Mjölk och prostatacancer – vad vet man?

Kan mjölkprodukter ge prostatacancer

Jag har planerat den här texten i flera år faktiskt. Men den har bara inte blivit av. Hursomhelst är det så att jag väldigt ofta stöter på trådar om intaget av mjölkprodukter och risken för att utveckla prostatacancer. Oftast är det dessutom frågor om kalciumintaget och risken för att utveckla prostatacancer. Det sistnämnda bygger på att man gått händelserna i förväg och tagit för givet att vad någon påstått om kalcium och prostatacancerrisk är en absolut sanning och därmed oroar man sig specifikt över sitt kalciumintag. Emellertid vill jag redan nu nämna att man i många epidemiologiska studier alltså sett ett samband mellan konsumtion av mjölkprodukter och prostatacancer och där just kalcium lyfts fram specifikt.

Men jag ska inte gå händelserna i förväg mer än så och börja prata om hypoteser om samband och mekanismer innan dess att jag förklarat lite. Alla känner ju inte ens till den här frågan så jag ska först förklara lite och sedan ta upp en del forskning om frågan. Observera redan nu att jag omöjligen har kunnat redogöra för ALL forskning i det här området då det finns helt sanslöst mycket. Men jag har försökt att hålla mig till relativt färsk forskning och mestadels systematiska litteraturgenomgångar och meta-analyser.

Mjölkprodukter och prostatacancer – vilka är mekanismerna?

Sambandet finns alltså lite här och där och längre ner ska jag gå in djupare i hur starkt det förefaller vara. Men före dess tänkte jag nämna lite om vilka mekanismer man diskuterar. Av den litteratur jag tittat på inför den här texten – och av det jag stött på tidigare – så finns ett antal diskuterade mekanismer för huruvida de här epidemiologiska sambanden skulle kunna tänkas vara kausala. De är följande:

  • Kalcium direkt – Kalcium bidrar till celltillväxt och cellapoptos, dvs programmerad celldöd. Ju mer omsättning av kroppens celler desto större risk att cancerceller utvecklas helt enkelt. Det finns med andra ord en hypotes om att kalcium i sig har en effekt som ökar cancerrisk och att den är oberoende av mjölkprodukternas övriga komponenter. Kanske är det till och med så att kalcium har negativa effekter men att andra komponenter i mjölkprodukterna är skyddande?
  • Kalcium indirekt (lägre D-vitaminnivåer) – En annan mekanism som diskuteras involverar även den kalcium, men inte effekten av kalcium direkt utan snarare att högt kalciumintag ökar på D-vitaminmetabolismen och därför indirekt leder till lägre D-vitaminnivåer. Något som diskuterats som en eventuell riskfaktor för att utveckla prostatacancer (1, 2). Ett annat faktum som talar för den hypotesen är att prostatacancer – och flera andra cancerformer – förekommer oftare i länder i norr där latituden är för låg för effektiv D-vitaminprodultion året runt. Man har alltså observerat en högre förekomst av samtida D-vitamininsufficiens och prostatacancer i de länderna (2).
  • Fosfat indirekt (lägre D-vitaminnivåer ) – Samma mekanism som precis nämnts med kalciums påverkan på D-vitaminmetabolism tros kunna gälla även (eller enbart) fosfatintaget som blir högt från mjölkprodukter (1, 3). I så fall skulle det alltså kunna vara så att man stirrat sig lite blind på kalciumsambandet men missat att det egentligen är fosfatintaget som är boven.
  • Insuline-like growth factor 1 (IGF-1) och/eller IGF-binding protein-3 (IGFBP-3) – IGF-1 är ett hormon som leder till celltillväxt – och till det hormonet binder proteinet IGFBP-3 – och därför bland annat tros kunna vara involverat i muskeltillväxt men även tillväxt av cancerceller (4, 5). IGF-1 utsöndras av mjölkproteinet kasein och en mekanism skulle kunna vara att mycket av mjölkproteinet kasein under lång tid alltså leder till ökade nivåer av IGF-1 och IGFBP-3 och därmed ökad risk för cancer med tiden.

Mjölkprodukter och prostatacancer – hur stark är evidensen?

Är det detta som gäller för alla killar som vill slippa framtida prostatacancer? Nej så långt ska man då rakt inte dra det. Sambanden finns i mycket forskning men hur pass starkt, och vad som är den viktigaste mekanismen, är ännu mycket oklart. Och mjölk är nyttigt i övrigt så det kanske kan vara synd att sluta med.
Är det detta som gäller för alla killar som vill minska risken för framtida prostatacancer? Nej så långt ska man då rakt inte dra det. Sambanden finns i mycket forskning men hur pass starkt, och vad som är den viktigaste mekanismen, är ännu mycket oklart. Och mjölk är nyttigt i övrigt så det kanske kan vara synd att sluta med.

2007 publicerades en jättelik rapport i ett samarbete mellan World Cancer Research Fund och American Institute for Cancer Research där man samlade all publicerad epidemiologisk forskning som undersökte sambandet mellan cancer och mat, dryck, fysisk aktivitet och kroppsvikt (6). Både forskning om risker och prevention. Jag har tagit upp den rapporten tidigare i mina två texter om konserveringsämnet natriumnitrit (E250); Del 1 och Del 2.

I den rapporten nådde kopplingen processat kött och tjocktarmscancer nivån ’Convincing evidence’ vilket var den högsta möjliga evidensnivån i rapporten. Samma nivå gällde även för exempelvis aflatoxiner och levercancer och jag har skrivit om aflatoxiner i min tidigare text ”Aflatoxiner – ett mycket potent naturgift”.

I rapportens del 4.4 berörs forskningen om mjölkprodukter och här fann man att kopplingen mellan kalcium och ökad prostatacancerrisk sammantaget var ’Probable’ och att samma koppling för mjölkprodukter totalt var ’Limited – Suggestive’, närmare bestämt nivå 2 respektive nivå 3. Jag vill redan här även påpeka att samma evidensnivå – ’Probable’ respektive  ’Limited – Suggestive’ – fann man för att intaget av mjölkprodukter kan tänkas minska risken för kolorektalcancer respektive cancer i urinblåsan.

2007 publicerades en systematisk litteraturöversikt för att titta närmare på kopplingen kalcium -> lägre D-vitaminnivåer -> ökad prostatacancerrisk (2). Man fann att i studier där man hos män utan prostatacancer ökat kalciumintaget ganska rejält och legat på 1400 mg och mer tillskott på 1200 mg (utöver kosten alltså) så minskade förvisso D-vitaminnivåer men fluktuationerna var små och hela tiden inom referensintervallet.

Detsamma gällde för flera andra studier där man mätt både D-vitaminnivåer och kalciumintag. För män med prostatacancer visade sig den sammantagna evidensen vara ganska inkonsekvent. Visst fanns där forskning som visade på lägre nivåer hos prostatacancerpatienter men inga stora fluktuationer och heller inga helt konsekventa resultat som sagt.

I råttstudierna sågs ingen påverkan (minskning) på prostatacancerceller vid varken D-vitaminsupplementering eller (ökning) vid kalciumsupplementering. I fall-kontrollstudier där man mätt både D-vitaminstatus och kalciumintag samtidigt så ser man ingen särskilt tydlig kopplingen. För hypotesen om kopplingen till IGF-1 och IGFBP-3 samt östrogenet bedömde man att inget mer än spekulationer kan göras idag.

Kontentan är att sambandet som i den stora cancerrapporten från 2007 alltså inte nådde upp till den högsta evidensnivån inte heller här kunde påvisas bortom alla tvivel. De konkluderar följande:

Conclusion

Human studies in both healthy subjects and prostate cancer patients indicate that large variations in Ca intake lead to minimal fluctuations in 1,25(OH)2D circulating level. This contrasts with the necessity to use hypercalcaemic and thereby toxic doses of 1,25(OH)2D to inhibit prostate cancer development in experimental investigations. Thus, the hypothesis suggesting that a relatively high Ca intake could lead to a decrease in the 1,25(OH)2D serum level that may quantitatively be substantial enough to influence the risk of developing prostate cancer is not sustained by a series of clinical and experimental results. Whether the statistical association reported in epidemiological studies between Ca intake and prostate cancer risk would reflect a biologically meaningful causal relationship remains to be demonstrated. (2)

Men att sambandet inte kan påvisas är på intet sätt ett bevis för att det inte finns. Det kan dock ses som ett bevis för att mjölkprodukter och kalcium inte är direkt farligt i alla fall. För i de fall där man genom epidemiologisk forskning faktiskt kan konstatera att något är farligt så är verkligen resultaten helt konsekventa och helt omöjliga att bortförklara, exempelvis kopplingen mellan lungcancer och rökning. Emellertid finns det som sagt även en liten hypotes om fosfatintaget som en riskfaktor som helt eller delvis kan förklara varför man lagt så stor vikt vid kalciumintaget men i själva verket kanske titta på fel aspekt.

Det här tas upp i en  artikel vid namn ”Dairy Products and Prostate Cancer” från 2010 (3). Vad man här lyfter fram är dels att D-vitaminnivåernas fluktuationer beror mer på fosfatnivåerna i serum än kalciumnivåerna och att högt intag av fosfat i högre grad ger höga serumnivåer i jämförelse med kacliumintaget där kroppens homeostatiska reglerin, enligt författarna, är mer effektiv. Och precis som för kalcium så är fosfatet ett näringsämne som vi får i oss mycket av från mjölkprodukter, men även från köttprodukter och i form av olika tillsatser. Fosfathypotesen stärks även till viss del, eller kalciumhypotesen tappar snarare, om man ser till en randomiserad klinisk prövning från 2005 som tittade på tillskott av kalcium och risken för prostatacancer (7). Där testades 1200 mg av kalcium hos hälften av 672 män dagligen under fyra år och efter dryga tio års uppföljning hade 33 män i kalciumgruppen fått prostatacancer och 37 män hade fått det i placebogruppen. Kalciumgruppen fick något lägre D-vitaminnivåer men D-vitaminnivåerna korrelerade inte statistiskt signifikant med prostatacancerrisken.

IGF-1 och/eller IGFBP-3

När det gäller kopplingen till IGF-1 och IGFBP-3 bör man också komma ihåg att kopplingen mellan hormonerna i sig inte är detsamma som kopplingen mellan hormonerna och konsumtionen av mjölkprodukter. I en prospektiv kohortstudie mättes nivåer av IGF-1 och IGFBP-3 hos 17 049 män från Australien som följdes upp igen cirka nio år senare (8). Man fann inget statistiskt signifikant samband mellan cancerutvecklingen och IGF-1 även om det fanns en trend (p=0.05) men däremot för IGFBP-3. Och det är intressant då tidigare studier antytt att IGFBP-3 till och med kan ha en skyddande effekt.

I en stor litteraturöversikt med meta-regressionsanalys i The Lancet fann man att sammantaget förefaller litteraturen ge stöd för att höga nivåer av IGF-1 ökar oddsen för att utveckla prostatacancer (en sammantagen oddskvot på 1.49 med ett 95 procents konfidensintervall på 1.14-1.95) men inte för IGFBP-3 (9). Vissa studier påvisade till och med lägre risker och odds vid högre IGFBP-3-nivåer. Oddskvot betyder oddsen för att bli sjuk eller att inte bli det och beroende på hur många decimaler över eller under siffran 1 så kan man säga att oddsen ökar, eller minskar, med x antal procent.

En oddskvot på 1.49 innebär alltså att oddsen för prostatacancer är 49 procent högre om man har höga cirkulerande nivåer av IGF-1 i blodet. Konfidensintervallet ger ytterligare information och säger även mellan vilka värden man med ”95 percent confidence” kan säga att det sanna värdet ligger – i det här fallet alltså någonstans mellan 1.14 och 1.95. Om konfidensintervallet i det här fallet ligger över eller under siffran 1 betyder det att överrisk eller underrisk är statistiskt signifikant och om konfidensintervallet skulle täcka siffran 1  – exempelvis om det vore 0.95 – 1.45 – så vore det inte ett statistiskt signifikant resultat. I studier där man inte pratar om relativ risk eller oddskvot är det siffran 0 som inte ska täckas av konfidensintervallet. Så ser du en studie där det står [CI; 0.35-0.68] kan du alltså redan där avgöra att resultatet är statistiskt signifikant utan att ens ha ett p-värde.

Det var en liten avstickare om statistik för att den oinsatte läsaren ska förstå lite bättre vad fikonspråket egentligen betyder. 😉 Tillbaka till ämnet!

En nyare litteraturöversikt – från 2008 (den från The Lancet publicerades 2004) – tittade på 12 prospektiva kohortstudier (5). Även här fann man att IGF-1-nivåerna innebar högre odds för att utveckla prostatacancer (en oddskvot på 1.38 och ett 95 procents konfidensintervall på 1.19 till 1.60) men inte IGFBP-3. Anledningen till att man ibland ser ökade risker och odds även för IGFBP-3-nivåerna kan mycket väl bero på att de korrelerar med IGF-1-nivåerna så starkt att de ibland ’råkar’ visa en risk som egentligen inte finns. Alltså att de är så starkt sammankopplade till varandra så att om A är förhöjd är B också det som en konsekvens av högt A och då kan man alltså luras att tro att B är en riskfaktor när det egentligen bara är en konsekvens av A.

Sammantaget verkar alltså IGF-1 kunna spela roll men IGFBP-3 är mindre klarlagt och det finns alltså även hypoteser om att det sistnämnda kan skydda. Angående mjölkprodukternas inverkan så visade en studie från 2003 att IGF-1 korrelerade positivt med intag av mjölkprodukter och kalcium (10). De som drack mycket mjölk hade också lägre nivåer av IGFBP-3 och en högre konsumtion av grönsaker – framför allt tomater – var associerat med lägre IGF-1. Sambandet mellan mättat fett och rött kött var lågt här.

Emellertid har man i en liten tvärsnittstudie från 1999 observerat ett samband mellan fettintaget och köttintaget för högre nivåer av IGF-1 och fettintaget korrelerade även negativt med IGFBP-3 (11). I en större fall-kontrollstudie tittade man specifikt på kolorektalcancer men IGF-1 mättes och även där korrelerade nivåerna med intag av mjölkprodukter (12). Dock var sambandet mellan kolorektalcancer och mjölkprodukter ändå negativt och sambandet mellan nivåerna av de två hormonerna var i sig starkare kopplat till cancer än vad mjölkprodukterna var.

Alla de här tre sistnämnda studierna är av låg evidensgrad för man kan inte se de temporala sambanden i fall-kontrollstudier och tvärsnittsstudier. I de prospektiva kohortstudierna kan inga absoluta kausala samband dras heller men de kan i alla fall säga något om hur folk äter innan de blir sjuka och sedan följa dem under tidens gång. Emellertid vet jag interventionsstudier på barn som direkt mätt IGF-1-nivåer efter intag av mjölkproteiner, både vassle och kasein (13, 14) och detsamma för insulinnivåer (15). I en av dem bestod gruppen av 57 stycken åttaåriga killar som drack 1.5 liter mjölkdryck med olika innehåll; 42 gram kasein och låg halt fosfat och kalcium, 42 gram kasein och hög halt av kalcium och fosfat, 10.5 gram vassle vassle och låg halt fosfat och kalcium, 10.5 gram vassle och hög halt av kalcium och fosfat (13). I kaseingruppen ökade fastenivåerna av IGF-1 med i genomsnitt 15% men ingen observerad ökning av insulinnivåer. Insulinnivåerna ökade dock efter vassleintaget, med 21%, men ingen ökning av IGF-1.

En systematisk litteraturöversikt med meta-analys från 2009 tittade på både tvärsnittsstudier och randomiserade kliniska prövningar för kopplingen mellan mjölkprodukter och IGF-1 och IGFBP-3 (16). Av 13 tvärsnittsstudier såg man en positiv korrelation mellan mjölkintaget och cirkulerande nivåer av IGF-1 i 10 studier men för mejeriprodukter i sin helhet såg man bara det sambandet i tre av 12 studier. IGFBP-3 visade överlag ett väldigt oklart samband både vad gäller positiva och negativa korrelationer. Bland de mer intressanta interventionsstudierna såg man att i sju av åtta prövningar så ökade cirkulerande nivåer av IGF-1 för mjölkgruppen och sammantaget förefaller ökningen vara signifikant enligt meta-analysen som du kan se här under.

Som ni ser så är det en studie vars hela konfidensintervall ligger till höger om värdet 0, den har alltså en helt statistiskt signifikant ökning. I övrigt ligger medelvärdena över 0 i alla studier utom Larnkjaer, 2009. Längst ner har man sedan beräknat medelvärdet av alla medelvärden och ett 95 procents konfidensintervall. ()
Som ni ser så är det en studie vars hela konfidensintervall ligger till höger om värdet 0, den har alltså en helt statistiskt signifikant ökning. I övrigt ligger medelvärdena över 0 i alla studier utom Larnkjaer, 2009. Längst ner har man sedan beräknat medelvärdet av alla medelvärden och ett 95 procents konfidensintervall. (15)

Om sambandet är kausalt är då mekanismerna väsentliga?

Ja om vi nu utgår från att konsumtion av mjölkprodukter faktiskt bidrar till att cancerceller i prostatan tillväxer lite mer effektivt. Är det då verkligen intressant att veta exakt vad i mjölkprodukterna som avgör? Eller avgör mest om det skulle vara så att flera saker samverkar. Jag skulle vilja svara både jag och nej på den frågan faktiskt.

För den som är intresserad rent akademiskt är det naturligtvis av värde att inte bara veta att utan även varför. Men om vi sedan bortser från den gruppen som har ett intresse i sakfrågan och enbart ser till konsumenter som vill minska sin risk så bör de delas in i två grupper som jag ser det; majoriteten och den (styrke-)träningstokiga minoriteten.

För den första gruppen, alltså majoriteten av den svenska populationen så spelar det inte så stor roll eftersom kaseinintaget och kalciumintaget är från samma källor. Svenskar äter ost som det primära smörgåspålägget, vi dricker en hel del mjölk och konsumerar även en avsevärd mängd filmjölk och yoghurt.

Utöver det har vi ju på befolkningsnivå en förkärlek för mejeriprodukter i vår mat (grädde, ost, crème frâiche etc.). Och tittar man på den konsumtionen ser man ju ganska snabbt att det inte finns någon anledning att tro att man fortfarande får i sig massor av ’det dåliga’ om man minskar ner på mjölkprodukterna i allmänhet. Har man en mjölkproduktkonsumtion som motsvarar majoritetsbefolkningen kommer en minskning av ens primära kalicumkälla per automatik ge mindre kasein och tänker man istället på att minska ner på sitt kaseinintag kommer också kalciumintaget minska per aut0matik. Och skulle det vara en annan mekanism i mjölkprodukterna så minskas ju även den om man bara skär ner rent allmänt.

För den andra gruppen är det nog av större intresse. De som storkonsumerar kvarg, grynost och dricker kaseindrinkar. Om man äter som många kroppsbyggare gör men samtidigt vill minska sin risk för prostatacancer med övertygelsen om att det är kalcium som är ’boven’ riskerar man ju att skjuta sig själv i foten om det nu snarare är kaseinet. Och höga nivåer av IGF-1 verkar man ju kunna få av andra kostfaktorer också – även om mjölken kanske utmärker sig – och där tror jag knappast byggarkosten är direkt gynnsam heller.

Tänk på att celltillväxt inte bara gäller musklerna, det som får dina muskler att öka maximalt är ju samma processer som driver på inflammationer, fria radikaler och tillväxt av andra celler också. Så maximal muskeltillväxt och en typisk kroppsbyggarlivsstil är knappast en hälsokur. Men hursomhelst är det i alla fall så att den mest avgörande – eller kanske till och med ensamt avgörande – mekanismen i mjölkprodukterna (OM sambandet är kausalt) torde vara av intresse för den här andra gruppen eftersom de människorna inte sällan kan ha ett konsumtionsmönster som innebär en relativt extrem kaseinkonsumtion men som samtidigt inte ger ett extremt (om än högt) kalciumintag.

Slutord

Ja sambanden finns utan tvekan där även om de inte är hundra procent klarlagda. Vidare vet vi ju heller inte mekanismerna och den lite nyare hypotesen om fosfatintaget som primär orsak är intressant men ännu i sin linda. Dels är det så att jag tycker folk på sina håll har tagit till sig just det här sambandet så väldigt starkt och jag upplever inte att evidensen står i proportion till oron. Och särskilt inte i de många fall där man från början ”vet” att det är kalciumintaget som måste skäras men keso, kvarg och kaseindrinkar konsumeras friskt. Och det är som sagt inte ett helt lyckat val om det nu skulle vara IGF-1 och/eller IGFBP-3 som inverkar mer.

En kanske ännu viktigare aspekt är ju att mjölkprodukter i övrigt är så nyttigt. Enligt mig i alla fall. Toppkvalitet på proteinet, kalcium, B12, någorlunda med A- och D-vitamin med mera. Och dessutom både gott och ofta billigt (om man inte köper de dyraste ostarna jämt ;)). Och det funkar ju perfekt i så otroligt mycket mat så att helt utesluta mjölkprodukter om man inte är allergisk/intolerant mot något i mjölken – alternativt att man är vegan – tycker jag är synd på många sätt. Allt från näringsmässiga aspekter till ekonomiska och gastronomiska. Men som sagt, sambanden finns och även om de är svaga och inte helt inkonsekventa så är det ju inte fel att i alla fall skära ner om man är extremkonsument. Dricker man en liter mjölk varenda dag och till det konsumerar ost, grynost, kvarg och mat med mejeriprodukter i (grädde, crème frâiche etc.) så blir ju summan en hel del. Och oavsett mekanism blir det ju mycket av alla mekanismer.

Den något tråkiga kontentan är alltså att man inte vet varken om risken för prostatacancer ökar med hög konsumtion av mjölkprodukter och inte heller vad som i så fall är den ensamt avgörande – eller, bland flera, mest avgörande – faktorn i mjölkprodukterna. Så undvik att extremkonsumera men uteslut inte för den delen helt och hållet om du nu gillar mjölkprodukter. Det är väl det slutliga rådet man kan ge. 🙂

/Nicklas

1. Giovannucci E. Dietary influences of 1,25(OH)2 vitamin D in relation to prostate cancer: a hypothesis. Cancer Causes Control. 1998 Dec;9(6):567-82.1. Giovannucci E. Dietary influences of 1,25(OH)2 vitamin D in relation to prostate cancer: a hypothesis. Cancer Causes Control. 1998 Dec;9(6):567-82.
2. Bonjour JP et al. Calcium intake and vitamin D metabolism and action, in healthy conditions and in prostate cancer. Br J Nutr. 2007 Apr;97(4):611-6.
3. Newmark HL, Heaney RP. Dairy products and prostate cancer risk. Nutr Cancer. 2010;62(3):297-9.
4. Severi G et al. Circulating insulin-like growth factor-I and binding protein-3 and risk of prostate cancer. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2006 Jun;15(6):1137-41.
5. Roddam AW et al. Insulin-like growth factors, their binding proteins, and prostate cancer risk: analysis of individual patient data from 12 prospective studies. Ann Intern Med. 2008 Oct 7;149(7):461-71, W83-8.
6. World Cancer Research Fund / American Institute for Cancer Research. Food, Nutrition, Physical Activity, and the Prevention of Cancer: a Global Perspective. Washington DC: AICR, 2007
7. Baron JA et al. Risk of prostate cancer in a randomized clinical trial of calcium supplementation. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2005 Mar;14(3):586-9.
8. Severi G et al. Circulating insulin-like growth factor-I and binding protein-3 and risk of prostate cancer. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2006 Jun;15(6):1137-41.
9. Renehan AG et al. Insulin-like growth factor (IGF)-I, IGF binding protein-3, and cancer risk: systematic review and meta-regression analysis. Lancet. 2004 Apr 24;363(9418):1346-53.
10. Gunnell D et al. Are diet-prostate cancer associations mediated by the IGF axis? A cross-sectional analysis of diet, IGF-I and IGFBP-3 in healthy middle-aged men. Br J Cancer. 2003 Jun 2;88(11):1682-6.
11. Kaklamani VG et al. Dietary fat and carbohydrates are independently associated with circulating insulin-like growth factor 1 and insulin-like growth factor- binding protein 3 concentrations in healthy adults. J Clin Oncol. 1999;17:3291–3298.
12. Ma J et al. Prospective study of colorectal cancer risk in men and plasma levels of insulin-like growth factor (IGF)-1 and IGF-binding protein-3. J Natl Cancer Inst. 1999;91:620–625.
13. Hoppe C et al. Differential effects of casein versus whey on fasting plasma levels of insulin, IGF-1 and IGF-1/IGFBP-3: results from a randomized 7-day supplementation study in prepubertal boys. Eur J Clin Nutr. 2009 Sep;63(9):1076-83.
14. Hoppe C et al. High intakes of skimmed milk, but not meat, increase serum IGF-I and IGFBP-3 in eight-year-old boys. Eur J Clin Nutr. 2004 Sep;58(9):1211-6.
15. Hoppe C et al. High intakes of milk, but not meat, increase s-insulin and insulin resistance in 8-year-old boys. Eur J Clin Nutr. 2005 Mar;59(3):393-8.
16. Qin LQ et al. Milk consumption and circulating insulin-like growth factor-I level: a systematic literature review. Int J Food Sci Nutr. 2009;60 Suppl 7:330-40.

28 thoughts on “Mjölk och prostatacancer – vad vet man?

  1. Niklas:
    Vad kan man ersätta med? Äter mkt kvarg, mjölk och proteinpulver

    Du behöver inte ersätta det med något, ät på tycker jag. Men om du nu vill det så är det väl bara att käka vanlig mat? Kött och potatis.

  2. Nicklas: Du behöver inte ersätta det med något, ät på tycker jag. Men om du nu vill det så är det väl bara att käka vanlig mat? Kött och potatis.

    Och om man käkar 200 gram casein om dagen i pulverform och ligger på 150 gram protein bara via det och sedan vanlig mat?

    Funderar på att börja med 1 kg kvarg om dagen igen, och sluta med bara casein pulver som jag tar nu. Mest för att kvargen inte skapar obehag när man väl besöker ett visst ställe.

  3. John: Och om man käkar 200 gram casein om dagen i pulverform och ligger på 150 gram protein bara via det och sedan vanlig mat?

    Funderar på att börja med 1 kg kvarg om dagen igen, och sluta med bara casein pulver som jag tar nu. Mest för att kvargen inte skapar obehag när man väl besöker ett visst ställe.

    Ja gör man det så är det väldigt mycket helt enkelt. Extremt rent av. Men hela poängen med texten är ju den att 1) sambandet är svagt och kanske inte ens kausalt samt att man 2) inte vet exakt VAD som i så fall är negativt. Och precis som i alla sammanhang är det med allra största sannolikhet ingen nackdel att undvika extrem konsumtion av något.

    Är det farligt med 200 gram kasein per dag? Kanske. Är det dåligt att INTE äta 200 gram kasein varje dag? Nej definitivt inte.

    Men jättestora proteinmängder kanske kan vara negativt oavsett källa. Man vet helt enkelt inte och allt man konsumerar i extrema mängder är en liten form av gambling. Det måste man vara medveten om och sedan får man ju välja om man vill chansa eller ej.

  4. Jag dricker 7-8 liter mjölk , 1 paket kvarg och 1-2 måltider om dagen. Mycket trevligt! Jag lever än.

  5. Bennich:
    Jag dricker 7-8 liter mjölk , 1 paket kvarg och 1-2 måltider om dagen. Mycket trevligt! Jag lever än.

    Rökare lever fortfarande, betyder det att deras bolmande rentav är nyttigt? …

  6. Nicklas, känner du till någon koppling mellan stort intag av mjölkprodukter (kalcium?) och njursten?

    Har läst lite om ketogen diet och njursten, och också att de flesta njurstenar här i norden består av kalciumoxalat.

  7. pussel:
    Nicklas, känner du till någon koppling mellan stort intag av mjölkprodukter (kalcium?) och njursten?

    Har läst lite om ketogen diet och njursten, och också att de flesta njurstenar här i norden består av kalciumoxalat.

    Inte mycket. Jag har kollat lite smått och det finns en del hypoteser om att kalcium snarare skyddar eftersom det binder oxalsyran. Men man vet inte mycket alls.

  8. Läste ganska snabbt men så kasein höjer IGF-i och IGF-1 har ett ganska starkt samband med ökad risk för cancer. Samtidigt som man inte såg någon ökad risk för prostatacancer vid mjölkkonsumption?

    Så huvudpoängen att ta med här är att det kan vara bra att skära ned på kasein. Samt att det faktiskt kan finnas något i mjölk som snarare skyddar mot cancer, trots att det innehåller kasein (eller i alla fall här tillräckligt för att ”ta ut” kaseinets eventuellt cancerogena effekt)?

  9. Joakim:
    Läste ganska snabbt men så kasein höjer IGF-i och IGF-1 har ett ganska starkt samband med ökad risk för cancer. Samtidigt som man inte såg någon ökad risk för prostatacancer vid mjölkkonsumption?

    Så huvudpoängen att ta med här är att det kan vara bra att skära ned på kasein. Samt att det faktiskt kan finnas något i mjölk som snarare skyddar mot cancer, trots att det innehåller kasein (eller i alla fall här tillräckligt för att “ta ut” kaseinets eventuellt cancerogena effekt)?

    Jo det finns visst samband med mjölkprodukter, det står redan tidigt. Men det är inte lika starkt och konsekvent. Kasein finns enbart i mjölkprodukter så utesluter man det ena utesluter man ju det andra om vi bortser från rent pulver.

  10. Vad anses som en extrem mängd? Jag har alltid druckit mycket mjölk eftersom det är gott, säkert minst 1 liter per dag men nu tänker man på detta varje gång man tar ett glas och varje gång man äter ost.

    Så hur mycket är inom den rimliga gränsen? Sen hur långt fram kan detta påverka? Jag har druckit mycket mjölk sen jag var liten tills nu (20). Kan det påverka när man är 50 även om man slutar med mjölk nu? ( hypotetiskt)

    Hur vanligt är prostatacancer i länder där man inte dricker mycket mjölk jämfört med Sverige där mjölk intas dagligen?

  11. Chris:
    Vad anses som en extrem mängd? Jag har alltid druckit mycket mjölk eftersom det är gott, säkert minst 1 liter per dag men nu tänker man på detta varje gång man tar ett glas och varje gång man äter ost.

    Så hur mycket är inom den rimliga gränsen? Sen hur långt fram kan detta påverka? Jag har druckit mycket mjölk sen jag var liten tills nu (20). Kan det påverka när man är 50 även om man slutar med mjölk nu? ( hypotetiskt)

    Hur vanligt är prostatacancer i länder där man inte dricker mycket mjölk jämfört med Sverige där mjölk intas dagligen?

    Alla frågor du ställer är just såna du aldrig kan få svar på. Högkonsumenter får det oftare på gruppnivå än lågkonsumenter helt enkelt. 1 liter är en del. Men givetvis kan ingen någonsin säga att x antal liter är en gräns. Man kan få det utan att dricka en droppe. Förutsatt ATT det överhuvudtaget är ett kausalt samband (det kanske det inte är).

    Prostatacancer är vanligt i Sverige ja, och det finns länder med betydligt lägre rapporterad incidens. Men om det beror på mjölkintag kan man förstås inte säga.

    /Nicklas

  12. Skillnaden mellan veganer och vegetarianer är extra intressant att veta eftersom det de gör olika är just intaget av mejeriprodukter.

  13. bengt@:
    Skillnaden mellan veganer och vegetarianer är extra intressant att veta eftersom det de gör olika är just intaget av mejeriprodukter.

    Ja det gör det men de äter också mer av något annat när mjölkprodukterna plockas bort. Och det är det som är så svårt med kosten. Plockar man bort A så inför man mer av B, C, D, E … Och ofta vill ju människor hitta förklaringen i just konsumtionen, eller uteslutandet, av A. Jag tror exempelvis att mycket av evidensen på epidemiologisk grund som talar för fullkorn. De som äter mest fullkorn äter antagligen även minst raffinerad spannmål och kanske mindre socker. Det blir alltså mindre av det dåliga fast man ser gärna att hälsoeffekten beror på mycket av det bra.

    Nu dömer jag givetvis inte ut fullkornsprodukter men jag tycker man glömmer bort faktorn ”mindre skräp” och riktar för stort fokus på faktorn ”mer fullkorn”.

    /Nicklas

  14. Inger:
    Hej, jag skulle vilja skriva ut denna informationen, hur gör man?

    Hallå Inger!
    Det är bara att välja skriv ut / print i din webbläsare så får du en utskrivbar version av artikeln.

  15. Hejsan,

    Intressant text! Jag läste lite snabbt ibland så det kan hända att jag missat något. Men nu när jag läste kommentarerna så tänkte jag på några saker…

    Jag kikade på lite forskning om mjölk och proteiner för ett tag sen. Forskningen handlade bland annat om just skillnader mellan veganer och vegetarianer samt cancerrisk vid stort intag av mejeriprodukter. Väldigt kortfattat:

    Veganer ”mår bättre” då vegetrianer ofta tenderar att lägga till mer mejeriprodukter för att ersätta köttet med något… Samt att ca 80 procent av mjölken vi dricker kommer från gravida kor vilken innehåller mycket tillväxthormon. Mycket tillväxthormon gör att vi kommer i puberteten snabbare (idag får tjejer mens och bröst mycket tidigare än förr). Mer tillväxthormoner ökar risken för bröst- och prostatacancer.

    Jag hade aldrig hört om detta tidigare, är det något ni känner till? Det låter ju inte helt orimligt, jag tycker det verkar väldigt intressant!

    Sen finns det såklart andra anledningar till att skära ner på mjölkprodukter med tanke på hur själva industrin ser ut, men det är väl en annan diskussion 🙂

  16. Hej!

    Mycket bra bok ni skrivit och mycket lärorik hemsida. Jag har lite funderingar gällande kosten.

    Om man ska hålla en proteinrik kost som ni ger exempel på i bulk-kapitlet i er bok så hamnar man på väldigt höga fosfor- (438% av RDI) och klcium-värden (173% av RDI), men lågt D-vitaminvärde (85% av RDI) enligt dataprogrammet hälsovakten. Kolesterolvärdet hamnar på 410% av RDI men det anges ej om det är LDL eller HDL vilket har betydelse om jag har uppfattat saken rätt. Hur jag än varierar kosten så verkar i synnerhet fosforvärdena bli skyhöga när man håller ett högt proteinintag.

    Fosfor-intaget verkar ha betydelse för hälsan, framför allt förhållandet mellan fosfor, kalcium och D-vitamin om jag har förstått det rätt. Men protein-intaget verkar ju också vara en förutsättning för att reparera kroppen efter träning och träning är väl konstaterat hälsosamt? Det verkar väldigt svårt att hålla ett hälsosamt intag på alla dem områdena samtidigt som man tränar och vill hålla sig frisk.

    Jag har precis börjat köra efter ert bulk-program 4 dagar per vecka plus 2 dagar med intervallcykling (1 min arbete på knappt 90 % av maxpuls sedan 30 sek vila x 10) för att få en skaplig kondition.

    Jag såg att du skrivit att en byggarlivsstil inte är så hälsosamt men hur kan man lägga upp det för att det ska bli så hälsosamt som möjligt när man har prostatacancer nära i släkten? Är det hälsosammare att i huvudsak långdistanslöpa eller går det att styrketräna i huvudsak och ändå vara hälsosam?

  17. Jag ser inte det logiska med att dricka och äta en annan arts tillväxtnäring. En näring som skall få en kalv att växa från 20-30kg till några hundra kg under en kortare period? Dessutom från kor som är dräktiga 150-200dagar i året.

  18. Biggie:
    Jag ser inte det logiska med att dricka och äta en annan arts tillväxtnäring. En näring som skall få en kalv att växa från 20-30kg till några hundra kg under en kortare period? Dessutom från kor som är dräktiga 150-200dagar i året.

    Du ser inte det logiska därför att du lägger fram en premiss som redan i sin grundläggande formulering konstruerar fenomenet som just … väldigt ologiskt. Säg ett enda djur vars mat i inledande livstiden inte syftar till kraftig tillväxt på kort tid. Det är inte ens ett argument.

    Angående ”en annan arts tillväxtnäring” så har du svar från Jacob. Det är ju dessutom ett försök till argument som förutsätter att djur i det fria aktivt skulle undvika samma möjlighet. Och det vet jag inget om själv. Men jag ser det inte som otänkbart att ett djur som dödat ett annat även tar till vara på eventuell mjölk om det kan bidra till mer energi.

    Med det sagt vill jag dock inte framstå som någon mjölkfantast som vill propagera för ökat mjölkdrickande. Mjölkprodukter har många fördelar men som med allt annat finns det nog risker med att konsumera mycket av det. Kanske kan man även tänka sig att gränsen för vad som kan betraktas som en konsumtion av tveksamt hälsosamma kvantiteter är lägre än andra baslivsmedel. Men det där är komplicerat.

    /Nicklas

  19. Bennich: Jag dricker 7-8 liter mjölk , 1 paket kvarg och 1-2 måltider om dagen. Mycket trevligt! Jag lever än.

    Nej det gör du inte, du hittar bara på.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *