Finns det en metabol fördel? del I kolhydrater vs fett

Finns det en metabol fördel av att äta mindre fett eller kolhydrater
Den här artikeln tillhör en artikelserie på 3. Det här är del 1. Du hittar alla artiklarna i serien här: Metabol fördel

”metabol fördel”, ”Kalorihypotesen”, ”kalori in, kalori ut”, kärt barn har många namn.

Alla som är intresserade av kost har knappast kunnat undvika den stora debatten som pågår mellan lågkolhydratsförespråkare (Jag kommer bunta ihop alla dessa i LCHF, d.v.s. Low Carbohydrate High Fat, då det är främst de som hörs i svensk press) och diverse forskare som oftast arbetar för eller förespråkar råd från Statens Livsmedelsverk (SLV). Detta är en intressant debatt som tyvärr dock allt som oftast hålls på sandlådenivå. För er som inte är insatta så vill de som förespråkar LCHF att man ska minimera kolhydratintaget och istället äta mer fett medan de som argumenterar mot LCHF menar att det ökade fettintaget kan vara skadligt.

Det kommer säkert dyka upp flera inlägg som berör denna debatt i framtiden men i detta inlägg så kommer jag fokusera på det som många förespråkare av LCHF påstår, nämligen att man med en LCHF-kost kan gå ner i vikt trots ett kaloriintag som skulle ha resulterat i viktuppgång om kosten hade innehållit mer kolhydrater. Detta kallas populärt för ”the metabolic advantage” på engelska medan det på svenska brukar kallas för en metabol fördel.

För att göra detta inlägg något sånär lättläst så kommer jag bara ge siffror och länkar till abstrakt för alla studier. Om jag skulle skriva ut hela titeln så skulle denna text snabbt bara bli en enda lång referenslista. Jag kommer i denna första serie ENDAST att titta på olika fördelningar mellan kolhydrater och fett då det egentligen är där det finns en kontrovers. Jag kommer  möjligen senare att titta på vilket roll proteinintaget har i det hela.

Vilka är förespråkarna för en metabol fördel?

Den troligen mest kända internationella förespråkaren för en metabol fördel är för närvarande Gary Taubes, som med boken Good Calories, Bad Calories målade upp en bild där kolhydraterna (oavsett form) skulle vara grunden till det mesta, framför allt övervikt. Två av hans mest tydliga citat från boken där han uttrycker denna tes är

Consuming excess calories does not cause us to grow fatter, any more than it causes a child to grow taller. Expending more energy than we consume does not lead to long-term weight loss; it leads to hunger.

By driving fat accumulation, carbohydrates also increase hunger and decrease the amount of energy we expend in metabolism and physical acitivity

Finns det en metabol fördel?
Finns det en metabol fördel?

Kända förespråkare i Sverige är Sten Sture Skaldeman som säger att kaloriintaget är ointressant, Frank Nilsson som ofta håller föreläsningar tillsammans med Annika Dahlqvist, säger rakt ut att man får en metabol fördel av att dra ner på kolhydraterna.

Annika Dahlqvist själv verkar dock ha insett att folk inte alltid går ner i vikt på LCHF och hon rekommenderar dem som har svårt att gå ner i vikt att dra ner på kaloriintaget så lågt som 1120-1300 kcal.

Jenny Reimers, en läkare som verkar har svårt med matten (eller kostkunskaperna) då hon påstår att 1 dl potatis motsvarar 1 dl druvsocker, påstår i sin bok ”maten vi är gjorda för att äta” (gratis på nätet) att det bästa sättet att gå ner i vikt är att utesluta kolhydraterna. Hon nämner ingenting om kalorier.

Termodynamikens lagar

Termodynamikens lagar är det argument som används av flera på motsatt sida av debatten och princip så säger dessa att energi alltid bevaras. Denna lag gäller även för människan men det som ibland glöms bort av vissa är att kroppen inte hanterar olika makronutrienter på samma sätt.

Frank Nilsson beskriver detta bra i artikeln som jag länkade till ovan.

Naturligtvis gäller termodynamikens första lag, som säger att energin bevaras, men när det gäller biologiska system, som människokroppen, räcker det inte med termodynamikens första lag.

Man måste också ta hänsyn till termodynamikens andra lag, som hanterar det faktum att inget system är hundraprocentigt effektivt.

Det faktum att kroppen hanterar olika makronutrienter (proteiner, fetter, kolhydrater, vatten) på olika sätt öppnar upp möjligheten, rent teoretiskt, för en så kallad metabol fördel, d.v.s. att ett stort intag av en viss makronutrient kan leda till att kroppen blir mer eller mindre effektiv och detta bör, teoretiskt, kunna påverka ens kalori ut.

Vad studierna visar

När man titta på hurvida det finns någon metabol fördel så finns det två olika tillvägagångssätt. Det första är att man håller folk övervakade på en avdelning och kontrollerar precis allting de stoppar i sig så att kaloriintaget blir det samma mellan olika dietgrupper. Om det finns någon metabol fördel så borde de som äter en LCHF kost få en mer fördelaktig påverkan på sin kroppskonstitution. Den här typen av studier kommer jag hädanefter att kalla för kaloriräkningsstudier.

Det andra sättet är att man låter försökspersoner följa en viss diet under en utsatt tid och sen görs en mätning av deras metabolism, dvs deras kaloriförbrukning över en dag. I denna typ av försök bör man, om det finns en metabol fördel, se en större förbrukning av kalorier i LCHF gruppen. Den här typen av studier kommer jag hädanefter att kalla för metabolismmätningsstudier.

Studier som inte duger

Innan vi börjar titta på de studier som är gjorde på området så tänkte jag först ta upp en annan fråga som är precis lika viktig. Vilka studier som inte duger när man ska titta på om det finns en metabol fördel eller inte. Detta är studier där man inte har observerat deltagarna. Det är väldigt vanligt att man stöter på texter eller personer som påstår att det finns en metabol fördel för att sen få en referens till en studie där man inte har kontrollerat kaloriintaget.

Man behöver inte vara detektiv för att inse att folk inte alltid gör det som den blir tillsagda av doktorn
Man behöver inte vara detektiv för att inse att folk inte alltid gör det som de blir tillsagda av doktorn

Folk fuskar, så enkelt är det. Så inte ens de studier där man gett deltagarna deras matpaket för dagen för att sen släppa iväg dem på jobb eller till studierna duger. En ännu sämre typ av studie är de där folk själva får rapportera sitt matintag. Självrapportering av matintag är notoriskt för att vara felaktigt och förutom om man vill se matintag i stort i en väldigt stor population så uppfyller dem ett väldigt litet syfte.

Man tycker att det borde vara självklart att om man ska använda en studie som ett argument för en metabol fördel så ska försökspersonerna i den studien vara under observation så att det inte blir något fusk. Trots detta så använder sig livlinan av just denna typ av artikel när de argumenterar för en metabol fördel. Personerna i den studien fick ett matpaket varje morgon och sen var de fria att göra precis vad de ville. Det var alltså ingen som såg till att de faktist åt all mat de fick och att det inte åt något annat extra.

Feinman, en förespråkare för en metabol fördel i flera vetenskapliga artiklar, gör samma fel han med. Han väljer studier där man inte kontrollerat deltagarna.

I nästa del av denna serie

I nästa del av denna serie kommer jag att gå igenom de ”metabolismräkningsstudier” som är gjorde på området och titta på om dessa har kunnat påvisa någon skillnad i fördelningen mellan fett och kolhydrater.

Fortsätt läsa artikelserienFinns det en metabol fördel? -del II >>

20 thoughts on “Finns det en metabol fördel? del I kolhydrater vs fett

  1. Guddi (obs jag försöker INTE motbevisa dig)

    En skillnad mellan kolhydrater och fett protein kan vara energiförluster värme spillvärme eller att kroppen lättare kan hålla temperaturen uppe, (varma händer ger större energiförluster) man har mindre kläder på sig och kan då äta mer (det strider inte mot energilagarna, det är mätbart i ett slutet rum påvisbart)
    Många LCHFare säger att dom är varmare.

    Glöm inte att ta upp mättnad (har inte med energilagarna att göra) men kan förklara en del.

  2. Tjena Olle!
    Det kommer två inlägg till. Nästa inlägg kommer titta på precis det du nämner så titta in i morgon igen så får du ser vad man kunna påvisa i diverse studier.

    Mättnad kan förklara mycket i praktiken. Men det är ju ingen metabol fördel i sig. Det kommer dock en kort notis om detta i sista delen med.

  3. Det verkar som om länken till Feinmans artiklar (flera?) blivit lite tokig ovan. 🙂 Länken går till ETT enda abstract på PubMed. Men därifrån finns en bättre länk till t.ex. Feinman & Fine 2007, som dels är en review, och dels förutom termodynamiken även diskuterar kinetiska mekanismer, dvs den hormonella styrningen av in- och urlagring av energi i fettlagren.

    Även denna text noterar avsaknaden av en studie som mäter ALLA önskade variabler, den ger dock en teoretisk ram för hur man kan tänka kring en ev metabol fördel.

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17663761

    Feinman & Fine 2007 är gratis.

  4. Det verkar som om länken till Feinmans artiklar (flera?) blivit lite tokig ovan. 🙂 Länken går till ETT enda abstract på PubMed. Men därifrån finns en bättre länk till t.ex. Feinman & Fine 2007, som dels är en review, och dels förutom termodynamiken även diskuterar kinetiska mekanismer, dvs den hormonella styrningen av in- och urlagring av energi i fettlagren.

    Även denna text noterar avsaknaden av en studie som mäter ALLA önskade variabler, den ger dock en teoretisk ram för hur man kan tänka kring en ev metabol fördel.

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17663761

    Feinman & Fine 2007 är gratis.

    Hej Johan!
    Jag fixade så att det blev en länk till alla artiklar av Feinman, man får anstränga sig lite själv om man är intresserad.

    Allt Feinman har skrivit om en metabol fördel är antingen bara dumma, dvs han tar med studier där folk själv har fått rapportera sitt intag för att bevisa att det finns en metabol fördel, vilket givetvis är fel.

    Den andra typen av artiklar som han skriver om ämnet handlar om en massa teoretiskt babbel om hur olika makronuterienter används i kroppen och hur en kalori inte är en kalori. Att han orkar slänga ur sig en sån artikel nästan vart år är beundrandsvärt då det inte är någon som ifrågasätter eller bryr sig om det han skriver. Det han tar upp stämmer, det vet alla, men i praktiken så finns det inga bevis för att det spelar någon roll, det är kalorierna som bestämmer om du går ner eller upp i vikt.

    Feinman har en insändare med svar till artikeln is a calori a calori, jag rekommenderar dig att läsa dem.
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15531699

    För en ordentlig sågning och intressant läsning kan du även läsa texten They are all MAD av Anthony Colpo.

  5. Ja, Ditt intresse och Din ansträngning tar man inte fel på, nu går länken dit den säger! 🙂

    Nu har jag kollat, tidiga Feinman (2004) diskuterar möjliga extremt lågentropiska ämnen (hög ordning, svåra och energikrävande att tillverka) och att en sådan tillverkning skulle kunna påverka energiomsättningen inom ramen för andra huvudsatsen.

    Men mer nutida nyfikenhet (2007) gäller mekanismer för lagring och urlagring av energi (fett). Det är då Feinmans nyare grepp att studera system långt från jämvikt blir intressanta, t.ex levande system med god förmåga till energilagring. Termodynamiken blir då mer av beskrivande karaktär (huvudsatserna gäller), men inte särskilt förklarande.

    Det är här den styrda kinetiken kommer in i Feinman & Fine 2007, som Du numera länkar till.

    Antag en råttstudie där två grupper råttor som ätit samma andelar kolhydrat, fett, protein, dock olika mycket kalorier, väger lika mycket när de dör. Vad kan vi lära oss av den?

    a) andelar makronutrienter orsakade inte skillnaden i resultat?
    b) de som åt mindre kalorier måste väl ha gjort av med mindre kalorier?
    c) det finns många områden där råttor inte liknar människor?

    Antingen blir svaren triviala eller får vi förhandla bort frågan.

    Det man nog ska diskutera vad gäller ev metabola fördelar rör inte energibalanser eller energikvalitet, utan styrning. Man kan anstränga sig lite själv om man är intresserad, eller lämna det åt dem som bryr sig. 🙂

  6. Det är egentligen samma svar här som i inlägget i din förra tråd. Det finns inga studier som stödjer en metabol fördel på människor. Att diskutera råttor utan mer än halva sin bukspottskörtel och störd insulinproduktion är inte relevant.

    Jag skriver helt klart i del III att det mycket väl kan finnas en metabol fördel, jag hade tyckt att det varit kanon då det hade kunnat hjälpa många. Men det finns inget stöd för detta.

  7. Jag blir väldigt förvånad när jag läser detta. Det är väl redan bevisat att Atkins metod fungerar därför att man äter mindre om man går över till hans diet. Knepigt att det finns de som fortfarande hävdar motsatsen!

  8. Marcus:
    Jag blir väldigt förvånad när jag läser detta. Det är väl redan bevisat att Atkins metod fungerar därför att man äter mindre om man går över till hans diet. Knepigt att det finns de som fortfarande hävdar motsatsen!

    Vilka hävdar motsatsen menar du?

  9. Jag läste ju detta i texten ovan. Och på kostdoktorn diskuterar man också om det finns en ”metabol fördel”.

  10. Tjena Marcus!
    Jag tror att Nicklas missförstod dig. Han tolkade nog din kommentar som att du menade att jag påstod att det fanns en metabol fördel och att det inte berodde på att man äter färre kalorier med lågkolhydratskost.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *