Mer nonsens från Robert Lustig

När jag för två veckor sen skrev ett inlägg kring första avsnittet av ”The Skinny on Obesity” så nämnde jag att avsnittet var bra förutom när Lustig ljög om att det främst är kolhydrater och socker som amerikanarna har börjat äta mer av de senaste trettio åren. Nu är det dock dags att konstatera att den här serien har spårat totalt. Det senaste avsnittet är så totalt korkat så jag har svårt att finna ord.

Bristerna i logik i de argument som framförs är så stora så jag knappt vet vad jag ska börja med att kommentera. Men jag tänker gå igenom det mest uppenbara. Lustig börjar med att påstå:

…the science is now here.

Det här är viktigt att komma ihåg för jag kommer visa att han precis ingen vetenskap alls för att backa upp det han påstår i avsnittet.

Efter detta påstår Lustig att det inte bara fungerar att äta mindre och röra på sig mer. Han säger inte bara att det är svårt, han säger att det är omöjligt. Det är givetvis fel och det finns till exempel gott om exempel på människor som bara börjat träna mer och som gått ner en stor mängd kilo och sen hållit dessa borta. Det finns givetvis sätt att gå ner i vikt där man arbetar mer med kroppen än mot men det finns folk som lyckats med bara väldigt små enkla förändringar. Den här delen är inte viktig för resten som tas upp i klippet så jag lämnar den här men att Lustig säger en sån sak så kategoriskt när det är fel säger en del om hur lätt han har för att säga saker som är helt fel.

Sen tar Lustig upp en del kring leptin som i stort sett stämmer. Personligen skulle jag dock säga att leptin inte på något sätt någon slags helig graal men det är mer än åsikt. Efter det kommer Lustig in på insulin och det är här som allting blir till någon form av absurd komedi. För de första påstår som sagt Lustig att hans forskning visat att det är insulin som är viktigt här (2.20 minuter in). Lustig har inte publicerat någon sådan här studie.

Det han tar upp i sina förläsningar är en pilotstudie på personer som har någon slags överproduktion av insulin som han behandlat med en form av insulindämpande medicin och flera av försökspersonerna gick då ner i vikt. Det Lustig inte nämner är att när han utförde en mycket större studie med samma upplägg som var bättre kontrollerad så fick han inte samma resultat. Detta har jag redan gått igenom djupare i mitt inlägg, Robert Lustig, fruktos och övervikt – vad är det han säger? för den som vill läsa mer.

Även om hans andra studie också skulle ses som bevis så behandlar dessa studier en subpopulation av befolkningen. kanske 10-20 procent av alla överviktiga. Det är alltså inte förklaringen till 90 procent av all övervikt som Lustig påstår.

Nästa påstående från Lustig är att insulin gör om blodsocker till fett (3.03 minuter in). Att det är det som insulin ska göra. Detta är fel. Insulin skickar främst blodsockret till musklerna och levern där det lagras in som glykogen. Mängden kolhydrater du äter varje dag som blir till fett är i mängder av några få gram och denna konvertering sker nästan uteslutande i levern, inte i fettcellerna (1).

The enzymatic pathway for converting dietary carbohydrate (CHO) into fat, or de novo lipogenesis (DNL), is present in humans, whereas the capacity to convert fats into CHO does not exist. Here, the quantitative importance of DNL in humans is reviewed, focusing on the response to increased intake of dietary CHO. Eucaloric replacement of dietary fat by CHO does not induce hepatic DNL to any substantial degree. Similarly, addition of CHO to a mixed diet does not increase hepatic DNL to quantitatively important levels, as long as CHO energy intake remains less than total energy expenditure (TEE). Instead, dietary CHO replaces fat in the whole-body fuel mixture, even in the post-absorptive state. Body fat is thereby accrued, but the pathway of DNL is not traversed; instead, a coordinated set of metabolic adaptations, including resistance of hepatic glucose production to suppression by insulin, occurs that allows CHO oxidation to increase and match CHO intake. Only when CHO energy intake exceeds TEE does DNL in liver or adipose tissue contribute significantly to the whole-body energy economy. It is concluded that DNL is not the pathway of first resort for added dietary CHO, in humans. Under most dietary conditions, the two major macronutrient energy sources (CHO and fat) are therefore not interconvertible currencies; CHO and fat have independent, though interacting, economies and independent regulation.

Det är ett helt abstrakt jag har klistrat in här ovanför och kan vara lite tuff att läsa men gör det. För den säger precis det jag skrivit här och som jag tog upp i inlägget, Fysiologins ABC – Fettförbränning är inte det samma som viktnedgång.

Det enda sättet att få igång en nybildning av fett från kolhydrater är om du äter mer kolhydrater än du gör av med energi varje dag. Om du har ett kaloribehov på säg 2000 kcal så ska du alltså äta mer än 2000 kcal kolhydrater om du vill höja din kropps nybildning av fett från kolhydrater till en nivå som kan kalls meningsfull. Hos överviktiga är det faktiskt till och med så att fettcellernas förmåga att konvertera blodsockret till fett är försämrad (2).

En skärmdump från videoklippet
En skärmdump från videoklippet som ska illustrera hur mer insulin gör en fet. En illustration som helt saknar förankring i verkligheten.

Efter detta ska Lustig sen förklara hur det fungerar när insulin gör en fet (3.32 minuter in). Det här är mest tre och en halv minuts nonsens men jag ska peka ut de uppenbara felen. För det första så blir inte energin som lagrades in som fett inlåst på något sätt. Insulin utsöndras efter en måltid för att hjälpa till och lagra in det vi äter och sen när allt är inlagrat och nivåerna av glukos och fett är tillbaka på vilonivåerna så börjar givetvis energi frisättas från fettcellerna igen.

Så tjejen här till höger kan utan problem börja använda de där 500 kcal och komma upp till 2000 kcal. Inte heller kommer detta vara något som händer för sig själv i slutet på dagen så man inte får äta på några timmar. Det händer mellan måltiderna och det kommer hända oavsett vad och hur mycket du äter.

Lustig får det att låta som att allt vi äter åker runt i blodet tills det används som energi eller blir lagrat för evigt vilket givetvis är helt fel. Kroppen lagrar in det vi äter så fort som möjligt och sen släpps energin ut igen i kontrollerade former tills vi äter igen.

Men vi kanske blir hungrigare om allting lagras in snabbare kan jag tänka mig att många Lustigsupportrar nu tänker. Faktum är att det har gjorts försök på människor som precis återspeglar det som Lustig berättar i videoklippet. Skillnaden är bara att resultatet inte har blivit det som Lustig påstår. Så här skrev jag i inlägget Påståendet att insulin gör dig fet är en stor fet lögn!:

Om man ger insulin intravenöst, alltså direkt in i blodet, uppstår lite problem då det kan leda till lågt blodsocker. Om man ska göra detta så måste man därför även ha koll på blodsockret. När man genomför den här typen av försök har man sett att insulinnivåerna i blodet för sig själv inte påverkar hungern oavsett om man höjer insulinnivåerna högre än normal efter en måltid eller om man höjer dem i fastande (38, 39, 40, 41, 42).

Skickar man istället in antikroppar mot insulin hos råttor, som alltså minskar effekten av insulin, så dessa mer kalorier vid en måltid (3). I samma studie höjde man också insulinet i samband med måltider och man såg ingen effekt på kaloriintaget (3). Om man höjer nivåerna kroniskt hos djur är risken stor att det leder till lågt blodsocker och då börjar djuren givetvis äta mer. Men om du endast skjuter in lite extra insulin hela tiden så blodsockret hålls på normala nivåer påverkas så leder det till att djuren äter mindre och efterhand väger det också mindre (4)

Överlag kan man summera studierna på området med att så länge inte insulinet leder till för lågt blodsocker så har mer insulin har ingen effekt på kaloriintaget om det inte leder till lågt blodsocker. Som jag varit inne på tidigare i inlägget Taubes skitsnack – Del 5 – Svält på cellnivå är lågt blodsocker efter en måltid något som är ganska exklusivt för smala och tränade personer.

Vad har Lustig för studier då som stödjer det han säger? Svaret är inga, i alla fall inga som han någonsin redovisat. I alla Lustigs artiklar som är publicerade sen år 2000 finns inte en enda studie som stödjer det han säger här i klippet. Faktum är att Lustig inte ens nämner det korkade exemplet här ovanför i sina artiklar. Det enda han skriver om där är för mycket fruktos -> insulinresistens i levern -> leptinresistens -> övervikt. En hypotes som jag har tagit upp här, Robert Lustig, fruktos och övervikt – vad är det han säger?

För att summera. När Lustig säger:

And I can explain how this works..

Så hittar han på en berättelse baserad på ingenting. Precis som Staffan Lindeberg kallade det i en intervju med Kostdoktorn.

41 thoughts on “Mer nonsens från Robert Lustig

  1. Utmärkt analyserat.
    Trots alla brister i Lustigs resonemang så hyllar Kostdoktorn med anhängare honom stort för samma sak som du nu sågar. Hur är det möjligt att en läkare gör det? Har du någon annan förklaring än att det passar den egna åsikten?
    Fan hur lättpåverkade är gemene man. Anekdoter och myter går före vetenskap…..sanslöst!

  2. Gunnar: Trots alla brister i Lustigs resonemang så hyllar Kostdoktorn med anhängare honom stort för samma sak som du nu sågar. Hur är det möjligt att en läkare gör det? Har du någon annan förklaring än att det passar den egna åsikten?

    Alt 1. Brist på kunskap i hur man kommer till fram till den mest sannolika hypotesen och ingen förmåga att ta till sig information.
    Alt 2. Han tjänar pengar och får uppmärksamhet när han promotar idén.
    Alt 3. Han har någon information som ingen annan har. Och då menar jag ingen.

    Doc skrev precis i en kommentar på sin blogg att han planerar att bemöta de här invändningarna. Jag skulle gissa på att det aldrig kommer hända eller att han skriver en historia som svar istället för att återge någon fakta.

  3. Mycket bra inlägg… som vanligt! 🙂

    Lustigt är det. Att Eenfeldt tycker om vad Lustig säger är ju inget konstigt (det spär på hybrisen och säljer mer böcker – bekvämt – man slipper erkänna att hypotesen är fel eller minst sagt har brister – dåligt för plånboken och lär inte bli så populärt bland förläggare).

    Det lustiga är att en forskare – som borde veta bättre – hoppar på samma hypotes som förespråkas av en journalist utan medicinsk utbildning (Gary Taubes). Lustig väljer tydligen att lyssna på ”broscience” istället för vad majoriteten av hans kollegor säger (t.ex Staffan Lindeberg i intervjun Jacob länkar till).

  4. ” Han säger inte bara att det är svårt, han säger att det är omöjligt.”

    Gick själv ner 15 kg på runt 4 månader genom att springa runt 10 mil i veckan, styrketräna och hålla igen på maten. Gick hur bra som helst och kilona har inte kommit tillbaka. Det kändes faktiskt inte speciellt svårt eller att jag offra något.

  5. Det känns ju lite lustigt ( 🙂 ) att Lustig så bombsäkert sitter och säger detta.
    Han börjar ju som Jacob säger med ”…the science is now here.”.
    Håller han på med nån studie/forskning för att backa sina påståenden?
    När man vet att det man säger kommer få stor genomslagskraft borde man väl ha något på fötterna?
    Så länge det är ”berättelser”, som Lindeberg kallar det, kommer han ju att få en del mothugg.

  6. Det vore bra om du kunde kommentera följande två studier, visserligen små, men rätt intressanta – eller hur?

    http://www.nature.com/oby/journal/v13/n4/full/oby200579a.html

    http://www.friedmandiabetesinstitute.org/fellows/elibrary/pdfs/28.%202005_Pittas_DIABETES_CARE_WeightInsulinSecretion.pdf

    Kanske det är så att personer med lågt och högt blodsocker bantar bäst med stor andel kolhydrater resp. stor andel fett (och något mindre andel kolhydrater)? Det är i alla fall intressant att överviktiga med normala blodsockernivåer kan gå ner så mkt i vikt med en hög andel kolhydrater (Cornie et al.), faktist nästan dubbelt så mkt mot vad man borde ha gått ner, mtp koloriunderskottet.

  7. Jens Lindberg: Gick själv ner 15 kg på runt 4 månader genom att springa runt 10 mil i veckan, styrketräna och hålla igen på maten. Gick hur bra som helst och kilona har inte kommit tillbaka. Det kändes faktiskt inte speciellt svårt eller att jag offra något.

    Fullständigt omöjligt Jens 😉 Sluta bryta mot vad som berättas på klipp på youtube!!

  8. Hej Jacob,
    Varför kommenterar du på kostdoktorn?
    Känns rätt pointless om du frågar mig 🙂

  9. Shrinkin David: Håller han på med nån studie/forskning för att backa sina påståenden?

    Vad han arbetar med nu vet jag faktiskt inte. Vi får hoppas han håller på med ämnet i alla fall. Blir säkert intressanta studieupplägg i så fall.

    Shrinkin David: När man vet att det man säger kommer få stor genomslagskraft borde man väl ha något på fötterna?

    Jag tycker det.

    Det säger också en del tycker jag att alla andra forskare/kunniga som medverkat i de här videoklippen är helt frånvarande från denna del. Med största sannolikhet för att de inte håller med i det som sägs.

  10. Robert Lustig är forskare inriktad på barnfetma.

    Hur förklarar Jacob barnfetma? Ska en 6-månaders bebis träna mer för att inte vara fet? Eller vi kanske låta bli att mata barnen när de är hungriga?

    Svälta sig ner 15 kilo känns inte som några stora problem, går att debattera hälso-aspekterna i den typen av bantning, men alla har ju rätt att göra som de vill.

  11. Shrinkin David: Håller han på med nån studie/forskning för att backa sina påståenden?

    Jag vet faktiskt inte vad Lustig håller på med nu.

    De studier han gjort själv innan är ju på hans egna patenterade behandling med medicin. Där han fortfarande promotar pilotstudien trots att det finns en större och mycket bättre studie som han själv också utfört. Där blev ju inte resultaten lika bra dock 😉
    http://www.google.se/patents?h&vid=USPATAPP10006738

    I övrigt har han endast publicerat översiktsartiklar där han snackar fruktos/socker eller behandling av barnfetma generellt.

    Shrinkin David: När man vet att det man säger kommer få stor genomslagskraft borde man väl ha något på fötterna?

    Man tycker ju det. Men han har ju aldrig påstått något som ens kan likna det han säger i det här videoklippet i mer formella sammanhang.

  12. Tim S:
    Hej Jacob,
    Varför kommenterar du på kostdoktorn?
    Känns rätt pointless om du frågar mig :-)

    Jag vet inte, ibland känner jag för att slöa lite av min tid antar jag 🙂

  13. Uncle George: Det vore bra om du kunde kommentera följande två studier, visserligen små, men rätt intressanta – eller hur?

    Båda studierna berör viktnedgång. Inte hur folk går upp i vikt.

    I den första har man tittat på insulikänslighet och dess inverkan.

    I den andra har man tittat på hur mycket insulin som utsöndras av en viss måltid och sen viktnedgång.

    Studierna tittar alltså inte på samma sak. Det som de säger är ju dock att allting inte fungerar lika bra för alla typer av populationer.

    Fortfarande är det dock så att viktnedgången överlag inte är så imponerande. Det säger ju att man inte har hittat någon ”lösning”.

    Det är inte heller något solklart samband. Det är inte så att alla med dålig insulinkänslighet gick ner väldigt bra med mindre kolhydrater och inte klarade det alls med mer kolhydrater. Och sen vice versa då för mer kolhydrater.

    Uncle George: Kanske det är så att personer med lågt och högt blodsocker bantar bäst med stor andel kolhydrater resp. stor andel fett (och något mindre andel kolhydrater)?

    Kanske, det verkar ju som det med de studier som finns.

    Uncle George: Det är i alla fall intressant att överviktiga med normala blodsockernivåer kan gå ner så mkt i vikt med en hög andel kolhydrater (Cornie et al.), faktist nästan dubbelt så mkt mot vad man borde ha gått ner, mtp koloriunderskottet.

    Kaloriunderskott ska man inte lita på i den här typen av studier. Det finns många studier som visat att överviktiga med högt blodsocker också kan gå ner mycket i vikt med hög andel kolhydrater. Precis som att personer med normalt blodsocker har visat sig kunna gå ner med lågkolhydratkost.

  14. Jacob Gudiol: Om det är din tolkning av det jag har skrivit så är du dum i huvudet Stefan!

    Sakligt…

    Videon säger att vi äter för mycket socker, du säger att videon är trams.

    Allt som sägs i den där videon stämmer överens med det du har skrivit om insulin och kolhydrater på din ABC-sida, enda skillnaden är att du verkar tro att kolhydrater inte kan lagras som fett.

  15. Jacob:
    Det verkar som LCHF är ett bra sätt att gå ner i vikt på, då det är relativt enkelt att äta mindre kalorier med LCHF. (en rätt simpel historia med andra ord ;-))
    Vidare tror jag att många andra fördelar som förespråkas av LCHF freaks är länkat till att man äter mindre skräp, speciellt vete & socker som många överkonsumerar. Tror inte kolhydrater av bra källor skapar några problem. (ris, potatis, frukt)
    Detta leder mig till min fråga:
    Vad tycker du om vete? Äter du det själv?
    Har vete någon plats i en hälsosam diet?

  16. Stefan: Sakligt…

    Ja. Väldigt tydligt med..

    Stefan: Videon säger att vi äter för mycket socker

    Nej

    Stefan: du säger att videon är trams.

    Nej

    Stefan: Allt som sägs i den där videon stämmer överens med det du har skrivit om insulin och kolhydrater på din ABC-sida

    Verkligen inte

    Stefan: enda skillnaden är att du verkar tro att kolhydrater inte kan lagras som fett

    Nej

  17. Tim S: Vad tycker du om vete?

    Vete är klurigt. Det finns en väldig massa anekdoter emot det. Att vi inte har ätit det lika länge som det flesta andra råvaror i vår kost står också klart. Men samtidigt finns det faktiskt väldigt lite faktiska studier emot vete förutom för just personer som har celiaki.

    Det finns några studier som visat att även andra människor troligen kan ha problem med gluten trots att de inte har celiaki men samtidigt har samma studier visat att många som tror sig ha problem med gluten utan celiaki faktiskt inte kan märka när de får i sig gluten, https://traningslara.se/vad-ar-skitmat-och-vad-ar-bra-mat/comment-page-1/#comment-7191

    Tim S: Äter du det själv?

    Ja, men inte så värst mycket. Äter väl något knäckebröd per dag och sen pasta när jag gör lasagen eller spagetti och köttfärssås.

    Tim S: Har vete någon plats i en hälsosam diet?

    Det mesta kan få plats i en hälsosam diet, det handlar ju om volymer. Det är inget jag skulle ha med som en större del dock. De flesta äter för mycket av det skulle jag säga. Det blir för lite av det andra.

  18. Ber om ursäkt, trodde du hade något intelligent att komma med eftersom du faktiskt lyckats prestera ett antal sagor på sidan.

  19. Det har jag absolut. Men jag svarar på frågor som berör min text. Inte på frågor som berör något du har hittat på helt på egen hand.

    Jag svarade sakligt på dina frågor. Där jag har skrivit nej så har jag inte sagt det du påstår.

  20. Jacob:
    Tack för svar.
    Äter själv inte vete (är glutenfri så jag äter inte råg & korn heller), men vet egentligen inte om det spelar så stor roll…. Märker dock en del förbättringar men det är svårt att säga om det är gluten eller inte.
    Såg att Stephan G gjorde en lite ”studie” om det för ca ett år sedan.
    http://wholehealthsource.blogspot.com/2011/03/gluten-free-january-survey-data-part-ii.html
    Dock får man såklart inte glömma att de som signade upp rimligen trodde på en glutenfri diet så det finns säkert en hel del ”confirmation bias”.

    Men, det är väl som vanligt, ifall man undviker gluten undviker man också mycket skräp och då mår man bättre 🙂

  21. Sorry för OT men, LCHF är skitbra! Jag försökte komma igång och springa under ett par år eftersom vikten bara klättrade uppåt. Men det var svårt. Det gick ett par veckor, sedan blev benhinnorna inflammerade eller jag fick någon annan förslitning eller skada och det var tungt, tungt. Jag fick börja om från början och vikten fortsatte uppåt. Som mest låg jag på 94 kilo på mina 183 cm. Sedan testade jag LCHF och rasade i vikt, på 9 månader gick jag ner till 78 kilo och det var hur lätt som helst. Sen började jag springa. Nu ett år senare är jag starkare än jag någonsin har varit. Springer milen sub 42 minuter (1:05 för ett år sedan).

    Men nu äter jag HCLF, Gunde-kost för det funkar bäst med min livstil nu. Men jag hade aldrig kommit hit om det inte vore för LCHF. LCHF är grymt för att gå ner i vikt, för mig i alla fall!

  22. Vad har hänt med träningslära, sajten har varit nere i ett dygn nu?

  23. Jag har inte haft några problem med träningslära. Varken på mobil eller datorn.

  24. Har hur snabba kolhydraterna är någon betydelse för hur bra eller dåligt de mättar?

  25. Adam:
    Jag har inte haft några problem med träningslära. Varken på mobil eller datorn.

    Ok, ska skicka ett mejl till min ISP.

  26. qws:
    Har hur snabba kolhydraterna är någon betydelse för hur bra eller dåligt de mättar?

    Lite klurig fråga faktiskt. Generellt sett är det så att mat med högt GI mättar sämre än mat med lägre GI. Men där finns många och tydliga undantag till det generella påståendet. Potatis har tex väldigt hög GI men mättar bra. Fruktos har väldigt lågt GI men mättar dåligt.

    Det går alltså inte att säga att ett livsmedel mättar dåligt pga hög GI. Men om vi pratar olika livsmedel från samma ”källa”. Likt vitt bröd kontra mörkt bröd. Så är det i princip alltid så att det med högre GI mättar sämre. Fast skillnaderna behöver inte vara jättestora. Men högre GI innebär nästan alltid att det blivit mer processat och då blir mättnaden sämre.

  27. Jacob, vem tror du att dessa små klipp med Lustig riktar sig till? Dig och andra pålästa? Nej, snarare är klippen extremt förenklade och generaliserade och vänder sig till kommersiell amerikansk TV för feta soffpotatisar som inte vet att McDonalds är onyttigt. Det kan man exempelvis förstå vid 06:45 i klippet. Lustig pratar alltså extremt förenklat och det är därmed löjligt att detaljstudera dessa klipp. Det kan alltså vara ok att säga att insulin ingår i processen att fettlagra utan att nämna omvägar via levern. Speciellt när klippen vänder sig till personer som sannolikt har kolhydratlagren relativt fulla i muskler och lever så är det lätt att förstå att han inte går in på även dessa detaljer. Det blir bara löjligt att påpeka saken för att visa att du skall vara Herr Duktig och försöker påvisa att Lustig inte vet hur kroppen fungerar.

    Du verkar även detaljtolka så hårt på dessa förenklade klipp att du misstolkar. Jag gjorde nämligen inte alls samma tolkning som dig. Du verkar nämligen särskilja på delen om leptin och delen om insulin. I 02:15 nämner han varför leptinet inte fungerar idag och går över till insulin för att sedan göra en sammanfattning i 07:15. Min tolkning är att insulinet stör ut leptinsignalerna. Väldigt förenklat leder detta (enligt honom) att man tappar mättnadssignalen för exempelvis 500 kalorier och således ”låser in dem” och äter ytterligare 500 kalorier för att bli mätt som 2000 kalorier. Då förstår väl att han förenklar och pratar om totala dagsintaget och att han borde vara fullt medveten om att dessa inte flyter omkring i blodet. Allt är bara så förenklat och tanken är förstås att lite fett lagras då och då. Tanken är att energin från detta skall användas men kroppen beräknar på grund av leptinstörning mängden fel och att det då är lättare att överäta. Tyvärr Jacob, jag tycker inte detaljanalyser passar sig på dessa små kommersiella klipp. Det är inte Vetenskapens Värld på SVT vi pratar om. Tror du inte att Biggest Loser-tittarna skulle tröttna om Lustig skulle sitta och diskutera citronsyracykeln och ATP i flera timmar?

  28. KNJ: Jacob, vem tror du att dessa små klipp med Lustig riktar sig till? Dig och andra pålästa? Nej, snarare är klippen extremt förenklade och generaliserade och vänder sig till kommersiell amerikansk TV för feta soffpotatisar som inte vet att McDonalds är onyttigt……Det blir bara löjligt att påpeka saken för att visa att du skall vara Herr Duktig och försöker påvisa att Lustig inte vet hur kroppen fungerar.

    Problemet är det här:

    https://traningslara.se/pastaendet-att-insulin-gor-dig-fet-ar-en-stor-fet-logn/comment-page-4/#comment-9491
    https://traningslara.se/pastaendet-att-insulin-gor-dig-fet-ar-en-stor-fet-logn/comment-page-4/#comment-9467
    https://traningslara.se/pastaendet-att-insulin-gor-dig-fet-ar-en-stor-fet-logn/comment-page-1/#comment-9383
    https://traningslara.se/pastaendet-att-insulin-gor-dig-fet-ar-en-stor-fet-logn/comment-page-1/#comment-9388
    https://traningslara.se/pastaendet-att-insulin-gor-dig-fet-ar-en-stor-fet-logn/comment-page-1/#comment-9400
    https://traningslara.se/pastaendet-att-insulin-gor-dig-fet-ar-en-stor-fet-logn/comment-page-8/#comment-10038

    Som du kan se är det väldigt många som inte tar det Lustig säger som förenklingar. Lustigs videoklipp klistras in mer eller mindre överallt som någotslags bevis. Folk tror att det som Lustig säger är vetenskap. Att det är bevisar. Och de tror på den korkat förenklade illustrationen med staplarna med.

    KNJ: Tyvärr Jacob, jag tycker inte detaljanalyser passar sig på dessa små kommersiella klipp. Det är inte Vetenskapens Värld på SVT vi pratar om. Tror du inte att Biggest Loser-tittarna skulle tröttna om Lustig skulle sitta och diskutera citronsyracykeln och ATP i flera timmar?

    De hade säkert tröttnat. Men hade inte du tröttnat om du haft en av dessa lurade biggest loser deltagare som suttit med dig vid fikabordet och försökt ”berätta sanningen” för dig. Den sanning som de lärt sig via Youtube.

    Det här inlägget har haft några tusen läsare, så jag antar att det finns folk som faktiskt är intresserade av att lära sig varför med. Vill inte du det behöver du inte läsa här givetvis och kan gå vidare med att inta din kunskap via youtubeklipp som är ”extremt förenklade och generaliserade och vänder sig till kommersiell amerikansk TV för feta soffpotatisar som inte vet att McDonalds är onyttigt”

  29. Jacob Gudiol: Det här inlägget har haft några tusen läsare, så jag antar att det finns folk som faktiskt är intresserade av att lära sig varför med. Vill inte du det behöver du inte läsa här givetvis och kan gå vidare med att inta din kunskap via youtubeklipp som är “extremt förenklade och generaliserade och vänder sig till kommersiell amerikansk TV för feta soffpotatisar som inte vet att McDonalds är onyttigt”

    Det är precis det jag inte gör. Jag läser här för att se vad du har att säga och håller med dig i flera delar. Rent vetenskapligt så finns det inget som visar att insulin i sig självt skulle bidra till större fettinlagring. Tillsammans med leptin kanske det kan ge en viss störning av mättnadssignaler men leptin lär inte vara helt avgörande för all fetma. Jag tar inte små förenklade kommersiella klipp som någon detaljerad sanning.

    Jacob Gudiol: Som du kan se är det väldigt många som inte tar det Lustig säger som förenklingar. Lustigs videoklipp klistras in mer eller mindre överallt som någotslags bevis. Folk tror att det som Lustig säger är vetenskap. Att det är bevisar. Och de tror på den korkat förenklade illustrationen med staplarna med.

    Jag anser fortfarande att detta klipp endast handlar om leptin tillsammans med insulin. Du kallar insulindelen för nonsens vilket det inte blir om man tolkar honom rätt och ihop med leptindelen. Fortfarande extremt förenklat men klippet skall som sagt sannolikt vara enkelt och överpedagogiskt och därmed också tolkas på det sättet. Sedan håller jag med dig om att det är illa att vissa personer drar alldeles för stora växlar av Lustigs miniklipp. Mitt inlägg berodde dock på att jag anser att du själv drog för stora växlar och feltolkar. Men med allas inlägg som har klippen som argumentation mot dig så kan jag har en viss förståelse för din approach.

  30. KNJ: Jag anser fortfarande att detta klipp endast handlar om leptin tillsammans med insulin. Du kallar insulindelen för nonsens vilket det inte blir om man tolkar honom rätt och ihop med leptindelen.

    Det är inte teorin om att högt insulin påverkar signaleringen av leptin som är nonsens. Det är att Lustig påstår att detta är bevisat, det är det inte. Det är att Lustig påstår att hans forskning har visat det vilken den verkligen inte har gjort, han pratar fortfarande om sin pilotstudie trots att han gjort en större efterföljande mer rigorös studie där han inte fick det resultatet. Det är att Lustigt påstår……*en massa annat som jag också tar upp*

    När det gäller Lustigs teori att insulin blockerar leptin så har jag tagit upp en hel del kring det i inlägget jag länkar till.

    För att summera så kallar jag Lustigs framträdande i det här klippet för nonsens baserat på att han säger en väldig massa som inte stämmer eller som är överdrivet. Sen att han kan säga saker som möjligen stämmer och vissa saker som stämmer så blir ändå helheten nonsens, därav min rubrik.

  31. Det är det ingen som vet. Rodins studie är unik och försök att replikera den har misslyckats.

    Studies with exogenous insulin give mixed results. An early clamp study by Rodin et al (152) in 20 subjects found that high insulin concentrations, independent of changes in blood glucose, increase hunger ratings and fluid intake (8). However, results of the studies of Woo et al (153), Gielkens et al (130), Lavin (105), and Lavin et al (135) suggest that under euglycemic or hyperglycemic conditions, or both, insulin does not affect food intake or appetite

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15159223

    Här är ytterligare en studie till de som räknas upp i den referensen som visat samma sak:
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9530223

    Ibland blir resultat ”fel” av slumpen. Det är därför försök ska upprepas och då helst av andra forskargrupper så risken för att det är mätutrustning eller liknande som påverkar minimeras.

  32. Hej Guddi!
    Finns det någon korrelation mellan gl och mättnadskänsla? Givet ett livsmedel med ett relativt lågt gl, mättar ett sådant livsmedel bättre/sämre än ett livsmedel med ett relativt högt gl?

  33. Hallå Erkan!
    Korrelation finns det utan tvekan. Men frågan om det beror på GI i sig eller bara att produkter med högre GI generellt är mer raffinerade är väldigt svårt att svara på. Det är väldigt svårt att testa samma produkt och bara ändra GI på produkten.

    Sen finns det ju livsmedel med högt GI som mättar väldigt bra jämfört med många andra livsmedel med lägre GI. Potatis är ju ett lysande exempel där.

    Generellt så är dock mat med lågt GI bättre än mat med högt GI. Men att bara välja mat efter det tror jag kan bli fel.

  34. Hej Gudiol, du har väldigkt starka meninga om Lustigs uttalanden.
    En del delar du och en del förstår du inte, antar att när du inte förstår så har du försökt få svar på frågorna.
    rlustig@peds.ucsf.edu
    Han er mer en villig att diskutera, och tycker om när mam inte är enig.
    Mvh Sune.

  35. Jag hittade hans klipp o kollade på de första tre. Tog de som sanning då han är nån slags doktor.

    Sen sökte jag på ”Jacob Guido – Robert Lustig” så kommer denna artikeln upp….

    Trots att jag läst hela din artikel så kommer bara ihåg att du säger att R.Lustig har fel.
    Du skulle också behöva göra nåra snygga videoklipp som förklarar saker o ting 😀

    Ett problem jag upptäckt är att jag kommer ihåg hans videoklipps poänger men din text försvinner från minnet så jäkla snabbt :/ Beror säkert på att människor kommer ihåg bild o film mycket enklare än långa texter….

  36. Inom kommunikationsteori och psykologi kom man för länge sedan fram till att om man vill lyckas med att sprida ett politiskt eller faktabaserat budskap till en stor grupp människor – så måste man förenkla budskapet. Främst eftersom en mycket liten del av befolkningen har tålamod och kapacitet att ta till sig ett komplext och mer verklighetsnära budskap. Det räcker för övrigt inte med att förmedla ett enkelt budskap – det måste även appellera känslomässigt till den stora massan.

    Fördelen är att när man väl lyckats med denna del så kommer budskapet att reproducera sig självt och spridas med mycket hög hastighet och effektivitet.

    Lustig har själv fört denna typ av resonemang i en av sina föreläsningar och jämför då det ”fetmahot” han vill bekämpa med det s.k. ”klimathotet” (även där är det vetenskapliga bevisläget förvånansvärt skralt och motsägelsefullt trots alla påståenden om motsatsen…). Han erkänner där att forskning saknas i dagsläget men att vi inte har tid att vänta på facit medan nästa generation får diabetes. Målet som han ser det är att minska vårt beroende av processad mat.

    Personligen sympatiserar jag med den ståndpunkten och tror även att det är den lösning som skulle åstadkomma mest nytta för störst antal människor.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *