot gluten trots att de inte har celiak. Resultatet visar dock också att många som tror sig inte tåla gluten faktiskt tåler gluten…

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21224837

  27. Bra skrivet!

    Jag uppskattar att du skisserar fram dina poänger med väl underbygd fakta (studier). Jag har själv läst och danmsugit Internet mm efter fakta om träning och kost länge. Läste också om FMS idag, vilket var en intressant läsning. Själva huvudpoängen med FMS (trots att du inte kunde se någone egentlig fördel med FMS i förhållande till vad den lovade, tror jag?) som jag ser det är att man får ett standadiserat sett att söka efter skaderisker, underutvecklade muskelgrupper som måste kompernseras av andra muskelgrupper mm och leder till skador. Dock håller jag med om att 2 dagars utbildning är ett skämt, faktiskt, så oavsett hur bra FMS potentiellt kan vara så pajar man det redan där. Men, det finns mycket pengar i träningsbranschen att göra. Nåväl, fortsätt göra ett grymt jobb.
    Jonas
    (Idrottslärare)

  28. Mycket bra artikel!

    Funderar på följande påstående:
    ”Jag är tämligen övertygad om att det är väldigt svårt att ”omedvetet” äta sig till en övervikt om man bara äter bra råvaror.”

    Tror det ligger väldigt mycket i det men det finns en annan aspekt också som skiljer från stenåldern. Nämligen hur mycket energi vi gör åt med.

    Våran aptit styrs av hur mycket energi vi gör åt med men har hört att det finns en ”optimal” kaloriförbrukning där våran aptit gör att vi hamnar på plus/minus noll kalorimässigt. Givetvis bygger detta på att man äter mat ungefär som du föreslår ovan. Hamnar man under sin optimala kaloriförbrukning kommer man äta för mycket och hamnar man över så kommer man äta för lite (och då gå ner i vikt).
    Jag har läst någonstans att vi äter lika mycket kalorier idag som på stenåldern men att vi gör av med väsentligt färre kalorier.

    Kombinationen av att göra åt med färre kalorier än optimalt samt att äta mat där aptiten inte dämpas tillräckligt borde altså vara ett lyckat recept för viktuppgång.

    Som du märker har jag väldigt lösa källor så har jag fel så har jag fel 😉

    / Micke

  29. Mikael Hansen: Våran aptit styrs av hur mycket energi vi gör åt med men har hört att det finns en ”optimal” kaloriförbrukning där våran aptit gör att vi hamnar på plus/minus noll kalorimässigt.

    Hallå Mikael!
    Det där är en intressant fråga. Hypotesen om att vi måste röra på oss en viss mängd för att aptitet ska fungera och hålla oss i viktbalans kommer så vitt jag vet från en man vid namn Jean Mayer på 60-70 talet. När det gäller studier som ger direkt stöd till hypotesen så är de ganska begränsat.

    Det finns studier som har visat att människor som motionerar får en mer finjusterad aptit. Om de överäter vid en måltid är de bättre än inaktiva personer på att kompensera för detta genom att äta mindre vid efterföjande måltider. Det är intressant men svårt att säga något om vad som sker på längre sikt.

    Sen är det även ett välkänt problem att idrottare som gör av med en väldig massa kalorier har svårt att få i sig tillräckligt med mat. De får helt enkelt stoppa i sig kalorier även när de egentligen inte är hungriga för att inte börja tappa en massa i vikt eller tappa ork på träningen.

    Som jag ser på det, på i princip lika lösa grunder som ditt uttalande, så ger träning och motion en större möjlighet att äta något sämre och ändå vara i väldigt bra hälsa.

    De mekanismer bakom som jag tror inverkar är att man får ett större totalt kaloriintag vilket gör det lättare att få i sig alla näring man behöver. Man minskar risken att man ska gå upp i vikt även om man äter livsmedel som egentligen inte mättar så bra, genom bättre aptitreglering. Och om du äter för mycket blir en större andel av överskottet muskler och de dagar du äter för lite blir det mer fett du tappar.

  30. Tycker att detta inlägg är något som alla vi som kör LCHF kanske bör tänka på. Att det är sådana här inlägg du borde komma oftare med Guddi. Jag tror att Taub-serien mest har satt griller i huvudet på mig.

    Light eller inte. Det som är svårt som vanlig konsument är faktiskt att veta om i vilken omfattning dåliga saker är tillsatt i light-produkterna. När man som LCHF-are inte är så ”rädd” för fett så känns den fullfeta produkten som ett bättre val. I ena änden så kan jag tänka mig att det är mindre andel laktos/protein per andel energi i den fullfeta, om man nu har valt att tro på detta. Jag vet att du inte riktigt håller med. Där i mot så kan jag också tänka mig att den lätta är mer näringstät. Vad man kanske i bland borde väga in, är om man vill betala lika mycket för den lätta produkten. Att ta dubbelt upp med matlagningsgrädde i grytan, lär inte ge någon magrare produkt utan bara hål i plånboken.

  31. Hej! Tack för en mycket bra sida!
    jag har en fråga som verkligen gnager!
    jag köpte en bok av Charlotte Erlandsson ”Maten som stärker din hälsa” där jag fastnade vid ett stycke som förbryllar mig.

    ” Eftersom fett inte frisätter insulin är det viktigt att fett äts tillsammans med kolhydrater och protein, vilka förmår frisätta insulin. Konkret ska alltså ost ätas tillsammans med frukt eller bröd och kött ätas tillsammans med potatis eller grönsaker. Härigenom tas blodfetterna om hand och finns inte kvar i blodbanan”

    Kan verkligen detta stämma? Ost innehåller ju tex protein i sig skälvt. räcker inte det? Stannar fettet kvar i blodbanan i frånvaro av kolhydrater och protein?

    mkt tacksam för svar! Mvh Lisa

  32. Hej Lisa!
    Det stämmer inte. Det är baserat på den felaktiga uppfattningen att det bara är insulin som lagrar inte fett.

    Oavsett vad man äter kommer kroppen att lagra in (och i begränsad mängd, förbränna) energin du äter så att grundnivåerna i blodet inom ~30-90 minuter är tillbaka till vilovärdena. Det gäller hos friska. Hos överviktiga kan nivåerna vara förhöjda mycket längre än så.

  33. Hej Guddi! tack för svar! Har du några/någon källa till ämnet som jag kan visa för de som är mer inne på Charlottes spår? mvh Lisa

  34. Ps: om det oavsett vad man äter kommer att hamna på grundnivåer igen efter 30-90 min, vad är det då som påverkar höga blodfetter?

  35. Är det någon skillnad mellan hur lång tid det tar att lagra energin från en högkolhydrat måltid och en lågkolhydrat måltid med lika många kalorier, och har tiden som det tar att lagra energin från en måltid någon betydelse för lång tid det tar innan man blir hungrig?

  36. Hej! Bra sida ni har. Läst er bok ”forma kroppen och maximera din prestation”. Mycket intressant. Något jag undrar över gällande LCHF är potentiella risker och hur ni ser på dessa? Alltså finns det ev risker för lever, njurar eller andra organ med en så pass hög fettandel? vad skulle detta i så fall bero på? mvh

  37. Anna:
    Hej! Bra sida ni har. Läst er bok ”forma kroppen och maximera din prestation”. Mycket intressant. Något jag undrar över gällande LCHF är potentiella risker och hur ni ser på dessa? Alltså finns det ev risker för lever, njurar eller andra organ med en så pass hög fettandel? vad skulle detta i så fall bero på? mvh

    Hallå Anna!
    Den enda potentiella risk jag känner till har vi tagit upp i boken.

    En mer extrem LCHF-kost med stor andel fett och väldigt lite kolhydrater är en fördelning mellan fett och kolhydrater som ingen känd folkgrupp har levt på under en lång tid. Samtidigt har väldigt många andra folkgrupper levt med en klart större andel kolhydrater i sin kost och gjort så väl utan ”västerländska sjukdomar”.

    Därför anser jag att det inte finns några anledning att chansa med en diet som aldrig ”testats”. Jag tror inte det är någon risk med det men jag skulle inte köra det själv.

    Det handlar mycket mer om kvalitén på råvarorna man äter än om det är si eller så många gram av fett eller kolhydrater i det. Att då börja utesluta något endast på grund av en godtycklig gräns för antalet kolhydrater är bara onödigt restriktivt. Det kan säkert hjälpa några att följa dieten men för mig hade det bara varit ett besvär.

  38. Vad anser du om mjölkproteinet ur ett hälsoperspektiv? Att det fungerar bra för muskeltillväxt i samband med träning är en sak, men för den allmänna hälsan kan det vara en annan femma.

  39. Rozbet:
    Vad anser du om mjölkproteinet ur ett hälsoperspektiv? Att det fungerar bra för muskeltillväxt i samband med träning är en sak, men för den allmänna hälsan kan det vara en annan femma.

    Om vassle:

    http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0955286303000305

    http://www.jacn.org/content/26/6/713S.full

    Angående den sistnämnda så ska det väl i alla fall nämnas att den finansierats av:

    ”…Lactopharma, a joint venture between Fonterra and Auckland Uniservices, cofunded by the Foundation for Research, Science, and Technology. The presentation was sponsored by the National Dairy Council.”

    Det hindrar ju inte att artikeln är bra men det är ju inte fel att ha koll på.

  40. Tack Niclas.
    Jag kikade på artiklarna (Den översta krävde inloggning dock) och fick uppfattningen att det inte var några direkta negativa omdömen av vassle.

    Det är väl främst frisättningen av insulin som jag tänker på som kanske inte är optimal ur hälsosynpunkt.
    Vidare består ju 80% av mjölkens protein av kasein där dess frisättning av IGF-1 inte heller är förknippat med hälsofördelar, varför jag var nyfiken på er åsikt om det.

  41. Som jag förstått det så är de rester av bekämpningsmedel vi i Sverige hittar i födoämnen och vatten tydligen mycket låga och har inte kunnat kopplas till några tydliga negativa effekter på vår hälsa.

  42. Hej! Jag har precis hittat hit och luslaser alla bra artiklar!

    Du skriver att du tycker att manga borde dra ner pa vete/sad konsumtion -varfor da? Ar verkligen folk som ater mycket veteprodukter fetare/mer ohalsosamma? Medelhavskost tas ju ofta upp som ett bra exempel (smala befolkningar i i alla fall Frankrike och Italien och god hjart/karlhalsa) och bestar ju som bekant av mycket pasta, ris och vitt brod (till varenda maltid och ingen har hort talas om fullkorn).

  43. Medelhavskost tas ju ofta upp som ett bra exempel (smala befolkningar i i alla fall Frankrike och Italien och god hjart/karlhalsa) och bestar ju som bekant av mycket pasta, ris och vitt brod (till varenda maltid och ingen har hort talas om fullkorn).

    Det som kallas ”Medelhavskost” inkluderar inte vita produkter utan fullkornsprodukter. Det bygger på vad man påstår att de åt FÖRR (efterkrigstiden typ) runt Medelhavet. Men med det sagt så tycker jag att det är en väldigt konstig konstruktion på många sätt. Att bunta ihop länderna runt Medelhavet på det sättet och påstå att det bland annat innehåller lite feta mejeriprodukter (va!?!?).

    Din fråga om vetet får Jacob svara på själv.

  44. Eva: Du skriver att du tycker att manga borde dra ner pa vete/sad konsumtion -varfor da? Ar verkligen folk som ater mycket veteprodukter fetare/mer ohalsosamma? Medelhavskost tas ju ofta upp som ett bra exempel (smala befolkningar i i alla fall Frankrike och Italien och god hjart/karlhalsa) och bestar ju som bekant av mycket pasta, ris och vitt brod (till varenda maltid och ingen har hort talas om fullkorn).

    Det handlar mer om att vete inte är särskilt näringsrikt och de bör då inte ta upp runt 20 procent av alla energi du äter.

    Så det är inte säkert att du nödvändigtvis är mer ohälsosam för att du äter mycket vete men sannolikheten för det ökar.

  45. Extrem intressanta artiklar ni har!

    Jag kommer från medelhavet och har stor vana att äta vete, potatis även kombinationer av dessa som :pasta med potatis, gnocchi(gjorda på vetemjöl och potatis) och olika filodeg pajer med igen potatis eller färskost som fyllningen.

    Kan ni nämna flera kolhydratkällor som ni tycker är nyttiga och påverkar inte fastande insulinnivåer. Jag har läst att basmati ris är bättre en andra sorter men vet inte om det stämmer eller hur bra är att äta ris i huvud taget. Hur stor är skillnaden mellan fullkorn vete och vanlig vete när det gäller fastnad insulinnivåer.

    Det skulle hjälpa mig att försöka ändra mina matvanor till mer hälsosamma. Hoppas att havregrynsgröt är en av dem som man får äta varje morgon :-).

  46. Hallå Aenohe!
    Man vet väldigt lite om vad som leder till förhöjda fastenivåer av insulin hos människor tyvärr. Om jag hade fått chansa hade jag kört på ett stenålderskostupplägg. Alltså lite säd men ganska fritt av resten av de stora kolhydratkällorna under förutsättningen att det inte är raffinerat.

  47. Stenålderskost(Paleo) är ju ett ganska säkert kort om man säger så, lite svårt att argumentera mot 🙂
    Däremot är vi ju bortskämda med det stora utbudet av annan skräpmat som gör det valet lite mer svårt, tyvärr.

  48. Mycket bra artikel, man är sitt eget skyddsombud och du som egen person är ansvarig för din hälsa ingen annan. Har man barn är det ditt ansvar som förälder att utbilda ditt barn i vad mat innehåller och vad man skall äta.

  49. Rozbet:
    Stenålderskost(Paleo) är ju ett ganska säkert kort om man säger så, lite svårt att argumentera mot
    Däremot är vi ju bortskämda med det stora utbudet av annan skräpmat som gör det valet lite mer svårt, tyvärr.

    Hur ska man veta vad folk åt på stenåldern? Det är en mycket lång tidsperiod.
    Var på jorden åt de den kost som är intressant?

  50. Jag äter skräpmat flera gånger i veckan,det funkar utmärkt jag går varken upp eller ner.
    Lagom av allt är att rekommendera funkar även för mig som elit tränar!.
    Lchf skulle jag inte rekommendera,eftersom man ej vet långtidsbiverkningarna.
    Själv har jag testa kändes som om hjärnan gick på sparlåga,allmänt sinnesslö,tog man Fast Carbs så var
    på bara några minuter skärpt igen!.

  51. Den bästa artikeln jag läst från dig.)
    dock så hävdar inte LCHF rörelsen att svensken äter enligt nedan.

    ” De fortsätter med påståendent att ”Svensken idag äter enligt SNR och det är därför alla blir feta”.”

    Bara att Svensken FÖRSÖKER äta enligt SNR, men skälet att ingen gör det är för att det är stort sätt omöjligt.
    kolhydrater triggar helt enkelt att äta mer kolhydrater, precis som alkohol triggar att dricka mer.

  52. B:
    Jag äter skräpmat flera gånger i veckan,det funkar utmärkt jag går varken upp eller ner.
    Lagom av allt är att rekommendera funkar även för mig som elit tränar!.
    Lchf skulle jag inte rekommendera,eftersom man ej vet långtidsbiverkningarna.
    Själv har jag testa kändes som om hjärnan gick på sparlåga,allmänt sinnesslö,tog man Fast Carbs så var
    på bara några minuter skärpt igen!.

    Snacka om dubbelmoral att du inte kan rekommendera LCHF pga långtidsbiverkningar när du själv äter skräpmat som garanterat ger långtidsbiverkningar.
    Boostar du hjärnan med mycket socker konstant så kan normalt blodsocker verka segt, avgör själv om normalt blodsocker eller högt blodsocker är optimalt.

  53. L:
    Den bästa artikeln jag läst från dig.)
    dock så hävdar inte LCHF rörelsenatt svensken äter enligt nedan.

    ” De fortsätter med påståendent att ”Svensken idag äter enligt SNR och det är därför alla blir feta”.”

    Bara att Svensken FÖRSÖKER äta enligt SNR, men skälet att ingen gör det är för att det är stort sätt omöjligt.
    kolhydrater triggar helt enkelt att äta mer kolhydrater, precis som alkohol triggar att dricka mer.

    Det är inte omöjligt att äta SNR men det är tråkigt att äta om du inte lägger ner arbete på att laga välsmakande SNR-mat.

  54. L:
    Den bästa artikeln jag läst från dig.)
    dock så hävdar inte LCHF rörelsenatt svensken äter enligt nedan.

    ” De fortsätter med påståendent att ”Svensken idag äter enligt SNR och det är därför alla blir feta”.”

    Bara att Svensken FÖRSÖKER äta enligt SNR, men skälet att ingen gör det är för att det är stort sätt omöjligt.
    kolhydrater triggar helt enkelt att äta mer kolhydrater, precis som alkohol triggar att dricka mer.

    Det kan ju inte vara sant, för svenskan äter mer fett och mindre kolhydrater än vad SNR rekomenderar.

  55. Martin: Det kan ju inte vara sant, för svenskan äter mer fett och mindre kolhydrater än vad SNR rekomenderar.

    Vill man göra det ännu ”roligare” kan man lägga till att överviktiga människor äter mer fett än normalviktiga människor. Det är ingen stor skillnad men det är ett väldigt tydligt och genomgående fynd när man gör undersökningar på stora grupper i västvärlden.

  56. Complete: Det är inte omöjligt att äta SNR men det är tråkigt att äta om du inte lägger ner arbete på att laga välsmakande SNR-mat.

    Det där gäller ju alla dieter vad jag vet…

  57. Jättebra inlägg, men trots det anser jag att det lämnar frågetecken.

    Varför är det kvalitén på maten som är viktig? vad är det som gör den processade maten(fettet, socker, vitt mjöl osv) sämre? Mig veterligen så är näringsbrist i Sverige väldigt ovanligt trots att andelen ”skitmat” är väldigt högt.(https://traningslara.se/svenskarnas-kostvanor-2010-2011-en-massa-skitmat/)

    Är det GI, Insulinindex eller fiberfattighet som blir boven, eller kan man teoretiskt leva lika bra på processad näringsfattig mat och ta vitaminer, mineraler etc i pillerform?
    Att försöka äta ”rätt” i dagens läge är ju stört omöjligt. Om man googlar nyttig mat och tar förslagen på förstasidan så motsäger tipsen ofta varandra, och ju mer man granskar och läser verkar 90% av ett hälsosamt liv komma ifrån att hålla vikten och undvika soffsurfande och sömnbrist. Verkar det vara en hyffsat vettig observation?

    Stort fan av både Träningslära, träna styrka och boken, bara vetgirig!:)

    Keep up the good work!

  58. Bossebäver: Jättebra inlägg, men trots det anser jag att det lämnar frågetecken.

    Det finns väldigt många frågetecken helt enkelt. Det är ingen som vet exakt vad som orsakar vad inom nutrition och hälsa överlag.

    Bossebäver: vad är det som gör den processade maten(fettet, socker, vitt mjöl osv) sämre?

    Det är många faktorer och säkert flera faktorer som vi ännu inte känner till. Men det är inte bara brist på saker i den dåliga maten utan det är också hur den dåliga maten påverkar oss just för att den är dålig och processad. Framför allt är den allt som oftast framtagen för att få människor att vilja äta mer av den.

    Bossebäver: Mig veterligen så är näringsbrist i Sverige väldigt ovanligt trots att andelen ”skitmat” är väldigt högt

    Bristnivå ska ju inte förväxlas med en nivå som är bäst för hälsan.

    Bossebäver: kan man teoretiskt leva lika bra på processad näringsfattig mat och ta vitaminer, mineraler etc i pillerform?

    Ingen som vet svaret på den frågan. Men för närvarande kan man med största sannolikhet inte göra det. Helt enkelt för att vi inte vet vad som ska adderas till de där pillerna för att de ska bli fullvärdiga. Sen finns det ju som sagt många problem även med den processade näringsfattiga maten som inte beror på att den inte tillför alla näring utan på att den i sig själv kan bli negativ i den form den tillförs kroppen.

    Bossebäver: Att försöka äta ”rätt” i dagens läge är ju stört omöjligt

    Det är som sagt för att ingen vet vad som är rätt. Men det hindrar ju inte en från att dra slutsater som ta till sig råd som är mer troliga att stämma än andra slutsatser och råd. Att det som är typisk för västerländsk kost troligen inte är bra finns det ju väldigt mycket stöd för. Ger du det till djur blir de sjuka. Människor i västvärlden blir sjuka. Människor som flyttar från andra delar av världen till ett annat land med mer västerländsk kost mår också sämre. När ett land börjar ta till sig mer västerländska vanor blir deras hälsa sämre. När man testar effekten i kontrollerade studier av samma mat försämras de hälsovärden man har.

    Jag har ju skrivit mer om mer enskilda faktorer i andra inlägg här och främst på TranaStyrka.se.

    Bossebäver: ju mer man granskar och läser verkar 90% av ett hälsosamt liv komma ifrån att hålla vikten och undvika soffsurfande och sömnbrist. Verkar det vara en hyffsat vettig observation?

    Det ligger väldigt mycket i det. Om man med mal menar låga kroppsfettnivåer. Jag tror inte det är allt men utan tvekan så är det väldigt viktiga faktorer. Särskilt just kroppsfett och fysisk aktivitet. Sömnbrist finns det ju inte lika forskning kring men jag tror det är väldigt viktigt.

  59. Paleo är verkligen urvattnat bortom all betydelse. Det betyder ingenting längre. ”Jag försöker äta lite nyttigare” = ”paleo”

  60. Hej!

    Är ett stort fan som nu läste om denna artikel och kom att tänka på en blänkare jag såg i somras om att livsmedelsverket hävdar att popcorn är nyttigare än många grönsaker. Jag utgår från att det gäller popcorn poppade helt utan tillsatt fett samt framförallt utan salt.

    Vad är era tankar om detta samt vad säger ni om micropop, kanske framförallt jämfört med övrigt snacks?

  61. Hej Jacob!
    Jag vet att du inte är mycket för att tala om fördelningen av makro, men vad tror du om Eliot Hulses schema att ”chocka” kroppen genom att byta mellan extremer för att hålla kroppen för att höja metabolismen?

    Hans program ser ut såhär: två dagar low fat low carb, fasta, två dagar high fat low carb och två dagar av laddning med high carb whatever fat.

    Jag har själv väldigt låg metabolism – eller kanske ska jag säga att jag antar det av kommande skäl – då jag inte blir hungrig alls förrän kanske dag tre, men även detta går över väldigt snabbt.
    När jag en gång testade LCHF för att bli av med min övervikt så blev jag redan dag två väldigt hungrig nästkommande veckor så jag var tvungen att äta var fjärde timme eller falla offer för extrema magsmärtor, yrsel och humörsvängningar; vilket jag antar efter att kommit kontakt med Hulses idé är för att min kropp aldrig råkat ut för en sådant upplägg förut, detta gick dock över efter cirka två veckor.

    Vad tror du om detta? (Min familj har samma problem, både mor och far samt syster, så det verkar vara något genetiskt.)

  62. Jag bör kanske nämna att fysisk aktivitet, även tung styrketräning inte ändrar detta nämnvärt.

  63. Hej Stefan!
    Det finns många ideer likt det där på internet. Det finns vad jag vet ingen forskning på området alls. Och jag kan inte heller komma på någon anledning till varför det skulle fungera. Men det är inte farligt så vill du prova så

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *