Finns det en metabol fördel? -del II

Den här artikeln tillhör en artikelserie på 3. Det här är del 2. Du hittar alla artiklarna i serien här: Metabol fördel

I förra inlägget gick vi igenom lite bakgrund till snacket kring en metabol fördel, vilka som förespråkar det, om det finns någon teoretisk grund till om hurvida de kan finnas en metabol fördel. Jag gick igenom vilken typ av studier som skulle kunna ge svar på om det verkligen finns någon metabol fördel och slutligen gick jag igenom vilken typ av studier som inte duger som bevis. Nu är det dags att gå igenom den enda typen av studier som skulle kunna bevisa förekomsten av en metabol fördel.

Metabolismmätningsstudier

Det finns, vad jag vet, 10 st studier där man gett försökspersoner olika dieter med varierande kolhydrat och fettintag med konstant proteinintag. Dessa 10 studierna finns redovisade i två vetenskapliga reviewartiklar i ämnet (1, 2). Jag har tyvärr bara lyckats få tag i 8 st av dem i fulltext och det är dessa som jag främst kommer gå igenom. För att försöka göra detta inlägg så komplett som möjligt så kommer jag dock redogöra för resultatet i de två ovannämnda reviewartiklarna också.

Kortvariga studier

I stort sett alla studier där man jämfört mellan energiförbrukningen vid olika dieter har varit över en ganska kort tid. Vissa av studierna har bara pågått i några dagar medan de längre pågick under en vecka.

Resultatet från dessa studier är att energiförbrukningen och ens metabolism inte ändras beroende på fördelningen mellan fett och kolhydrater (3, 4, 5, 6, 7, 8) alternativt att ett högt kolhydratsintag har en minimal positiv effekt på energiförbrukningen (9) hos kvinnor som beskriver sig som ohämmade (unrestrained) när de äter. De övriga kvinnorna i studien uppvisade ingen skillnad i intaget mellan kolhydrater och fett.

Fördelningen mellan fett och kolhydrater i studierna kan utläsas i tabellen här under. Fördelningen är skriven enligt kolhydrater-fett-protein.

Studie högkolhydrat hög fett eventuell annan grupp
3 61-25-12 35-53-12
4 60-20-20 20-60-20 35-45-20
5 70-15-15 25-60-15 55-30-15
6 65-20-15 35-50-15 45-40-15
7 65-20-15 35-50-15 55-30-15
8 65-20-15 43-42-15
9 75-10-15 35-50-15 55-30-15

Mer långvariga studier

Jag hittade två studier där undersökningen gjordes över lite längre tid än bara någon vecka. Den ena varade i 28 dagar (10) och den andra, som är den som är mest intressant, varade i 4 månader (11).

I den första studien lät man försökspersonerna äta en diet för att hålla vikten under 2 veckor för att sen gå över till en diet med endast 50 % av den energimängden under 4 veckor för att därefter återigen gå över till en kalorimängd motsvarande energibalans igen. Man mätte försökspersonernas energiförbrukning under dag 1, 7 och 24 medan de åt 50 % av de kalorierna de behöver och sen återigen dag 1 och dag 7 när de började äta för att hålla vikten igen. Fördelningen mellan makronutrienter kan ses i tabellen nedan. Resultatet blev att man inte kunde se någon skillnad mellan grupperna.

Nu till den studien som är klart mest intressant i sammanhanget lågkolhydrat vs lågfett och om det finns någon metabol fördel (11). I denna studie lät man överviktiga kvinnor (BMI 33) gå på en lågkolhydratsdiet under 4 månader. Samma forskare hade tidigare sett en större viktnedgång över 6 månader i en lågkolhydratsgrupp jämfört med en grupp som fått direktiven att äta 1200 kcal per dag trots att de två grupperna i sin självrapportering hade uppgett ett lika stort kaloriintag. Forskarna tog därför exakt samma upplägg som i den föregående studien med endast ett tillägg. De gjorde nu mätningar på kvinnornas energiförbrukning dag 1, efter 2 månader och efter 4 månader för att försöka ta reda på om skillnaden i viktnedgång trots ett lika stort rapporterat kaloriintag berodde på en förhöjd energiförbrukning (aka en metabol fördel) i lågkolhydratsgruppen.

Spelar det någon roll på ens metabolism vilken kostpyramid man följer?
Spelar det någon roll på ens metabolism vilken kostpyramid man följer?

Resultatet från studien blev i stort sett det samma som i den föregående när man tittade på vikt och andra metabola värden. Kvinnorna på lågkolhydratsdieten gick ner lite mer i vikt (3 kg skillnad mellan grupperna) trots att rapporterat kaloriintag var det samma mellan grupperna. När man tittade på energiförbrukningen hos kvinnorna så var den dock den samma mellan grupperna. Man gjorde i samma studie även en mätning med hjälp av stegmätare för att ta reda på om det var någon skillnad i energiförbrukning när försökspersonerna levde fritt. Även i denna mätning såg man inte någon skillnad mellan grupperna. Forskarna i studien drog slutsatsen att skillnaden i viktnedgång beror på en ökad underrapportering av kaloriintag hos lågkolhydratsgruppen.

Fördelningen av makronutrienter i de två ovannämnda studierna var enligt följande. Fördelningen är återigen angiven i formen kolhydrater-fett-protein.

Studie Hög kolhydrat hög fett
10 66-20-14 46-40-14
11 55-30-15 max 20g kolhydrater

Vad de två reviewartiklarna kom fram till

De två reviewartiklarna kom fram till precis samma sak som jag gjorde ovan. Att det inte blir någon skillnad i energiförbrukning när man jämför mellan olika intag av kolhydrater och fett.

De har med en studie i sin review som jag här kommer återge i andrahand då jag anser att den är så pass intressant. I denna studie hade man två försöksgrupper, en som åt 87 % kolhydrater och en som åt 7 % kolhydrater. Man gjorde sen mätningar av deras energiförbrukning med hjälp av en teknik kallad double labeled water. Fördelen med double labeled water är att försökspersonerna kan leva som vanligt och är inte begränsade av ett rum där man mäter deras kaloriförbrukning. Resultatet från studien blev att på kort sikt så sker ingen förändring i vilometabolism mellan olika dieter men man såg en minskning i aktivitet i lågkolhydratsgruppen som motsvarade i snitt 365 kcal per dag (12). Vissa av försökspersonerna åt lågkolhydratskosten i 3 veckor vilket är tillräckligt för att man ska kunna anpassa sig för en ketogen kost.

Detta säger givetvis inget om hur det ser ut på lång sikt, men det säger en hel del om viktförlust den första veckan på en diet. Ett argument som många använder sig av i förmån för lågkolhydratsdieter är att man går ner mycket i vikt i början. Om man räknar bort vätskeförlust så brukar det dock vara så att skillnaden försvinner mellan olika kolhydratsintag även här, studien ovan visar också på att effekten dessutom kan vara något negativ i förmån för lågkolhydratskost (första veckan då dvs).

Följande är ett citat från referens 1

Although the above studies provide some evidence of a change in the thermic effect of food when fat is substituted for carbohydrate, the magnitude of this change is usually small, and the direction is opposite to the one that would be required to explain a greater weight loss after consumption of a low-carbohydrate diet.

Inför del III

I nästa del kommer jag gå igenom de studier där man haft personer levandes på en avdelning där de får en viss mängd kalorier varje dag med olika fördelning mellan fett och kolhydrater (kaloriräkningsstudier)

Fortsätt läsa artikelserien<< Finns det en metabol fördel? del I kolhydrater vs fettFinns det en metabol fördel? -del III >>

12 thoughts on “Finns det en metabol fördel? -del II

  1. Hej Jacob.

    Måste också instämma. Du har lagt ner en imponerande mängd arbete här, och gör det bra.
    Gör du inget annat om dagarna?

    MVH/Ola

  2. Tack så mycket för den fina feedbacken Karl-Johan och Ola!

    Den här serien tog lite längre tid än vanligt men det var samtidigt väldigt intressant att sätta sig in ordentligt i ämnet. Angående vad jag gör på dagarna så är jag arbetslös för tillfället så det blir en hel del tid över för att utöka kunskapen. Finns alltid en ljus sida av något antar jag 🙂

  3. Ojoj, du gillar att skriva uppsatser 🙂 Kanske är detta lite friare än en vetenskaplig artikel, men ändå… Jag är imponerad… Denna serie och serien om hållning är det bästa jag läst på internet på länge! Eller ja kanske det gäller hela bloggen faktiskt hehe

    Jaja nog med smörande för idag 🙂

  4. Finns det andra sätt att ställa frågan om metabola fördelar?

    En brist i humanstudier är svårigheten att få tillräckligt lång studietid. Ett alternativ är djurmodeller, där man sen kan diskutera likheter och skillnader mellan människan och modellen. En sån djurmodell presenteras av Pawlak 2004.

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15337404

    Pawlak 2004 gav två grupper råttor dieter 69-11-20 där enda skillnaden var glykemiskt index. Råttorna som fick högt glykemiskt index hade högre insulinhalt, gick lättare upp i vikt, och gavs därför färre kalorier så att de följde den andra gruppens viktkurva. När råttorna undersöktes efter sin död vägde grupperna lika mycket, men de som ätit högt GI bestod av mer fett, trots att de ätit färre kalorier och därmed mindre mängd fett.

    Hur kan man nu tänka kring detta? Vilka osäkerheter inför man om man översätter råttmodellen till människa? Gäller resultaten? Blir de vagare? Blir de tvärtom?

    Om första huvudsatsen håller måste gruppen som ätit högre GI på nåt sätt lagrat energin effektivare (fetare)? Och med lägre energiintag, och mer energi lagrad, måste väl på något sätt energiförbrukningen varit lägre hos råttorna som åt högre GI (mindre rörliga, kallare)?

    Beroende på perspektiv kan man säkert hävda att alla termodynamikens huvudsatser gäller, och att det inte går att hitta någon metabol fördel. Ingen energi kommer bort, och allt bränsle (mat) omvandlas till en liten del arbete (rörelse) och en stor del värme. De senare variablerna mättes inte.

    Så hur kan vi utifrån detta experiment tänka kring kosten om vi t.ex. vill kunna äta fritt, orka vara fysiskt aktiva, och vara varma och sköna utan att lagra för mycket fett?

  5. Anpassningen till ketos sker efter en 2-3 veckor. Har du någon motivering till varför anpassningen till någon slags metabol fördel skulle ta längre tid än så? Det finns som sagt även studier där man mätt kalori ut hos personer efter flera månader på en lågkaloridiet och man har inte sett någon skillnad där heller. Varför syns det inte hos dessa personer? Var tror du kalorierna tar vägen?

    Vad studier på råttor med 60 % av sina bukspotskörtel bortopererad visar i detta sammanhang är väldigt ointressant då råttor och överviktstudier redan har visat på en hel del faktorer som inte stämmer med människor.

    Om du läser våra andra inlägg här på bloggen Johan så ser du att vi också tror att man ska dra ner på sockerintaget och vi är väldigt liberala när det gäller fett och kolhydrater där vi tycker folk kan äta mer eller mindre hur de vill så länge som de inte drar ner på fettet för mycket. Men man kommer inte att gå ner i vikt av att ta bort kolhydraterna utan man går ner i vikt av att ta bort kalorier från kosten. Sen hur man gör för att bli av med kalorierna väljer man själv.

  6. Råttstudien handlade inte om ketos eller viktnedgång. 🙂

    Så vad handlade den om då? Vad kan vi lära av Pawlaks modell? Hur kunde det bli mer fett hos de råttor som åt mindre fett? 🙂

    Ska vi få intressanta svar måste vi ställa intressanta frågor.

  7. Jadu, du får ta med dig vad du vill från råttstudier om du vill det Johan. Mina inlägg handlar dock om hurvida det finns några vetenskapliga stöd för en metabol fördel av att variera kolhydraterna och fettet. Observera att jag skriver vetenskapligt stöd här, inte om effekten finns överhuvudtaget.

    Det gör det inte! Så om du inte har något mer att bidra med så föreslår jag att du flyttar denna diskussion till ett annat forum. Jag brukar vara mycket på kolozzeum, logga in där och lägg upp ett inlägg så blir det säkert en trevlig debatt.

    Om du vill fortsätta diskutera här så håller vi oss till människor. Nu vet jag att du inte har några studier som stödjer en metabol fördel hos människor, men du får gärna slänga upp hypoteser, det är intressant att läsa.

    Du kan börja med att försöka svara på min fråga från del III

    Studierna som jag har tagit upp i dessa inlägg är alla relativt kortsiktiga och visst finns möjligheten att man på längre sikt får någon slags metabol fördel av att äta lite kolhydrater, men vad skulle i så fall vara mekanismerna bakom detta? Jag har ingen aning och sett till allt det jag läst så bedömer jag sannolikheten att det skulle komma någon metabol fördel på lång sikt som väldigt liten. Tittar man på de studier som finns på lågkolhydratskost så kommer den största viktnedgången alltid de första månaderna precis som på alla andra dieter, viktnedgången sätter inte fart efter 3-4 månader vilket talar emot att man skulle få någon metabol fördel senare under dieten.

  8. Jag drar en tur genom energiomsättningens landskap, lite som jag ser saken själv. Det blir långt, men blir det sista jag skriver här.

    Den färskaste Feinman om termodynamik är från 2007, Nonequilibrium…
    http://pubmed.gov/17663761
    I abstractet längst ner står den idiotförklarade Feinmans förslag till förklaring: ”In summary, we propose that, in isocaloric diets of different macronutrient composition, there is variable flux of stored TAG controlled by the kinetic effects of insulin and other hormones.”

    Ungefär ”Sammanfattningsvis föreslår vi att, i isokaloriska dieter med olika sammansättning av makronäringsämnen, finns det ett flöde av lagrade triglycerider [fett> som beror av den kinetiska effekten av insulin och andra hormoner.

    Insulin stimulerar fettlagring och bromsar fettnedbrytning, medan adrenalin, noradrenalin och cortisol verkar tvärtom. Denna effekt finns beskriven i många fysiologiböcker, nyaste Tortora & Derrickson (kurslitt på KI?), och man kan även hitta det i äldre biokemiböcker (t.ex. Stryer 1980). Det man också bör veta är att insulin frisätts av kolhydrat, och att typ-2-diabetiker ofta har mycket höga nivåer av insulin.

    Något högre upp i Feinman 2007 Abstract står ”While no experiment exists that measures all relevant variables…”. Det är alltså ambitiöst, men att slå in öppna dörrar, att samla studier som inte visar effekten. Feinman vet redan om bristen på studier. 🙂

    Klicka längst uppe till höger, ladda ner artikeln (PDF snyggast). Sudda till blicken och skumma inledningen. TAG betyder TriAcylGlycerol, dvs triglycerider, dvs fett. Lipolysis betyder fettnedbrytning.

    Feinman diskuterar ”living systems”. Mekanismerna är alltså generella t.ex. för många djur. Vanlig kritik mot humanstudier (se ev Metabol fördel I) är 1) Folk fuskar 2) Man kan inte mäta alla parametrar man vill 3) Studierna är ofta alltför korta. Ett sätt att komma tillrätta med detta är att göra djurmodeller med råttgrupper som är genetiskt mycket lika, som man ger en diet som kan specificeras och mätas till önskad detaljnivå, och studera dessa under en hel livscykel.

    Ett intressant diagram är Figur 3, fria fettsyror (nedbrutet fett) som funktion av insulinkoncentrationen. Notera ”knäet” — tröskeln antyder att insulinnivåerna måste ner rejält för att fettnedbrytningen ska sätta fart (humandata).

    (forts strax om det går…)

  9. (…forts)

    Debatten om Metabol fördel har fler röster. En annan lite äldre ingång är Ansi Manninen 2004 i Journal of International Society of Sports Nutrition.
    http://pubmed.gov/18500946

    Han inleder med Feinmans diskussion (Feinman har hjälpt honom), att energin har olika biokemiska nedbrytningsvägar vilket påverkar metabolismen. Klicka längst uppe till höger, ladda ner artikeln. En kul vinkling hittar man under Critical reviev… 3:e sidan, en referens till en kontrovers, vi tittar på denna. Innan dess, skumma stycket Hyperinsulinemia… (för högt insulin). Där har vi åter mekanismen med insulinets påverkan på fettmetabolismen (kom ihåg att Feinmans ande svävar över texten).

    Kontroversen rörde en review av Bravata 2003, ca 100 studier, ca 3200 deltagare.
    http://pubmed.gov/12684364
    Kolla abstract längst ner: ”Viktreduktionen vid lågkolhydratdieter hängde i princip ihop med minskat energiintag men inte med minskat innehåll av kolhydrat.” Ladda hem artikeln (uppe/höger, PDF snyggast).

    Kolla Table 5, Changes… Lågkolhydrat till vänster. De som åt lägre kolhydrat gick ner 16.9 kg, de som åt högre gick ner 1.9 kg. Det var detta som då skulle berott på lägre energiintag. Men kolla de som även höll igen på energiintaget, <1500 kcal två rader ner: -17.5 kg mot -3.1 kg!

    Det är värt att notera att det är korta studier där lågkolhydrat ger mest impact, <15 dygn. Oavsett längd på studierna gav dock diet med mer kolhydrat sämre resultat.

    (forts strax om det går…)

  10. (forts…)

    Som en annan orsak till Metabol fördel föreslås termogenes, värmealstring. Särskilt protein sägs skapa denna effekt. En översikt här ger Halton 2004.
    http://pubmed.gov/15466943

    Den noggranne läsaren noterar att vi nu har lämnat Feinmans nätverk, och ger oss in på dieter där vi tillåter oss att höja proteinintaget. Table 1 ger en översikt över resultaten. HP är High Protein, motsv för Fat och Carbohydrates. kj är energi.

    Protein sägs även ge en ökad mättnadskänsla och fler proteinkalorier kan därigenom bidra till att man äter färre totalkalorier. Table 2 presenterar resultaten. En del studier visar bättre mättnad, andra inte.

    Jaha, så här kan man hålla på. Den som är nyfiken, vill diskutera och lära sig mer har gott om källor att ösa ur. En tänkbar förklaring till Metabola fördelen är alltså insulinets fettlagrande och fettsparande effekt utifrån balansen fett – kolhydrat. En annan förklaring är ökad värmeproduktionen utifrån proteinintaget. 🙂

    Nätverken kring är inte alltid tydliga, men skymtar ibland… Kolla ref 5 i listan på Metabola… I:
    http://pubmed.gov/18397522

    Feinman och Manninen har vi redan stött på. Annika D känner ni redan. Jörgen Vesti Nielsen i Karlshamn har världens längsta typ-2-studie. Sundberg var den läkare som fick Socialstyrelsen att fria Annika från dietistförbundets anmälan och sparka hela expertgruppen, och nog även har orsakat Livsmedelsverkets kommande omorganisation.

    Det kännetecknande för god vetenskap är öppenheten, uppmuntran till diskussion, bollande, lärande. Vetenskapen drivs av kontroversen, den går inte framåt när vi inte tillåts debattera.

    Tro nu inte på det Du just läst. 🙂 Sök Din egen kunskap.

    Johan H tackar för sig.

  11. Hej igen Johan!
    Det känns lite som att du inte har läst mina inlägg Johan. De handlar inte om vilken diet som är bäst utan om det spelar någon roll hur man fördelar kalorierna mellan fett och kolhydrater. Protein har jag, som jag skriver i inlägget, medvetet inte inkluderat då jag är väl medveten om dess egenskaper, så hela ditt inlägg om protein är helt irrelevant i denna diskussion. Även stora delar av ditt andra inlägg saknar också relevans.

    För att inte mitt svar ska innehålla för mycket text så håller jag mig till att citera små delar av ditt svar men jag kommer beröra alla delar.

    Något högre upp i Feinman 2007 Abstract står “While no experiment exists that measures all relevant variables…”. Det är alltså ambitiöst, men att slå in öppna dörrar, att samla studier som inte visar effekten. Feinman vet redan om bristen på studier.

    När de nämner bristen på studier så är det för deras hypotetiska modell, dvs hur fettoxidation påverkas av olika dieter etc, det är inte en syftning på hur de påverkar viktnedgång. Kalorimeter tillsammans med en kroppskonstitutionsmätningar täcker alla relevanta krav här.

    Ett intressant diagram är Figur 3, fria fettsyror (nedbrutet fett) som funktion av insulinkoncentrationen. Notera “knäet” — tröskeln antyder att insulinnivåerna måste ner rejält för att fettnedbrytningen ska sätta fart (humandata).

    Varför är detta intressant i denna diskussion? Att insulin styr substratförbrukningen har varit känt hur länge som helst. Om man äter mer kolhydrater förbränner man mindre fett, självklart. Men samtidigt så har man också stoppat i sig mindre fett om kalorierna ska hållas på samma nivå inte sant?

    Feinman refererar till en studie där man inhiberat insulinfrisättningen hos försökspersonerna och såg en ökad viktnedgång som stöd för biten om insulin. Det har kommit en ny studie på detta där man inte såg någon effekt, No effect of inhibition of insulin secretion by diazoxide on weight loss in hyperinsulinaemic obese subjects during an 8-week weight-loss diet. Tyvärr har man inte kontrollerat kaloriintaget i någon utav dessa studier så de stödjer varken det ena eller det andra. Fast som vanligt så väljer Feinman att ignorera detta faktum precis som han gjort tidigare då han använt sig av studier med endast rapporterade kaloriintag för att försöka bevisa en metabol fördel.

    Slutligen så använder Feinman, som ensam referens, den otroligt dåliga studien av Kekwick (som även du använder som ”bevis” på din sida), som stöd för att äldre studier visat på en fördel av att ändra makronutrienterna.

    Det är värt att notera att det är korta studier där lågkolhydrat ger mest impact, <15 dygn. Oavsett längd på studierna gav dock diet med mer kolhydrat sämre resultat.

    Det var korta studier där man inte kontrollerade kaloriintaget, irrelevanta i detta sammanhang precis som hela den ”kontrovers” som du tar upp. När vi ändå är inne på ämnet så kan jag ändå kommentera siffran på 17,5 vs 3,1 kg som du tar upp. Denna är helt uppåt väggarna och säger mer om de inkluderade studierna än om dieterna i sig. Det finns en väl genomförd meta-analys som endast inkluderat randomiserade studier som varit längre tid än några veckor och där såg man ingen skillnad mellan lågkolhydratskost jämfört med annan kost, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16476868

    När där väl finns en skillnad så ligger den på något kilo sett över ett år och denna skillnad förklaras bäst med just det höjda proteinintaget som följer med en lågkolhydratskost.

    Jag ställde en enda fråga till dig i mitt förra inlägg och du försökte inte ens ge ett svar på den vilket jag tycker va dåligt. Om det nu är så att korttidsstudier, max 52 dagar med kontrollerat kaloriintag för närvarande inte duger för dig och Feinman. Varför är det så? Vad händer efter denna tid som inte sker redan från början? Allting som Feinman tar upp i sin artikel är saker som sker på bara några dagar och borde väl ha visat sig i studierna jag tagit upp i mina inlägg om det funnits alt. haft någon praktisk relevans? Vad är det jag missar?

    Feinman, precis som du, hänvisar till djurstudier för att försöka bevisa er tes, men om man tittar på djurstudierna som han refererar till så börjar viktnedgången och den metabola fördelen direkt när dieten påbörjas. Om djurstudier skulle vara överförbara till människor så skulle vi se denna effekt direkt hos oss med tycker jag. Varför tar det tid hos oss människor när effekten kommer direkt hos djur?

    Dina sista stycken i ditt tredje inlägg är löjliga och känns mer som någon slags reklam. Var är relevansen till diskussionen? Som sagt, mina inlägg handlar om hurvida det finns någon fördel i att variera kolhydrat och fettintaget vid samma kaloriintag när man ska gå ner i vikt. De handlar inte om överviktsbehandling, diabetes, SLV, Annika D, konspirationer eller liknande.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *