LCHF vs kost med mer kolhydrater – vad är bäst för viktnedgång?

I kommentarerna till mina tidigare inlägg om Gary Taubes och alla dem felaktigheter som han sprider via sina böcker och föreläsningar uppstod det en hel del diskussion. Förutom att diskutera själva frågorna som jag tog upp i mina inlägg blev det även flera avstickar kring ämnen som jag inte direkt berörde i mitt inlägg. Ett av de större ämnena blev om lågkolhydratkost, eller LCHF, verkligen visat sig fungera bättre än andra dieter på längre sikt. Min ståndpunkt är att detta inte är visat med flera LCHF-förespråkare, med Andreas Eenfeldt (Kostdoktorn) i spetsen, menar att det är bevisat.

Om du är intresserad av hela diskussionen så är det bara att trycka här och följa de efterföljande kommentarerna. Eenfeldt fokuserade mycket på Hessions Meta-analys som jag redan kommenterat i mitt inlägg ”Kostdoktorn har svårt med hur man tolkar studier…” och jag kommer därför inte att göra någon längre genomgång av den här. Men bara kort kan jag berätta att den studien jämför högproteindieter mot lågproteindieter. Det som Eenfeldt kallar lågkolhydrat innefattar studier med över 40 E % från kolhydrater. Alltså knappast LCHF.

Jag tar även i inlägget ovanför upp att det finns en mycket bättre meta-analys som är noga med att endast inkludera studier där deltagarna verkligen ätit lågkolhydratkost. I denna studie såg man ingen statistisk skillnad i viktnedgång efter 1 år mellan lågkolhydratkost och en kost med fler kolhydrater. Eenfeldt säger att man inte kan använda denna studie då den är äldre och innefattar in nyare studier på området. Jag har redan bemött denna kritik i inlägget ovan men Eenfeldt envisas med att tjata om det. I en kommentar skrev han till och med att jag antingen var okunnig eller att jag medvetet spred vilseledande information.

Därför tänkte jag att det kan vara värt att skriva ytterligare ett inlägg om det hela. Det är faktiskt så att jag med hjälp av en bekant som är mer kunnig än mig på forskningsstatistik har gjort en ny meta-analys som innefattar även alla nyare studier och jag kommer visa resultatet i detta inlägg. Men först en liten diskussion kring svårigheten att jämföra mellan studier.

Problemet kring vilka dieter som verkligen jämförs

En meta-analys är i princip en sammanställning av flera andra likvärdiga studier. Det man gör är att man lägger ihop resultatet från alla studier och sen tittar man på hur det blir då. Fördelen med en meta-analys är att om studierna är lika i utförandet så kommer man att få ett stort försöksunderlag och ett mer tillförlitligt svar på sin frågeställning, i detta fall om lågkolhydraskost fungerar bättre än lågfettkost för viktnedgång på längre sikt.

Problemet med en meta-analys är att den är helt beroende av vilka data man stoppar in i studien. Om du inte verkligen stoppar in endast studier som jämfört lågkolhydratkost med lågfettkost så kommer du inte att få något svar på den frågan. På samma sätt är en meta-analys väldigt beroende av kvalitén på studierna som används. Lägger man till resultat från dåliga studier blir resultatet från meta-analysen dåligt.

Som du säkert förstår fungerar det på grund av framför allt den första orsaken inte att använda Hessions meta-analys som stöd för att säga att lågkolhydratkost ger bättre resultat än fettsnål kost på längre sikt. Detta eftersom Hession använt sig av studier som inte använt lågkolhydratkost i sin jämförelse.

Vad som jämförs med lågkolhydratkost är också viktigt. Något som inte Eenfeldt nämner i någon av sina lister och inlägg där han antingen tar upp Hessions meta-analys eller sina ”jag räknar antalet studier listor” är att det väldigt sällan är samma typ av diet som jämförs med lågkolhydratkost. När det gäller lågkolhydratkosten är det nästan alltid Atkins eller en mer generell ”low carbohydrate diet” där målet är att hålla kolhydraterna under typ 20-60 gram per dag under hela studietiden.

När det gäller dem mer fettsnåla varianterna kan det variera mycket mer från studie till studie. Det kan till exempel vara DASH, LEARN, Rosemary Conley, Zone, Ornish, ”low fat diet” eller medelhavsdiet. Av dessa sticker Zone, Rosemary Conley och Ornish ut då Zone förespråkar mindre kolhydrater än övriga, 40 E%, och Ornish samt Rosemary Conley förespråkar ett väldigt lågt fettintag, <10 E%.

Eenfeldt publicerade nyligen en 13-0 lista i viktnedgång där han tar upp alla studier där lågkolhydratkost har fått signifikant bättre resultat än lågfettkost. Eenfeldt har här valt att helt ignorera de studier som visat på ingen skillnad och han har dessutom själv valt vad som ska klassas som lågfett. I till exempel Shai et al. så fick medelhavsdieten med lika bra resultat som Atkins men Eenfeldt väljer att kalla det för seger eftersom den gruppen som bara kallades för lågfett fick sämre resultat. Att medelhavsgruppen åt 50 E % kolhydrater och fick samma viktnedgång som Atkins nämns inte.

Det samma gäller Gardner et al. som Eenfeldt också har med på sin lista. I denna studie fick Atkins endast signifikant bättre resultat än Zone vilket var den diet av dem övriga där man ska äta minst kolhydrater, 40 E %. Atkins fick varken bättre resultat än LEARN eller Ornish som både innebär att man ska försöka äta mer än 55 E % från kolhydrater.

Proteinmängden i dieterna

En annan, väldigt viktig faktor är proteinmängden i dieterna. Som vi tagit upp ett par gånger här på sidan finns det en hel del fördelar med ett högt proteinintag. Först och främst ger protein en ökad mättnad men det ger även andra fördelar i form av en liten ökad energiförbrukning och en ökad förlust av fettmassa och bevarande av muskelmassa (21). I tabellen här under har jag listat de studier som finns där lågkolhydratkost har vunnit över någon form av lågfettkost (22, 23, 24, 25, 26, 27, 2815, 18, 29, 30, 31). Jag skriver någon form då det som sagt finns lite tveksamheter kring jämförelserna i vissa, till exempel Shai et al. som jag nämnde här ovanför. I tabellen har jag lagt in proteinintaget för lågkolhydratgruppen och proteinintaget för gruppen med mer kolhydrater samt studietiden.

Skillnad i proteinintag i studierna där lågkolhydratskost gett bättre resultat än någon kost med mer kolhydrater
Skillnad i proteinintag i studierna där lågkolhydratkost gett bättre resultat än någon kost med mer kolhydrater

Som du kan se är det en betydande skillnad i proteinintag mellan grupperna i de olika studierna. Där finns egentligen bara tre undantag. Det första undantaget är Sondike et al. där skillnaden i proteinintag endast var 0,8 E %. Detta är också den studie av alla utförda som visat på störst fördel för lågkolhydratkost. I denna studie åt dock barnen i lågfettgruppen endast 12 E % fett så det man jämförde med var alltså en extremdiet åt andra hållet.

De två andra undantagen är Shai et al. och Gardner et al. som också är de två längsta studierna som enligt Eenfeldt visat på en fördel för lågkolhydratkost. I båda de här studierna var dock skillnaden i proteinintag mycket större de första månaderna. Efter tre månader var proteinintaget 7,6 procentenheter större i Gardner et al. och efter 6 månader 2,7 procentenheter i Shai et al. och det var också under just denna tid som det gick bättre för lågkolhydratgrupperna än de andra grupperna. Skillnaden är inte så stor i Shai et al. men sen samtidigt var där ingen signifikant skillnad i viktnedgång mellan lågkolhydratgruppen och medelhavsdietgruppen i den studien.

Jag tror inte på något sätt att proteinmängden i en kost är det enda som spelar någon roll. Men det är en viktig faktor och det finns studier där man visat att bara genom att byta ut en del av kolhydraterna eller fettet i kosten mot protein så sker det en större viktnedgång (2, 321), även när personerna fortsätter att äta efter hunger (1).

I en studie gjorde man en väldigt intressant jämförelse då man lät en grupp  äta det man kallade för High fat – Low Protein (HFLP) och en annan grupp low fat – high protein (LFHP) under 12 veckor. Fördelningen mellan dem två i fett och protein var 45-18 för HFLP och 29-34 för LFHP (4). Mängden kolhydrater var alltså den samma i de två grupperna. Tyvärr gav man också deltagarna förutbestämda menyer och tillhandahöll dem med 60 % av deras mat. Dessutom följde man upp deltagarna var annan vecka och om de inte gick ner i vikt enligt deras uppsatta mål korrigerade man menyerna för att uppnå en viktnedgång på 0,5-1 kg i veckan. Resultatet blev därför givetvis ingen signifikant skillnad i viktnedgång men det som är intressant är att man också frågade deltagarna om hur mätta de kände sig efter en av sina måltider. På detta mått var högproteindieten signifikant bättre. I princip samma resultat har uppnåtts när man jämför dieter med olika mängder protein där proteinet tagit plats för kolhydraterna (5)

Någon observant läsare har kanske märkt att jag endast inkluderat 12 studier i min lista här ovanför trots att Eenfeldt har 13 stycken i sin lista. Den enkla orsaken är att att den studie som jag uteslutit, Krebs NF et al. inte visade på något signifikant bättre resultat för lågkolhydratgruppen när studien var slut efter 36 veckor (6). Proteinintaget skiljde sig dock även 11 procentenheter i den studien.

En meta-analys som jämför lågkolhydratkost mot kost med fler kolhydrater

Okej, då är det dags för mig att redovisa resultatet från den uppdaterade meta-analysen. Först ska jag dock vara väldigt tydlig med vad som jämförs i denna analys. Alla studier ska vara över minst ett år, alla studier som är kortare än så är borttagna från resultatet. För mig är detta en självklarhet, om man ska diskutera vilken diet som är bäst att rekommendera folk så vill man givetvis veta vad som fungerar bäst på längre sikt. Vem som helst kan bita ihop några månader. Om studierna har varat i mer än ett år så har resultat från studiens slut inkluderats i analysen. Detta är inget standardbefarande i meta-analyser överlag men för mig känns det som den bästa metoden i detta fall.

För att kallas lågkolhydratkost anser jag att kosten i alla fall ska innehålla mindre än 30 E % kolhydrater. Detta är samma gräns som LCHF-magasinet satt upp där de kallar allting ovanför denna gräns för ”kolhydratbaserad kost”.

Vilken kost som ska jämföras med lågkolhydratkosten är svårare att avgöra då det som sagt finns en ett antal dieter som jämförts med lågkolhydratkost och i vissa studier har man jämfört lågkolhydratkost med mer än en av dessa. Det jag har valt är att utesluta Ornish och Rosemary Conley då dessa innehåller mycket mindre fett än de flesta andra dieter (~10 E %). Även Zone har jag valt att utesluta då den rekommenderar mindre kolhydrater än dem övriga, 40 E %.

I de studier där man jämfört lågkolhydratkost med flera av dem andra så har jag valt att jämföra med den av de andra dieterna som gick bäst. Detta val har jag gjort då alla dem andra dieterna rekommenderar 50-60 E % kolhydrater och mindre än 35 E % fett och den diet som gått bäst är därför den diet, som enligt mig, bäst visar hur man verkligen kan äta med den nämna makronutrientfördelningen. Dessa nivåer faller ju även inom Livsmedelsverkets rekommendationer för fett och kolhydrater (7) vilket ju oftast är dem som diverse LCHF-are brukar debattera med i media.

De studier som denna indelningen berör är:

  • Gardner et al. där jag jämfört med LEARN och Atkins. Ornish och Zone är därför inte med i jämförelsen.
  • Lim et al. där jämförelsen är mellan dieterna som kallades för ”very low carbohydrate” (4 E % kolhydrater) och ”high unsaturated fat” (50 E % kolhydrater). Gruppen som kallades för ”very low fat” där deltagarna bara fick äta 10 E % är därför inte med.
  • Dansinger et al. där jämförelsen är mellan Viktväktarna och Atkins. Ornish och Zone har valts bort.
  • Truby et al. där jämförelsen är mellan Atkins och Viktväktarna. Rosemary Conley och Slim Fast har valts bort.
  • Shai et al. där jag jämfört Medelhavsdieten med atkins. Den ”vanliga” lågfettgruppen föll bort här.

Att behöva välja bort studier är lite av en kompromiss men jag tycker ändå att de flesta bortvalen här ovanför känns ganska självklara. De dieter som har fallit bort ligger antingen inte kring 50-60 E % kolhydrater och <35 E % fett eller så innefattar de någon typ av måltidsersättning (Slim Fast). Undantaget är lågfettgruppen i Shai et al. där både Medelhavsdieten och lågfettgruppen passar in under kriterierna. Här blev det alltså den gruppen som gick bäst som valdes då den gruppen faktiskt visar vad som är möjligt.

Här under kan du se alla studier som passar in på dem kriterier jag satt upp här ovanför (8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20). Även viktnedgången för dem olika grupperna, skillnaden mellan dem två i viktnedgång, studietid och om skillnaden i viktnedgång var signifikant.

Långtidsstudier där man jämfört lågkolhydratskost med en kost lik SNR
De studier som varat längre än ett år där man jämfört lågkolhydratkost med en kost lik SNR. Ingen studie har visat på någon signifikant skillnad mellan uppläggen.

Det man genast kan se här ovanför är att det inte finns en enda studie som varat över ett år där lågkolhydratkost verkligen lett till en signifikant bättre viktnedgång än en kost mer lik SNR vid studiens slut. Om vi skulle ge oss på att börja räkna studier som vissa gillar att göra skulle resultatet bli 6-1-6 med osignifikanta resultat.

Inom verklig forskning och vetenskap ägnar man dock ingen tid åt att räkna studier utan det man gör är antingen en systematisk genomgång, så kallad review, eller ännu bättre, när studierna tillåter det, en meta-analys. Som jag nämnde tidigare har jag med lite hjälp gjort en sådan där alla studierna här ovanför inkluderats.

Meta-analys som jämför LCHF med en SNR-liknande kost
Meta-analys som jämför lågkolhydratkost med kost liknande den som livsmedelsverket rekommenderar. Resultatet visar på ingen signifikant skillnad mellan dem två dieterna. Tryck på bilden för att se en fullversion.

Att tolka resultatet från en meta-analys kan vara lite svårt om man inte lärt sig det men jag kan summera det med att det inte var någon signifikant fördel för någon av dieterna. En kost lik LCHF fungerar alltså enligt dagens vetenskap inte bättre för viktnedgång än en kost mer lik SNR på lång sikt. Totalt har det inkluderats över 1400 deltagare i studierna här ovanför så underlaget börjar bli ganska betydande.

Summering

Det finns inga övertygande bevis för att LCHF fungerar bättre än något annat på populationsnivå över längre tid. Jag är inte okunnig när jag skriver det och jag försöker inte heller medvetet att missleda er som läser här. Det är helt enkelt det som de studier som för närvarande finns visar och jag hoppas att detta inlägg har visat detta väldigt tydligt.

Individuella resultat för personer som fått följa olika dieter
Individuella resultat för personer som fått följa olika dieter

Personligen tycker jag att den praktiska nyttan av att jämföra olika viktnedgångsmetoder är ganska meningslös. Även om det skulle visa sig att någon diet ger något kilo extra i viktnedgång på längre sikt så skulle det vara ett resultat som rent praktiskt fortfarande är ointressant.

Problemet ligger i att få människor att följa en diet på längre sikt. För i alla dessa studier finns det oftast tydliga succéhistorier med personer som verkligen lyckats. Grafen här till höger visar de individuella resultaten efter 6 månader i Truby et al. (20).

Det man tydligt kan se är att det är individer som utmärker sig med en större viktnedgång än övriga på alla dieter. Om en viktnedgång ska lyckas tror därför jag att det gäller att hitta något som fungerar för olika personer. Att rekommendera samma sak till alla fungerar ju onekligen inte nått bra på lång sikt. I Truby et al. var det för övrigt Rosemary Conley som gick bäst även efter 1 år. I den dieten ska man äta efter hunger samtidigt som man ska undvika att äta i princip alla livsmedel med mer än 6 % fett.

109 thoughts on “LCHF vs kost med mer kolhydrater – vad är bäst för viktnedgång?

  1. Kan hålla med. Populationsnivå i detta fallet är ganska ointressant. Men däremot så fungerar LCHF bra på individ nivå för många. Man ska nog se mycket av tränings och dietböcker, som ren inspiration som får en att våga testa. Även om jag förstår och tycker det är bra med Jacobs inlägg att man ska granska allt kritiskt. Så tror jag att dessa inspirations-böcker fyller en viss funktion.

  2. Tack för ett intressant inlägg.

    Vore intressant om ni kunde skriva mer kring vilka faktorer som påverkar en lyckosam diet. Om nu fördelningen mellan fett/kolhydrater spelar mindre roll återstår många frågor. Ett ganska högt proteinintag verkar alltså viktigt vid sidan av kalorirestriktion?

    Jag gissar även att psykologiska variabler såsom stark motivation är viktig men också grundläggande personlighetsdrag. Exempelvis om man är målmedveten/disciplinerad kontra impulsiv. Har själv ganska svårt att hålla mig ifrån sötsaker och det vet jag delvis beror på jag generellt är ganska impulsiv.

    En annan reflektion. Att det finns en så stark kultur kring LCHF kan säkert göra att många som äter denna diet är extra motiverade att följa dieten och generellt undviker att äta för mycket kalorier. Det finns ju knappast någon motsvarande kultur kring lowfat.Om man starkt identifierar sig med en viss diet och kulturen kring den är man sannolikt också mån om att visa för sin omgivning att den fungerar. Därför tror jag många LCHF:are medveten eller omedvetet faktiskt snålar in på kalorierna lite extra för att kunna var ”levande bevis” på att det funkar.

  3. Man ska skilja på att ta något som inspiration (bra) och rena evangelismen (dåligt). Åtminstone jag drar öronen åt mig om någon börjar predika. tyvärr tror jag att evangelisterna inte kommer att lyssna. Den här gången heller. De har ju funnit Den Enda Sanningen, då ryms inte kritiskt tänkande.

  4. Bra skrivet Jakob. Jag tänkte på en grej, eftersom du är såpass kunnig angående kost så tycker jag att du och Niklas borde snickra ihop ett kostupplägg om ni har tid över, eftersom ni i stort sett följer vetenskapen så kan upplägget inte va dåligt.

  5. Bra inlägg som vanligt 🙂

    En liten rättelse bara…
    Rosemary Conley har en regel på 5% fett. Detta resulterar i runt 15E% då fet fisk och havre (som är ca 7% fett) är tillåtet. Skulle anta att quinoa också är tillåtet (6% fett). Ganska likt Clarence Bass kostupplägg kanske man kan säga (fast han är strikt ”whole foods” dock).
    http://www.rosemaryconley.tv/Weight-Loss/Diet/Rosemary-on-the-5-Fat-rule.aspx
    http://nutrition.doctissimo.com/weight-loss-diet-plans/low-fat-diets/rosemary-conley-s-low-fat-diet.html

  6. Mattias:
    Kan hålla med. Populationsnivå i detta fallet är ganska ointressant. Men däremot så fungerar LCHF bra på individ nivå för många. Man ska nog se mycket av tränings och dietböcker, som ren inspiration som får en att våga testa. Även om jag förståroch tycker det är bra med Jacobs inlägg att man ska granska allt kritiskt. Så tror jag att dessa inspirations-böcker fyller en viss funktion.

    Hej Mattias!
    Jag håller med dig om att böckerna kan uppfylla en funktion. Själv gillar jag verkligen att läsa träningsböcker där författarna ger sin syn på saken och försöker integrera teori till praktik.

    Men det är lite skillnad när man börjar vifta runt med informationen i officiella sammanhang och säger att saker och ting är bevisat. När man säger att forskare inom området som säger att viktnedgången inte visat sig vara bättre ”är dåligt pålästa eller väljer att blunda för ny vetenskap” som Kostdoktorn gjorde för några veckor sen, http://www.kostdoktorn.se/mer-kostdoktorn-i-norges-storsta-tidning

    När man gör det sistnämnda då har man gått från att vara en möjlig inspiratör till att vara den som faktiskt vilseleder folk. De som läser på Kostdoktorn tror ju faktiskt på det han skriver och sen börjar de de sprida vidare samma felaktigheter. Kostdoktorn till och med uppmuntar dem till det i slutet på sitt inlägg.

  7. Annica:
    Man ska skilja på att ta något som inspiration (bra) och rena evangelismen (dåligt). Åtminstone jag drar öronen åt mig om någon börjar predika. tyvärr tror jag att evangelisterna inte kommer att lyssna. Den här gången heller. De har ju funnit Den Enda Sanningen, då ryms inte kritiskt tänkande.

    Som LCHF:are anser jag att denna artikel är en självklarhet som inte motsäger LCHF så värst mycket då viktnedgången endast är en positiv bieffekt. Detta eftersom det positiva med att många känner sig friskare och piggare väger över. Jag känner flera som går på LCHF och då ser man helt klart att viktnedgången varierar stort. Som erfaren jojobantare så vet jag att många går ner lättare med Viktväktarna eller Extravaganza. Jag får dock bilden av att LCHF, ur ett längre perspektiv, har en betydligt större effekt för viktnedgången. En effekt som inte detta inlägg av Jacob alls kan visa. Jag har helt klart fått bilden av att LCHF medför en större motivation (på grund av ovan nämna fördelar) för att palla med kosten en längre tid vilket medför att LCHF faktiskt kan medföra en större viktnedgång om man istället då ser frågan via att titta på avhopp och jojobantning.

    Så, Annica, evangelisterna kan lyssna på detta men tyvärr för dig kommer det inte medföra någon större skillnad.

  8. Flipp: Vore intressant om ni kunde skriva mer kring vilka faktorer som påverkar en lyckosam diet. Om nu fördelningen mellan fett/kolhydrater spelar mindre roll återstår många frågor. Ett ganska högt proteinintag verkar alltså viktigt vid sidan av kalorirestriktion?

    Hallå Flipp!
    Vi har tagit upp de sakerna som vi tror är viktigast i boken rent innehållsmässigt i kosten. Vi har även tagit upp en del här på sidan. Fast sen beror ju en lyckosam diet på mycket mer än det man tänkt äta. Det är många vanor som behöver ändras. Där är det mycket individuellt.

    Flipp: En annan reflektion. Att det finns en så stark kultur kring LCHF kan säkert göra att många som äter denna diet är extra motiverade att följa dieten och generellt undviker att äta för mycket kalorier. Det finns ju knappast någon motsvarande kultur kring lowfat.Om man starkt identifierar sig med en viss diet och kulturen kring den är man sannolikt också mån om att visa för sin omgivning att den fungerar. Därför tror jag många LCHF:are medveten eller omedvetet faktiskt snålar in på kalorierna lite extra för att kunna var ”levande bevis” på att det funkar.

    Det finns visst motsatta kulturer. Fast idag i Sverige får de väldigt lite plats. Rosemary Conley som Michel nämner några kommentarer upp är ju en sådan kultur som är stor i England.

    Att folk medvetet skulle börja snåla in på kalorierna är ju en möjlighet och dessa personer finns säkert. Men det finns även studier som visat att folk i snitt spontant drar ner kaloriintaget till ungefär 60 % av deras vanliga när de börjar äta lågkolhydratskost. Så att många går ner i vikt och ändå håller sig mätta är nog den troliga orsaken till varför de flesta skriver som de gör.

  9. nesko:
    Bra skrivet Jakob. Jag tänkte på en grej, eftersom du är såpass kunnig angående kost så tycker jag att du och Niklas borde snickra ihop ett kostupplägg om ni har tid över, eftersom ni i stort sett följer vetenskapen så kan upplägget inte va dåligt.

    Hej Nesko!
    Ett exempel på hur en kost kan se ut både under bulk och deff finns i vår bok. Något mer schemaaktigt än så kommer du inte att se från oss.

  10. Michel Blomgren:
    Bra inlägg som vanligt :)

    En liten rättelse bara…
    Rosemary Conley har en regel på 5% fett. Detta resulterar i runt 15E% då fet fisk och havre (som är ca 7% fett) är tillåtet. Skulle anta att quinoa också är tillåtet (6% fett). Ganska likt Clarence Bass kostupplägg kanske man kan säga (fast han är strikt ”whole foods” dock).
    http://www.rosemaryconley.tv/Weight-Loss/Diet/Rosemary-on-the-5-Fat-rule.aspx
    http://nutrition.doctissimo.com/weight-loss-diet-plans/low-fat-diets/rosemary-conley-s-low-fat-diet.html

    Tack för den extra informationen Michel 🙂

  11. Niclas: På vilket sätt skulle Jacobs studiegenomgång inte fånga den effekten? Det var ju långtidsstudier med där. Eller var dessa inte tillräckligt långa. Du lutar dig tillbaka på anekdotisk evidens. Kan sätta rätt mycket på att LCHF dessutom inte har mindre avhopp och jojobantning. Detta borde säkert kunna kollas upp via de studier som finns.

    När det gäller psykiskt välmående finns ju en studie som tagits upp tidigare på bloggen: https://traningslara.se/bantningsmetoders-inverkan-pa-psykologiska-faktorer-en-uppmarksammad-studie/ Den vad ju inte direkt en fjäder i hatten för LCHF.

    Anledningen till att LCHF tros vara speciellt bra bland vissa individer tror jag till stor del beror på någon sorts placeboeffekt. Går man in hårt för ett kostupplägg och tror att det kommer förändra livet påtagligt leder det säkert ofta till självuppfyllande profetior. Är rätt säker på att man skulle kunna komma fram till samma upplevda effekter och drösvis med andekatoder av andra dieter. Det som behövs är bara några ”profeter” och en stark kultur kring det hela. Dietdebatten liknar faktiskt lite debatten om psykoterapi där KBT:arna fajtas mot psykodynamikerna. Kollar man på metaanalyser ger alla psykoterapier ungefär samma effekter, men anhängare från respektive läger envis med att inte erkänna detta. Utan försöker fortsätta hålla fast vid ett just deras skola är bäst.

  12. @Flipp

    För det första så är det inte alls något som Jacobs inlägg handlar om. Jag har inte läst alla studier så kanske nämner någon studie sådant. Men jag har fått bilden av att Jacobs studier är betydligt bättre än observationsstudier och då är alltså personerna utvalda och vet att de ingår i en studie och har då en tendens att följa dieten tiden ut. Avhopp och fusk med jojobantning borde alltså inte finnas med, i sådana fall kan varken Jacob eller Kostdoktorn använda dessa som några studier som styrker något, bara visa på något osäkert mönster.

    Jag tror också att en viss psykisk effekt kan finnas. Den effekten borde också då finnas när man är med i Viktväktarna. Eftersom jag tidigare har gått ner lika mycket på Viktväktarna som jag nu gjort med LCHF kan jag alltså jämföra dessa dieter utan att göra som du gör att bara sitta och tro saker på grund av något inlägg som Jacob har gjort. Självklart må man även rent generellt bra på viktnedgång via alla koster men jag har även märkt andra stora skillnader. Skulle dessa endast vara psykiska effekter så borde nog alla bli religiösa LCHF:are om tron kan försätta berg. Visst är det en personlig anekdot men jag vet att fler känner likadant. Min mage är alltid perfekt, det är en skillnad jämfört med andra dieter. Jag är aldrig förskyld mer än någon dag (jämfört med veckovis innan). Jag är piggare än förut. Jag sover bättre. Jag har blivit bra i mitt tidigare ”kroniska” problemknä. Mina tänder känns bättre och det ömmar inte längre. Att alltid känna en trevlig mättnad. Jag kan nog komma på ännu flera sådana saker. Att tro att alla dessa saker endast uppkommer via någon sorts tro är smått patetiskt. Vissa saker är rent självklara genom att minska överskott på omega 6, att få i sig bättre kost rent näringsmässigt än innan, få ett jämnare blodsocker med mera. Flipp, testa olika dieter istället för att sitta och tro blint på flummiga studier. Visst, vissa saker är nog psykiska men långt ifrån allt för då borde jag känna dem med Viktväktarna också.

    ”Och LCHF funkar inte för alla och en lagom mängd balanserad kost kan också funka bra.”

  13. @Flipp

    Visst, självklart finns det avhopp inom LCHF och självklart finns det jojobantare där med. Jag pratar förstås rent generellt och tror förstås inte att LCHF är någon mirakelmetod i alla lägen eller för alla. Men jag har ögon att se med och behöver inte alltid förlita mig på exempelvis någon bristfällig studie ifrån USA för att kunna se att motivationen av alla de jag känner som går på LCHF är betydligt större än de som går/gick på en annan diet. Och framför allt att de som inte behöver gå ner i vikt kör LCHF och mår bättre. Men visst, det är nog endast något religiöst sektigt som gör att LCHF funkar bra. Löjligt…

  14. Mkt intressant, tydlig och transparent information.
    Jag letade efter en angivelse hur man kommer fram till om skillnaden på resultaten är signifikanta eller ej. Fanns det någonstans?

  15. Niclas Sigstedt: En effekt som inte detta inlägg av Jacob alls kan visa. Jag har helt klart fått bilden av att LCHF medför en större motivation (på grund av ovan nämna fördelar) för att palla med kosten en längre tid vilket medför att LCHF faktiskt kan medföra en större viktnedgång om man istället då ser frågan via att titta på avhopp och jojobantning.

    En intressant observation kring kommentarerna till mina senaste inlägg är att LCHF-are påstår saker som går rakt emot varandra.

    Kostdoktorn påstår precis som du att LCHF är lättare att följa. Samtidigt skyller Kostdoktorn de dålig resultaten på lång sikt på dålig följsamhet. Du påstår istället att studierna inte kan påvisa det vilket ungefär är samma påstående.

    Så, vi har en diet som på kort sikt, 2-6 månader, antingen ger lika bra resultat eller lite bättre resultat än andra dieter. Du och Kostdoktorn påstår sen att denna diet är lättare att följa på lång sikt. Trots detta så sker raka motsatsen med resultatet efter dessa 6 månader. De andra dieterna får oftast bättre resultat än lågkolhydratkost de efterföljande månader. Eller rättare sagt så börjar oftast lågkolhydratsgruppen gå upp lite i vikt igen medan de andra grupperna behåller sin lilla viktnedgång.

    Det går helt enkelt inte ihop. Om en diet är lättare att följa och gör att du, går ner mer i vikt än på annan diet, blir mindre förkyld, får bättre mage, blir piggare än förut, får mindre ledbesvär, får bättre tänder, sover bättre, känner dig mätt hela tiden mm (du hade ju fler punkter ;)). Varför blir inte resultaten bättre än för en diet som du tydligen inte kan räkna upp något positivt med?

  16. Andreas:
    Mkt intressant, tydlig och transparent information.
    Jag letade efter en angivelse hur man kommer fram till om skillnaden på resultaten är signifikanta eller ej. Fanns det någonstans?

    Hej Andreas!
    Menar du resultatet i meta-analysen så står det längst ner till vänster. För att det ska vara signifikant ska det vara p<0.05. Om du vill veta mer om själva matten bakom finns det mycket info här, http://www.bmj.com/content/315/7121/1533.full

  17. Jag har lite svårt att kommentera ditt inlägg då du har blandat ihop mina tankar med Kostdoktorns.

    Guddi: Det går helt enkelt inte ihop. Om en diet är lättare att följa, gör att du, går ner mer i vikt än annan diet, blir mindre förkylningar, får bättre mage, blir piggare än förut, dina ledproblem ger mindre besvär, dina tänder blir bättre, sover bättre, känner dig mätt hela tiden etc (du hade ju fler punkter ). Varför blir inte resultaten bättre än för en diet som du tydligen inte kan räkna upp något positivt med?

    Det där med gå ner i vikt har jag aldrig påstått, det är Kostdoktorn. Jag skrev uttryckligen att ibland är andra dieter betydligt bättre för en snabb viktnedgång än LCHF. Jag säger alltså inte emot det du säger angående den frågan. Jag har dock bilden av LCHF så att säga kan komma ifatt ur ett längre perspektiv. Jag har i verkligheten sett personer köra Viktväktarna i ungefär ett halvår till ett år. De har gått ner mycket men har sedan en tendens att gå tillbaka till ”normaldiet” och gå upp igen. Samma effekt kan ses i LCHF men jag ser även en större tendens att köra vidare med kosten trots att det ibland kan gå relativt sakta med viktnedgången och kan då med andra ord gå ifatt när de andra börjar gå upp igen. Ett par kvinnor jag känner som kör LCHF är relativt missnöjda med viktnedgången de förväntade sig men kör vidare ändå utan att byta diet för att de känner sig så friska och pigga. De låter vikten gå ner i den takt den vill. Jag har sett folk jojobanta med Viktväktarna i 20 år för att sedan lyckas bättre med LCHF på ett par år bara för att de inte lägger av lika lätt. Det skulle krävas en lång observationsstudie på en befolkning för att titta på detta och det räcker alltså inte med någon studie på något år på några övervakade personer. Jag säger dock inte att min teori stämmer men det är bilden jag får. Ofta kör man inte vidare med Viktväktarna när man nått sin målvikt men på grund av hälsoskäl kör vissa gärna vidare med LCHF trots nådd normalvikt. Oftast en lite mindre strikt LCHF ibland bör dock tilläggas med något enstaka ”fusk” vid speciella tillfällen.

  18. Tack för en bra artikel och en riktigt bra referens att luta sig mot i framtida debatter.

  19. Haha, nu börjar det likna något, mr Jacob ”jag gillar inte vad andra meta-analyser visar så jag gör min egen” Gudiol!

    Mycket intressant inlägg och jag ska senare när jag ha tid granska det mer i detalj. Men det som sticker i ögonen direkt är viljan att hela tiden hitta sätt att få så dåliga siffror som möjligt för lågkolhydratkost. Svagheten med meta-analyser är ju just urvalet. Är man inte objektiv där så blir resultatet därefter…

    Det mest komiska exemplet:
    ”I de studier där man jämfört lågkolhydratkost med flera av dem andra så har jag valt att jämföra med den av dem andra dieterna som gick bäst. ”

    En statistister skulle himla med ögonen åt denna uppenbara metod att dölja fördelarna för lågkolhydratkost.

    Det finns mycket mer att anmärka på – längre kommentar kommer senare. Men trots allt sådant slutar resultatet ändå med en (icke-signifikant) fördel för lågkolhydratkosten.

  20. Doc: ”jag gillar inte vad andra meta-analyser visar så jag gör min egen” Gudiol!

    Snarare, ”jag vet vad tidigare meta-analyser visat men då Kostdoktorn ljuger om det och människor av någon anledning tror på honom får jag väl visa ännu tydligare vad dagens vetenskap verkligen visar”

    Doc: Mycket intressant inlägg och jag ska senare när jag ha tid granska det mer i detalj. Men det som sticker i ögonen direkt är viljan att hela tiden hitta sätt att få så dåliga siffror som möjligt för lågkolhydratkost. Svagheten med meta-analyser är ju just urvalet. Är man inte objektiv där så blir resultatet därefter…

    Det är mycket möjligt att du återkommer med fler markering av ordval och detaljer. Något fakta är jag dock säker på att du inte kommer tillbaka med. Jag är i princip 100 % säker på att jag valt ut precis alla studier som är publicerade och går att finna via Google Schoolar och medline.

    I övrigt är det du som hela tiden försöker hitta nya sätt att få bra siffror för lågkolhydratskost. Jag har redovisat siffrorna precis som de är istället. Vilket visat sig ganska tydligt då jag har påpekat mängder av brister i dina redogörelser medan du aldrig hittat någon brist i mina utan hänger upp dig på någon formulering eller den mest klassiska, en titels namn istället för dess innehåll 🙂

    Doc: ”I de studier där man jämfört lågkolhydratkost med flera av dem andra så har jag valt att jämföra med den av dem andra dieterna som gick bäst. ”

    Motiveringen till varför finns i inlägget. Jag tycker den är väldigt tydlig till varför jag valt de grupper som jag valt. Du kanske ska kommentera motiveringen istället om du har något att invända?

    Doc: Men trots allt sådant slutar resultatet ändå med en (icke-signifikant) fördel för lågkolhydratkosten.

    Ojsan, hur kommer detta sig? För bara en vecka sen så var den som påstod det du skriver här ovanför antingen okunnig eller så försökte han/hon medvetet missleda folk? Du la ner ett bra antal inlägg på att förklara detta. Låt mig friska upp ditt minne med någa citat från endast denna månad. Om du vill så kan jag leta upp mängder av fler citat från de senaste 18 månaderna ungefär då du fortsatt att ignorera det jag sagt till dig och fortsatt att skriva saker som de här under:

    Andreas Eenfeldt 5/7-2011

    Det är inte OK att ”experter” ännu förnekar att mängder av nyare studier av högsta klass visar bättre viktnedgång med lågkolhydratkost. Det är dags för dem att ta vetenskapen på allvar.

    Andreas Eenfeldt 15/7-2011

    Doc: Det är intressant att även just efter kritik för att du körsbärsplockar siffror som passar dig (#253), och till och med underdriver de sämsta du kan hitta, så gör du exakt samma sak igen.

    Andreas Eenfeldt 15/7-2011

    Doc: Det är helt tänkbart att det finns undantag förstås. Men i genomsnitt är det tydligt att lågkolhydratkost har visats ge statistiskt signifikant bättre resultat såväl efter 3, 6, 12 och 24 månader.

    Andreas Eenfeldt 16/7-2011

    Doc: Fel igen, vilket jag trodde du visste. Är det inte dags att sluta att kroniskt underdriva fördelarna med lågkolhydratkost snart?……
    Jag vet att du personligen inte tycker att skillnaderna är stora nog för att bry sig om. Men då bör du skriva det, inte bara felaktigt skriva ”ingen skillnad”. Vore inte det mer ärligt?

    Andreas Eenfeldt 16/7-2011

    Doc: Som talesättet går: Du har rätt till dina egna åsikter, men du har inte rätt till dina egna fakta

    Signifikanta skillnader försvinner inte för att du inte vill se dem.

    Jag finner detta enormt ironiskt med tanke på din aktuella granskning av Gary Taubes. Kanske borde du börja ställa samma krav på dig själv?

    Andreas Eenfeldt 16/7-2011

    Doc: En nyare metaanalys (Hession) visar statistiskt signifikant bättre värden för lågkolhydratkost såväl efter sex som efter tolv månader. Efter den publicerades har ytterligare en studie (Shai) visat statistiskt säker fördel för lågkolhydratkost efter 12 månader.

    Detta utan att ens nämna fördelarna för lågkolhydratkost när det gäller riskfaktorer.

    Att kalla det för ”ingen skillnad” är helt enkelt fel. Det är däremot OK att skriva att du inte litar på fynden pga X, Y och Z. Som sagt, dina egna åsikter får du gärna ha.

    Andreas Eenfeldt 17/7-2011

    Doc: Att bara välja ut en siffra ur denna gamla analys och ignorera alla nyare studier och en nyare metaanalys är i bästa fall okunnigt, och i värsta fall medvetet vilseledande.

    Andreas Eenfeldt 18/7-2011

    Doc: Varför? Tja, jag trodde att du var intresserad av nyare studier som motsäger din teori.

    Tydligen hade jag fel. Därmed är det, som du säger, inte mycket kvar att diskutera.

    Andreas Eenfeldt 18/7-2011

    Doc: Guddi,
    Whatever you say. Fortsätt du att vinkla ett delresultat ur en gammal analys. Låtsas som om det regnar, och ignorera de nyare studier som visat att råd om strikt lågkolhydratkost ger signifikant mer viktnedgång även efter 12 månader.

  21. En studie, visar kanske samma viktförändring. Men visar den hur vägen dit egentligen var?

    Jag har inga problem med att acceptera att olika kostmodeller ger samma viktförändring vid samma kaloriintag.

    Jag tror självklart att min viktminskning på ca 20 kilo skulle vara likadan om jag varit med i en studie på kost och jag lottats i en grupp med mer kolhydrater.

    Varför? Jo, för att jag hade tvingats att följa kostmodellen så länge studien pågick och jag hade gjort uppoffringen för vetenskapen!

    Skillnader jag upplever (anekdotvarning)!
    Idag, på lågkolhydratkost upplever jag följande skillnader jämfört med den mer kolhydratrika kost jag åt för 5,5 år sedan (Gi-tänk). Jag kan lätt minska mitt kaloriintag, eftersom jag inte känner samma hungerdug/blodsockerdippar. Tidigare var jag i stort sett tvungen att dricka chokladdryck (eller annat sött) på eftermiddagarna för att kunna fokusera blicken på skärmen. Hunger var en vanlig känsla som numera är obefintlig. Efter lunch och middag kom det ofta en stark trötthet (ofta soffläge). Inget av det jag kände tidigare är kvar på lågkolhydratkost.

    Obs! Detta gäller för mig och för många av oss som fastnat för lågkolhydratkost. Att det finns skillnader märker jag dagligen i umgänget med männsikor som behöver stoppa sött i munnen regelbundet för att fungera optimalt. Detta gör att det är lätt att fortsätta år efter år på lågkolhydratkost, ang det här med följsamhet.

  22. Det är OT,
    men jag reagerar över att många som käkar enligt LCHF säger att dom är mätta, inte hungriga osv. Va fasen, jag är sk*t hungrig långt innan jag ”borde” bli det….om man jämför med andra som äter enligt kosten då. : P Antar att jag får leva med det. Möjligtvis sänkning av leptiner eftersom några kg plötsligt runnit av? Hm.

  23. LCHF fungerade bra för mig. Men för att testa så skall jag nu börja Viktväkta lite för att se om det fungerar lika bra det.

  24. Under-hundra

    Vad blir det för skillnad? minimalt med fett osv, räkna points?

  25. Wille: En studie, visar kanske samma viktförändring. Men visar den hur vägen dit egentligen var?

    Jag har inga problem med att acceptera att olika kostmodeller ger samma viktförändring vid samma kaloriintag.

    Jag tror självklart att min viktminskning på ca 20 kilo skulle vara likadan om jag varit med i en studie på kost och jag lottats i en grupp med mer kolhydrater.

    Varför? Jo, för att jag hade tvingats att följa kostmodellen så länge studien pågick och jag hade gjort uppoffringen för vetenskapen!

    Hej Wille!
    Dina förklaringar skulle varit rimliga om det varit så att folk faktiskt följt dieterna. Men om du tittar på siffrorna för faktiskt viktnedgång i den röda tabellen i inlägget så ser du att deltagarna i snitt gått ner väldigt lite i vikt. Det är alltså följsamheten som är problemet. Så om du varit med i en av de här studierna hade du varit ett undantag. I snitt är det dock väldigt väldigt få som följer de dieter de fått tilldelade.

    Följsamheten varierar ganska ordentligt beroende på hur mycket stöd deltagarna får. I vissa av studierna som tex Shai et al så har ju deltagarna fått maten serverad på lunchen så de kunde följa sin diet där. Samtidigt hade de regelbundna samtal med dietist under studietiden. Där var följsamheten något bättre än vanligt. I Iqbal et al. var upplägget det motsatta, deltagarna fick minimalt med stöd och de följde då dieterna väldigt dåligt mer eller mindre redan från början. Trots att de alltså var med i en studie.

    Det jag har svårt att förstå är att om nu alla skulle uppleva de förbättringar med lågkolhydratskost som du och flera här inne uttryckt så borde ju följsamheten i alla fall bli något bättre i lågkolhydratsgruppen.

    Låt oss säga att normalt följer 10 % av alla studiedeltagare den diet som de blivit givna över ett år*. Resterande 90 % följer dieten från mindre bra till uselt. Om vi sen ger dem en annan diet som till skillnad från den förra dieten ger alla de fördelar som du mlf tar upp. Då borde väl följsamheten öka något i alla fall?

    Och med tanke på att lågkolhydratskost då faktiskt gett lite bättre viktnedgång på kort sigt i ett par studier så borde ju resultatet bli ännu tydligare på längre sikt. Nu blir det istället tvärt om. Alltså är det något som inte stämmer i det som påstås.

    Jag skulle gissa på att du och de andra som är här inne och drar sina anekdoter är de personerna som denna diet passar perfekt. Ni har hittat något som passar er i eran livssituation och ni hade tillhört de där 10 % som fortsätter att följa dieten. Ni har dock helt missat att ni inte är representativa för alla, att det fortfarande är så att 90 % inte klarar/vill/kan följa dieten på längre sikt.

    Rent teoretiskt kan det faktiskt även vara så att fler följer lågkolhydratskosten men de går inte ner i vikt. Just för att man ignorerar kalorierna i dessa upplägg. Men tittar man på det rapporterade matintaget för studiedeltagarna så verkar det som att det är följsamheten som förstör.

    *Siffrorna 10 % och 90 % är helt påhittade, men jag tror nog det ligger däromkring eller lägre.

  26. complete: Vad blir det för skillnad? minimalt med fett osv, räkna points?

    Jag vet inte riktigt än 🙂
    Pointsräkning blir det ju, men jag tänker nog inte köra minimalt med fett. Fett i mat är bra för det är helt enkelt gott 😀

    Men jag får väl se vad jag har att röra mig med (pointsmässigt) och sen anpassa mig.
    Det finns flera anledningar till varför jag provar, men en viktig del är att jag har svårt att veta exakt hur mycket jag äter, och det är rätt bra att få koll på det.

  27. CharlotteThe..
    Det tog över två veckor och upp emot två månader att komma till det här läget av ohungrighet för mig. Men detta är nog väldigt individuellt.

    under-hundra
    Jag viktväktade för 17 år sen och då var jag konstant hungrig och som dom flesta gick jag upp alla kilon i rasande fart när jag gav upp. Inte alls konstigt att man var hungrig eftersom det på den tiden var kalorifattig nollfettkost. Det kan vara annorlunda idag.

  28. Niclas: Vetenskapliga studier är alla gånger bättre än att hänvisa till anekdoter som du gör. Vetenskapliga studier är inte flummiga. Det finns såklart mängder med problem inom vetenskapen men det är ändå en vida överlägsen kunskapskälla om man ska tala om någon form av generell kunskap. Att testa själv kan man förstås göra och då får lite mer hum om vad som funkar för en själv. Det verkar ju dock som att många LCHF:are tror att den kosten är bäst för de flesta (inte bara för dem själva).

  29. Guddi,
    Jag tror att även om alla i studierna fick all mat serverad och följsamheten skulle uppgå till nästan 100% så hittar man inga större vinster för Lågkolhydratkost jämfört med annan kost när det gäller vikten.

    Men när det gäller problematiken med dålig följdsamhet så kan den nog bara bli bättre när det gäller lågkolhydratkost eftersom vi succesivt omvärderar fettets nackdelar till en mer neutral energikälla (kanske till och med positiv). Själv var jag lite osäker på om detta var rätt kost i hela två års tid. Det var då vi som fyllde 40 i kommunen fick göra tester med tanke på risken för hjärtsjukdom. Jag hade bäst värden av alla i min åldersgrupp (kolesterol, blodtryck, blodsocker).

    När fler får reda på sådant så kan nog följdsamheten öka något.

    Jag vet inte varför viktnedgången inte blir bättre på lång sikt. Kanske att folk nöjer sig och blir mindre följsamma, dvs man hittar en balans mellan Lågkolhydratkost och livets goda utsvävningar.

    Personligen så tycker jag att det bästa man kan göra oavsett vad studier visar är att testa själv vad som fungerar. Som medlem i ett kostneutralt viktforum sedan snart 5 år tillbaka kan jag se hur ofta de som väljer olika lågkaloridieter kommer tillbaka för omstart. Jag försöker ibland berätta att jag höll på likadant i 16-17 års tid innan jag hittade rätt modell för mig. Dock är det fortfarande väldigt många (de flesta) som inte vill öka på fettdelen i sin kost. Många opererar sig hellre än att äta den vämjeliga fettkosten (trots att jag föreställer den som en Nachotallrik utan nachochips och med lite med ost och Creme Fraiche).

  30. Alltid lika intressant detta ämne. Är det någon som tar hänsyn till hur man mår vid dessa olika dieter, bara hur mycket man går ner.

    Äter inte helt och hållet low-carb, men sedan jag uteslöt bröd, ris, pasta och potatis. Samt att jag istället började äta mer fett och kött så har jag helt plötsligt en mage som mår bra. Mycket mindre huvudvärk, och blir väldigt sällan trött på dagen.

    Varför är det på detta sätt? Så fort jag fuskar och käkar exempelvis potatis när man är bortbjuden så blir jag en gasbomb.

    Sen vad man går ner mest på skiter jag i fullständigt då jag inte är det minsta överviktigt utan har en hyffsat tränad kropp. Kan det inte handla om hur man mår på en kost istället? Tycker det är viktigare än X kilo tappade.

  31. Wille: Jag viktväktade för 17 år sen och då var jag konstant hungrig och som dom flesta gick jag upp alla kilon i rasande fart när jag gav upp. Inte alls konstigt att man var hungrig eftersom det på den tiden var kalorifattig nollfettkost. Det kan vara annorlunda idag.

    Ja, det är ju en av anledningarna att jag testar. Hur hungrig kommer jag vara? Jag är dock relativt sällan hungrig någon längre tid. Visst blir jag hungrig, men det går över relativt fort även om jag inte äter.

    Vad jag förstått ang VV så är det ganska stor skillnad på deras ProPoints-system. Jag kommer skriva om min förmodade nedgång på min blogg (tryck på namnet). Förhoppningen är att jag får igång matlagningen och glädjen till maten (oxymoron?) med Viktväktarna samt att jag tar ett par rejäla kliv till under hundra kilo

  32. Guddi: ”I de studier där man jämfört lågkolhydratkost med flera av dem andra så har jag valt att jämföra med den av dem andra dieterna som gick bäst. ”

    Motiveringen till varför finns i inlägget.

    Det spelar ingen roll vilka motiv du kan hitta på. Om du i studier med många olika upplägg bara räknar den av konkurrenterna till lågkolhydratkost som gick bäst så snedvrider du godtyckligt resultaten till lågkolhydratkostens nackdel. Det lär de flesta av dina kunniga läsare snabbt genomskåda.

    Det är som att i Finnkampen låta Finland ha tre deltagare i flera grenar, medan Sverige bara får ha en deltagare per gren, och så bara räkna med den bästa av finnarna. Det är knappast en rättvis jämförelse.

    Vill du vara rättvis i din meta-analys så får du förstås ta genomsnittet av konkurrenterna.

    Guddi: Om studierna har varat i mer än ett år så har resultat från studiens slut inkluderats i analysen. Detta är inget standardbefarande i meta-analyser överlag men för mig känns det som den bästa metoden i detta fall.

    Haha, ja jag undrar just varför det ”känns” bättre för dig? Inte möjligen för att de längre studierna (som Foster 2010, Shai, Dyson) råkade visa bättre resultat för lågkolhydratkost efter 12 månader?

    Detta är ytterligare ett uppenbart exempel på bristande objektivitet och letande efter siffror som passar dina förutfattande meningar.

    Om du rättar till ovanstående (och gör jämförelsen någorlunda rättvis) så skulle jag ta den på allvar, då vore den mycket mer intressant.

  33. Flipp:
    Niclas: Vetenskapliga studier är alla gånger bättre än att hänvisa till anekdoter som du gör. Vetenskapliga studier är inte flummiga. Det finns såklart mängder med problem inom vetenskapen men det är ändå en vida överlägsen kunskapskälla om man ska tala om någon form av generell kunskap. Att testa själv kan man förstås göra och då får lite mer hum om vad som funkar för en själv.

    Ja, Flipp, vetenskapliga studier är helt klart bättre än anekdoter. Detta gäller framför allt när de är väldigt säkra på sin sak och kan visa allt helt tydligt. Ofta är dock inte så fallet. Istället får man ta en studie som ungefär representerar något förhållande i det verkliga livet och sedan tolka in den i det verkliga livet. Ibland går det att vrida och vända på sådana tolkningar lite hur som helst. Om jag exempelvis har läst att omega 6 är inflammationsökande, jag minskar drastiskt på omega 6 och ökar omega 3 och samtidigt blir jag bra i mitt knä. Min personliga anekdot blir att det beror på bättre fetter. Det finns dock ingen studie om problemknän och omega 6 så jag får helt enkelt tolka in det själv. Du kan dock inte heller bevisa motsatsen då det antagligen inte finns studier på området så då kvittar det om vetenskapen skulle vara mer pålitlig då de inte existerar för detta exakta fallet, bara mer generella omega 6-studier. Men vissa verkar då mer lita på en studie om hjärntvätt och tro på den mer än omega 6. Visst, du får tro vad du vill.

    Flipp: Det verkar ju dock som att många LCHF:are tror att den kosten är bäst för de flesta (inte bara för dem själva).

    Detta börjar bli riktigt tröttsamt. De flesta LCHF:are här och i den senaste Gary Taubes-debatten håller uttryckligen med om att LCHF inte funkar för alla. Trots detta skall många anti-LCHF:are alltid påpeka detta hela tiden. Vilka är rabiata egentligen? Snart får vi kalla anti-LCHF för en sekt som ständigt matar oss med samma budskap om och om igen att LCHF inte funkar för alla trots att varenda LCHF:are redan säger detta. *Gäääsp*

  34. Jacob,
    Om du kan slita dig från fantasifulla sifferbearbetningar så kanske du vill kommentera faktumet att 14 jämförande studier visar statistiskt signifikant bättre viktnedgång med råd om lågkolhydratkost… efter såväl 3, 6, 12 som 24 månader. Tack för tipset om nummer 14 för övrigt:

    http://www.kostdoktorn.se/mer-kostdoktorn-i-norges-storsta-tidning

    Du får gärna upplysa mig om det fanns någon studie som visade signifikanta resultat åt motsatt håll. Annars är ställningen till synes 14 – 0 till lågkolhydratkostens fördel.

  35. Doc: Om du i studier med många olika upplägg bara räknar den av konkurrenterna till lågkolhydratkost som gick bäst så snedvrider du godtyckligt resultaten till lågkolhydratkostens nackdel.

    Det har jag inte gjort. Till exempel har jag uteslutit Rosemary Conley från Truby et al. trots att den gav bäst resultat av alla dieter i den studien. Jag har istället använt gruppen som åt enligt viktväktarna trots att de gick sämre i studien.

    Det jag har gjort är alltså att jämföra lågkolhydratskost med en kost där fördelningen är lik den som SNR rekommenderar. Den enda gången som en diet uteslutits som skulle passat in på den jämförelsen är Shai et al.

    Som sagt, inklusionskriterierna står i inlägget. Allt det jag skrivit här ovanför står i inlägget. Du hänger bara upp dig på ett ord/en mening då du inte har något bättre att komma med. Precis som i mina inlägg kring Taubes tidigare.

    Doc: Det är som att i Finnkampen låta Finland ha tre deltagare i flera grenar, medan Sverige bara får ha en deltagare per gren, och så bara räkna med den bästa av finnarna. Det är knappast en rättvis jämförelse.

    Jo, min jämförelse är rättvis. Ska man påstå att Sverige har den bästa idrottaren av Sverige (lågkolhydratskost) och Finland (SNR-lik kost) så måste man givetvis jämföra honom med de idrottare som finns i Finland.

    Det jag gjorde i min analys är främst att jag uteslutit danskar och norrmänn, för de hör ju inte hemma i en finnkamp 😉 Sen i en av ”tävlingarna” fanns det två finnar. Då valde jag att jämföra svensken med den bästa finnen. Jag kan ju inte ta något slags genomsnitt av finnarnas resultat och jämföra det med svenskens resultat och sen säga att den svenska idrottaren är bäst.

    Slutsatsen då kan ju då bli lika fel som att säga att Bolt inte är snabbast i världen för att jamaicas lag inte vinner i 4x100m stafett 🙂

    Doc: Haha, ja jag undrar just varför det ”känns” bättre för dig?

    Vill man veta långtidsresultat ska man givetvis ta de längsta resultat man kan kan finna. Känns självklart för mig. Finns liksom ingen orsak att begränsa sig till 12 mån. Dessutom redogör vissa av de längre studierna inte för resultatet efter 12 månader.

    Doc: Inte möjligen för att de längre studierna (som Foster 2010, Shai, Dyson) råkade visa bättre resultat för lågkolhydratkost efter 12 månader?

    Nä, min motivering till varför kan du läsa ovanför.

    Inget av resultaten var signifikant för de tre studierna du räknar upp efter endast ett år heller. Sen var trenden den motsatta för Lim et al., där blev resultatet gick i lågkolhydratgruppens fördel de sista 3 månaderna men jag körde på sista datumen där ändå. Det samma gäller för Iqban et al där resultatet var mer i fördel för lågfett efter 1 år men jag körde ändå på 2 års resultatet.

    Men vill du göra om mina uträkningen och begränsa dig till resultaten efter 12 månader får du gärna göra det. Du kommer att komma fram till precis samma resultat, ingen signifikant skillnad.

    Doc: Tack för tipset om nummer 14 för övrigt:

    Varsågod, men tyvärr så är ju inte resultatet i Krebs NF, et al. signifikant så du för göra om listan till 13-0 igen 😉

    Men jag ska vara snäll mot dig Doc. Vill du ha fler studier med betydelselösa korttidsresultat så har du en bra lista här. 16 studier med signifikant resultat för lågkolhydratskost. Man tycker ju att du som ”expert” borde känna till dem sen tidigare men ju mer man lär känna dig desto mer inser man att du faktiskt har väldigt dålig koll på området.

    1. Aude YW, et al. The National Cholesterol Education Program Diet vs a Diet Lower in Carbohydrates and Higher in Protein and Monounsaturated Fat. A Randomized Trial. Arch Intern Med. 2004;164:2141–2146.
    2. Brehm BJ, et al. A Randomized Trial Comparing a Very Low Carbohydrate Diet and a Calorie-Restricted Low Fat Diet on Body Weight and Cardiovascular Risk Factors in Healthy Women. J Clin Endocrinol Metab 2003;88:1617–1623.
    3. Brinkworth GD et al. Comparative effects of very low-carbohydrate, high-fat and high-carbohydrate, low-fat weight-loss diets on bowel habit and faecal short-chain fatty acids and bacterial populations. Br J Nutr. 2009 May;101(10):1493-502
    4. Daly ME, et al. Short-term effects of severe dietary carbohydrate-restriction advice in Type 2 diabetes–a randomized controlled trial. Diabet Med. 2006 Jan;23(1):15–20.
    5. Halyburton AK et al. Low- and high-carbohydrate weight-loss diets have similar effects on mood but not cognitive performance. Am J Clin Nutr. 2007 Sep;86(3):580-7.
    6. Nichols-Richardsson SM, et al. Perceived Hunger Is Lower and Weight Loss Is Greater in Overweight Premenopausal Women Consuming a Low-Carbohydrate/High- Protein vs High-Carbohydrate/Low-Fat Diet. J Am Diet Assoc. 2005;105:1433–1437.
    7. Samaha FF, et al. A Low-Carbohydrate as Compared with a Low-Fat Diet in Severe Obesity. N Engl J Med 2003;348:2074–81.
    8. Seshadri P et al. A randomized study comparing the effects of a low-carbohydrate diet and a conventional diet on lipoprotein subfractions and C-reactive protein levels in patients with severe obesity. Am J Med. 2004 Sep 15;117(6):398-405
    9. Shai I, et al. Weight loss with a low-carbohydrate, mediterranean, or low-fat diet. N Engl J Med 2008;359(3);229–41.
    10. Sharman MJ et al. Very low-carbohydrate and low-fat diets affect fasting lipids and postprandial lipemia differently in overweight men. J Nutr. 2004 Apr;134(4):880-5
    11. Sondike SB, et al. Effects of a low-carbohydrate diet on weight loss and cardiovascular risk factor in overweight adolescents. J Pediatr. 2003 Mar;142(3):253–8.
    12. Summer SS et al. Adiponectin Changes in Relation to the Macronutrient Composition of a Weight-Loss Diet. Obesity (Silver Spring). 2011 Mar 31. [Epub ahead of print]
    13. Westman EC, et al. The effect of a low-carbohydrate, ketogenic diet versus a low- glycemic index diet on glycemic control in type 2 diabetes mellitus. Nutr. Metab (Lond.)2008 Dec 19;5:36.
    14. Volek JS et al. Comparison of a very low-carbohydrate and low-fat diet on fasting lipids, LDL subclasses, insulin resistance, and postprandial lipemic responses in overweight women. J Am Coll Nutr. 2004 Apr;23(2):177-84
    15. Volek JS, et al. Comparison of energy-restricted very low-carbohydrate and low-fat diets on weight loss and body composition in overweight men and women. Nutrition & Metabolism 2004, 1:13.
    16. Yancy WS Jr, et al. A Low-Carbohydrate, Ketogenic Diet versus a Low-Fat Diet To Treat Obesity and Hyperlipidemia. A Randomized, Controlled Trial. Ann Intern Med. 2004;140:769–777.

    Du kan väl ge mig kredit för uppdateringarna på din sida 😉

  36. Jacob,
    Jag har flera gånger tidigare sagt hur imponerad jag är över din encyklopediska kunskap om olika studier. Jag ska kika närmare på listan ovan och uppdatera min vid behov. Självklart med kredit till dig.

  37. Wille: Men när det gäller problematiken med dålig följdsamhet så kan den nog bara bli bättre när det gäller lågkolhydratkost eftersom vi succesivt omvärderar fettets nackdelar till en mer neutral energikälla (kanske till och med positiv).

    Det är möjligt Wille men jag är tveksam. Att grönsaker är nyttigt vet nog alla, det är ändå få som äter det 🙂

    Folk generellt lägger sällan upp sin kost efter vad de tror är bäst för deras kroppar. De lägger oftast upp den efter vad som är gott och tillgängligt, vilket blir mest skitmat.

    Wille: Jag vet inte varför viktnedgången inte blir bättre på lång sikt. Kanske att folk nöjer sig och blir mindre följsamma, dvs man hittar en balans mellan Lågkolhydratkost och livets goda utsvävningar.

    Det är inte så att vikten stabiliseras på en lägre nivå. De börjar oftast gå upp i vikt igen så fort deras support försvinner i studien. I vissa studier är det efter 2-3 månader, andra ger support i 6 månader och deltagarna håller ut lite längre. Men efterhand börjar vikten öka igen oavsett.

  38. Niklas: Alltid lika intressant detta ämne. Är det någon som tar hänsyn till hur man mår vid dessa olika dieter, bara hur mycket man går ner.

    I de flesta av studierna är vikt faktiskt bara en sekundär variabel och man tittar främst på något annat. I referens 3 i listan jag gav Doc precis så tittade man tex på magens funktioner. Resultatet där var i fördel för lågfettkosten

    Niklas: Kan det inte handla om hur man mår på en kost istället? Tycker det är viktigare än X kilo tappade.

    Det är givetvis väldigt viktigt. Vi har inlägg om detta här på sidan. Men det är inte det som berörs i detta inlägg, där handlar det om vikten.

  39. under-hundra: Ja, det är ju en av anledningarna att jag testar. Hur hungrig kommer jag vara? Jag är dock relativt sällan hungrig någon längre tid. Visst blir jag hungrig, men det går över relativt fort även om jag inte äter.

    Om du väljer bra livsmedel och håller uppe proteinintaget blir det nog ingen större fara under förutsättningen att du inte väljer en väldigt låg ”pointgräns” för att kunna gå ner i vikt snabbt.

    Väljer du att köra på chokladpudding och grädde så kommer du att få en kort njutning och sen vara duktigt hungrig flera timmar om dagen 🙂

  40. Doc: Jacob,
    Jag har flera gånger tidigare sagt hur imponerad jag är över din encyklopediska kunskap om olika studier. Jag ska kika närmare på listan ovan och uppdatera min vid behov. Självklart med kredit till dig.

    Och jag är imponerad av din vilja att räkna studier 🙂 Som om en studie med 10 deltagare har samma vikt som en studie med 200 deltagare.

    I övrigt är det inte särskilt konstigt att lågkolhydratsgrupperna ibland går ner mer i vikt på kort tid. Spontant brukar kaloriminskningen ligga kring 30-40 % när något börjar äta lågkolhydratskost. Räknar vi på ett tidigare behov på 2500 kcal så blir det en minskning med 750-1000 kcal per dag.

    De andra dieterna begränsas nästan alltid till -500 kcal/dag. Så om båda följer sina respektive dieter vilket folk vanligen orkar med i upp till 2-3 månader så blir ju viktnedgången bättre för lågkolhydratsgruppen som begränsat sitt kaloriintag mer.

  41. Guddi: Spontant brukar kaloriminskningen ligga kring 30-40 % när något börjar äta lågkolhydratskost.

    Det låter som en väldigt bra kost för viktnedgång då?

  42. Guddi: Och jag är imponerad av din vilja att räkna studier Som om en studie med 10 deltagare har samma vikt som en studie med 200 deltagare.

    Nej naturligtvis inte. Men när alla 14 (eller 17) studier pekar åt samma håll så blir ju problemet med viktning mindre… 😉

  43. Guddi,
    Jag menade också att det blir en viss viktuppgång efter att man nått sin lägstanivå med striktast kosthållning. Visst finns det massor av strikta LCHF:are men det finns nog lika många som vill unna sig ett bredare utbud på bekostnad av en lite högre vikt. Tidigare jojo-bantade jag mellan 97 ner till ca 87 kilo. Nu gör jag likadant mellan 80-75 kilo:-)

    Min lägstanivå på LCHF som jag inte alls bryr mig om att hålla var under 73 kilo. Så visst går ”vi” upp. Men när jag håller mig till kosten 7 dagar i veckan är det aldrig viktuppgång. Kosten funkar som alla kostmodeller, men vi människor falerar att följa dessa olika lätt och ofta:-)

  44. Glömde att säga att jag testade att helt hoppa över lunchen idag. Detta har jag testat massor av gånger och jag känner absolut inget speciellt sug (inte som tidigare). Det blev en golfrunda på lunchen i stället och ett billigare leverne, inkl mellanmålskostnader.

  45. Doc: pekar åt samma håll

    Bara för att klargöra: de med signifikant resultat. Vad jag menar är att hade det varit hugget som stucket om man åt lågkolhydratkost eller inte så hade det knappast varit 17 signifikanta resultat åt ena hållet och 0 åt det andra.

  46. Wille:
    Jaha, jag har ätit enligt LCHF i två år. Hungern kom först nu. Så individuellt är det verkligen… Möjligt att man rör på sig mer än vad man tänkt på….kanske.

  47. Doc: Det låter som en väldigt bra kost för viktnedgång då?

    För dem som det fungerar för, varför inte?

    Doc: Nej naturligtvis inte. Men när alla 14 (eller 17) studier pekar åt samma håll så blir ju problemet med viktning mindre… ;)

    Det är ju som sagt lite av ett riggat test då lågkolhydratsgruppen i snitt kommer att minska på kalorierna mer. Om man lagt upp ett test där direktiven varit att minska på kalorierna med 1000 kcal i de andra grupperna istället så hade ju den gruppen troligen vunnit över 4-12 veckor istället.

    Jag tror väl att till och med SLV, Rössner, Marcus mfl som du gärna klankar ner på har erkännt att det fungerar på kortare sikt.

    Med de där korttidsstudierna kan man som bäst säga att om ett gäng personer behöver gå ner några kilo inför ett bröllop om 4-12 veckor så kommer det kanske gå bättre för dem med lågkolhydratskost jämfört med en kost mer lik SNR där man äter -500 kcal. Fast då finns det ju ingen garanti för de som följer lågkolhydratskosten att just dem kommer gå ner i vikt. Den garantin finns dock för de som verkligen drar ner på kalorierna. Och vill de gå ner snabbare i vikt kan de bara dra ner ännu mer på kalorierna. Det är ju bara en uppoffring i några veckor. Sen kan man ju givetvis kombinera lågkolhydratskost och kaloriräkning om man vill det 🙂

    Det som är intressant om man ska prata om råd till allmänheten är däremot hur resultatet blir på längre tid. Där är det ingen skillnad. Där är utmaningen att hitta något som passar individen.

  48. Wille:
    Glömde att säga att jag testade att helt hoppa över lunchen idag. Detta har jag testat massor av gånger och jag känner absolut inget speciellt sug (inte som tidigare). Det blev en golfrunda på lunchen i stället och ett billigare leverne, inkl mellanmålskostnader.

    Hoppa över lunchen gör jag ofta. Skulle gissa på i snitt 2 gånger i veckan. Det är inga större problem. Sen går jag och tränar när jag kommer hem och äter vid 7 tiden. Det har till och med hänt att jag hoppat frukosten först med och kört nästinpå 24 timmar utan mat.

    Om jag känner någon större hunger så är det i ungefär 15 minuter då jag normalt äter. Ignorerar jag det då så släpper det fort igen. Och då äter jag en väldigt blandning, vissa dagar kan det vara 20 E % kolhydrater och andra säkert upp emot 60 E %.

    Om jag bara ligger i soffan där hemma är det svårare att hålla sig. Så fort man får tråkigt är det lätt att man öppnar kylen bara för att äta något även om man inte direkt är hungrig.

  49. Hej Jacob,
    tackar för en intressant genomgång av Taubes åsikter och denna minst lika intressanta uppföljning. Jag uppskattar särskilt det jag uppfattar som en ärlig avsikt att vara objektiv.
    Men tar man ett steg bakåt och tittar så finns där fortfarande några frågetecken.
    Internet, och för all del även övrig massmedia, väller för tillfället över med historier om hur LCHF räddade de intervjuade från fetma.
    Är detta en tidningsanka?
    Lät det likadant 1980, men då med personer som undvek fett?
    Jag börjar alltmer tro att det är så. Det är lätt att svepas med av mode-dieter och gurus som Annika D och Kostdoktorn. Jag hoppas att du och Nicklas aldrig släpper på vetenskapen för att göra ert budskap mer attraktivt (och därför kränga fler böcker).
    Att äta mer grönsaker och motionera/styrketräna kommer aldrig att vara ett attraktivt budskap för Kostdoktorn och hans lärjungar.
    Kan också konstatera att det aldrig varit så många som aldrig tränat någonsin i sina liv inne på denna siten. Många är här för att spy galla över vetenskapen och försvara sina orörliga liv men –
    här är ju en ypperlig chans till att förklara VARFÖR träning numera skrivs ut på recept av läkare.
    Give it a go Jacob.

  50. Guddi: Det är ju som sagt lite av ett riggat test då lågkolhydratsgruppen i snitt kommer att minska på kalorierna mer

    Utan hunger dessutom. Den bästa sortens riggat test i så fall.

    Angående långtidsresultat: visst, där finns svagheten. Det är svårt för många (om inte de flesta) att lägga om livsstil och undvika socker och stärkelse i längden. Helt rätt.

  51. Guddi:
    I de flesta av studierna är vikt faktiskt bara en sekundär variabel och man tittar främst på något annat. I referens 3 i listan jag gav Doc precis så tittade man tex på magens funktioner. Resultatet där var i fördel för lågfettkosten

    Då är jag en avvikelse då? Som blir bra i magen av low-carb. Visar att vi alla är olika Tycker att det ändåså i alla artiklar gällande ämnet slutar i viktfrågan, iaf när de går att kommentera 😉

  52. Guddi: Niklas: Då är jag en avvikelse då? Som blir bra i magen av low-carb. Visar att vi alla är olikaTycker att det ändåså i alla artiklar gällande ämnet slutar i viktfrågan, iaf när de går att kommentera

    Den här länkades till i början på kommentarerna till detta inlägg, https://traningslara.se/bantningsmetoders-inverkan-pa-psykologiska-faktorer-en-uppmarksammad-studie/

    En intressant studie. Den säger dock att om du känner dig pigg och glad med LCHF så är det bara att lägga ner de tankarna. Med LCHF skall du vara deprimerad, det är bevisat. Så det är väl bara att invänta rubriken i Expressen från Anna Bäsén om någon LCHF:are som tagit livet av sig och då kommer LCHF få massor av skit. 😉

    När det gäller magen så har ALLA jag känner som går på LCHF fått bättre magar. Jag vet dock att detta inte gäller alla personer som går på LCHF. Men med tanke på att de gäller alla jag känner borde andelen vara hög där magen blir bättre.

  53. Doc

    Doc: Det spelar ingen roll vilka motiv du kan hitta på. Om du i studier med många olika upplägg bara räknar den av konkurrenterna till lågkolhydratkost som gick bäst så snedvrider du godtyckligt resultaten till lågkolhydratkostens nackdel. Det lär de flesta av dina kunniga läsare snabbt genomskåda.

    Skulle inte vara så säker på det…även om Guddis metodik gång på gång är uppenbart oärlig/felaktig för mig vid det här laget, så ska man komma ihåg att om Sverige i horisontell led är en normalfördelningskurva över IQ så bor 90 % av hans trogna läsare/fans på Hisingen. 🙂

  54. Guddhi: En kommentare!
    Hur många av dessa studier som tar med är Amerikanska??
    Kan tänka mig ett, ”litet”, problem med att käka Low Carb i USA. Gå in i närmsta mataffär. Du får leta som en galning efter mat med normal fetthalt. Light och low-fat så långt ökat ser. Lever hela din omgivning i light-världen kan det bli lite svårt att utesluta denna helt från din egen…..
    Nästa fråga är då, hur är resultatet i LOW-CARB gruppen över tid i de Amerikanska studierna? Skulle vara intressant att jämföra Amerikanska med t.ex. Franska studier, känns ju spontant lättare att low-carba i la france :), eller bara jämföra dem med alla andra. Är det en skillnad över tid?

    mvh Mattias

    ps. intressant genomgång och mkt gediget arbeta! mkt cred! ds

  55. ”Hoppa över lunchen gör jag ofta. Skulle gissa på i snitt 2 gånger i veckan. Det är inga större problem. Sen går jag och tränar när jag kommer hem och äter vid 7 tiden. Det har till och med hänt att jag hoppat frukosten först med och kört nästinpå 24 timmar utan mat. ”

    Det är precis så det ska fungera normalt förmodligen. Jag åt lite frukt på jobbet en förmiddag vilket resulterade i att jag knappt fungerade på slutet på golfrundan på lunchen. Min ide till detta skulle kunna vara att fruktens sockersammansättning stimulerar insulin i högre omfattning än vad det genererar blodsocker. Äter man lite frukt så måste man fortsätta att äta mer frukt! Nu kanske det räcker med sidospår:)

  56. Gonnabe doc Mattias

    Gonnabe doc Mattias: känns ju spontant lättare att low-carba i la france ,

    En nyligen genomförd empirisk studie från flygplatsen Charles de Gaulle visar att jag fann det omöjligt att äta low-carb på terminal G och istället fick hoppa över maten. Bara croissanter så långt ögat nådde 🙂

  57. Guddi: Om du väljer bra livsmedel och håller uppe proteinintaget blir det nog ingen större fara under förutsättningen att du inte väljer en väldigt låg ”pointgräns” för att kunna gå ner i vikt snabbt.

    Väljer du att köra på chokladpudding och grädde så kommer du att få en kort njutning och sen vara duktigt hungrig flera timmar om dagen

    haha jo så är det väl.
    Jag skall dock göra mitt bästa för att tappa så mycket som möjligt de kommande två veckorna, sen blir det ett mer normalt intag.
    Viktigast är dock matlagningen och få en bättre koll på intaget

    Ang chokladpudding och grädde så var chokladkakan som intogs i söndags på Sjökrogens brunch (Pampas Marina) ohyggligt god 😉

    Niclas Sigstedt: Den säger dock att om du känner dig pigg och glad med LCHF så är det bara att lägga ner de tankarna. Med LCHF skall du vara deprimerad, det är bevisat

    Det är empiriskt ”bevisat” (2 ggr av 2) av mig, vilket är anledningen att jag inte kör strikt LCHF längre.

  58. Gonnabe doc Mattias: Hur många av dessa studier som tar med är Amerikanska??

    8 från USA, 2 från UK, 2 från Australien och 1 från Israel.

    Av de studier som inte var från USA var det 3 som gav en icke-signifikant fördel för SNR-lik och 2 åt lågkolhydratskost. Inget mönster där med andra ord.

    Gonnabe doc Mattias: Kan tänka mig ett, ”litet”, problem med att käka Low Carb i USA. Gå in i närmsta mataffär. Du får leta som en galning efter mat med normal fetthalt. Light och low-fat så långt ökat ser.

    Jag har varit i USA 4 gånger. Har inte haft några som helst problem att hitta bra matvaror. Visst, det mesta är fullständigt skit men det säljs även bra saker. Ungefär som i Sverige med andra ord.

  59. Annika Dahlqvist har gjort en hel del misstag och sagt många tokiga saker men hon har gjort en pudel varenda gång, dvs. en offentlig ödmjuk avbön vilket gör att respekten för henne ökar i mina ögon. Hon kan ändra sig om det är uppenbart att hon har fel i sak trots att hennes anseende tar stryk, vilket kräver en stor människa för att göra. Det är till skillnad från Doc som benhårt håller fast vid sina övertygelser trots överväldigande motbevisning. Tecknen på en pseudovetenskapare är just det: stängt sinne, en religiös tro på de egna budorden och en totalvägran att ändra sina teser.

    Det orättvisa ligger i att det är Annika som har tagit stryk i media, i debatten och i det offentligas ögon men det är hon som är den stora människan. En martyr. Jag tycker på största allvar att hon förtjänar Nobelpriset i medicin. Ingen annan har bidragit lika mycket till att LCHF har blivit rumsren och numera kan användas till att behandla diabetiker (dietens viktigaste användningsområde), vilket tidigare var otänkart. Men det är dr. Enfeldt som har blivit hjälten och är rumsren i det offentliga trots att han klart och tydligt är den farligare av dem två.

    Tack för att du nu har exponerat Doc’s ohållbara ståndpunkter ännu tydligare för allmänheten, Guddi.

  60. nesko: ag tänkte på en grej, eftersom du är såpass kunnig angående kost så tycker jag att du och Niklas borde snickra ihop ett kostupplägg om ni har tid över, eftersom ni i stort sett följer vetenskapen så kan upplägget inte va dåligt.

    Hej nesko!

    Vi påstår oss inte veta hur den bästa kosten bör se ut. Som du kanske märkt tror både jag och Jacob att matkvalitet är en faktor och att proteinintaget är väsentligt för viktreglering. Men det är svårt att säga så mycket och jag vill inte vara den som säger till andra hur de ska äta.

  61. Fluffy

    Håller med. Det är tråkigt att alla studier Guddi tar fram som motbevisar eller visar ingen skillnad med LCHF dissas direkt av Eenfelt och andra fanatiker men sen när Guddi tar fram nåt possitivt då köps det direkt oavsett hur trovärdig studien är, tråkigt.

    Fluffy, jag vill se dig mer aktiv på kostdoktorn, vi behöver vara fler som är possitiva till LCHF och som bankar vett i LCHF-fanatikerna 🙂

  62. Hej alla och hej complete.. Jag har har själv varigt aktiv på kostdoktorn och ifrågasatt hela rörelsen och alla ”woowoos” som rörelsen ”rör” sig med och blivigt censurerad mer än en gång.

    Tänker inte skriva så mycke om vetenskap etc då mina åsikter reflekteras av Fluffys och Guddis åsikter väldigt bra, men en skillnad är min åsikt om LCHF och vad det blivigt.

    Jag drogs in i LCHF ”träsket” genom Fluffy och har hjälpt mig första året att bli den mannen jag är nu och delvis gett mig den kroppen jag har nu.

    En sak som LCHF rörelsen gjorde rätt ibörjan var att det handlade om att få människor att inse att FETT inte är farligt och sen dra ner på rafinerade kolhydrater och socker och bara äta naturlig mat. Detta såg jag och mina lika som det ultimata målet och att LCHF hade lyckats med och jag var då en stolt anhängare av LCHF rörelsen.

    Sen ändrade den karaktär och istället för att äta bra mat och lära folk om bra råvaror och att fett inte är farligt etc så blev det nån pseudo vetenskaps rörelse där man ”fiskar” efter minsta lilla vetenskapliga rön om varför LCHF är bäst och lågkolhydrat kost är den ultimata räddaren för mänskligheten.

    Detta är ju naturligvist helt felaktigt på så många punkter så det inte ens är värt att diskutere så som en intellektuellt hederlig person jag är. Allt annat är bara en direkt förolämpnings på människors mental förmåga.

    Vi var många i min krets som helt ändrat åsikt om LCHF och är väldigt stor del Eenfelt och hans likars fel då LCHf från början handlade om bra mat och råvaror och inte procent hit och dit eller om människor åt ”riktig” lchf eller inte. Allt handlade om back to basic men blev det LCHF/Lowcarb rörelsen fruktade mest, en enda stor pengako som fiskar efter felaktiga argument och åsikter för att främja sina framgångar bland almänheten.

    Ingen ide att gå in på mina resultat och liknande, är bara anekdoter och en förolämpning mot alla utan argument. Om jag ger kostråd till någon som jag sällan gör pga alla ”woowoows” så är det ät naturlig mat, dra ner på kalorierna och träna, tränar man inte så är det nog bra att gå lowcarb. Men ALDRIG kommer jag påstå att man blir fet av carbs då detta är rent av intellektuellt ohederligt och bara skrattretande.

    Kan LCHF rörelsen hitta tillbaka till vad den var förut och återgå till riktig vetenskap är jag väldigt tveksam till och var exakt det här som jag förutsåg att allt skulle sluta med.

    /Salami

  63. Det är tråkigt att kostdebatten är så inflamerad att det sakliga samtalet numera verkar vara omöjligt att föra.

    Salami du skrev:
    En sak som LCHF rörelsen gjorde rätt ibörjan var att det handlade om att få människor att inse att FETT inte är farligt och sen dra ner på rafinerade kolhydrater och socker och bara äta naturlig mat.

    Men det är väl precis det som bla Kostdoktorn säger hela tiden! Eller? Jag tycker att det är precis det han alltid kommer tillbaka till i intervjuer och på sin blogg. Att folk som tränar mycket kan äta mer kolhydrater säger han ju också. Och att folk som av någon anledning kan hantera stora mängder kolhydrater inte behöver dra ner på dem. Jag förstår inte vad du menar.

    Sedan så är inte LCHF en rörelse i egentlig mening – det finns ju en rad olika varianter och för min del så tror jag de flesta efter ett tag hittar sitt högst egna sätt att äta på – som i och för sig tar avstamp hos någon av de namnkunniga föresråkarnas rekommendationer.

    Jag äter själv en privat variant av LCHF – med väldigt bra resultat – jag mår så mycket bättre genom att äta mindre kolhydrater.

    Jag är för närvarande på semester i Japan (helt fantastikt – åk dit om ni har möjlighet! Det är inte dyrare där än i Sverige föresten). Där kan jag konstatera att fok i Japan för det mesta har normalvikt – det är sällan man ser feta japaner – och de går på en HCLF (High Carb Low Fat) diet. Så det är absolut inte så enkelt som att det finns ett direkt samband mellan mängden kolhydrater och fetma… och ja, de dricker minsann mycket läsk – det finns automater överallt. Ska bli spännande att se vad orsaken till det kan vara – om någon slug forskare kan komma fram till någon bra förklaring… Att se alla dessa smala japaner gör att jag inser att det inte finns någon riktigt bra förklaring till varför LCHF fungerar så bra och de mekanismer som förespråkarna anger inte håller… och likt förbannat så funkar det klockrent för mig att äta enligt LCHF… man blir förvirrad.

  64. Det jag som ”rörelseoberoende” gillar med LCHF är en insikt om vad bra mat är för något. Alla borde ha ett ”dietist-program” som det jag har för att kolla av med perfekta staplar hur mina måltider ser ut näringsmässigt.

    Det finns en gratis Livsmedelsverket android-app (i market mm) som man kan använda för olika jämförelser av näring, fetter, sockerarter inkl kaloriförbrukning.

    Någon som har andra tips?

  65. MrMox Bra inlägg, men kommer inte komentera enskillda frågor för finns andra som är bättre på det tex Guddi och fluffy etc men att DOC stått för naturlig mat är självklart.

    Men sen var han och hans pengahungriga likar tvungen att hitta på någon förklaring till fetma pga insulin och inte kaloriöverskott som självklart är det viktigaste i alla sammanhang och genom att nerspela och fördumma betydelsen av kalorier så lär sig inte folk hur mat fungerar och vet inte vad dom stoppar i munnen.

    Jag håller mig ifrån anekdoter men kan säga att jag kan närmast nämna hur många kalorier som valfritt livsmedel innehåller bara genom att titta på det samt veta hur mycke kalorier jag fått in i munnen genom att bara gissa och kompensera dag för dag. Är inte det ett bättre och mer hederligt sätt för almänheten att lära sig om mat än att försöka lura på dom angående insulin och andra påhitt?

    Enda jag vill är att ”människor” äter bra och lär sig om mat och enda logiska och ärliga sättet, istället så kommer folk på olika kost upplägg som uppenbart är lättare för almänheten och hjälper en att tjäna pengar. Så frågan är vem som är mer hederlig?

    Enda jag har att säga i frågan.

  66. Hej Wille

    Jag brukar inte ge många råd eller tipps då detta oftast blir en sakfråga som jag tycker är helt onödigt.

    Men mitt tipps är lär dig vad en kalori är värd, om man får en bra insikt i vad ”mat” verkligen är så får man snabbt ett bättre förhållande med mat.

    som du skriver så blir man inte fet av kolhydrater, men det som gör en fet är dålig insikt och självransakning. Gäller att ta reda på vilken typ av livsmedel man gillar och varför samt hur man vill må..

    Ät det som gör dig lyckling både psykiskt och fysiskt genom att hålla koll på vad som går in i munnen. Samtliga problem med överätning och problem med motivation att gå ner i vikt eller hålla nuvarande vikt är motivering och självransakning varför man gör olika saker.

    Har man insikten själv varför man gör olika handlingar så finns det inte mycke problem kvar i världen enligt mig.

    Därför alla rörelser och dieter är så efektiva. Gör att vanliga människor inte behöver självransaka sig själv och tänka efter, bara följa ett redan uppsatt mönster och sen om mönstret inte fungerar då raseras hela världsbilden.

    /Salami

  67. Salami: Men sen var han och hans pengahungriga likar

    Detta tycker jag är en tråkigt låg nivå att lägga debatten på. För kännedom så är all information på min blogg och många andras fullständigt gratis för alla. I mitt fall lägger jag runt 20-40 timmar i veckan på bloggen.

    Den som inte vill köpa någon bok kan enkelt äta LCHF-kost utan att betala ett öre till någon. Det enda man behöver lägga pengar på är bra mat.

  68. Jag kan ärligt säga att jag INTE efter 5,5 år på LCHF vet hur min kropp fungerar när det gäller olika makronutrienter, kalorier och förbrukning.

    Jag kan kontrollera vikten rätt någorlunda och ligger viktstabil, men ofta blir utslaget tvärtom.

    Det senaste halvårets stora frågetecken.

    Jag åkte 25-30 mil skidor under några veckor i vintras och åt rätt så lite. Viktnedgång ett par kilo, dvs helt ok efter jul. Jag tror att jag hade iofs gått ner 2 kilo efter jul utan skidåkning.

    I juni åkte vi till grekland på en all inclusive vecka. Jag äter minst 3 gånger så mycket till frukost som normalt (Low Carb). Dricker några öl osv och äter säkert dubbla mängden eller mer än normalt till lunch och middag (low carb + glass). Jag ligger mest och läser och har det gott och badar lite.

    Jag går ner 2 kilo på denna vecka med säkert (minst) dubbla mängden kalorier som veckorna före och efter. Ingen dehydrering eller några magproblem.

    Det här har hänt mig flera gånger. Då jag åt mest i hela mitt liv så vägde jag 65 kilo (innan jag började sympatibanta med min tjej när jag gått upp till 67-68 kilo).

    Kalorier kanske är king, men ibland kan man faktiskt bli tveksam:-)

  69. Det som gör människor feta är inte vad dom bestämt och planerat att äta. Det finns inga veckoscheman som ger övervikt. Att planera sitt intag (även om du är med i en studie) är den lätta biten som alla klarar av (hit hör kaloriräkning). Alla feta proffsbantare är också experter på kaloriräkning utan att det märks.

    Det som gör oss feta är allt vi inte någonsin planerat att äta, men som av någon anledning ändå hamnade i munnen!

  70. ..det viktigaste är isåfall att hitta orsakerna till varför man äter oplanerat. Ofta faller överviktiga människor dit och släpper sina dietplaner helt under en längre tid. Sen gör man ett nytt matchema och kör en ny runda!

    ..och det oplanerade ätandet är nog också en orsak till att följdsamheten i studier inte är högre.

  71. ”..det viktigaste är isåfall att hitta orsakerna till varför man äter oplanerat”

    En orsak jag tror, som blev total dissad av några anhängare på kostdoktorn, är att vi äter för att vi tycker det är gott, spelar ingen roll om vi inte behöver eller är mätta, finns det plats i magen och det är gott så äts det.
    Fast några på kostdoktorn sa att det är omöjligt att äta mer än vad man behöver på LCHF-kost.

  72. Wille:
    ..det viktigaste är isåfall att hitta orsakerna till varför man äter oplanerat.

    Där finns mängder av variabler som spelar in i mängden man äter och när man egentligen känner sig mätt. T.ex. kan du omedvetet påverka mängden mat en person äter genom att ställa maten på bordet, successivt plocka undan rester, ge större tallrikar, ge större gaffel (resulterar i större tuggor och därmed mättnadskänsla) och mycket annat. Det är ett intressant ämne och mycket mer invecklat än vad många ”gurus” ger sken av.

  73. complete: En orsak jag tror, som blev total dissad av några anhängare på kostdoktorn, är att vi äter för att vi tycker det är gott, spelar ingen roll om vi inte behöver eller är mätta, finns det plats i magen och det är gott så äts det.
    Fast några på kostdoktorn sa att det är omöjligt att äta mer än vad man behöver på LCHF-kost.

    Självklart går det att överäta på LCHF. Jag satt dock och funderade på ditt inlägg och tänkte igenom vad jag skulle kunna överäta på. Kött med bearnaisesås? Nej, det har jag svårt att äta för mycket av. Nötsnacks? Nej, när jag blir mätt tar det stopp. Fläsksvålar? Nej, samma där.Turkisk yoghurt? Nej. Pannacotta? Nej, det blir jag spymätt på. Hemmagjord glass? Nej, samma där. När jag tänker efter finns det inte så mycket som jag brukar vilja överäta på när jag väl blir mätt på LCHF. Jag tror dock att jag kan överäta hemmagjord LCHF-pizza så då är det tur att jag inte tillagar det så ofta. Kanske kan jag även överäta på LCHF-bröd med mycket god ost på. Jag äter dock mest Kesella eller sardiner eller ägg och bacon till frukost och inget av det klarar jag normalt att per automatik överäta på. Sammanfattningsvis så tycker jag det är svårare att överäta på LCHF. Kanske är det för att jag inte äter saker som smakar godis eller chips hela tiden. Men även fett gott kött eller LCHF-pannacotta blir jag snabbt snudd på spymätt av på små mängder. Som sagt, några saker kan jag tänka mig att jag nog lätt skulle kunna överäta på men i stort så håller jag nere kalorierna relativt enkelt med LCHF med få tendenser till ens att ”kunna” överäta. Antagligen är det just skräpmat som man gärna överäter på och att jag numera äter betydligt bättre mat som är svårare att vilja överäta på. Ja, ja, det kanske bara gäller mig.

  74. Niclas

    Ett snabbt svar innan jag går och lägger mig.
    Att överäta 1 produkt är svårt men blanda olika är en annan, du kan ju försöka överäta potatis eller ris.

  75. complete

    Jag nämnde en del komborätter. Kött med bearnaisesås inkluderade indirekt även tillbehör som exempelvis sallad, svamp eller fetaost. Och den rätten kunde likaväl vara kyckling med blomkålsris och broccoli. Bacon och ägg är också en kombo. Kesellan kombineras även ibland med nötter eller frön exempelvis. Jag hade endast en liten beräkning på rätter jag i vissa fall har kännt att det var lätt att överäta. Det verkar som det i vissa fall är det du var inne på, att det är extra gott exempelvis. Men det funkar bara till en viss del och bara för en begränsade del betydligt mindre än kosten pre-LCHF. Jag får en liten tanke på att det kan bero på den högre fetthalten. Fettet i sig behöver inte medföra den största mättnadskänslan i det långa loppet (utan kanske protein med mera) men att fettet medför att maten blir svårare att häva i sig i hög hastighet och stor mängd och däri hinner mättnadskänslan inträda innan man överäter. Fettet typ lägger sig som ett lock och förhindrar överätning eller bidrar till att den ofta ökade mängden protein och andra mättnadsfaktorer hinner ge effekt. Jag tänker exempelvis på skillnaden mellan en tunn lättfil jämfört med fet turkisk yoghurt. Som sagt, jag sitter bara och funderar, jag kan vara helt fel ute.

  76. De gånger jag äter utöver det planerade är när jag och sambon tittar på film. Ofta börjar med det planerade, vilket brukar räcka ungefär tills själva filmen börjar. Sen kan det bli det hon äter, glass, en macka (kan bli flera) osv.

    Om film ska fungera måste jag planera in något vettigt att peta i, eller bestämma mig på riktigt att man inte behöver äta under hela filmen.

    Nu kom jag på en sak..Övervikten i Sverige beror på filmkvällarna och startade i början på 80-talet då videon och hörnsofforna kom (inkl stor läsk). Glöm det här med kostråden:-)

  77. Wille:
    Nu kom jag på en sak..Övervikten i Sverige beror på filmkvällarna och startade i början på 80-talet då videon och hörnsofforna kom (inkl stor läsk). Glöm det här med kostråden:-)

    Åter igen så finns där mängder av anledningar till att vi äter mer än vi borde och just TV-tittandet är en av anledningarna.

    sciencedirect.com/science/article/pii/S1471015303000539

    Det går inte att titta på en faktor och lägga all skuld på den.

  78. Willie:
    Borde inte effekten av filmkvällar motarbetats något av att man fick trampa hoj för att hyra en videospelare? ; )

  79. Vad äter ni folk som påstår er gå omkring hungriga 24/7 pga kolhydrater egentligen? Rostat bröd med sylt och oboy till eller? Sluta fokusera så mycket på kvantiteten av makronutrienterna och ät kvalitativt istället. Personligen äter jag 2 gånger om dagen och har en ganska jämn fördelning mellan fett/kolhydrater och har inga problem med hungern. Bara att hitta nåt som funkar.

    Tack Jacob för intressant läsning.

  80. Har nu kört ca tre veckor enligt Viktväktarna. Hungern är ett problem, men jag har å andra sidan inte hittat optimala rätterna än 😉

    LCHF = -2kg/vecka
    VV = -1.1kg/vecka

    Går onekligen att gå ned på båda sätten 😉

  81. ”Vad äter ni folk som påstår er gå omkring hungriga 24/7 pga kolhydrater egentligen? Rostat bröd med sylt och oboy till eller? ”

    Hm…nej… Jag har ätit vad som anses nyttigt av diverse ”etablerade”, såsom fullkorn. Mat lagad från grunden etc. Åt light produkter, och det är väl möjligt att det inte hade varit så illa om jag hade ätit fullfeta produkter istället. Svårt att säga hur det började men jag vet hur det slutade i alla fall! : )

    För mycket (för mig personligen) kolhydrater gör att jag överäter ganska lätt. Tyvärr är det så.

  82. under-hundra: Har nu kört ca tre veckor enligt Viktväktarna. Hungern är ett problem, men jag har å andra sidan inte hittat optimala rätterna än LCHF = -2kg/veckaVV = -1.1kg/veckaGår onekligen att gå ned på båda sätten

    Låg du på samma kalorinivå med båda dieterna?

  83. Complete: Låg du på samma kalorinivå med båda dieterna?

    På LCHF räknade jag inte alls. Min känsla av den tiden var dock att jag åt mer kalorier än innan, men den är antagligen felaktig.

    Nu vet jag ju inte heller exakt kalorimängd, men jag får äta 50 ProPoints om dagen och har 49 i veckobonus. Exakt vad det omvandlas till kan jag dock inte säga.

  84. Oavsett kalorimängd etc så cred till dig som vågar testa andra dieter iom att det gick så bra med den dieten du redan gick på.

    Hur upplever du aptit och hunger med din nya diet?

  85. Ronn: Hur upplever du aptit och hunger med din nya diet?

    Det känns som om jag är hungrig mer ofta nu, men det är kanske inte så konstigt då jag faktiskt försöker att gå ned i vikt (och därmed äter mindre).

    Samtidigt är det svårt att säga då jag inte gjorde några mätningar/noteringar på hungerskänslan tidigare. Nu har jag läst/hört att man är hungrig på ViktVäktar-mat så kanske tänker jag på det mer av den anledningen?
    Hjärnan är ju rätt fantastisk på att dra felaktiga slutsatser 😉

  86. under-hundra: Det känns som om jag är hungrig mer ofta nu, men det är kanske inte så konstigt då jag faktiskt försöker att gå ned i vikt (och därmed äter mindre).

    Jag tittade in på din blogg lite och det verkar som att du ätit en del godsaker. Då får man leva med lite hunger 🙂

    Jag är dåligt insatt på hur många poäng olika maträtter ger så det kanske är svårt men försök att få upp proteinet, det kommer hjälpa dig. Annars är det ju bara att gå tillbaka till LCHF om du tycker det går lättare.

  87. Guddi: Jag tittade in på din blogg lite och det verkar som att du ätit en del godsaker. Då får man leva med lite hunger 🙂

    haha jo, förra helgen blev det lite väl mycket av det goda 😉

    Proteinet skall jag försöka öka lite

  88. Tjo!

    Jag vill minnas att ni hade en artikel om att viktnedgång har en genetisk komponent, och om man valde rätt diet kunde man få rätt mycket bättre resultat. Jag undrar om det har hänt något mer med den forskningen? Jag vill minnas att det var en sponsrad studie och kanske därför är lite tveksam. Tack för en intressant artikel!

    Mvh
    Jörgen

  89. Jag tycker många som påstår sej äta LCHF äter en massa skitfett och då blir min fråga, hur kommer kroppen att må efter den dieten i längden?
    Jag gick på diet förut, och vad man ska kalla den vet jag inte. Men jag åt ungefär lika mycket protein som kolhydrat och lika mycket grönsaker på tallriken. Åt låga fetthalter och rasade i vikt. Behöll vikten bra efter det också. Jag tänker köra lika igen för jag tyckte det funkade bra för mej =) Tror på tallriksmodellen och måttliga mängder. Sen om man käkar en bulle, en macka med ett glas oboy eller en semla då och då, tror jag inte har någon betydelse om man rör på sej 🙂

  90. Hallå Lindsey!
    Av de studier som finns på området så mår folk i snitt lika bra efter en tid på lågkolhydratskost som efter någon annan diet, när det gäller blodsocker till och med bättre. Men äter man bara skitmat så tror jag precis som du att de inte kommer må särskilt bra i längden, oavsett mängden fett, kolhydrater och protein.

  91. Hej
    Har ögnat igenom allt i ovan.
    Har lite frågor om Hyptyreos & vätskeansamling/viktnedgång/kalorintag.
    Har tränat under några år 5-7 dagar/veckan, noggrann med mitt mat intag.
    Dock blev träningen & min ork inte bättre ju mer jag tränade & hur bra jag än åt.
    Nu har jag på mindre än 4månader fått en viktuppgång på mer än 30kg (15kg på wen månad), all träning fick ett abrupt avslut.
    Medicineringen är inte riktigt i fas med vad jag behöver , ätit Levaxin i 1år snart.
    Provat LCHF,provat minska ner mitt matintag till minimalt ( mindre än min 11åring, äter som ett barn i förskole ålder ) ändå händer det ingenting, vätske nivån i min kropp är ett stort problem , äter vätskedrivande men den hjälper inte fullt ut.
    Musklerna bröts ner sista halv året innan kroppen gav helt upp, så nu är det ett jätte jobb att åter börja med fysisk träning.

    Några tips för en som inet har ämnesomsättning & kroppen inte klara helt reglera vätska.
    Jag vill nu få ork att jag kan på börja en lugn upptrappning av min träning & få då en viktnedgång med hjälp av mat intag/träning.

    Tack på förhand
    Nimsan

  92. Nimsan gå till en doktor. Det låter som om du har ett problem som är bra mycket större än de som man kan låta någon göra en analys över internet.

    Hälsningar Adam

  93. Om de som följde SNR i studierna ovan hade avslutat med en tömningsfas som vissa gör vid kolhydratladdning, dvs tömning av kolhydratdepåerna, så skulle SNR sopa mattan med LCHF. Skall man mäta/väga något, så skall man mäta utgående från samma jämnviktsläge, dvs om ena dieten innebär tömning av kolhydraterna i kroppen så får man antingen fylla på dem innan varje vägning igen, eller tömma den på individen med referensvikten.
    Mest praktiskt hade dock varit att ha en tömningsfas för de som skall påbörja LCHF innan första vägningen, och sedan påbörja jämförelsen. En kropp med fyllda kolhydratförråd jämfört med en kropp med tömda kolhydratförråd är omkring 2 kg lättare (såvida man fortfarande ha balans på vätska), och det är knappt någon av studierna som påvisa att LCHF är 2 kg bättre än SNR…

  94. Tack för intressant läsning! Trovärdigheten skulle dock öka om du finslipade språket lite.
    Du har på väldigt många ställen skrivit ”dem” när det skall vara ”de”. Exempel nedan:
    ”I de studier där man jämfört lågkolhydratkost med flera av dem andra”
    Den typen av språkfel ser man vanligen bland dagens tonåringar, inte hos civilingenjörer!

  95. Hallå O.N!
    Den typen av stavfel ser du överallt. Och om det är något som du tycker påverkar trovärdigheten i en text av den här typen är det dina egna fördomar du behöver jobba med 🙂

  96. Intressant läsning.

    Jag tror att det är fel att bara inkludera den diet som presterade bäst i jämförelsen med lågkolhydrat-diet.
    Antagligen har det ingen större effekt på resultatet, men om jag inte missat något eller tänkt fel så är det ett felaktigt förfarande.
    Om en diet uppfyller inklusionskriterierna så ska den vara med i jämförelsen.
    Att välja den som presterar bäst missgynnar low-carb.
    Illustrerande exempel: Tänk att en studie innehåller tio olika grupper som var och en följer en diet som kan klassas som low-carb, och en grupp som följer låt säga VV. Att då välja att jämföra den mest framgångsrika LC-gruppen med VV vore att missgynna VV.
    Antagligen ett ärligt misstag, om jag nu tänkt rätt.
    Att använda resultat från olika lång tid in i respektive diet är också fel. Godtycke måste undvikas.

  97. Hej Oscar!
    Det är inte att missgynna utan det är olika frågeställningar. Är frågeställningen om lågkolhydratkost är bättre än någon form av lågfettkost så får du jämföra med alla lågfettkoster som finns. Är frågeställningen istället om lågkolhydratkost är bättre än alla lågfettkoster så får du ju jämföra med de bättre lågfettkosterna.

    Det samma gäller tidsaspekten. Är frågeställningen vilken diet som är bäst fram tills 12 månader och inte förbi det så använder du kategoriskt 12 månadersmätningen. Är frågeställningen istället vilken diet som är bäst på lång sikt så använder du de mest långsiktiga mätningarna du har.

    Frågar du mig så är det de två sista frågeställningarna i båda exemplen som är de som är intressanta och därför har jag använt dessa. För övrigt finns det en uppdaterad version av den här på https://traningslara.se/lagkolhydratkost-mot-fettsnal-kost-en-meta-analys/ om du är intresserad.

  98. Jacob Gudiol:
    Hej Oscar!
    Det är inte att missgynna utan det är olika frågeställningar. Är frågeställningen om lågkolhydratkost är bättre än någon form av lågfettkost så får du jämföra med alla lågfettkoster som finns. Är frågeställningen istället om lågkolhydratkost är bättre än alla lågfettkoster så får du ju jämföra med de bättre lågfettkosterna.

    Det samma gäller tidsaspekten. Är frågeställningen vilken diet som är bäst fram tills 12 månader och inte förbi det så använder du kategoriskt 12 månadersmätningen. Är frågeställningen istället vilken diet som är bäst på lång sikt så använder du de mest långsiktiga mätningarna du har.

    Jag förstår tanken där, men jag menar att det inte går att uppnå på det här viset utan att föra in det fel som jag försökte peka på. Vad säger du om exemplet jag föreslog? (Säg att dom tio i exemplet är jämförbara med avseende på alla tänkbara parametrar som kön, ålder, längd och allt vad man hitta på. Antag att dom dessutom följer samma diet, även i detta scenario kommer LC få en fördel. Skillnaden mellan #1 av 10 och snittet för de tio är en orättvis fördel)

    (Man skulle kunna ställa flera grupper mot varandra och välja den mest framgångsrika från vardera sida, men även där kan man argumentera att resultatet beror av spridningen snarare än medelvärdet)

    Jag förstår tanken gällande tidsaspekten också. Problemet är bara att det inte går att säga något definitivt utifrån en sådan analys. Tittar man på 12månadersmätningar så kan man säga något om hur olika dieter står sig på 12 månaders sikt. Vill man säga något om 6 eller 24 månaders sikt så bör man kolla på sådana mätningar. Resultatet blir helt enkelt inte lika värdefullt när man blandar. Men det kanske är något som görs i detta sammanhang. Jag har ingen forskningsbakgrund; det jag skriver är baserat på logik. Sedan kanske man inte är så strikt i praktiken.

  99. Jacob Gudiol:
    Frågar du mig så är det de två sista frågeställningarna i båda exemplen som är de som är intressanta och därför har jag använt dessa. För övrigt finns det en uppdaterad version av den här på https://traningslara.se/lagkolhydratkost-mot-fettsnal-kost-en-meta-analys/ om du är intresserad.

    Ja, det håller jag med dig om. Mina funderingar här handlar mer om metodik.
    Man kanske skulle kunna säga att du lade fram ett argument av lägre kvalitet (om mitt resonemang håller) i en mer intressant fråga.
    Jag har inte läst den uppdaterade versionen, tack för länken! Jag ska läsa den, och ett svar från dig (hoppas jag), fundera lite, och återkomma.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *