Stenålderskost, paleo, jägarfolk osv…

Stenåldersmänniska som äter hamburgare

Att försöka motivera allting med evolutionen har blivit väldigt populärt de senaste åren. I min recension av Kostdoktorns bok nämnde jag att jag anser att stenålderssnack används för mycket och missbrukas av de flesta inom kostdebatten. Det var många som reagerade på detta och bad mig förklara vidare bland kommentarerna. Då jag tycker att det finns mycket värt att säga i denna fråga valde jag därför att skriva ett helt nytt inlägg istället för att göra långa utlägg bland kommentarerna. Min exakta formulering i inlägget var enligt följande:

Inledningsvis skriver Andreas om vår evolution, vilken kost vi troligen ätit under flera tusen år och hur våra kroppar kan tänkas ha anpassat sig för detta. Jag är lika allergisk mot den den typen av retorik som jag är för termen “funktionell träning”. Stenålders/paleo/jägarfolk-snack används nästan uteslutande av förespråkare för någonting när de inte längre har några sakliga argument för sin sak. Helt enkelt för att rationalisera helt subjektiva val av matvaror. Så fort de inte har ett vettigt argument eller någon studie att backa upp sina påstående med går de per default över till argumentet utifrån deras egna lilla påhittade stenåldersmänniska.

Det här stycket ledde som sagt till en del diskussioner där många ställde sig negativa till min kommentar.

Först en del citat

Användandet av säd, mejeriprodukter och vita varor (socker och koksalt) fanns inte i den ursprungliga kosten = den vi människor är skapade och anpassade till.

Vi var ursprungligen jägare/samlare som bodde vid stränderna och i skogsbrynen. Därav den, för denna biotop, anpassade kosten:

Det mättade fettet konsumerar vi idag till förskräckelse, trots dess dokumenterat skadliga effekter på våra kroppar och vår hälsa. I den ursprungliga kosten var konsumtionen av mättat fett försumbart liten.

Information från en av de första träffarna på Google när jag sökte på stenålderskost (stenålderskost – paleolitisk kost)

Kort version: Vi är byggda för magert kött, fisk, grönsaker och frukt

Staffan Lindeberg, en kända svensk förespråkare av stenålderskost skriver på vår ursprungliga föda på sin egna hemsida. Staffan säger även att vi inte är anpassade för mejeriprodukter, spannmål och salt. Hans bok ”Food and Western Disease: Health and Nutrition from an Evolutionary Perspecitve” kan man dessutom läsa stora delar av här på Google Books.

Innan vår korta tid med jordbruk var vi jägare och samlare. Det betyder att vi åt den mat som fanns färdig åt oss i naturen. Vi jagade djur och åt upp dem. Vi fångade fisk och upp den. Vi åt all ätlig mat man kan samla i naturen: ägg, nötter, rötter, frukt och andra ätliga växter

Andreas Eenfeldt i boken matrevolutionen. Senare i boken när han ger tips om vad man bör äta har han även bland annat med följande.

Ät gärna mejeriprodukter: Välj alltid det fetaste alternativet. Riktigt smör och Bregott, grädde (40 %), créme fraiche, feta ostar. Fet grekisk/turkisk yoghurt. Var försiktig med vanlig mjölk och fil, de innehåller mycket mjölksocker. Undvik smaksatta, sockrade och lättvarianter.

Återigen Andreas Eenfeldt i boken matrevolutionen

Vi har nästan inte förändrats alls de senaste 70000 åren och vår kropp är helt anpassad till fet köttdiet, mår bäst på fet köttdiet och presterar därför också bäst på fet köttdiet.

Frank Nilsson i Istället för doping

I sin bok Den nakna hälsan börjar Jonas Colting boken med den sedvanliga beskrivningen av urmänniskan. När det gäller kost och att äta det vi är skapade för kallar han det för ”äta naket”. I slutet på boken intervjuar han sen sin egna bror som, Fredrik Colting som Jonas anser är sinnesbilden av vältränad naken hälsa. I ett kapitel med titeln ”Äta naket -hela vägen” får vi reda på hur Fredrik äter. Fredrik Colting äter endast rått kött, ingen tillagning då det enligt Fredrik skapar gifter. Så här svarar han själv på frågan ”Vad äter du?”:

Kött, fisk, fågel, ägg, opastöriserad mjölk, oförädlade fetter med mycket kolesterol som opastöriserat smör och kokosfettolja, grönsaksjuice och några enstaka frukt om dagen. Grönsaker juicar jag endast för att dra nytta av mineraler och enzymer. Cellulosa i bladgrönsaker och säd hör hemma i en långsam komage, inte i en snabbsmältande mänsklig mage

Ett sista citat

Jag måste protestera mot ditt motstånd mot “paleo”-begreppet. Jag tycker att det är en jättebra sanity check om något verkar människosäkert eller inte. (Eller om det finns traditionella friska kulturer som ätit maten i hundratals år och mår bra.) Sedan finns det ju LCHF-are som anser att alla stenåldersmänniskor åt LCHF, vilket är lite lustigt, såklart. Potatis, jams o frukt verkar ju också människosäkra, åtminstone om man inte skadat sin metabolism genom för mycket socker, vetemjöl och näringsfri färdigmat.

Från en kommentar här på bloggen av någon som tydligen vet att hans bild är rätt och de andras är fel…

Alla äter ”det vi är skapta för” och ingen äter likadant..

Här ovanför har jag bara tagit ett par svenska citat. Om jag tagit mig tiden att leta lite i utländska böcker eller sökt i lite mindre aktuella källor än de jag har valt här så hade jag säkerligen kunnat hitta ännu fler exempel på motsägelser. Alla påstår sig basera sina råd på vår evolution och vad vi är skapta för att äta och trots detta ger de alla olika råd. Förklaringen är enkel, det finns ingen enhetlig stenålderskost. Det går inte att ge universella svar på vilka livsmedel man ska äta eller vilken fördelning som är bäst när det gäller kolhydrater, protein och fett. Det bästa man kan uppnå med detta tänk är att man kan dra slutsatsen att läsk inte är något vi är anpassade för, att stora mängder spannmål och raffinerade kolhydrater i kosten inte var vanligt förr och att mängder av de tillsatser som finns idag troligen kan lura våra kroppar på flera olika vis.

Vad man verkligen vet om vår ursprungliga kost

Människan är en allätare eller omnivore som det heter på latin/engelska. Det här är knappast något revolutionerande även om det finns en och annan galning som påstår att vi är köttätare. Ju längre bak i tiden man går desto osäkrare blir det vi tror oss veta. Hur som helst har jag tänkt redogöra för hur de som verkligen forskar på ämnet tror att det kan ha sett ut. Jag kommer att skriva människan i hela denna artikel även om det vi idag kallar för människa, eller homo sapiens sapiens, först ”kom till” för ungefär 200 000 år sen i Afrika.

I en artikel från 2003 med titeln ”What Actually was the Stone Age Diet?” tar man upp att det som troligen först skiljde människans diet från den som apor har var användandet av rötter och rotfrukter för mer än 3 miljoner år sen. Detta baserar man på tänderna hos människans föregångare redan då hade tänder för mer svårtuggad föda. Även nutida analyser av apor och människor som lever traditionellt i samma regioner i Afrika visar på dessa skillnader. Användandet av rötter och rotfrukter i födan tror man gav människan tillgång till mat året runt även i mer säsongsberoende miljöer (1). För ungefär 2 miljoner år sen fick köttet en allt större roll i människans diet allt eftersom människan spreds sig ut från Afrika.

För 200 000 år sen, när homo sapiens sapiens först ”dyker upp” i de arkeologiska arkiven, tror man att människans diet till stor del var baserad på vegetarisk föda. I artikeln jag tog upp här ovanför uppskattar man att upp emot 70 % var plantföda (1). Återigen baserar man det dock på hur födan ser och såg ut för kända jägar och samlarfolk i den regionen. Den moderna människan anses ha börjat sprida sig ut från Afrika för ungefär 70000 år sen för att efterhand ta över och utkonkurrera alla andra släkten. Samma tillgång på plantföda anses ha funnits i Mellanöstern och Asien medan de folkgrupperna som spridit sig mot Europa för ungefär 40 000 år sen anses ha börjat äta mera animalisk föda.

Denna kost där kött stod för stora delar av energin tror man att människan sen åt i ungefär 30 000 år. Under denna tid var klimatet i Europa inte lika varmt som det är nu och möjligheten att leva på stora delar plantföda var begränsad. Ju mer norrut människan spred sig, desto mer animalier fanns det i maten. Denna trend har man kunnat se ända till modern tid där jägar- och samlarfolk äter mer och mer plantbaserat ju närmre ekvatorn man kommer.

En studie publicerad i november 2010 visar dock på att behandling av vegetabilier och möjligen även tillverkande av mjöl troligtvis var vanligt förekommande i stora delar av Europa redan för 30 000 år sen (10). Författarna till studien uttrycker det själv på följande vis:

A large number of plant families are likely to have been involved in the diet. Generally, the reasons for choosing a plant for food are dictated by its dominance in the local vegetation, as well as by its size and appearance (20). The wide size range and the different morphologies of the starch grains recovered on the grindstone and the pestle grinders at both Bilancino II and Pavlov VI suggest that they were used for grinding more than one plant species and possibly for other purposes. The starch grains recovered on these objects appear to be mostly of cattail and fern. Both of these have underground storage organs (USOs) (4), they are rich in starch and, as such, they represent a significant source of carbohydrates and energy.

För några veckor sen kunde vi också läsa en kort artikel i Aftonbladet med titeln ”stenålderskost en myt” där man tar upp en studie som ännu bara finns tillgänglig via nätet. I denna studie har man funnit bevis för att både neandertalare och tidigare människor åt flera olika vegetabilier och sädeslag för ungefär 90 000-100000 år sen och att de även hade kokat flera av dessa (11, 31). Även om vi inte är neandertalare eller ens härstammar från dem är detta intressant av en viktig orsak. Ett vanligt argument från människor som förespråkar LCHF, paleo, stenålderskost (dessa är inte samma sak rent matmässigt, men de baseras på samma evolutionsargument) är det är mycket mer energieffektivt att jaga och äta djur än att samla in plantföda och sen äta det. Den här studien visar att det helt klart inte var så för vissa neandertalargrupper. De har tagit sig tiden att inte bara samla in födan utan att också både förbereda och koka den.

När det gäller själva kokandet av mat finns det spår ända tillbaka tills för 250 000 år sen (3) och människan tros ha kunnat kontrollera elden mycket längre än så. Kokande av mat anses vara viktigt då det gör energin i maten mycket mer tillgänglig för oss. Energibrist är knappast ett problem som finns för närvarande men för flera tusen år sen var problemet det omvända (3).

Jordbruket

I Asien har man gamla fynd människors boplatser där vilda former av korn och troligen även vete krossades och sen gjordes till deg (4). För ungefär 10 000 år sen började människan med mer organiserat jordbruk. Detta fenomen började i Mellanöstern och Asien men spred sig fort även om vissa delar av världen började med jordbruk först för 2 000 år sen.

I samband med jordbruket började människan också få tillgång till mjölk från boskap året runt. För ungefär 5 000 år sen uppstod en genetisk mutation som gjorde att människor med mutationen kunde fortsätta att dricka mjölk även i vuxen ålder. Denna mutation har sen spritt sig till den grad att runt 35 % av jordens befolkning idag har denna gen och i befolkningar som haft jordbruk länge är den så gott som universellt förekommande (5)

Spridning av personer som tål laktos som vuxna
Spridning av personer som tål laktos som vuxna

Här ser man den första motsägelsen hos många som påstår sig basera sina råd på evolutionen. Mejeriprodukter är okej, till och med rekommenderade, medan andra råvaror som funnits i människans kost mycket längre inte är tillåtet.

I stort sett alla som säger sig basera sin kost på evolutionen rekommenderar att man inte ska äta spannmål eller några andra kolhydratskällor från jordbruket. Flera rotfrukter har varit en stapelföda för många populationer väldigt väldigt länge och att använda argumentet att vi inte är anpassade för dem känns för mig väldigt udda. Men hur är det då med de saker som vi först började odla seriöst för mindre än 10 000 år sen? Faktum är att precis som man kan se en ökad frekvens av personer som tål laktos i populationer där mjölk och mejeriprodukter varit vanligt förekommande så kan man se en ökad mängd amylas i munnen hos folkgrupper som historiskt haft stora mängder stärkelse i sin kost (6). Amylasmängden i människors munnar är redan ungefär 3 gånger så stor som hos schimpanser vilket antyder att denna anpassning för att äta stärkelse påbörjats innan jordbruket (6, 7).

På samma sätt har man kunnat påvisa speciella genetiska förändringar hos grupper som levt på mycket olika sädesslag (8). Ett speciellt enzym med namnet, pancreatic lipase-related protein-2 (PLRP2), finns det tex mycket mer av hos människor som levt i jordbrukssamhällen där man odlat mycket sädesslag (8). Som namnet antyder är PLPR2 viktigt för nedbrytningen av vissa fetter, i detta fall främst fetter från plantväxter med namnet galactolipider. PLRP2 finns inte alls hos köttätare och inte heller hos de flesta gräsätare (9). Däremot finns enzymet hos växtätare och hos de flesta allätare. Hos växtätare kan upp till 60 % av det fett de får i sig komma från galactolipider. Hos våra kära husdjur har man inte kunnat hitta någon förekomst alls av PLRP2 vilket visar att den klassiska jämförelsen mellan vår diet och den våra husdjur äter som båda sägs göra oss tjocka och sjuka kanske inte är den bästa (9). Grisar har å andra sidan en väldigt hög PLRP2 aktivitet (9).

Mängden PRLP2 beroende på livsstil i olika folkgrupper
Mängden PRLP2 beroende på livsstil i olika folkgrupper. Människor som levt mycket på olika sädesslag har en ökad förekomst av gener som styr produktionen av PRLP2 vilket visar på en ökad anpassning för att äta plantföda.

Jägar- och samlarfolk

Tyvärr är informationen när det gäller människans kost flera tusen år tillbaka i tiden väldigt begränsad. Men kanske behöver vi inte gå så långt tillbaka i tiden. För bara några decennier sedan fanns det flera folkgrupper som levt traditionsenligt på ett sätt som de fått ärva från sina förfäder. De flesta av dessa folk verkar också, sett till den bristfälliga information som finns om dem, levt mer eller mindre fria från dagens västerländska sjukdomar. Dessa folkgrupper används därför ofta som någon slags backspegel för att se tillbaka i tiden och få en uppfattning om hur människan åt förr.

Weston A. Price är väldigt känd när det kommer till denna fråga och hans bok finns numera att läsa gratis på nätet för den som är intresserad. I den boken redogör han för en väldig massa folkgrupper och hur de äter och påvisar hur den västerländska kosten bidrog till dålig tandhälsa samt hur folk med ursprunglig kost helt saknade dessa dentalproblem trots att ingen ens sett varken tandborste eller tandkräm. Loren Cordain, en av de mest kända forskarna i världen när det gäller vår kost förr i tiden, gjorde år 2000 en stor genomgång av kosten hos olika jägar- och samlarfolk (7). Efter att ha inkluderat information om 229 olika folk kom Cordain fram till följande troliga siffror:

  • Proteinintaget stod för mellan 19-35 E %
  • Kolhydrater stod för mellan 22-40 E %
  • Fett stod för mellan 28-58 E%

Eller för att säga det på ett annat sett. Jägar- och samlarfolk verkar ha ätit ungefär hur som helst. Precis som när det gäller den troliga kosten för människan för flera tusen år sen såg Cordain också en tydlig trend där mer nordliga folk var mer beroende av animalisk föda än folk som bodde närmre ekvatorn .

Andelen plantföda i förhållande till breddgrad
Andelen plantföda i förhållande till breddgrad. Efterhand som man rör sig mer norrut minskar andelen plantföda i kosten hos de flesta jägar och samlarfolk

Staffan Lindeberg, en svensk forskare som även skrivit böcker om stenålderskost, studerade en folkgrupp från kitava på Papua Guinea som han rapporterade levde ett liv i stort sett fritt från hjärt och kärlsjukdomar, diabetes, övervikt och andra västerländska problem. Deras kost bestod uppskattningsvis av (12, 21):

  • 70-90 E % kolhydrater
  • 3-20 E % fett
  • 5-10 E % protein

Trots det höga kolhydratintaget var deras insulinnivåer i vila 50 % lägre än hos jämnåriga svenskar och nivåerna blev lägre allt eftersom människorna blev äldre (13). Även Pima indianerna, numera ett av världens fetaste folkslag, åt ursprungligen ungefär 70-80 E% kolhydrater, 8-12 E % fett och 12-18 E% protein (30).

Åt den andra extremen återfinns eskimåer. Till skillnad från vad de flesta säkert har fått höra de senaste åren om de hängt i LCHF-kretsar så åt eskimåer inte enligt någon 80-20 fördelning i energi från fett och protein. Det finns tyvärr inte så precisa siffror som de Lindeberg har för kitavaborna då eskimåerna började importera mat från andra folk tidigare men en uppskattning gjord 1953 av kosten som inuiterna  åt 1855 blev enligt följande (14):

  • 7 E % kolhydrater
  • 46 E % fett
  • 47 E % protein

Knappast en LCHF-fördelning alltså. Det finns nyare uppskattningar av eskimåernas kost men dessa är som sagt från en tid då eskimåerna redan börjat importera mat och kolhydratintaget är därmed högre. Inget studie av kosten hos eskimåer eller inuiter har redogjort för ett fettintag över 50 E % (15, 7 stycken studier är inkluderade i denna artikel).

Det finns olika Afrikanska pastoralistsamhällen där de unga männen, oftast mellan omkring 15-35 år nästan uteslutande lever på mjölk, kött och blod där fettintaget verkar ha kunnat uppgå till ibland 65-70 E % fett under de bördiga månaderna (22, 24). Masaierna är den mest kända folkgruppen här. Den högsta siffran jag har hittat är 73 E % fett för en folkgrupp kallad Fulani (23). Deras kolhydrat och proteinintag var 14 respektive 13 E %. Alla dessa folkgrupper som uteslutande lever på sina egna boskap är dock relativa nya företeelser i vår historia. De äldsta uppskattningarna ligger vid att de har funnits i ungefär 10 000 år så frågan är om man ska köra evolutionsargumentet när man talar om pastoralister. Dessutom är det ingen diet som följs av alla utan endast av vissa män (25, 26).

Ett gäng masaikrigare, ungefär 1930
Ett gäng masaikrigare. Bilden är tagen någon gång kring 1930 och är publicerad i artikeln, Further Notes on the Masai of Kenya Colony

Vad vi inte är anpassade för

Av genomgången här ovanför så förstår förhoppningsvis de flesta att vi inte vet tillräckligt för att kunna säga vad stenålderskost faktiskt var. Vi vet dock tillräckligt för att säga att det inte var någon bestämd fördelning av kolhydrater, fett och protein. Det hela beror ju också på vilken tidsperiod man själv väljer som ”optimal”, det vill säga hur lång tid tror man att människan behöver för att anpassa sig till en viss kost? Är det 5000 år? Kanske 10000? Eller ska det rent av vara 50 000 år, det vill säga innan homo sapiens sapiens började sprida sig in i Europa?

Som läsaren förhoppningsvis förstår blir det väldigt löjligt när man ska börja diskutera ”optimal” fördelning mellan kolhydrater, fett och protein ur ett evolutionärt synsätt. Det finns dock mer övergripande saker som man med större säkerhet kan säg om vår kost idag som inte överensstämmer med vår kost förr.

I undersökningen Riksmaten – Barn från 2003 kom livsmedelsverket fram till att barn och ungdomar får 23-25 % av sin energi från godis, läsk, snacks och bakverk (16). Det här är i mina ögon helt löjliga siffror och utan säkra siffror kan jag garantera att ingen folkgrupp tidigare fått så mycket energi från så näringsfattig mat. Glöm inte heller bort att dessa siffror till mycket stor del baseras på vad barnens föräldrar redovisat och vi vet att det finns en stor felrapportering här. Socialt accepterade svar är inte ovanligt trots enkäters anonymitet och dessutom tenderar människor att glömma bort ”småsaker” som den där extra bullen eller att man stoppar i sig en karamell från skålen när man passerar förbi. Inte otänkbart att siffrorna alltså är missvisande låga till och med.

Vete, Majs och Soyabönor
Vete, Majs och Soyabönor står för en väldigt stor del av USA’s kaloriintag och troligen vårt med

I USA uppskatta man att ungefär 20 % av deras totala energiintag kommer från tillsatt sojaolja (17) och 25 % är från socker eller fruktossirap (high-fructose corn syrup) (18). En stor andel av de andra kolhydraterna som de får i sig kommer från raffinerade veteprodukter (18). Trenden är inte lika tydlig i Sverige men jag kan lova er att den finns där. Livsmedelsverket håller just nu på att sammanställa Riksmaten 2010 vilket ska bli väldigt intressant att titta på när de publiceras.

Hur som helst. Är det någon som är överraskad över att denna ensidiga och näringsfattiga mat inte är bra för oss? Behöver man verkligen dra upp evolutionen, stenåldersmänniskor och börja snacka om vad vi är skapade att äta? Vad hände med sunt förnuft?

Det finns ytterligare en faktor som skiljer människans kost då från människans kost nu. Det är förhållandet mellan omega-3 och omega-6. Det uppskattade förhållandet mellan omega-6 och omega-3 för människan förr var ungefär 3:1 till 1:2 (19). Detta oberoende av de stora variationer som jag tagit upp som ändå fanns i kosten hos olika folkgrupper. Förhållandet i numera hos de som äter en klassisk västerländsk kost varierar mellan olika källor men någonstans kring 10:1 och 20:1 är de vanligaste uppskattningarna. Detta går hand i hand med den stora ökningen av majs och sojabönor som foder till djur vilket har lett till ett förändrat förhållandet mellan omega-6 och omega-3 även i vår djurföda (20).

Summering

I de citat jag gett ovan ser ni att mer eller mindre alla som diskuterar evolution och vad vi är anpassade för att äta väljer ganska fritt vad de väljer att tro på. Vissa av deras förbud är för livsmedel som funnits mer eller mindre hela tiden i vår kost medan de välkomnar andra livsmedel som bara funnits i några tusen och som en majoritet av befolkningen bevisligen faktiskt inte tål. Någon är så extrem så maten ska vara rå trots att människan troligen har kokat sin mat i över 250 000 år. Trots denna regel så är mejeriprodukter dock okej för samma person. LCHF är den enda diet jag kan komma på som har en rekommenderad makronutrientfördelning som det inte finns något motsvarande exempel av hos jägar- och samlarfolk. Trots detta är det nog dem som för närvarande mest brukar slänga runt med evolutionsargument. Jag har inte läst många LCHF-böcker men de jag har läst brukar alla inleda med ett kapitel om ”vår evolution”.

Efter detta väldigt långa inlägg hoppas jag de flesta förstår varför jag skrev som jag skrev i mitt inlägg om matrevolutionen. Vill du äta som en stenåldersmänniska. Se till att äta varierat, undvik raffinerade produkter och försök att minska på ditt omega-6 intag samtidigt som du försöker få i dig mer omega-3, både från plantföda och animalisk föda. Det vill säga i stort sett rent sunt förnuft och inget som jag någonsin sett någon motsätta sig. Möjligen då balansen mellan omega-6 och omega-3 där slutsatserna inte är klara utan det verkar snarare som att det är brist på omega-3 som är problemet, inte för mycket omega-6 (27, 28, 29).

Vi var ursprungligen jägare/samlare som bodde vid stränderna och i skogsbrynen. Därav den, för denna biotop, anpassade kosten:

103 thoughts on “Stenålderskost, paleo, jägarfolk osv…

  1. Bra inlägg! På tiden att rensa i det uppsvällda stenåldersträsket! Som jag alltid har sagt: Människan är allätare och äter vad som finns att tillgå – människan anpassar sig, det är därför hon är så duktig på att överleva.

    Men en sak. Jag i min tur är allergisk mot det ”sunda förnuftet”. Något sådant finns egentligen inte…

    ”Det så kallade sunda förnuftet är ingenting annat än dålig genomtänkt teori, omedvetna reflexer av aktuella erfarenheter samt moderna sociala fördomar.” (Lars Herlitz)

  2. Tack tack tack för ett mycket intressant och upplysande inlägg. Känner en svag hysteri runtomkring mig då alla har en ”egen” diet och målet är alltid att gå ner i vikt, att äta för att orka och må bra verkar ha glömts bort även om stenålderskost har som syfte (skillnad på syfte och verklighet) att göra så att vi ska må bättre men vet ingen som inte använder den för att gå ner i vikt vilket alltid är det som står i fokus när de ”väljer en diet”. Mat är väl näring som ska göra att vi orkar och kan överleva i den miljö som vi lever i.

  3. Fantastisk inlägg och jag nominerar det redan till bästa inlägget 2011. Just att du nämner att 23-25 % av energin kommer från godis, läsk, snacks och bakverk anser jag ge en väldigt målande bild som jag själv har försökt fram när andra lovordar LCHF. Väldigt många höjer dieten till skyarna tack vare att man slutar äta kolhydrater men i ett led av detta slutar man även med läsk, kakor och godis vilket är just vad som har rekommenderats så länge jag kan minnas.

  4. Tack så mycket alla. Kul när man får uppskattning för de inlägg som man lagt ner mycket tid på 🙂

  5. Mycket bra inlägg. Kul att se en sammanställning av det vi vet (eller inte vet) om hur man åt under stenåldern.

    Det är förmodligen mycket lättare att berätta för folk vad de inte bör äta än vad de bör äta. Kunde man minska mängden energi folk får i sig från näringsfattiga onyttigheter så skulle förmodligen hälsan förbättras och midjemåttet minska oavsett vilken diet man följer.

    Vet inte om du har skrivit något inlägg om det men det vore intressant att höra lite mer om hur vi är anpassade till att äta livsmedel som innehåller gluten.

  6. Mycket bra inlägg. Robb Wolf, som är ett hett namn i Paleo-världen, har en bra inställning tycker jag. Han anser att det inte handlar så mycket om vad våra förfäder åt utan vad vi faktiskt funkar bäst på i dagsläget.

    Det är ju ett himla snack inom paleolägren. Vad är paleo, vad är inte paleo. På stenålder drack man inte kaffe, så det får man inte göra, osv.

    Det handlar ju i stora drag bara om att äta så naturliga födoämnen som möjligt och komma bort från alla jäkla halvfabrikat och allt överprocessat

  7. Bra inlägg Guddi, jag har själv irriterat mig på LCHF:arna som påstår att deras kost är ursprungskost/paleokost, något jag anser är rent trams. Det finns nämligen inga som helst bevis för att våra förfäder i något led var lågkolhydratare – och därför faller hela kopplingen med ursprungskost/paleokost till LCHF.

    Vi kan också vara säkra på att om någon varelse ska överleva en ny omgivning så gäller det att anpassa sig till vad som finns att äta där – eller dö.

    Vi är nog ganska överens om människans vagga stod nånstans i ett varmare klimat och inte i ett ishav. Närmare frukt och ätbara växter året om, än fri tillgång valspäck.

    För inte så länge sedan hittade man lämningar av den moderna människan i Israel som är 400 000 år gamla. Om det stämmer så får vi flytta tillbaka datumet för tillkomsten av den moderna människan, och vilket troligen kommer att medföra att man kommer att flytta tillbaka tiden för när jordbruk uppkom, liksom domesticeringen av djur (boskapshållning). Men det har nog ingen större inverkan på varifrån vi kommer och vad vi ursprungligen åt – från den punkten då ”homo” och aporna gick skilda vägar (en tid då vi troligen hade en och samma kost – och eftersom schimpanserna fortsätter att leva i en slags ursprungsmiljö så skulle jag tippa på deras kost idag är ungefär vad vi hade som ursprungskost för 8-15 miljoner år sedan ).

    Du nämner varierat ätande, om jag inte minns helt fel ifrån Lindeberg & Burenhults böcker om Kitavabefolkningen så var variationen av den växtbaserade födan mycket större än vad vi har. Vagt minne säger mig 160 olika växter ingick i kosthållet, medan vi kanske ligger runt 20-30. Det kanske går hand i hand vad Michael Pollan brukar säga ”Eat food. Not too much. Mostly plants”.

    Keep up the good work!

  8. Mycket bra genomgång!
    Vad jag tänker på är att plocka bort sånt som ”stenåldersmänniskan” absolut INTE åt, som vegoljor, raffinerat mjöl och socker, konserveringsmedel, färgämnen, smakförstärkare osv., och det är väl också ett sorts paleotänk. Näringstätt (mikronutrient) förpackat i en form som är tillgänglig för kroppen.
    Men nån ”optimal” kost finns nog inte, och genom tiderna har vi levt och mått bra på lite allt möjligt.

  9. Bra initiativ med denna genomgång – MEN – det finns väl ändå en stor poäng i att fundera över vad vi människor åt under perioden före jordbruket eftersom det är det som har danat våra kroppar. Och som Nattyxne säger så är det nog mest intressant att veta vad vi INTE åt. Det är ju det som LCHF (och de andra konsthållningarna med liknande hållning tar fasta på). Sedan tror jag inte att någon (vettig) LCHF-anhängare menar att man äter SOM på stenåldern – LCHF-are äter mer LIKT den kost som gällde på stenåldern. Det uppnår man lätt genom att avstå från allt som kommer från säd. Att människan inte har hållit på med att odla olika sädesslag så länge att det har gjort avtryck i vårt genom torde vara okontroversiell (10 000 år räcker inte).

  10. Skriv ett lika bra inlägg om raffinerade produkter! Vad händer när man raffinerar en produkt? Varför görs det? Varför är det dåligt? Vilka produkter är okej och vilka är extra dåliga?

    Finns det några studier där man testat att leva på godis/kakor/chips samt vitaminer/mineraler/omega3 i pillerform? Jag kan ställa upp som försökskanin annars.

  11. MrMox:
    LCHF-are äter mer LIKT den kost som gällde på stenåldern. Det uppnår man lätt genom att avstå från allt som kommer från säd. Att människan inte har hållit på med att odla olika sädesslag så länge att det har gjort avtryck i vårt genom torde vara okontroversiell (10 000 år räcker inte).

    Sedan när åt våra förfäder Low Carbohydrate och High Fat?, för det är väl det som LCHF står för. Finns det några som helst säkra bevis på att vårt släkte i något skede under evolutionen ätit på det viset i hundratusentals/miljoner år?

  12. En annan sak: konserveringsmedel, färgämnen, smakförstärkare nämns i kommentarerna. Hur länge har vi ätit detta? Finns det några negativa hälsoeffekter som kan tillskrivas dylika ämnen?

  13. #14

    Argumentet är att man var tvungen att fokusera på den energi-tätaste maten (kött & fett). Att samla bär, vilda frukter och div rotknölar i tillräcklig mängd för att överleva måste varit väldigt svårt innan man började med lantbruk.

    Det verkar som många som läser denna eminenta blogg är extremt fysisk aktiva – och det är klart som f-n (tycker jag) att ni både kan och bör äta mycket kolhydrater. För de som är mindre aktiva verkar det passa bättre med fett som huvudsaklig energikälla.

  14. MrMox:
    #14
    Argumentet är att man var tvungen att fokusera på den energi-tätaste maten (kött & fett). Att samla bär, vilda frukter och div rotknölar i tillräcklig mängd för att överleva måste varit väldigt svårt innan man började med lantbruk.
    Det verkar som många som läser denna eminenta blogg är extremt fysisk aktiva – och det är klart som f-n (tycker jag) att ni både kan och bör äta mycket kolhydrater. För de som är mindre aktiva verkar det passa bättre med fett som huvudsaklig energikälla.

    Lindeberg m.fl. har visat att samlarfolk inte lägger ner särskilt mycket tid för dagens mathållning. Kitavafolket, nu är det minnet igen, handlade det om 1,5 timmar om dagen. Vilket troligen är mindre i tid än vad du och jag lägger på att surfa runt på nätet. Troligen jämförbart med den tid vad många lägger på att arbeta för att dra in pengar till maten. Att det skulle ta en massa tid för ett mer växtätande samlarfolk att få ihop dagens energibehov är troligen struntprat.

    Men jag antar att du har bra siffror som visar att t.ex.schimpanser lägger ner mindre tid på söka mat än vad en jägare gör. Om man nu inte springer omkring efter djur i 10 mil som en jägare så kan man kanske hasa sig till närmaste bananträd eller myrbo och äta fritt. Då går det åt mindre energi.

    Och personligen shiter jag fullständigt i vad folk äter och orkar träna på för kost. Trivs dom med sina val så är det toppen. Det är LCHF maffians hittepåuppgifter som gör mig trött.

    Och det här med fysiskt aktiv, jag trodde det ingick i att vara fysiskt aktiv på den tiden när det inte fanns datorer så man kunde köpa allt på nätet och få hem det med posten eller att ha elfönsterhissar i bilar.

  15. Instämmer helt med Tobias att Robb Wolf har mycket sunda åsikter om olika livsmedel och stenålderskost, eller antiinflamatorisk kost, som han föredrar att kalla det. Han informerar mycket om hur man kan utesluta vissa livsmedel för att förbättra sin livskvalitet, oavsett om de kan klassas som ”paleo” eller inte, och oavsett om de är naturliga eller raffinerade. Hur det man äter påverkar ens hälsa, välmående, prestationsförmåga och livslängd kan väl förhoppningsvis de flesta vara överens om är mer relevant än hur många tusen år man ätit specifika livsmedel. Personligen gillar jag Andreas Eenfeldts bok och jag tror att de flesta som är överviktiga har större fördel av att följa en lågkolhydratsdiet än att följa livsmedelsverkets nuvarande kostråd. Jag tycker dock att han kunde fått med mer rekomendationer om kostupplägg för friska aktiva människor som har olika mål med sin träning istället för att få det att verka som att man kan synda och ta en potatis ibland om man är smal och frisk.

  16. Vadå ”hitta på” argument!? Alla djur har väl danats över tiden – av sin livsmiljö och sitt beteende – den enkla poängen är ju att människan har varit jordbrukare för kort tid för att det ska ha haft ett genomslag på vår konstitution. Det är föresten just Lindebergs stora poäng i boken ”Maten och folksjukdomarna”. Läs den och tänk efter lite. Det hela är väldigt logiskt. Om man är en träningsnörd som har sin kropp och sin träning som sitt största intresse, som springer och springer och nitiskt för in sina ”framsteg” i träningsdagböcker och bloggar då kan man förstås trycka i sig en hel del kolhydrater utan problem. I boken ”Gryning över Kalahari” berättar Lasse Berg om vad jägare-samlare äter – inte oväntat äter de i första hand kött – får de inte tag i tillräckligt med kött så får de dryga ut med annat.

  17. Det här var det bästa jag läst om stenålderskost! Speciellt intressant tycker jag det är med när man ska dra gränsen för vad som är ”ursprungligt”… det blir ju extremt godtyckligt.

  18. MrMox – det var också ett sätt att försöka vimsa bort vad LCHF är en förkortning av. Gör ett nytt försök, men låt bli rökverket den här gången.

  19. badgear – du är allt en aggressiv gubbe du! Att du tydligen röker på betyder inte att andra gör det. Tagga ner. Jag är inget LCHF-troll – jag är seriöst intresserad av kost och hälsa. Tyvärr förstörs allt seriöst utbyte av koleriska typer som du – som alltid har en förolämpning eller elak insinuation till hands. Skämmes!

  20. Äntligen och fan vilken bra artikel – att det ska vara så förbannat svårt att inse detta. De flesta former av evolutionsbaserade dieter bär visserligen på ett och annat som är värt att fundera på – men alla verkar veta den totala sanningen och snärjer snart in sig nåt så in i skogen trånga ställen och kör fast i den där taggbusken som ingen vet var den finns. Dom är vilse men vägrar inse det. Varför kan inte evolutionsdietisterna åtminstone försöka se lite utanför sina egna, eller varandras fastnitade sanningar och vidga vyerna lite. Nu har jag inte läst Andreas Eenfeldts bok, men han verkar efter vad jag läst här, som en av dom mer sunda på området och verkar inte lika dogmatiskt inställd. Allra bäst är dock en sund motvikt som varken kräks eller jublar – som denna artikel.

  21. Guddi: Du är en ö av verklighet i ett hav av diarré.

    Den här ypperligt författade texten kommer jag att bokmärka och länka till varenda gång det börjar pratas om vad vi är ”gjorda för” att äta.

    Armadan av religiöst övertygade LCHF-anghängare skjuter sig själva i foten genom att vara fullständigt tvärsäkra på hur allt hänger ihop. Det finns inget jag misstror så mycket som människor är tvärsäkra – det är ofta ett tecken på okunnighet. Ju mer man vet, desto mindre tvärsäker blir man, enligt min erfarenhet och får man svar på en fråga så uppstår genast nya frågor och så fortsätter det ända tills man arbetat upp en viss ödmjukhet inför vad som är ”sanning”.

    Att människor äter LCHF och mår väldigt bra på den typen av kostupplägg är något jag stödjer och saluterar. Dieten har förändrat livet för många människor, inte tu tal om den saken och forskningen kring mättat fett är spännande. För många är LCHF ett steg i rätt riktning mot ett mer genomtänkt ätande med mindre halvfabrikat och måltider lagade ifrån grunden. Att de mest övertygade sedan kommer med hårresande påståenden kring varför LCHF skulle vara optimalt och ursprungligt ger trovärdighetsproblem och stjäl rampljuset från dietens positiva sidor.

    En mycket saklig och begåvad text. Det tackar jag för.

  22. Det är ca 10 år sedan jag för första gången läste om paleo-begreppet beträffande kosten. Då kände jag att det lätt torftigt och tråkigt och det passade inte in i mitt dåvarande ”tänk”. Sen läste jag Paleodiet av Cordain för 6-7 år, kände att det lätt vettigt och för min del blev det en verklig skillnad i hälsa och prestation. Det negativa med Cordains modell är att han imho är fettskrämd och kör en ”fot i varje läger” approach genom att varna för mättat fett samtidigt som han skriver om fettets betydelse för hjärnans utveckling. Man var något konfunderad mao. Magen var ännu mer konfunderad men detta ordnade sig genom att jag fick reda på om ”lchf” på paleoforumet och skippade magert kött och började äta fettrikt kött samt minskade på frukten.

    Jag håller med om att det finns mycket godtycklighet inom paleovärlden och det finns många olika tolkningar. För min egen del är syrade mjölkprodukter rena medicinen för magen och jag bryr mig inte om vad ”gurusen” säger där. Jag kan tänka mig att för t.ex nordbor (genetiskt) funkar det bra med mejeri men mindre bra med gluten.

    Själv känner jag att paleotänket kan vara till stor hjälp när man ska sortera i dagens djungel av matutbud. Tyvärr tenderar människan att många ggr förminska,förlöjliga,underminera osv dåtiden (är ett begrepp inom sociologin,kommer ej ihåg vad det heter). ”Vi befinner oss just nu på höjdpunkten av vår utveckling,vi har aldrig varit så smarta och vår teknik är top-knotch,ja vi är gudar”. Detta tankesättet har alltid varit aktuellt,idag som för 50 år till 500 år sedan. Man skrattar lite lätt åt vad man trodde på förr eller ansåg vara högteknologiskt. Visst,vår tids teknologi är helt outstanding i vissa aspekter och vi gör saker som för 50 år sedan ansågs omöjliga osv.

    Men våra kroppar är fortfarande ett resultat av en långsam process och utveckling. Jag tror att man lurar sig själv,skapar en fälla om man anammar det ovanstående tänket gällande kosten. Vi kan inte ändra på vårt BIOS (än) och bli ett med det senaste, utan vi vilar på det våra förfäder åt.

    När jag i diskussioner eller rådgivning försöker skapa ett resonemang brukar jag säga att det inte behöver handla om stenåldern utan det räcker långt med att istället undvika mycket av det som blev vardagsmat under 1900-talet. Massproduktionen av vår mat (under vårt århundrande) har slagit hårt mot kvaliteten och resulterat i en steril kopia av mat. Den kemi-tekniska framfarten har tagit fram avarter inom kosten och dessa skadar oss,detta är jag övertygad om. Förädlingen har också bidragit till produkter som på pappret verkar bra men i kroppen mindre bra. Tillsatser,besprutning,inget växelbruk osv är inga höjdare direkt.

    Beträffande fördelningen av makronutrienterna protein,fett och kolhydrater anser jag att fördelningen näst intill kan vara sekundär i förhållande till själva källan av makronutrienten. Källa av fel sort (strösocker/fel vs t.ex potatis/rätt eller margarin/fel vs talg,smör/rätt) skadar oss mer än själva mängden makronutrient. Här tycker jag att man får själv prova sig fram och anpassa det efter vad man gör med sin kropp men fokusera på källan.

    Ett lååångt inlägg så här på en lördagsförmiddag,sorry guys 🙂

  23. Mycket bra artikel!

    Äter sedan en tid åt LCHF hållet med mindre mjöl och socker för att se om mina magproblem kan bli lite bättre. Det känns som det fungerar men kan också vara en tillfällig förbättring. Har doc i det jag läser ibland lite svårt för argumenten för och emot olika kostråd.

    ex: Ibland används björnas bärätande inför att de skall gå i ide som argument för att vi skulle bli feta av kolhydrater. Men vad jag vet så äter inte isbjörnarna mycket bär utan mest fett å kött från sälar och dylikt för att samla energi inför sin dvala.

    Så slutligen bra att du tar upp hur vissa förespråkare sållar ut information som passar deras egen teori (gäller ju inte bara kost) samt att du håller det på en sund nivå där du även bekräftar det som är ok deras resonemang.

  24. Fredrik Petersson: Det är förmodligen mycket lättare att berätta för folk vad de inte bör äta än vad de bör äta. Kunde man minska mängden energi folk får i sig från näringsfattiga onyttigheter så skulle förmodligen hälsan förbättras och midjemåttet minska oavsett vilken diet man följer.

    Hallå Fredrik!
    Jag håller med dig Fredrik. Särskilt när det gäller att de flesta skulle gå ner i vikt om de bara åt ordentlig näringstät mat.

    När det gäller att berätta för folk vad de inte bör äta så är det något som jag bara låter bra i teorin. Jag tror att folk hela tiden får höra vad de inte bör äta och alldeles för lite vad de borde äta.

    Fler bra exempel på vad som är god och nyttig mat behövs. Utan en massa skrämselpropaganda om att man ska undvika livsmedel med en viss mängd kolhydrater eller fett.

    Fredrik Petersson: Vet inte om du har skrivit något inlägg om det men det vore intressant att höra lite mer om hur vi är anpassade till att äta livsmedel som innehåller gluten.

    Det där är en väldigt klurig fråga. Jag tror att väldigt många inbillar sig att de inte klarar av gluten och att det är en liten bit av skrämselpropaganda kring det hela. Det finns ju utan tvekan personer som är intoleranta. Sen finns det även personer som får problem med magen trots att de inte har någon diagnostiserbar intolerans. Detta vet tex dietister om där praktisk erfarenhet visat att några personer svarar bra om man utesluter gluten.

    För bara några dagar sen kom faktiskt den första studien på just dessa personer. Tyvärr blev det få deltagare och det är svårt att dra några större slutsatser men resultaten är ändå väldigt intressanta då de antyder att det finns någon form av intolerans eller irritabilitet som det ännu inte går att diagnostisera. Förhoppningsvis kommer det fler och bättre studier på det..
    http://www.nature.com/ajg/journal/vaop/ncurrent/abs/ajg2010487a.html

  25. Nattyxne: Vad jag tänker på är att plocka bort sånt som “stenåldersmänniskan” absolut INTE åt, som vegoljor, raffinerat mjöl och socker, konserveringsmedel, färgämnen, smakförstärkare osv., och det är väl också ett sorts paleotänk. Näringstätt (mikronutrient) förpackat i en form som är tillgänglig för kroppen.

    Tjena Nattyxne!
    Du glömde mejeriprodukter på din lista 🙂 Annars känns den ganska rimlig om man vill äta ”stenålderkost”.

    Jag har dock själv svårt att tro att det på listan skulle vara farligt i rimliga mängder. Jag tror västerländska sjukdomar mer handlar om ensidig kost som mättar dåligt i stora mängder än på enskilda livsmedel.

    Mitt sätt att se på det är att man gör en kostregistrering på några dagar. Sen tittar man över den och kommer då tex 23-25 % av ens energi från godis, läsk, snacks och bakverk så är det dags att tänka om 🙂 Det samma om 20 E % är från sojaolja.

  26. MrMox!
    Har du ens läst mitt inlägg innan du började kommentera?

    MrMox:
    Bra initiativ med denna genomgång – MEN – det finns väl ändå en stor poäng i att fundera över vad vi människor åt under perioden före jordbruket eftersom det är det som har danat våra kroppar. Och som Nattyxne säger så är det nog mest intressant att veta vad vi INTE åt.

    Det är just det som jag skriver i inlägget, läs det gärna..

    MrMox:
    Det är ju det som LCHF (och de andra konsthållningarna med liknande hållning tar fasta på). Sedan tror jag inte att någon (vettig) LCHF-anhängare menar att man äter SOM på stenåldern – LCHF-are äter mer LIKT den kost som gällde på stenåldern.

    Inom LCHF rekommenderar man en energifördelning som ingen annan folkgrupp någonsin har ätit enligt. Man rekommenderar stora mängder mejeriprodukter som fortfarande ungefär hälften av jordens befolkning inte tål och som människan inte hade tillgång till förrän efter domesticering som skedde efter stenåldern.

    Jo, LCHF äter ju verkligen likt stenålderkosten 🙄

    MrMox:
    Det uppnår man lätt genom att avstå från allt som kommer från säd. Att människan inte har hållit på med att odla olika sädesslag så länge att det har gjort avtryck i vårt genom torde vara okontroversiell (10 000 år räcker inte).

    Läs inlägget är du snäll. Jag tar ju upp flera bevis på att det faktiskt har gjort avtryck i flera populationer över hela jorden.

    MrMox:
    Argumentet är att man var tvungen att fokusera på den energi-tätaste maten (kött & fett). Att samla bär, vilda frukter och div rotknölar i tillräcklig mängd för att överleva måste varit väldigt svårt innan man började med lantbruk.

    Läs inlägget igen är du snäll. Denna frågan är besvarad och det du skriver här ovanför är rent påhitt som du skriver utan att ha någon som helst koll på om det är sant eller inte.

    Som redan nämnts finns det dokumenterat om flera grupper som endast spenderar 2-3 timmar varje dag med att samla in mat, trots stora delar plantföda i kosten.

    MrMox:
    Det verkar som många som läser denna eminenta blogg är extremt fysisk aktiva – och det är klart som f-n (tycker jag) att ni både kan och bör äta mycket kolhydrater. För de som är mindre aktiva verkar det passa bättre med fett som huvudsaklig energikälla.

    Hur kommer det sig att detta är självklart? Om vi tar Kitava som exempel så är de mycket mindre fysiskt aktiva än masaierna.

    Sen tillhör väl fysisk aktivitet också vårt ursprung? Eller du kanske har någon fakta här med som inte vi känner till? Om någon folkgrupp som åt en väldig massa fett, väldigt lite kolhydrater och samtidigt knappt rörde på sig?

  27. Simon:
    Skriv ett lika bra inlägg om raffinerade produkter! Vad händer när man raffinerar en produkt? Varför görs det? Varför är det dåligt? Vilka produkter är okej och vilka är extra dåliga?
    Finns det några studier där man testat att leva på godis/kakor/chips samt vitaminer/mineraler/omega3 i pillerform? Jag kan ställa upp som försökskanin annars.

    Tjena Simon!
    Det man vet om raffinerade produkter är att de inte är lika bra för kroppen helt enkelt. En vitamin och mineralrik kost är nyttig i alla epidemiologiska studier men när man försöker tillsätta vitaminer och mineraler i får man inte samma effekt. Det verkar med andra ord som att helheten är mer än summan av dess delar (de delar som vi för närvarande känner till). Raffinerade kolhydrater kan också ställa till det med blodsockert med stora toppar vilket troligen är dåligt i längden. Raffinerade produkter innehåller också mindre näring än motsvarande oraffinerade produkt.

    Raffinerade produkter är oftast godare, de är mer hållbara och lättare att använda i matproduktionen.

    Studier på skitkost med piller vet jag inte om det finns några längre studier på. Men vid viktnedgång finns det ju gott om studier på pulver som i princip är socker, protein, vitaminer och mineraler. Personer som går ner i vikt med det förbättrar alla sina hälsovärden. Förbättringen är i klass med alla andra viktnedgångsdieter. Det är med andra ord viktnedgången i sig som är den allra viktigaste där. I längden saknas det säkert nått i pulverna dock, titta bara på bröstmjölksersättning som gång efter gång visat sig undermålig verklig bröstmjölk.

  28. Rikard:
    Det här var det bästa jag läst om stenålderskost! Speciellt intressant tycker jag det är med när man ska dra gränsen för vad som är “ursprungligt”… det blir ju extremt godtyckligt.

    Hej Rikard och tack för berömmet 🙂
    Gränsdragningen är väldigt intressant. Den blir ju helt godtycklig oavsett hur man ser på det. Vår anpassning är ju kontinuerlig och står aldrig still. Vår miljö har ju dock förändrats betydligt ganska fort vid vissa tidpunkter.

    Men när miljön förändras fort anpassar vi ju oss också fortare. När jordbruket introducerades försämrades hälsan hos människorna i början. Detta innebar en stark selektering där de som var bäst anpassade ökade sina chanser att föra sina gener vidare.

    Det som är ännu mer intressant tycker jag är att de flesta förespråkare gärna drar en ojämn gräns där vissa ”äldre” livsmedel inte är okej medan andra mycket ”nyare” är godkända.

  29. Simon:
    Skriv ett lika bra inlägg om raffinerade produkter! Vad händer när man raffinerar en produkt? Varför görs det? Varför är det dåligt? Vilka produkter är okej och vilka är extra dåliga?

    Hej Simon!

    De här två inläggen diskuterar den raffinerade kosten delvis:

    https://traningslara.se/om-kolhydrater-mattat-fett-och-skrapmat/
    https://traningslara.se/kolhydrater-mattat-fett-och-%E2%80%9Dskrapmat%E2%80%9D-fortsattning/

    Inte exakt vad du efterfrågar men ändå i det ämnet.

  30. Du hackar på att LCHF säger att det är ok att äta mjölkprodukter – det är ju bara för att det funkar pga den mutation som du själv nämner. Det är bara ett enkelt och praktiskt sätt att få i sig fett och proteiner. Det är ju inget självändamål att försöka äta som på stenåldern. Om man nu har turen att vara en av ättlingarna till mutanterna så varför inte utnyttja det?

    Att olika paleo-förespråkare säger olika saker beror väl också på att forskningen rör på sig – ju mer vi lär oss om våra förfäder ju säkrare kan vi bli på vad som är ”rätt” eller ”fel”.

    Att det finns en liten anpassning till att äta säd är inte heller konstig – problemet är bara att mat baserat på säd bara har så liten negativ effekt att de evolutionära mekanismerna inte förmår ”justera” vår biologi på ett bra sätt. Om man blir sjuk när man redan har skaffat barn och sett till att de har nått vuxen ålder blir det bara en svag evolutionär effekt (det är säkert en liten fördel att ha far- och morföräldrar i livet – men det spelar inte så stor roll). Det är ju bara de saker som slår på vår förmåga att skaffa och föda våra barn som ger en evolutionär effekt. Att få diabetes när man är 60+ är ju tråkigt för individen – men det spelar ingen roll för evolutionen. Det är pga detta som det inte räcker med 10 000 år för opassande föda att tvinga fram en anpassning. Vår tolerans för mjölkprodukter är pga en mutation – men det är ju en helt annan mekanism. Är du säker på att den påvisade enzym-förekomsten hos vissa folkgrupper verkligen har någon praktiskt betydelse för vilken föda som passar människan?

    Som du själv skriver så finns det ingen konsensus hur en korrekt LCHF diet ska vara sammansatt vad avser mängderna av fett, kolhydrater och protein så att säga att ingen har ätit enligt LCHF i historien är ju bara trams – vilken variant menar du? Andreas Eenfeldt förespråkar en individuell anpassning – och det är precis vad de allra flesta LCHF-are gör. Teori i all ära – de flesta har allt förmåga att göra de justeringar som behövs för att må bra.

  31. En fantastiskt artikel från sveriges mest läsvärda blogg!

    En sak undrar jag dock, i slutet på artikeln skrev du att man bör använda sunt förnuft och undvika raffinerad mat. Just det ordet används väldigt ofta utan att någon förklarar det. Vilken mat exakt är det du syftar på? Raffinerad mat är väl allt som är förädlat på något sätt, inte bara vitt mjöl och socker, som jag antar att du menar. Då borde väl inlagda och frysta grönsaker vara raffinerat eftersom de har kokats först. Alla mejeriprodukter blir ju raffinerade eftersom de har pastiöriserats först. därmed finns väl vissa raffinerade produkter som möjligtvis kan vara nyttiga?

  32. Märker du inte själv vilka motsägelser du lägger fram? Bara för att vi kan äta något så innebär inte det att det är något vi borde äta eller att det är något ”vi är anpassade för”.

    Vi kan äta i stort sett vad som helst. Ska vi då dra slutsatsen att det är säkert och bra på grund av det?

    Det finns massor av studier som länkar mjölk och mejeriprodukter till en hel del dåliga saker. Staffan Lindberg skriver bland annat följande i sin bok Food And Western Disease kring mjölk:

    Casein, the major protein in milk, aggravates atherosclerosis in animal experiments 950. A literature search yielded 25 studies comparing casein with soya protein in terms of progression of atherosclerosis or endothelial dysfunction, and all of these found casein to be more artherogenic 16,56,57,130,156,267,268,364,365,422,423,776,
    948-950,955,956,958,959,1076,1505,1565,1566,1883,1884.

    In humans, milk stimulates insulin release from the pancreas, an effect mainly mediated by whey protein 1307, but the long-term effects of the ensuing hyperinsulinaemia have not been studied. Some experts suggest the effect to be beneficial, even in healthy people, but no one would recommend healthy people to take sulfonylurea or other insulin-releasing drugs in order to prevent diabetes. In an evolutionary perspective, stimulation of pancreatic release of insulin with milk and medication are both artificial.

    One study attributed milk consumption to a total of 94% of the international variation in type 1 diabetes, with countries such as Finland and Sweden at the top and Japan at the bottom of the scale361. Similarly, in a comparison of nine regions in Italy, 70% of the diabetes variation was attributed to milk consumption510.

    The geographic distribution of MS is almost identical to that of type 1 diabetes, and as a result, the correlation with milk consumption is strong for MS as well 248,988,1128,1129. Immunity against cow milk proteins via T-cells is very common among MS patients 625,1233,1954

    Vill du läsa fler exempel på hur man kan koppla samma mjölk med i stort sett alla västerländska sjukdomar är det bara att köpa boken. Vill man köra evolutionsargumentet och syfta på >10000 år tillbaka innan jordbruket fungerar det helt enkelt inte att tillåta mjölk.

    MrMox: Att det finns en liten anpassning till att äta säd är inte heller konstig – problemet är bara att mat baserat på säd bara har så liten negativ effekt att de evolutionära mekanismerna inte förmår ”justera” vår biologi på ett bra sätt.

    Människan härstammar från samma led som schimpanser. Kanske är det den födan som de äter som vi egentligen är anpassade för och allt kött och sånt där har bara så liten effekt så de inte hinner ”justera” vår biologi?
    http://www.expressen.se/halsa/1.2100134/at-som-en-apa-och-hall-dig-frisk

    Nä du, det där argumentet är så löjligt. Vilken råvara kan du inte köra det argumentet på? Vad finns det att äta idag som gör att du blir inkapabel att föra dina gener vidare?

  33. Bra artikel!

    LCHF fungerar nog såpass bra som den gör tack vare att den begränsar/eliminerar gluten och fruktos.
    I bästa fall balanserar den upp O6:O3 också. Naturligtvis kan man tänka sig en stor mängd andra dieter som har betydligt mer referenser från verkliga kostintag av större folkgrupper under längre tider, t ex Kitava.

    Angående O6 verkar det finnas en gräns vid 4% av det totala födointaget, där mera inte ger någon effekt på O6 i vävnaden:

    http://wholehealthsource.blogspot.com/2009/05/eicosanoids-and-ischemic-heart-diseas.html

    Om man inte vill minska mängden O6 i kosten, måste man äta stora mängder O3 för att kompensera. Detta är knappast en god idé då dessa fetter är väldigt reaktiva.

  34. Evolutionen drivs av enbart två saker – mutationer och förmågan att skaffa avkomma. Känner du till några fler så meddela världen! Ett nobelpris väntar! Det är alltid lika förvånande hur folk inte förstår sig på de enkla mekanismer som styr evolutionen! Hur i hela friden kan saker som ger oss problem som gamla påverka framtida generationer? Förklara! Tror du att giraffen har fått sin långa hals genom att giraffer i flera generationer sträckte på halsen!? Skulle inte tro det! Så inte vänjer vi oss vid sädesprodukter genom att äta dem! Om det inte påverkar vår förmåga att alstra barn eller ta hand om dem så har det ingen effekt alls! Elementärt.

    Nej, det kanske inte är nyttigt att äta mjölkprodukter – och då ska vi förstås sluta med det. LCHF-förespråkarna anser inte det – och då är det bara en praktisk förpackning av fett o proteiner. Jag har själv mina dubier mot dem så kanske ska jag ge upp dem… men lagrad ost är väldigt gott.

    Angående schimpanser så härstammar vi alltså inte från dem – utan vi har en gemensam anfader – tack vara evolutionen (läs på – det kommer att berika ditt liv) så är vi inte speciellt lika dem längre. Ät som en apa – och jag lovar att du kommer att svälta ihjäl! Även schimpanser äter kött föresten. Gorillor är 100% vegetarianer – men de är ännu mer avlägsna släktingar till oss så det har än mindre relevans.

  35. MrMox: Evolutionen drivs av enbart två saker – mutationer och förmågan att skaffa avkomma. Känner du till några fler så meddela världen! Ett nobelpris väntar! Det är alltid lika förvånande hur folk inte förstår sig på de enkla mekanismer som styr evolutionen! Hur i hela friden kan saker som ger oss problem som gamla påverka framtida generationer? Förklara!

    Människan är ett flockdjur. Hur bra en mutation klara sig beror lika mycket på hur väl flocken mår som på hur individen mår. Fler välmående individer som kan bidra till flocken länge ger en större och starkare flock som sprider mutationen vidare.

    I övrigt har du kommenterat något som jag inte skrev. Du verkar som sagt medvetet försöka missförstå. Det jag argumenterade för var att om du ska köra argumentet att säd inte inverkat nämnvärt på våra gener då det inte påverkar oss förrän vi blir äldre så kan du köra det argumentet för allt i vår kost. Eller vet du någon matvara som gör oss dålig så fort att den påverkar vår förmåga att fotplanta oss?

    MrMox: Angående schimpanser så härstammar vi alltså inte från dem – utan vi har en gemensam anfader – tack vara evolutionen (läs på – det kommer att berika ditt liv)

    Och vad tror du jag menade med

    Guddi: Människan härstammar från samma led som schimpanser.

    Min poäng var att om vi antar att människan i princip var uteslutande växtätare för 200000 år sen vilket är mycket möjligt. Då kan vi, med ditt argument om att anpassningen inte sker om kosten inte påverkar oss nämnvärt innan vi hinner föda barn, dra slutsatsen att vi egentligen endast är väl anpassade för växtätande. Vi klarar av att äta stora mängder animalier men det gör oss sjuka som gamla. Precis som hundar, som är köttätare, kan äta foder med en massa säd och ändå föda generation på generation utan att anpassa sig.

    Ditt argument går liksom att köra emot all mat. Vi är inte lika bra anpassade som till exempel möss för att äta säd men nog har vi anpassat oss. Frågan är som sagt var man då drar gränsen. När är anpassningen klar. Människan har bevisligen ätit säd i minst 30000 år. Hur lång tid begär du för att du ska godkänna ett livsmedel som något vi har anpassat oss för?

    Människan verkar ha funnits i Sverige i ungefär 10 000 år. Ska vi då säga att vi inte är anpassade för något som levt eller växt här uppe i norden?

    Det blir hela tiden godtyckliga gränser…

    MrMox: Nej, det kanske inte är nyttigt att äta mjölkprodukter – och då ska vi förstås sluta med det.

    Varför skulle vi sluta med det? Det finns gott om bevis på att det går att leva gott och länge med stora mängder mejeriprodukter i kosten.

  36. Hank: Just det ordet används väldigt ofta utan att någon förklarar det. Vilken mat exakt är det du syftar på? Raffinerad mat är väl allt som är förädlat på något sätt, inte bara vitt mjöl och socker, som jag antar att du menar. Då borde väl inlagda och frysta grönsaker vara raffinerat eftersom de har kokats först. Alla mejeriprodukter blir ju raffinerade eftersom de har pastiöriserats först. därmed finns väl vissa raffinerade produkter som möjligtvis kan vara nyttiga?

    Tjena Hank!
    Du har en väldigt bra poäng. Det blir en liten godtycklig gräns där med 🙂 Jag menar oftast att man ska köpa så nära råvaran som det går. Jag brukar väldigt förenklat säga att man ska köpa råvaror, inte matvaror. Men det finns ju undantag även för den regeln 🙂

    Det jag främst syftar på i texten ovan och när jag annars skriver raffinerad mat är livsmedel som är behandlade så de tappat mycket näring eller livsmedel med tillsatta tomma kalorier i form av fett eller socker.

  37. patrik: LCHF fungerar nog såpass bra som den gör tack vare att den begränsar/eliminerar gluten och fruktos.

    Tjena Patrik!
    Det är en möjlig förklaring. Själv tror jag att det mer beror på att de börjar äta mycket mer näringsrik mat. Sen går de flesta ned i vikt med vilket gör en hel del både för hälsa och välmående.

    Tack för länken angående omega-3 och omega-6. Jag ska titta vidare på det när jag får tid senare.

  38. Mycket bra artikel! Innehåller många saker jag inte kände till. Exempelvis att så få vuxna på jorden tål laktos. Känns konstig för mig som dricker mjölk dagligen (är nu 50+).

  39. #39

    Det känns om jag verkligen utmanar ditt tålamod… men det är faktiskt inte meningen – jag uppfattas ibland som ett troll (en som saboterar utbyte på nätet genom att låtsas missförstå etc). Jag kan ibland skriva i affekt och jag kan ibland även förlora mig i (som jag tycker) skarpa formuleringar. Från och med nu ska jag skärpa mig – jag lovar! Jag har stor respekt för dina kunskaper vad det gäller träning etc

    Men vad beträffar mitt resonemang kring evolutionen och föda som är ”lite” olämplig så måste jag faktiskt stå på mig – jag hämtar detta resonemang från Staffan Lindebergs bok ”Maten och folksjukdomarna” – i bokens första kapitel avsnitt 1.3 ”Är vi anpassade till bröd och mjölk” beskriver han just detta. Har du boken så läs där – han beskriver det förstås bättre än jag.

    Naturligtvis så blir det en evolutionär anpassning även till det som bara är lite olämpligt – men det tar betydligt längre tid – och det är därför Lindeberg och andra menar att den ”snabba” omläggningen till mat med säd, mjölk och baljväxter ger problem (det svagt giftiga växtlektinerna ger problemen menar han). 10 000 år är i dessa sammanhang en kort tid. Den moderna sjukvården mildrar förstås också den negativa effekten av felaktig kost. Våra avlägsna släktingar schimpanserna äter ju inte heller dessa födoämnen alls.

  40. Jag tror att det stora problemet inte handlar så mycket om råvaror och evolution och vad vi är ämnade att äta. Vi har sedan tidernas begynnelse ätit det som finns tillgängligt helt enkelt. Det här har knappast var någon enhetlig mathållning som varit lika över hela planeten. Geografiska och kulturella skillnader har gett oss olika slags födoämnen och sätt att äta. Var och när än den moderna människan vaknade till liv så åt vi alla samma föda, det är väl ganska uppenbart. När vi sedan spreds åt alla håll och kanter runt planeten är det ganska uppenbart att den föda som var tillgänglig och förtärdes förändrades beroende på geografiska omständigheter. Så visst fasen har människan anpassat sig efter vad naturen gett oss och hur vi hanterat råvarorna. Således kan det omöjligt finnas en genuin stenålderskost som gäller alla. Stenålderskost är egentligen en störtfåning beskrivning – vems stenålder? Och var det bara stenåldersfolk som åt rätt mat och sedan började alla äta fel? Vilka geografiskt bebodda stenåldersmänniskor åt det vi anser vara rätt mat för oss idag?. Jag ser det hellre ur ett större tidsperspektiv som sträcker sig ganska långt fram i tiden mot våra dagar och kallar det hellre för ursprungskost.

    Varför lägger somliga så otroliga mängder tid och energi på att gräva i vilka råvaror som är rätt/fel, bra/dåliga. Det är inte råvarorna det är fel på i ett proportionellt och balanserat intag, även om det kanske finns mindre lämplig mat/dryck för vissa beroende på genetiska omständigheter och annat.

    Det handlar inte i sammanhanget om vad vi åt och borde äta eftersom det är omöjligt att påstå att det finns EN riktig ursprungskost utifrån utvalda råvaror som anser vara rätt. Problemet är den moderna matindustrins utveckling och vår sociala/kulturella utveckling – det är den som är boven i dramat och förändrat våra kostvanor från det ursprungliga enkla till mer och mer raffinerade eller på annat sätt manipulerade råvaror. Samt att tillgängligheten förändrat även hyffsat bra mat till att bli överdrivet lättillgängligt och enkelt att stoppa i sig i ofördelaktiga proportioner. Det ska vara bekvämt att leva och smaka gott och idag är det enkla inte detsamma som okonstlat utan ett kortsiktigt sätt att tillfredsställa oss för stunden, men som tyvärr inte håller i längden. Mängden skräpmat som består av förstörda råvaror bara ökar. Tyvärr kan man inte bara skylla på matindustrin, dom tillverkar det folket köper och vill ha.

    Ett annat problem, eller fenomen, är att när man pekar på något som anses vara väldigt nyttigt börjar somliga plötsligt äta massor av det. Den moderna människan har inte bara problem med vad hon bör äta, utan även hur.

    Back to basic – utan krig om vad som är stenålderskost tack, för det hjälper ingen att bråka om Hedenhös åt nötter, bär, kött, havre, drack getmjölk eller skalade bananer. Dom åt definitivt inte pommesfrites i alla fall.

    Hoppas ni fattar vad jag försöker säga utan att missförstå mig fullständigt här

  41. Beträffande mjölkens/sädens vara och icke vara finns det lite nyanser i den frågan.

    Mjölkens funktion, ”livsändamål” är näring/mat för ett växande däggdjur. Så någonstans ser jag att mjölken vill bli mat,det är dess primära funktion,den startar liv genom att bli konsumerad. Sen är jag rätt säker på att dagens pastöriserade, homogeniserade mjölk-look-a-like från felnärda, sönderstressade, övermedicinerade kor inte är idealisk, alltså det är inte denna mjölk som bidragit till mjölkens/mejeriprodukternas historiskt sett, höga anseende. En fundering, i studier som studerar laktosintolerans osv, används färsk mjölk eller den moderna look-a-liken?

    Den ”anabola” effekten från mjölk/mejeriprodukter är ju kanon om man vill ha extra skjuts i t.ex muskeltillväxt. Sen fyller syrade mejeriprodukter en viktig roll när det gäller mag och tarmflorans bakteriemiljö.

    Fröet försöker med alla medel skydda sig från att bli mat,i bemärkelsen,söndersmält och nedbrutet,detta genom växtgifter och hårt skal. Fröet startar liv genom att hamna i jorden oskadd. Bland det första man kommer ihåg från biologin i skolan var just hur en fågel eller annat djur äter en frukt/vegetabilie och planterar kärnan/fröet längre bort genom sin spillning. Dåtidens bröd,varianten som gett brödet ett högt anseende,var baserat på ett förhållandevis milt förädlat,växelbruksodlat,obesprutat frö som sedan fick till stora delar sitt nedärvda skydd neutraliserat genom långa surdegsbak. Detta bröd kan inte liknas med dagens moderna produkt som konsumeras i överflöd. I mina ögon är det som att likställa t.ex en apelsin med en Fanta.

    Mvh

  42. Guddi:
    Tjena Patrik! Det är en möjlig förklaring. Själv tror jag att det mer beror på att de börjar äta mycket mer näringsrik mat. Sen går de flesta ned i vikt med vilket gör en hel del både för hälsa och välmående.
    Tack för länken angående omega-3 och omega-6. Jag ska titta vidare på det när jag får tid senare.

    Tjenare,

    Har själv konvergerat mot ett ”minsta gemensamma nämnare”-tänk för att kunna förklara hur både Kitava-style och LCHF kan fungera. Med ett sådant tänk är det lättast att se vad som _inte_ ingår och samtidigt hör till de nyare livsmedlen, de neolitiska livsmedlen. Då ser man att varken fruktos eller vete ingår i LCHF/Kitava och att O6/O3-balans är utmärkt i Kitava (och har potentialen att vara det med LCHF).

    Detta är en hypotes som Dr Lindeberg framförde 2005:

    ”A second possibility is that certain potentially damaging Neolithic foods (e.g., wheat and refined sugar) interfere with leptin signaling**, and removing them lowers fat mass by allowing leptin to function correctly. Dr. Lindeberg and colleagues authored a hypothesis paper on this topic in 2005 (5).”

    ( http://wholehealthsource.blogspot.com/2011/01/paleolithic-diet-clinical-trials-part-v.html )

    Alltså, bara man inte stör leptinsignaleringen ser denna till att kroppen gör av sig med överskottsfett och blir/håller sig frisk.

    Isåfall känns det ju onödigt begränsande att äta LCHF, speciellt om man resonerar ”less is more” när det gäller kolhydraterna, som väl inte tycks vara speciellt ovanligt? Detta leder ju, som du säger i artikeln, till dietvarianter som knappast ätits av någon känd folkgrupp.

  43. MrMox – Trevligt att det är nån av oss som är seriös vad gäller kosten, extra skönt att det är just du enligt dig själv. Forfarande väntar jag ivrigt på att få höra bevisningen om att våra förfäder i olika utvecklingsled åt just Lågkolhydrat och Högfett och inget annat – året om, livet igenom. Du skriver ju trots allt ”LCHF-are äter mer LIKT den kost som gällde på stenåldern.” och är alltså helt hundra på att stenåldersförfäderna åt mest fett och lågkolhydrat. Bevis, tack!

    Du skriver ”Argumentet är att man var tvungen att fokusera på den energi-tätaste maten (kött & fett). Att samla bär, vilda frukter och div rotknölar i tillräcklig mängd för att överleva måste varit väldigt svårt innan man började med lantbruk.” – var finns den här bevisningen att människosläktet i det stora hela i första hand gjort den sorten av val?

  44. patrik: Då ser man att varken fruktos eller vete ingår i LCHF/Kitava

    Jag antar att du menar fruktos som i form av frukt, bär och honung. Nu får du allt förklara dig, menar du på allvar att frukt, bär och honung inte ingår i Kitavfolkets diet?

  45. badgear, nejdå jag menar fruktos à la coca cola och det blir ju en skillnad förstås mot LCHF där väl knappast bananer står så högt i kurs.

  46. badgear – nej kan inte presentera några 100% bevis. Själv känner jag mig övertygad pga att jag tycker det känns väldigt logiskt – böcker jag har läst (jag nämner några i mina tidigare kommentarer) – har bidragit till min visshet. Mina egna erfarenheter av LCHF – de hälsovinster jag har gjort hjälper också till. Men det är förstås inga bevis i vetenskaplig mening. Jag tror att fler indicier kommer att komma fram de närsta åren – som antingen stärker eller underminerar LCHF-livsstilen… den som lever och har hälsan får se.

  47. MrMox -> Jag har läst Lindebergs bok. Även Cordains bok har jag läst. Det är intressanta hypoteser men det är just det, hypoteser. Mer eller mindre allt i böckerna är baserat på epidemiologi. Det finns utan tvekan människogrupper som tål säd, mjölk och mycket kolhydrater väldigt dåligt, långt sämre än andra grupper. Men det går inte att säga att människan överlag inte tål det, det är bara löjligt.

    Jag tror inte problemet är någon råvara i sig utan överkonsumption av vissa råvaror.

  48. hmmm det kanske är just överkonsumption + ett för fysiskt inaktivit liv som ger vissa av oss problem med kolydraterna… sedan börjar vi med LCHF – för att må mycket bättre – frälsning och en stark önskan att sprida det glada budskapet till ALLA! Psykologiska mekanismer är lika intressanta som biologiska 🙂

  49. Jag käkar åt LCHF hållet. Tycker dock att Jacob skrivit en mycket intressant artikel. Finns alltid plats för lite sund argumentation.
    Tror du Jacob, att vi i norden i större utsträckning kan vara känsliga för mat från sädesslag, pga kallare klimat och att vi då inte brukat jorden för sådana ändamål lika mycket som sydligare länder kunnat göra?

  50. Nijoko: Tror du Jacob, att vi i norden i större utsträckning kan vara känsliga för mat från sädesslag, pga kallare klimat och att vi då inte brukat jorden för sådana ändamål lika mycket som sydligare länder kunnat göra?

    Tjena Nijoko!
    Hallå Nijoko!
    Den där frågan är väldigt svår att svara på. Europeér är i mindre risk att utveckla diabetes än i stort sett alla andra populationer. Det skulle dock kunna tyda på flera saker. Att vi är mer anpassade för en inaktiv livsstil med mer kalorier. Att vi tål en kost med större andel kolhydrater. Att vi är mer anpassade för att dricka mjölk (Lindbergs och Cordain har skrivit en hel del kring detta) och att det således inte egentligen har så mycket med säden i vår kost att göra. Eller så kan det vara någon helt annan livsstilfaktor.

    Tittar man på amylas och PRLP2 som jag tog upp i inlägget ligger vi i klass med andra populationer där jordbruk funnits i några tusen år.

    Sen är ju ”vi i norden” en ganska stor mix av olika kulturer numera. Själv är jag halv spanjor/katalan så jag får det väldigt svårt om jag skulle vilja börja äta som mina förfäder 🙂 Man får testa sig fram. Hittar man något man trivs med och som fungerar är det bara att köra på enligt mig…

  51. Väldigt bra artikel!
    Får man fråga lite hur Du äter, Guddi?
    Räknar du ut andelarna fett, protein, kolhydrater? Lever du som du lär? för du verkar ju ha lärt dig en hel del 😀

  52. Guddi:
    MrMox -> Jag har läst Lindebergs bok. Även Cordains bok har jag läst. Det är intressanta hypoteser men det är just det, hypoteser. Mer eller mindre allt i böckerna är baserat på epidemiologi. Det finns utan tvekan människogrupper som tål säd, mjölk och mycket kolhydrater väldigt dåligt, långt sämre än andra grupper. Men det går inte att säga att människan överlag inte tål det, det är bara löjligt.
    Jag tror inte problemet är någon råvara i sig utan överkonsumption av vissa råvaror.

    Angående att allt i böckerna, som jag inte har men gärna skulle läsa, är baserat på epidemiologi så har Dr Lindeberg varit inblandad i ett antal intressanta kliniska studier, den med mest imponerande resultat tycker jag är denna:

    (läs http://wholehealthsource.blogspot.com/2011/01/paleolithic-diet-clinical-trials-part-v.html för kommentarer)

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17583796 … Pre-diabetes/diabetes ”läks” av kitava-style diet, mao ”no junk”, massor av stärkelse, kokosfetter, begränsat med protein och en utmärkt O6:O3 kvot.

    Denna studie och det faktum att LCHF-style funkar för många talar, i men mening, för att leptinhypotesen stämmer.

  53. Nijoko:
    Jag käkar åt LCHF hållet. Tycker dock att Jacob skrivit en mycket intressant artikel. Finns alltid plats för lite sund argumentation. Tror du Jacob, att vi i norden i större utsträckning kan vara känsliga för mat från sädesslag, pga kallare klimat och att vi då inte brukat jorden för sådana ändamål lika mycket som sydligare länder kunnat göra?

    Svårt att säga. Celiaki (glutenintolerans) är ju en folksjukdom i Sverige och förmodligen är mörkertalet stort. Det är sannolikt att många är känsliga mot den typen av protein men aldrig kollar upp det. Det kan yttra sig i laktosintolerans när celiakin skadar tarmen eftersom laktasaktiviten försvinner/avtar. Finns säkert många som anser sig vara laktosintoleranta men där det egentligen är en konsekvens av att de inte tål spannmål.

    Jag tycker man ska kolla upp det om man har mycket magproblem innan man självdiagnostiserar sig som laktosintolerant.

  54. Och hur länge och hälsosamt levde människorna på stenåldern?! (Nej, de fick nästan aldrig cancer, men det får få före trettio års ålder i dag också.)

    ”Naturligt = bra” är bara skitsnack. Vad är ”naturligare” än ett grundämne? Ändå är arsenik knappast rekommenderat att konsumera. 😉

  55. Jojje:
    Väldigt bra artikel! Får man fråga lite hur Du äter, Guddi? Räknar du ut andelarna fett, protein, kolhydrater? Lever du som du lär? för du verkar ju ha lärt dig en hel del :D

    Det där är en lite klurig fråga faktiskt. Jag brukar svara att jag äter i princip vad jag vill. Jag har hört samma svar från många andra som är mer insatta i kost än mig med. Jag tror dock att det beror på att vi oftast inte vill äta skitmat och vi tycker att ordentlig mat är godare. Jag äter tex

    • Aldrig chips, kakor etc förutom om det bjuds hemma hos någon annan
    • Jag dricker inte läsk förutom vid vissa enstaka tillfällen då det bjuds (julmust kring julen mm :))
    • Jag köper aldrig fryst färdigmat
    • Annan färdigmat blir det som mest 2-3 gånger i månader
    • Godis köper jag inte men det blir ändå en del, särskilt kring julen då jag ofta får det av släkten i julklapp.
    • Jag äter mycket mejeriprodukter
    • Jag försöker att variera kosten även om det lätt blir rutin på det, jag är ganska slapp när det gäller matlagning och kör oftast väldigt enkla rätter

    Makronutrienter räknar jag inte, har gjort det ibland för att jag varit nyfiken och det varierar mycket från dag till dag. Ofast ligger jag väl kring 25, 40, 35 i protein, kolhydrater och fett. Jag har även skrivit ner ett exempel här men det är från när jag gick ner några kilo så det ser lite bättre ut än normalt, https://traningslara.se/naringsvardet-i-menyer-for-populara-dieter/

  56. patrik: Angående att allt i böckerna, som jag inte har men gärna skulle läsa, är baserat på epidemiologi så har Dr Lindeberg varit inblandad i ett antal intressanta kliniska studier, den med mest imponerande resultat tycker jag är denna:

    (läs http://wholehealthsource.blogspot.com/2011/01/paleolithic-diet-clinical-trials-part-v.html för kommentarer)

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17583796 … Pre-diabetes/diabetes “läks” av kitava-style diet, mao “no junk”, massor av stärkelse, kokosfetter, begränsat med protein och en utmärkt O6:O3 kvot.

    Denna studie och det faktum att LCHF-style funkar för många talar, i men mening, för att leptinhypotesen stämmer.

    Du har rätt Patrik. Lindeberg har faktiskt utfört en studie för att bekräfta sina hypoteser. Det han bekräftar här är dock endast det samma som alla lågkolhydratkoststudierna bekräftar och som även tas upp i länken som du gav.

    En större omställning av kosten kommer att leda till en större minskning av kaloriintaget de första månaderna. Det gäller alla dieter oavsett om det är lågkolhydrat, lågfett, högprotein osv. Ju fler livsmedel som personen normalt äter du plockar bort desto större blir förändringen.

    Sen låg intaget av cerealier i medehavsgruppen på 270g per dag vilket är ganska högt med en kost på 1700 kcal. Omräknat i bröd blir det över 30 % av det totala energiintaget. Tyvärr får vi inte veta hur stor variationen är mellan cerealierna men då det inte gavs direktiv kan man nog anta att variationen var dålig.

    Jag tycker att studien varit mycket mer intressant om intaget av cerealier legat omkring 10-20 E % och vi vetat att det kommit från olika råvaror. Sen måste studien pågå längre än 3 månader om man vill veta om effekten beror på kosten eller bara kostomläggningen.

    Då hade man kunnat säga mer om själva cerialiernas eventuella effekt. Nu känns det mer som att man jämför en diet med dålig variation med en diet med stor variation.

    Studien på grisar som Lindeberg har gjort är ännu mer absurd. Den ena gruppen fick endast cerealier och rapsolja medan den andra fick en varierad ”stenålderskost”.

  57. Guddi … håller med, jämförelsedieten var kanske inte den bästa man kunde tänka sig … man kan väl titta sig i stjärnorna efter en jämförande studie t ex LCHF vs Lindeberg-paleo-style :/ Oavsett detta är ju paleoresultatet i sig själv väldigt intressant, dvs att glukosmetabolismen normaliseras i samtliga fall.

    … hursom inbillar jag mig att compliance för Lindebergs paleovariant skulle kunna bli överlägsen LCHF.

    Detta då en sådan diet (med mer mättat fett, då Lindeberg medvetet begränsat detta för att vara mer politiskt korrekt i forskningsvärlden) dels skulle vara mer balanserad i fråga om makronutienter och ha betydligt bättre referenser från hälsosamma folkgrupper. LCHF kan nog leda till en del hälsoproblem om man är för strikt med kolhydraterna, man kan läsa om detta på PHD-sidorna: http://perfecthealthdiet.com/?cat=82 – kan definitivt vara en anledning att compliance blir dåligt om man t ex känner av förstadier till skörbjugg.

  58. patrik: Detta då en sådan diet (med mer mättat fett, då Lindeberg medvetet begränsat detta för att vara mer politiskt korrekt i forskningsvärlden) dels skulle vara mer balanserad i fråga om makronutienter och ha betydligt bättre referenser från hälsosamma folkgrupper.

    Tror du verkligen att Lindeberg medvetet begränsat det mättade fettet för att vara politiskt korrekt? En siffra på mellan 5-10 E% mättat fett är det som dyker upp i mer eller mindre alla analyser av kosten hos jägar/samlar-folk oavsett vem som utfört studien. I någon enstaka kan man se siffror upp emot 15 E%. Även när man analyserar köttet hos fritt levande djur är andelen mättat fett låg (2-3 gånger lägre än boskapsdjur).

    Det du insinuerar är inte bara att Lindeberg sätter ribban lågt i sina böcker när han skriver om stenålderskost utan också att han, Eaton, Cordain mfl. medvetet förvränger sina resultat i publicerade vetenskapliga studier.

    Har du någon som helst fakta att backa upp ditt påstående med eller är det bara något som du hört sägas i LCHF-kretsar?

    Några exempel på översiktsartiklar av olika huvudförfattare som alla anger värden kring 5-10 E % mättat fett. Undantaget är Lindbergs (sista länken) där han tar upp medelvärdet 11 E % och nämner att människan borde vara väl anpassad för 10-15 E% mättat fett.
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11960292
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16441938
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10918988
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/3796233
    http://ncp.sagepub.com/content/25/6/594.short
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14708953
    http://www.springerlink.com/content/w2q55mln79824402/

  59. Letade fram LCHF-magasinet nr 3/2010 – ”Varför har du inte friskrivit fettet tydligare”?
    Dr. Lindeberg: – ”Att jag inte har tagit parti för det mättat fett har till stor del berott på en sorts pragmatisk hållning. Jag har haft tillräckligt med problem redan, och stött på motstånd från, vad ska man säga traditionalister. Sedan har jag inte lyft frågan för jag har inte tyckt den varit så viktig. Low-carb-folket har tyckt den varit viktig, säger Lindeberg och fortsätter: – Men jag kan säga dig att Gary Taubes ringde mig, för vad kan det vara, fyra år sedan, inför hans bok Good Calories Bad Calories. Han tyckte det var intressant med Kitava, de äter ju mycket kokosnötter, mycket mättat fett, och ändå har de inga hjärt-kärlsjukdomar. Men så fick han höra att de äter ännu mer stärkelse – de äter massor av stärkelse: jams, sötpotatis, taro, maniok och saknar ändå hjärt-kärlsjukdomar. De har ingen insulinresistens och alla dessa välfärdssjukdomar som svenskar brukar ha. Jag tror inte att Kitava nämns överhuvudtaget i hans bok. Det stämde inte överens med hans slutsatser.”

    Mao drog jag för stora växlar på denna intervju, och min parantes får ses som ren spekulation. Det var ett tag sedan jag läste intervjun.

    Ang. 5-15% så stoppade Tokelauborna i sig duktigt med mättade fetter: 40-50% av energiintaget: http://wholehealthsource.blogspot.com/2009/01/tokelau-island-migrant-study.html

    … själv tror jag inte det spelar så stor roll om man ligger på Tokelaunivå eller betydligt lägre, om man ersätter det mättade fettet med att äta t ex taro/sötpotatis etc så är en frisk kropp/metabolism väldigt duktig på att lagra energin i form av mättade fetter. Det fundamentala är att undvika sådant som stör kroppens fettreglering: antinutrienter och gifter dit varken mättade fetter eller stärkelse hör.

  60. Hoppsan – min senaste kommentar var ju helt onödig efter #64 – strunta i i den!

  61. Bra inlägg, det många inte förstår är ju att det handlar om att ha ett evolutionärt perspektiv på nutrition och medicin. Paleo-argumentet kan ju aldrig någonsin räcka i sig, det hanldar alltid om god vetenskap i första hand. T.ex. så menar ju jag att cerealier som fr.a. vete (men även råg, korn och havre och NEJ det har inte något att göra med att de är kolhydratrika) inte direkt är det bästa man kan stoppa i sig. Vi vet också att folken som blev jordbrukare blev mycket kortare och mer sjuka än jägare-samlarna, med största sannolikhet på grund av en mer ensidig och näringsfattig kost i kombination med skadliga ämnen i cerealierna, detta är mycket välkänt bland forskarna inom de aktuella områdena. Men argumentet mot t.ex.v ete baserar ju sig inte på att stenåldersfolk inte åt det i någon större utsträckning utan på studier som visar på dess dåliga effekter, t.ex. att det ökar tarmens genomsläpplighet o.s.v. Problemet är att allt för många glada amatörer ger sig ut på nätet och leker kostexperter. Vill man läsa om ”paleo-kost” ska man nog hålla sig till t.ex. Lindeberg och Cordain.

  62. Mycket bra artikel tycker jag.
    Sen tycker jag det är lite konstigt att just kosten skulle vara det område där vi ska härma stenåldersmänniskorna. De som använder evolutionsargumentet för att förespråka en viss diet borde väl i ärlighetens namn även förespråka en nomadiserande livsstil, att vi går klädda i päls, bor i grottor, arbetar som jägare/samlare, slåss med sabeltandade tigrar och dör när vi fyllt 40? Gör vi allt det kan vi kanske äta 80 E % fett och hinner inte bli så gamla att hjärt- och kärlsjukdomar blir ett problem.

  63. Bra artikel.

    Jag har slutat använda evolutionsargumentet för länge sen på det sättet. Dock fungerar det bra för att visa hyfsat stöd för vad som kan anses vara säkert och vad kan anses ligga inom ”potentiellt osäkert”-kategorin. Helt nya livsmedel finns det inget som helst fel i att använda det argumentet – har vi inte ätit det förut så finns det inget skäl att anta att det är ”säkert” utan försiktighetsprincipen bör tillämpas.

    Jag använder mig mer av personliga erfarenheter när jag planerar min kost i dagsläget. Alla vanliga rotfrukter, grönsaker frukt, kött ägg och fisk fungerar i princip utmärkt. Spannmål fungerar bra men bara till en viss gräns. Övriga livsmedel ställer jag försiktig till speciellt om jag inte mår bra om jag äter för mycket av det.

  64. #64 – I Jimmy Moores senaste intervju med Gary Taubes så frågar JM vad GT anser om Kitavaborna och deras höga intag av kolhydrater och då säger GT att det låter intressant men att han hört något om det tidigare. Känner faktiskt en viss besvikelse över uttalandet. Mörkar han för att det inte passar in i hans teorier? Han borde inte behöva göra det med tanke på hans uttalande i Kostdoktorns intervju där han i slutet säger att det kanske är raffinerade kolhydrater som är boven i dramat.

  65. Taube är en tomte. Det finns inget annat ord för det. Han ignorerar hur många studier som helst som går emot det han säger. Han är bara ute efter att sälja böcker och tjäna pengar.

    På hans blogg försökte han till och med argumentera för att personer som gick ner i vikt när de åt lågfettdieter gjorde det för att deras kolhydratintag var lägre än normalt, att de åt mindre kalorier var inte relevant. Sen att det finns studier där folk gått ner i vikt samtidigt som de höjt sitt kolhydratintag nämner han inte 🙂

  66. Subcalva:

    Ta nu det här med en nypa salt för det kan mycket väl vara påhitt. Men hursomhelst har jag läst någonstans att Staffan Lindeberg faktiskt diskuterade Kitavaborna med Taubes inför hans research för GCBC men ändå kom det inte med.

    Nu tycker jag fortfarande att GCBC är en väldigt läsvärd bok men den hyllas ju fullständigt okritiskt av lågkolhydratförespråkare utan minska lilla ifrågasättande what so ever.

  67. Nu ser jag att jag missat ett vitalt ord i #70 ”säger GT att det låter intressant men att han INTE hört något om det tidigare.” skulle det förstås ha stått.

  68. Haha, jovisst att inte Taube känner till dessa studier 🙂 Han påstår sig ha läst ”alla forskning” och kommit fram till en helt revolutionerande slutsats och trots det har han aldrig hört talas om kitava-folket. Rent skitsnack….

    När det gäller det Nicklas skrev så har jag för mig att det var i nr 3 av LCHF-magasinet som Lindeberg påstås ha sagt detta kring att Taube intervjuat honom angående Kitava men sen helt utelämnat det i sin bok.

    Kitava är inte på något sätt ensamma med. Finns flera andra folkgrupper som också dem ätit en väldigt hög andel kolhydrater och levt väl och länge. Taube har valt ut precis de studier som passar honom när han vill sälja fler böcker.

  69. Guddi: När det gäller det Nicklas skrev så har jag för mig att det var i nr 3 av LCHF-magasinet som Lindeberg påstås ha sagt detta kring att Taube intervjuat honom angående Kitava men sen helt utelämnat det i sin bok.

    Kitava är inte på något sätt ensamma med. Finns flera andra folkgrupper som också dem ätit en väldigt hög andel kolhydrater och levt väl och länge. Taube har valt ut precis de studier som passar honom när han vill sälja fler böcker.

    Ja och en annan sak i GCBC som jag fastnade för var delen om arbetarna vid sockerbetsplantagen. De som i princip fick sin lön i sockerbetor och då med andra ord i princip livnärde sig på sockerbetor. Att det höll sig smala ändå förklarar Taubes med att det förmodligen är skillnad iom fibrer etc. i betorna samt att de naturligtvis slet med kroppen hela dagarna.

    Den förklaringen är fullt rimlig och jag tror på den. Men det är lite konstigt av honom att skriva så i en del av boken för att sedan förfäkta allt vad kolhydrater, motion och viktbalans heter. Med hans logisk borde ju snarare alla de här arbetarna blivit tokfeta oavsett hur hårt arbetet var och oavsett vilken i vilken form sockret åts.

  70. Eftersom min tidigare kommentar är med i inledningen måste jag ju kommentera sent om sider.

    Du skriver om min protest:

    ”Från en kommentar här på bloggen av någon som tydligen vet att hans bild är rätt och de andras är fel…”

    Jag förstår inte riktigt hur du läser min invändning. Det är klart att jag tror att jag tror rätt, det gör väl du också och alla tänkande människor? Jag tycker att paleo är ett användbart tänk om ett livsmedel är självklart människosäkert (vi har ätit det i miljontals år), eller mycket tveksamt (det har bara funnits i tiotalet år), eller någonstans däremellan.

    Jag håller med dig om att paleo inte ger oss svaret på ”den rätta” makronutrientfördelningen (och jag tror inte att den spelar så stor roll heller).

    Jag håller också med dig om att det är svårt att veta exakt vad som åts, och exakt vilka gener man själv har som gör en bättre anpassad till viss mer modern mat. Visst funkar sunt förnuft långt, men att kombinera det med kunskap dessutom har ju sällan skadat någon.

    Kul att du själv verkar fundera på nivåerna omega-3/6 utifrån ett ursprungsperspektiv.

    Jag tycker också att det är intressant att nyare paleolitisk forskning visar att vi förmodligen inte jagade djur förrän långt senare än man trott. Vad vi gjorde var att vi åt fisk och skaldjur, samt att vi tog vara på resterna från rovdjuren, och med verktyg såg till att få tag i hjärna och benmärg, fet smarrig (?) mat med gott om omega-3, och bra för våra egna hjärnor.

    Jag ska gå i terapi, för att kunna byta till en kost på huvudsakligen musslor, rotfrukter och gnuhhjärna. 😉

    För övrigt är jag ingen ”han”.

  71. Tjena A-F!
    Min citering var för att visa att alla som förespråkar stenålderkost har sin egna lilla bild av vad som är stenålderskost och de påstår att de själva har en korrekt bild och alla andra en felaktig utan att kunna backa upp varför. Det blir liksom bara en mängd tyckande när man börjar prata om någon slags generell stenålderkost.

    Jag ber om ursäkt för förväxlingen av genus.

  72. Hej,

    Hur du tycker att mitt citat visar att jag har en ”egen liten bild” av stenålderskost? På något mer märkbart sätt än att människor alltid har en aning olika bild av allting? Det var liksom det jag undrade över.

  73. Hej,

    Väldigt intressanta artiklar här i Träningslära-bloggen!

    Jag har under tre års tid ätit LHCF-paleoaktigt och har följt diskussionen i blogosfären på engelska, svenska och finska. Jag tycker att paleo-anhängarna har på sistone kommit rätt så långt ifrån lågkolhydratsfolket. Många anser att paleo kan vara makronutrientmässigt vad som helst från Kitava till Inuit dvs från ca 70% kolhyrater till ca 70% fett. Man vill också göra en skillnad mellan stenålders-/paleolitisk diet och paleo, som har tagit intryck av paleolitisk diet men man är färdig att godkänna annat. Kurt Harris utrycker det på följande sätt: ”…we cannot hope to duplicate the exact diet that was eaten, for all of these reasons. Instead, we can strive to use science and our reasoning to emulate the important elements of the evolutionary metabolic environment – the internal environment of our bodies.”

    Du kanske har läst Kurt Harris Paleo 2.0 manifesto:
    http://www.archevore.com/panu-weblog/2011/3/30/paleo-20-a-diet-manifesto.html

    Han har även skrivit massor av andra intressanta och provokativa blogginlägg. Hur passar Staffan Lindebergs uppfattning om magert vilt, ihop med detta:
    http://www.archevore.com/panu-weblog/2011/4/7/lean-grass-fed-bison-images.html

    Det skulle vara fint att höra din kritiska uppfattning om ovannämnda artiklar!

  74. Tjena Takoja!

    Takoja: Du kanske har läst Kurt Harris Paleo 2.0 manifesto:
    http://www.archevore.com/panu-weblog/2011/3/30/paleo-20-a-diet-manifesto.html

    Det där hade jag inte läst nej. Men det var en bra text. Jag har väl i princip samma synsätt även om jag tror att det mer är överflöd på vissa saker och brist på annat som leder till problem. Jag tror tex inte att vete är något större problem om man håller det till rimliga mängder. De flesta får dock i sig en väldigt stor andel vete och då blir det lätt för mycket av det samtidigt som det blir för lite av annat.

    När det gäller fruktos och omega 6 så är ju det precis så som harris verkar resonera med. I rimliga mängder är det okej/viktigt, i för stora blir det skadligt. Jag har tagit upp konceptet i stort här, https://traningslara.se/ar-mer-alltid-battre-hormesis-och-dosforhallanden/

    Takoja: Han har även skrivit massor av andra intressanta och provokativa blogginlägg. Hur passar Staffan Lindebergs uppfattning om magert vilt, ihop med detta:
    http://www.archevore.com/panu-weblog/2011/4/7/lean-grass-fed-bison-images.html

    Det finns studier där man tittat på andelen fett i musklerna och fettväven hos vilt levande djur och de har visat att andelen fett hos dessa är ungefär hälften mot djur i fångenskap. Andelen mättat fett är ungefär 2-3 gånger så låg hos fritt levande djur.

    Får djuren äta gräs istället för säd är andelen fett nästan den samma som hos fritt levande djur, bara lite högre. Så den bild som visas och Harris slutsatser verkar inte direkt stämma överens med de resultaten.
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11960292/

    Andelen fett hos fritt levande djur ligger någonstans kring 5-10 % verkar det som.
    http://dx.doi.org/10.1016/0020-711X(70)90072-8

  75. Jag länkade faktiskt till fel ”magert vilt” artikel. Här är den rätta länken:
    http://www.archevore.com/panu-weblog/2011/4/5/wild-vs-grass-vs-grain-fed-ruminants.html

    Harris är ju jägare och skriver bl.a. så här:
    ”I am a hunter and I partially butcher my own meat. My last deer was killed in december. It had copious fat around the organs as well as fascial and subcutaneous fat. I told the processor to add any fat trimmings to the meat we made into hamburger, and the hamburger ended up at about 25% fat by weight.”

  76. Hallå igen Takoja!
    Jag har faktiskt inte mycket att säga om det där inlägget. I min förra kommentar gav jag referens till två studier från olika grupper som båda visade att mängden fett hos djuren var mycket lägre än så. När jag sökte artiklar och studier till det här inlägget hittade jag fler än så.

    I den här studien tittade man på 17 olika djur från östafrika och kom fram till att de bestod av ungefär 5 % fett.
    Ledger HP. Body composition as a basis for a comparative study of some East African mammals. Symp Zool Soc Lond 1968; 21: 289–310

    I en väldigt ambitiös genomgång av hur man skulle kunna uppskatta makronutrientintaget hos ”stenåldersfolk” i Afrika kom man fram till att om man räknade ihop alla ätbara delar av djuren så låg fettmängden någonstans kring 5-10 %.

    For the calculation of the energy density and the energy contributions of protein and fat from an average edible portion of non-selectively consumed meat, we assumed the following weight distribution and fat contents: skeletal muscle 90·2g% containing 2·9 g% fat; brain 1·0 g% with 9·1 g% fat; liver 3·8 g% with 6·7 g% fat; bone marrow 3·0 g% with 51·0g% fat and adipose tissue 2·0 g% with 84·2g% fat(26,45,46,53,63 – 70). The cumulative fat percentage of a non-selectively consumed portion of meat amounts to 4·89 g/100 g

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20860883

    På 1800-talet innehöll en kyckling ungefär 3 % fett, nu är det upp emot 20 % fett.
    http://www.springerlink.com/content/m85103531592477k/

    Det är dessa källor som jag väljer att tro på. Jag har som sagt aldrig sett någon seriös studie där man nämnt siffror i närheten av de som påstås i det inlägget du länkade till.

  77. Hej!

    Två funderingar.

    För det första, det finns en brist med att hänvisa till hur vi åt på stenåldern: Antagandet att vi genetiskt är desamma som vi var för 50000 år sen. Det säga gång på gång ”50000 är en jättekort tid i evolutionen yada yada genomet hinner inte ändras på den korta tiden”. Håller verkligen den typen av antaganden? Som jag förstått saken så ändras genom i allmänhet episodvis och inte kontinuerligt, naturen ändrar inte på det som inte är trasigt. Två saker som jag har hört skulle ha kunnat leda till episoder snabba genetiska förändringar hos Homo Sapiens är när vi började bruka jorden och när de första städerna bildades.

    För det andra, har viltet den kroppssammansättning det hade förr? I många länder är ju rovdjuren nästan utrotade, vilket borde minska västätarnas behov av att röra på sig, samtidigt som våra åkrar och vårt hyggesbruk kan vara rena godisaffärerna. Borde inte det här kunna betyda att dagens vilt i många fall är fetare än vilt förr i tiden?

  78. Hallå Rasmus!
    Jag håller med dig. Jag tycker inte alls att man behöver hänvisa till hur vi åt på stenåldern. Jag tar ju upp flera av faktorerna i inlägget. Tittar man på i princip allt det som stenåldersförespråkarna pekar ut som dåligt så har även forskningen visat på i princip samma sak i de flesta fall.

    Djuren har annan kroppssammansättning nu. Detta finns det mer information om bland kommentarerna här.

  79. Hej.
    Jag skickade ett mail tidigare idag med synpunkter på det här inlägget. Mest handlade det om att folk verkar missa att stenåldersmänniskan åt olika mat i olika perioder (och detta förklarar såväl viktuppgång med dagens kosthållning som effekterna av LCHF). Det går inte att säga att stenåldersmänniskan (eller för den delen jägarfolk) äter si och så många E% av olika energikällor (där alkohol alltid verkar utlämnas förresten, trots att det ingår i naturlig kost) eftersom de åt olika saker under olika säsonger.

    Men nu vill jag kommentera det här med magert vilt kött. Jag har själv skjutit rådjur i december och de är ordentligt feta. Förra året sköt jag ett med en fettkappa på baken på ca 2kg och då var det ca 15 kg kött på hela djuret. Enbart fettkappan innebar alltså ca 13% fett i de ätbara delarna av djuret. Till detta kommer fettet i köttet (som ni pratar om) bukfett, hjärnan och märgen.

    Östafrika idag är betydligt mindre frodigt än det var före människans utvandring. Så att djuren där idag är magra säger inte så mycket om hur djurens vinterhull var där för 100 000 eller 500 000 år sedan eller faktiskt ens hur det är nu eftersom det skiljer sig åt under olika säsonger.

  80. Det finns vissa delar av Guddis argument mot s.k. stenålderskost som inte håller.
    Det är ett faktum att våra kroppar inte har förändrats biologiskt sen stenåldern – vi är samma ras nu som då. Kroppen kan anpassa sig till olika födor om den måste – det är en annan sak än att vi över tid mår bra av dessa ämnen (spannmål, mejeriprodukter, baljväxter). Jag håller med Takoja om att LCHF-anhängarna respektive paleo-anhängarna står ganska långt ifrån varandra i många frågor och det är viktigt att skilja på dessa två dieter och inte klumpa ihop dem som en och samma.
    Att det kan vara svårt att veta vad folk åt på stenåldern är delvis en myt, det finns mycket forskning om detta. Det är definitivt sant att man åt olika mängd kolhydrater-fett på olika platser, pga klimat osv. Men det fanns inga mängder spannmål, mejeriprodukter och baljväxter att tillgå. Att neandertalare och människor åt grönsaker och frukt tycks inte konstigt för mig, men t.ex. vildvetet såg helt annorlunda ut än dagens och var både svårplockat och svårfunnet i stor mängd.
    Att vända sig emot en hel koströrelse för att du tycker att vissa personers argument inte håller, är befängt. Då kan man göra likadant med den kost du förespråkar och tillslut så finns det inget att diskutera längre. Jag tycker du borde hålla dig till sakfrågan – vad är bra för oss och vad är inte?
    Och då har du en ganska stor fråga att besvara: Hur kommer det sig att folkhälsosjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och de flesta typer av cancer inte existerade innan jordbruket uppfanns? Stenåldersmänniskorna var friska, smala och vältränade och levde, om de fick vara skade- och sjukdomsfria, upp till 80-års ålder utan dessa sjukdomar.

  81. Hanna:

    Den sista frågan vet du nog själv svaret på. Givetvis är kostens kvalitet en jättestor faktor. Det äts skit i enorma mängder och det är katastrofalt för folkhälsan. Men det är inte ”spannmålet” som sådant som är boven även om det naturligtvis är på grund av den industrin som vi dränks i mjöl, socker, soja och majs. Till och med i köttet.

    Men det finns så många fler aspekter. De där 80-åringarna du nämner är ju förmodligen överlevarna, de som idag blir 100 år gamla istället. Och just på grund av att så många dog tidigt kan du ju inte veta om de där få 80-åringarna inte bara har haft de bästa genetiska fördelarna och fler hade fått sjukdomarna om fler blivit så gamla. Och då förutsätter jag dessutom att det du säger stämmer vilket jag betvivlar. Hur vet man att de sjukdomarna inte fanns, för att de inte finns dokumenterade i stenåldersläkarnas journaler? 😀 Skämt åsido, jag är uppriktigt intresserad av hur man dragit de slutsatserna.

  82. Hanna: Det finns vissa delar av Guddis argument mot s.k. stenålderskost som inte håller.

    Om du läser detta inlägg som ett argument mot stenålderskost i sig så behöver du läsa om det.

    Hanna: Det är ett faktum att våra kroppar inte har förändrats biologiskt sen stenåldern

    Vilket skitsnack. Vår evolution har gått snabbare än någonsin de senaste 10000 åren.

    ….the Neolithic and later periods would have experienced a rate of adaptive evolution >100 times higher than characterized most of human evolution

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18087044/

    Vi har alltså genomgått en väldigt stor förändringe. Man uppskattar att förändringen de senaste 100 000 åren är lika stor som den som skedde på 1 miljon år tidigare. Det betyder inte att vi måste klara av spannmål och mejeriprodukter perfekt. Men det betyder att det du skrev är helt fel.

    Resten av det som var värt att bemöta i din kommentar har redan Nicklas kommenterat. Det finns ingen som har det slutliga svaret på dina frågor. Inte ens du även om du verkar tro det.

  83. Gillade kommentaren ”…man ska köpa råvaror, inte matvaror.”
    Har någonstans läst något liknande; När jag är i mataffären är min minnesregel numera – Eat only what you can grow, gather or kill.

    Alltid lika intressant läsning!!

  84. Hej

    Tackar för en bra blogg! Men jag måste ta upp det har att kosten är väldigt viktig när man växer. Weston A Price har ju delviss den teorin att barn äter för mjuk mat och därför inte behöver tugga den, vilket gör att de äter för fort och inte lär sig svälja riktigt. Nu är det ju klart att det inte drabbar alla barn men när man inte sväljer riktigt så trycker tungan ”fel” på tänderna vilket gör att barn får t.ex. öppna bett, men också andra bettfel. Det är en sak många tandläkare inte tror på, att tungan är kroppens så kallad ”naturliga” tandställning.

    Jag har andas med munnen hela mitt liv och då har tungan legat och format underkäken medan överkäken är smal. Ens käkar påverkar hela ansiktet. Man får smalare näsa, mindre luftgångar, ansiktet växer inte framåt utan nedåt.

    Tänk att det skulle varit så himla lätt att rätta till när man är ung men att ingen la märke till vad som var orsaken till att mina käkar såg ut som de gjorde. Förr i tiden skulle man gjort det. Då gav tandläkare även ansiktsövningar till sina patienter.

    Idag går föräldrarna till tandläkaren med sina barn som en självklarhet utan att ta reda på mer som orsaken, hur behandlingen går till, vad som man själv kan göra, vad effekterna kommer bli etc. Jag skulle vilja att folk började ifrågasätta varför antal tandställningar på folk ökar konstant ju mer tiden går. Vad är orsaken?

    Munnen är väldigt formbar som resten av kroppen. Har man inte tungan på rätt plats kommer käkarna att formas fel, vilket leder till andra konsekvenser. Tänk på tänderna som toppen av ett isberg, det är mer som döljer sig under.

  85. Hallå Erik!
    Jag känner väl till Weston A Price. Han har även samlat in en hel del intressant information. Men mycket av det som sprids från till exempel Weston A Price Foundation nuförtiden är snällt sagt vilda spekulationer.

    Om tandläkare har gått från att ge ut ansiktsövningar till tandställning finns det säkert en väldigt rimlig förklaring. Troligen så fungerade tandställning helt enkelt bättre 🙂 För när problemen väl är där så är de svåra att åtgärda.

    Med det sagt så finns där lite intressant forskning och anekdoter kring utveckling av käke och tänder hos unga pga maten och det borde ju forskas i det tycker man.

  86. Kornbrödet bakat på vildväxande frön som tålmodigt samlats ihop betraktades nog som en relativt exklusiv delikatess. Bröd är ju väldigt gott. Skillnaden mot nu är att vi har obegränsad tillgång och det verkar våra kroppar definitivt inte vara anpassade till. Dessutom är det stor skillnad på gluten i gamla/vilda sädeslag och gluten i moderna, starkt förädlade sorter, och detta kan ha ett samband med incidensen av inflammationer (symptom från immunsystemet), symtom som många rapporterar försvinner när de tar bort just sädeslag ur sin diet.

    Det som kallas LCHF/paleo/stenålderkost fungerar utmärkt för väldigt många. Detta går inte att komma ifrån. Men visst, det är synd att många förespråkare för denna kosthållning förminskar sin trovärdighet genom att hänvisa till förenklade samband. Å andra sidan gäller det att ha ett lättfattligt budskap om man ska nå ut till stora grupper människor.

  87. Hej! Jag har läst ditt inlägg i matdebatten. Kanske har du rätt eller kanske inte. Vore bra om du kunde verifiera alla ”fakta” med hänvisningar till vilken forskning som stöder dem.
    Lite kuriosa. Såg ett program på TV nyligen där man sa att för ca 6000 år sedan muterade det vilda vetet. Innan mutationen kunde man bara plocka enstaka frön från vetet eftersom så fort man nuddade vid veteaxet så liksom exploderade det och spred ut vetekornen över en stor yta. På samma sätt som barrväxternas kottar gör idag. I prg. hävdade man att mutationen var en stor anledning till de stora romerska härarna blev så framgångsrika eftersom man nu kunde odla vete och på så sett föda soldaterna bättre än tidigare.
    P

  88. Peder Wistedt:
    Vore bra om du kunde verifiera alla ”fakta” med hänvisningar till vilken forskning som stöder dem.

    Skämtar du? Hela inlägget är sprängfyllt med hänvisningar.

    /Nicklas

  89. Fast alla dessa olika dieter har väl ändå en sak gemensamt: Ät inte modern kost.
    Det tycker iallafall jag är det viktigaste.

    Sedan kan väl alla hitta det som passar dem och göra det hållbart i längden. Mat ska vara näring och ge energi en hälsosam kropp.
    De flesta håller nog med om att maten idag inte fyller de kriterierna? Iallafall om man äter ’vanlig’ kost med snabbmat, halvfabrikat och processade produkter. Vilket de flesta väl gör idag?

    Hur många bakar tex bröd idag på hela korn…oavsett om vi hade det på stenåldern eller inte. Vi kan nog alla komma överens om att vi inte hade Vetemjöl och strösocker iallafall!

  90. Det är svårt att ”komma rätt”, vad ”bör vi äta”, vad är det optimala att äta …

    Finns ju inte någon studie som verkligen visar på ”hur ska vi äta”, då studierna ofta bekostas av ”någon som vill få rätt”.

    Därför brukar jag alltid referera till t ex de s.k. BlueZones (www.bluezones.com), som BEVISLIGEN lever länge med god hälsa, inte har de vanliga livsstilssjukdomarna vi ser i ”västvärlden” (diabetes, cancer, hjärt-/kärl- sjukdomar)

    De äter ju i stort sett 100% plantbaserat, den grekiska ön åt lite fläskkött var femte dag i storlek med en kortlek.

    DET borde tala mer om hur vi ”bör äta”, mestadels från växtriket.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *