En vanlig fråga som dyker när det gäller läskdrickande är om det är farligt med sötningsmedel. Det finns ju en allmän oro för tillsatser idag och frågan brukar gälla sötningsmedel men framför allt gäller det sötningsmedlet aspartam. Och om det är farligt är det farligare än att dricka vanlig läsk? Det är inte alls ovanligt att man träffar på personer som avstår från att dricka lightläsk då de tror att tillsatserna och sötningsmedlet är farligare än det socker som de får i sig från den vanliga läsken.

En annan vanlig fråga är hur dåligt det egentligen är att dricka läsk regelbundet. Hur stor påverkan kommer läsken att ha och påverkas kroppen även om man inte går upp i vikt? Det finns ett antal studier på djur och då främst råttor och möss där man sett en specifik negativ inverkan av sockersötad dryck där fruktosen i drycken verkar vara det som ställer till med den mest negativa effekten på hälsan (1, 2).

I dessa djurstudier har man också sett att om man har en dryck som endast sötas med glukos så kommer effekten inte att vara lika negativ som en dryck med fruktos vilket ytterligare understryker fruktosens del i det hela. Korttidsstudier på människor har också visat att fruktosen i socker är det som har störst negativ inverkan på hälsan (17, 18).

Vilka drycker innehåller socker och fruktos?

Den läsk som säljs i Sverige idag innehåller nästan alltid socker vilket innebär 50 procent glukos och 50 procent fruktos. Någon enstaka gång kan man hitta läsk sötad med high-fructose corn syrup, HFCS där fruktosandelen vanligen ligger kring 55 procent istället. I praktiken kommer dessa två varianter att ha mer eller mindre samma effekt på kroppen. Normalt brukar läsk innehålla 9-13 gram socker per 100 ml, eller 9-13 % socker.

Tittar vi på sportdrycker och energidrycker innehåller dessa ganska ofta en större andel glukos än fruktos. Förklaringen är helt enkelt att glukos tas upp snabbare av kroppen och kan användas direkt av musklerna. En större andel glukos i sportdrycker är därför bättre för prestationen.En liten andel fruktos är dock bra och därför finns det ändå lite fruktos i de flesta sportdrycker. Mer om det här kan du läsa i mitt inlägg, Vatten vs sportdryck. Det totala innehållet av sockerarter i sportdryck är vanligen det samma som läsk, det vill säga runt 9-13 procent. Skillnaden är som sagt att de innehåller lite mindre fruktos.

Juice och smaksatt fil och yoghurt innehåller också stora mängder socker och fruktos och fördelningen mellan dessa varierar från produkt till produkt. Man ska dock vara medveten om att ur sockersynpunkt är juice inget bättre än läsk och de sockerötade fil- och yoghurtprodukterna innehåller oftast till och lite med mer socker samt fruktos än läsk. Juice kan man argumentera för att det kan ha en del i en bra kost ur andra synpunkter men det är verkligen inget man ska konsumera flera glas av varje dag. Andelen sockerarter i olika juicer och fil- och yoghurtdrycker kan du se här under:

  • I apelsinjuice är det vanligen 10 % sockerarter och hälften av det är fruktos.
  • I ananasjuice är andelen 13 % och fruktosen står för lite mer än 50 procent.
  • Äppeljuice ligger kring 10 % och andelen fruktos är kring 60-70 procent.
  • Drickyoghurten Yalla i olika smaker från Arla innehåller 9-12 % sockerarter med ganska jämn fördelning mellan fruktos och glukos. De flesta smakerna av den här produkten innehåller mer socker än frukt och ligger kring 12-13 % sockerarter.
  • Skånemejerierna har en drickyoghurt som ligger på samma sockermängd som Arlas varianter där de flesta ligger upp emot 12-13 % sockerarter.

Hur påverkas då din kropp om du dricker socker/fruktos?

Vi vet alltså från djurstudier att djur lättare blir feta om de får dricka sötad dryck istället för vatten. Vi vet också från djurstudier att de inte bara blir lättare feta utan att levern specifikt påverkas negativt av framför allt större mängder fruktos. Hos människor vet vi mest att personer som regelbundet dricker läsk eller någon annan sockersötad dryck tenderar att vara mer överviktiga (3, 4, 5, 6) och ha större negativ påverkan på levern (10) men resultaten är faktiskt blandade och vissa studier finner inget samband mellan läskdrickande och vikt (7, 8).

Det här visar på svårigheten med att se mindre korrelationer med hjälp av epidemiologi eller observationsstudier. Men det faktum att alla studier visar på en ökad risk eller ingen skillnad pekar ju ändå mot att regelbundet drickande va läsk och andra sockersötade drycker kan vara en riskfaktor. Det finns ju även djurstudier som alla pekar på samma samband.

Men interventionsstudier där man verkligen sagt till en grupp att regelbundet dricka läsk och en annan grupp att inte göra det är det ont om. Jag kände faktiskt bara till några få kortare studier av den här typen fram tills för någon månad sen när det publicerades en studie som varade i hela  6 månader som tittade på just den här saken (9).

Antingen 1 liter vatten, mjölk, läsk eller lightläsk varje dag

Det som står här i rubriken var precis det man jämförde i den här studien. Deltagarna i den här studien blev tillsagda att dricka 1 liter dagligen av en bestämd dryck under 6 månader. De utvalda dryckerna var

  1. Vatten (Aqua d’or)
  2. Mellanmjölk (Arla)
  3. Coca-Cola
  4. Coca-Cola light

Studien genomfördes i Danmark så det var vanligt socker som användes i Coca-Colan. För att öka följsamheten i studien tillhandahöll forskarna deltagarna med all dricka och deltagarna blev dessutom tillsagda att komma tillbaka med alla tomma flaskor för att öka följsamheten ytterligare. På grund av studiens upplägg så var det ingen blindning i den här studien. Det är ju ganska svårt att dölja för en person vilken dryck som han eller hon dricker 1 liter av varje dag under 6 månader.

De tester man gjorde före och efter interventionen var ett glukostoleranstest, alltså den typen av test man vanligen använder för att testa om någon har diabetes. Man tittade även på blodfetter, blodsockret, insulinnivåer, leptinnivåer, blodtryck och insulinkänslighet. Med hjälp av en magnetkamera gjorde man mätningar på mängden visceralt fett, alltså bukfett, vilket är den typen av fett som är sämst för hälsan. Slutligen gjorde man även DXA mätning för att avgöra mängden fett-, muskel- och benmassa hos deltagarna.

I början av studien hade man 60 deltagare men efter randomiseringen till de olika grupperna var det 13 kvinnor som hoppade av studien. Fyra stycken från vattengruppen, 5 från Coca-Colagruppen och fyra från Coca-Cola lightgruppen.

När kvinnorna i fråga hade hoppat av fanns det 17 män och 30 kvinnor kvar i studien och de randomiserades alltså mellan de fyra grupperna.

Resultatet – Allt gick bra att dricka utom Coca-Cola

Resultatet i den här studien talar sitt tydliga språk tycker jag. Här under kan du se två grafer som visar på förändringen i visceralt fett och mängden inlagrat fett i levern. Observera att skalorna är i förändring i procent och skalorna är inte heller de samma i de två graferna.

Ökad mängd visceralt fett och ökad mängd inlagrat fett i levern sågs endast i Coca-Colagruppen
Ökad mängd visceralt fett och ökad mängd inlagrat fett i levern sågs endast i Coca-Colagruppen. Mjölkgruppen fick en liten positiv förändring av mängden visceralt fett medan övriga resultat var neutrala. Notera att Coca-Cola light inte gav några negativa effekter i de här två testerna.

Man såg ingen signifikant förändring i mängden kroppsfett hos deltagarna i någon grupp men det fanns en trend mot en ökad viktuppgång i fettmassa i Coca-Colagruppen. Både läsk och mjölkgruppen hade även tendenser till en ökad subkutan fettmassa. Subkutan fettmassa är fett som lagras precis under huden. Detta fett är mindre negativt för hälsan än det som lagras inne vid organen, så kallat visceralt fett.

Förändringar i en rad hälsovärden för de fyra olika grupperna
Förändringar i en rad hälsovärden för de fyra olika grupperna. Signifikanta skillnader är markerade med *.
Förändring i blodtryck efter 6 månaders drickande av läsk, lightläsk, vatten eller mjölk
Relativ procentuell förändring i blodtryck efter 6 månaders drickande av läsk, mjölk, lightläsk eller vatten. Svarta staplarna representerar det systoliska trycket och de gråa staplarna representerar de diastoliska trycket.

När man tittade på förhållandet mellan visceral fetmassa och subkutan fettmassa såg man en signifikant försämring för Coca-Cola gruppen i förhållande till mjölkgruppen och en trend till försämring för Coca-Cola gruppen i förhållande till vatten och Coca-Cola light.

Kolesterolet och triglyceriderna försämrades också signifikant för Coca-Cola gruppen i förhållande till övriga grupper.Man tittade ä

ven på blodtrycket i den här studien och även där var det sämst resultat för Coca-Cola gruppen. I förhållande till Coca-Cola light och mjölk var förändringen till och med signifikant sämre.

Mina tankar kring resultatet

Det här är enligt mig en väldigt intressant studie där resultatet blev som väntat. Det finns dock en stor brist med den här studien och det är att antalet deltagare var lågt. Det låga deltagarantalet och de väldigt många signifikanstesterna som man utfört i den här studien innebär att sannolikheten/risken att något resultat i den här studien inte stämmer är väldigt hög.

Jag skulle därför säga att man till exempel inte kan använda den här studien för att säga att regelbundet läskdrickande leder till högre blodtryck. Jag tror att det sannolikt är så men det låga deltagarantalet tillsammans med många tester gör att risken för ett statistiskt fel är hög.

Det går inte heller att säga att lightläsk är bättre än vatten för blodtrycket tycker jag. Den här studien visade på just det men återigen så är säkerheten kring statistiken för låg för att man ska kunna säga något sådant.
Det man kan använda den här studien till är istället att man kan dra ett ganska stort svepande uttalanden som blir rätt. Att dricka läsk varje dag är klart sämre än att dricka antingen en liter mjölk, en liter lightläsk eller en liter vatten istället. Den negativa effekten beror inte heller bara på de extra kalorierna då många av de negativa effekterna inte sågs för mjölken trots att den faktiskt innehåller mer kalorier.

Särskilt med tanke på tidigare djurstudier och de observationsstudier och kortare interventionsstudier som finns på människor kan du med stor säkerhet säga att läsk är dåligt och det är inte bara dåligt för att man dricker kalorier utan det finns ytterligare effekter som troligen kommer från socker och fruktos.

Tråkigt att man inte inkluderat juice

Med de negativa effekterna som man såg i den här studien är det tveksamt om det rent etiskt kommer att tillåtas större studier på det här ämnet. Med all den forskning som finns på området läsk och hälsa nu så tror jag det blir svårt att sälja in en studie till rent etiskt. För med en väldigt stor sannolikhet så kommer man ju försämra hälsan för en ganska stor grupp personer i läskgruppen.

Juice är inte lika dåligt som läsk
Juice är inte lika dåligt som läsk. Frågan är om det är bra eller bara mindre dåligt

Något som inte studerats lika bra som läsk är juicedrickande och vilka effekter det har på hälsan. Det finns randomiserade studier där man visat att några dl varje dag av olika typer av juice kan ha positiv inverkan på blodtryck, CRP och andra markörer för inflammation (11, 12, 13, 14, 15). Så att likställa juice med läsk bara baserat på andelen sockerarter känns väldigt förhastat. Samma mängd läsk dagligen under kort tid har nämligen visat sig ha negativ inverkan på hälsan (16).

Hur man ska förhålla sig till juice är därför öppet för debatt. Personligen tycker jag att man ska försöka dricka så lite kalorier som möjligt och istället äta frukten som den är. Då får man i sig mer nyttigt och man behöver inte oroa sig för fruktos eller socker då mängden man får i sig från intakt frukt är låg vid normal konsumtion och fruktos i dessa mängder verkar snarare vara positivt än negativt för hälsan (19, 20, 21, 22).

Coca-Cola light gav inga negativa effekter

Jag har ju redan tagit upp resultatet för Coca-Cola light tidigare i det här inlägg men jag tyckte än då att det förtjänar en egen rubrik med tanke på allt snack som finns kring lightläsk. Det är inte ovanligt att jag hör personer uttala sig om att de undviker lightläsk och istället tar vanlig läsk när de väl ska dricka läsk. Detta är för mig ett helt obegripligt resonerande. Det finns idag egentligen ingenting som pekar på att sötningsmedel i form av aspartam eller sukralos är farligt i normal konsumtionsmängd (23, 26).

Det som finns är studier på möss och råttor där man sett en ökad risk för cancer när de fått inta aspartam dagligen med början innan djuret är fött och i doser mer än det dubbla mot det dagliga intaget hos de flesta idag (24, 25, 29).

Det finns även epidemiologiska studier som ibland visar att personer som dricker mer lightläsk är i ökad risk för övervikt, diabetes och en mängd andra sjukdomar eller hälsobesvär. Men som vi gått igenom flera gånger om här på sidan så går det inte att använda epidemiologiska studier för att dra några säkra slutsatser. Särskilt inte när sambanden är så svaga så de inte syns i många studier. När det gäller de eventuella sambandet med cancer som man sett i vissa djurstudier så syns inte detta i epidemiologiska studier (27, 28, 30, 31).

Så de eventuella riskerna som finns med lightläsk handlar alltså om daglig konsumtion över lång tid och har aldrig visats på människor. Riskerna med vanlig läsk visar sig efter regelbundet drickande i bara några veckor och är visat i flera studier på människor.

Summering

Att läsk inte är bra för dig visste du säkert men min erfarenhet är att folk har svårt att se riskerna med något när de inte får det hela mer konkret framställt. Att se skillnaden mellan vilka risker som är värda att bry sig om och vilka risker som man nog gör bäst i att leva med är också en sådan sak.

I mina ögon är regelbundet läskdrickande en stor risk för hälsan och verkligen något man bör fokusera på om man bryr sig om hur man mår för stunden och framförallt hur man kommer må några år längre fram i tiden. Och vill man dricka det då och då är det bättre att välja lightvarianter.

Det är viktigt att påpeka att det sambandet som är ganska tydligt när det gäller tillsatt socker i dricka och då främst läsk inte är lika tydligt när det gäller tillsatt socker i mat. Trenden är inte alls lika tydlig där vilket ytterligare understryker att man inte kan dra slutsatsen att allting som slutar på samma sätt i blodet kommer att påverka hälsan likadant vilket många som skyr kolhydrater brukar gilla att påstå.

Sen tillför tillsatt socker i kosten i princip ingenting till din kropp näringsmässigt så att försöka minimera intaget av tillsatt socker är ju ändå en bra idé. Men snackar vi om att göra en stor insats för folkhälsan pekar det mesta mot att det är klart viktigare att ta bort läsken och sockersötade drycker än att ta bort tillsatt socker i alla livsmedel.

109 svar på “1 liter Läsk, lightläsk, mjölk eller vatten under 6 månader!”
  1. Riktigt intressant, har längtat efter att få läsa om sötningsmedel här på sidan!
    Har hört en del säga att man kan gå upp i vikt om man dricker lightläsk och att det ska bero på att sockersuget ökar mer av sötningsmedel än av vanligt socker. Så viktuppgången beror inte direkt på sötningsmedlet, utan att man senare blir mer sockersugen och på så sätt får i sig fler kalorier. Har du hört någonting om detta?

  2. slimmy:
    Riktigt intressant, har längtat efter att få läsa om sötningsmedel här på sidan!
    Har hört en del säga att man kan gå upp i vikt om man dricker lightläsk och att det ska bero på att sockersuget ökar mer av sötningsmedel än av vanligt socker. Så viktuppgången beror inte direkt på sötningsmedlet, utan att man senare blir mer sockersugen och på så sätt får i sig fler kalorier. Har du hört någonting om detta?

    Visst har jag hört något om det. Massor av gånger i olika fikarum 🙂
    I den här studien kontrollerade man inte kaloriintaget. Och man såg ju också en trend mot ökad fettmassa i Coca-Cola gruppen. I gruppen som drack Coca-Cola light såg man inte detta, de gick ju till och med ner något hekto.
    Så effekten verkar ju inte direkt vara så imponerande stark i alla fall. Det finns även fler kortare studier som visat på precis samma sak, aspartam stimulerar inte hungern.
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12324283
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2349932
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/7146134
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/3190220
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17299484
    Från sista referensen som är en översiktsartikel

    The meta-analysis revealed significant reduction in energy intakes when aspartame was used, compared with all types of control except when aspartame was compared with non-sucrose controls such as water. The mean reduction was about 10% of total energy intake……
    ….As a result, diet beverages might represent the optimal use of intense sweeteners in the context of a weight control strategy. Although they have been shown to be associated with some modest weight loss in RCTs (De La Hunty et al., 2006), intense sweeteners are not appetite suppressants. Their ultimate effects will depend on their integration within a reduced energy diet.

    Optimal håller jag inte med om här. Det bästa är ju att skita i läsk överlag och hålla sig till vatten. Men poängen är tydlig.
    Jag känner faktiskt inte till någon studie som visat på motsatsen faktiskt. Att sötningsmedel skulle göra en hungrig. Men det har ju aldrig hindrat folk från att påstå saker.

  3. Guddi: Jag känner faktiskt inte till någon studie som visat på motsatsen faktiskt. Att sötningsmedel skulle göra en hungrig. Men det har ju aldrig hindrat folk från att påstå saker.

    Jag får nog korrigera mig själv här direkt. En väldigt dålig formulering av mig. Det jag ville få fram är att jag inte känner till någon studie där man sagt till folk att börja dricka lightläsk och sen har de gått upp i vikt eller haft svårare att gå ner i vikt.
    Det finns studier som visat att dricker man tex en lightläsk så kan man bli mer sugen på att äta mer än om man dricker ett glas vatten. Men det är korttidsstudier som tittar på vad som händer de närmsta timmarna ungefär. Djurstudier har jag faktiskt inte tittat på, ska se om jag hinner med det i kväll.

  4. Jag har hittat fem långtidsstudier på råttor nu. Alla visar på antingen ingen effekt eller lite lägre vikt hos råttor som fått dricka aspartamsötad dryck regelbundet istället för vatten:
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11890951
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/3190217
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15159141
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2725436
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16937917
    Hur det är för andra sötningsmedel vet jag inte. Möjligt att det fungerar annorlunda där.

  5. Riktigt bra artikel. Måste bara säga att jag vet två personer enas tänder fick så dålig kvalité så de började falla sönder när hon åt, och var bara 19 år (dricker 1-3 L coca-cola varje dag). En annan som hade ungefär samma tand kvalité med fram tänderna hade börjat ruttna och drack ungefär samma om inte mer coca-cola varje dag. Båda har även en väldigt grådaskig hy då vatten knapp existerar i deras liv.

  6. Intressant som vanligt!
    Jag hör väl till aspartam-skeptikerna. Nu dricker jag ju inte läsk, och om man dricker det så sällan som jag gjorde tidigare (varannan månad, kanske), så kanske det kvittar ändå, och man kan välja socker från smaksynpunkt.
    Nu handlar det för min del mer om barnen som får festis eller så kanske en gång per månad. I små mängder är ju ändå sackaros något som kroppen kan hantera, vi har ju fått i oss det från frukt hur länge som helst. Det är ju fullt möjligt att aspartam är ofarligt inte bara ur viktsynpunkt utan ur alla synpunkter, men jag känner mig inte så säker på det…
    Vad gäller sukralos så tar väl inte kroppen upp det alls, så det borde rimligtvis vara ofarligt för konsumenten. Där är väl frågetecknen miljökonsekvenserna, eftersom det inte alls renas.

  7. Instinktivt känner jag att det är bättre att dricka ett glas vanlig cola än en liter lightcola, att det är bättre att äta en skål fullfet, sockrad fruktyoghurt till helgen än att äta en skål lightyoghurt varje dag, med en massa sötningsmedel och förtjockningsmedel och grejer. Men jag funderar mycket kring detta, är det verkligen så? Eller är mina tankar ett resultat av dagens äkta vara propaganda? Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara men om du lyckas tyda mitt dravvel så hör jag gärna hur du resonerar kring detta.

  8. Kan inte nog uttrycka hur mycket denna blogg och allt arbete ni lägger ner, uppskattas.
    Har för mig att läsk, light som vanlig, har en nedbrytande effekt på skelettet/kalcium i större doser. Är det nåt du vet kan ha betydelse i praktiken eller har skrivit om tidigare? Detta har väl förvisso inte med sockret eller sötningsmedlet att göra, men jag ställer frågan här ändå eftersom jag litar mer på er än diverse sökträffar på google.

  9. Elina: Men jag funderar mycket kring detta, är det verkligen så? Eller är mina tankar ett resultat av dagens äkta vara propaganda? Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara men om du lyckas tyda mitt dravvel så hör jag gärna hur du resonerar kring detta.

    Du får ju jämföra likvärdiga mängder, annars blir det meningslöst. 1 liter lightläsk i veckan är garanterat bättre än 1 liter vanlig läsk. Sen kan man ju diskutera om något av det är så värst farligt i de mängderna.
    Om man ”måste” dricka en liter om dagen hade jag garanterat valt lightvarianten. Hellre chansa på en liten ökad risk för cancer när man blir gammal som ingen med säkerhet kunnat påvisa än sämre insulinresistens, mer bukfetma och troligen även övervikt efterhand.
    När det gäller yoghurten är det inte direkt svårt att ta naturell yoghurt och lägga i egna bär eller frukter. Så slipper man det tillsatta sockret och dessutom smakar det bättre. Frukt och bär går till och med att köpa frusen i fall man har svårt med att äta det innan det blir dåligt i fruktskålen.

  10. Guddi: Du får ju jämföra likvärdiga mängder, annars blir det meningslöst. 1 liter lightläsk i veckan är garanterat bättre än 1 liter vanlig läsk. Sen kan man ju diskutera om något av det är så värst farligt i de mängderna.
    Om man “måste” dricka en liter om dagen hade jag garanterat valt lightvarianten. Hellre chansa på en liten ökad risk för cancer när man blir gammal som ingen med säkerhet kunnat påvisa än sämre insulinresistens, mer bukfetma och troligen även övervikt efterhand.
    När det gäller yoghurten är det inte direkt svårt att ta naturell yoghurt och lägga i egna bär eller frukter. Så slipper man det tillsatta sockret och dessutom smakar det bättre. Frukt och bär går till och med att köpa frusen i fall man har svårt med att äta det innan det blir dåligt i fruktskålen.

    Jag håller med dig i allt. Jag dricker numera väldigt lite läsk. Men när det blir, exempelvis vid middagar, så är det allting lightvarianten jag väljer. Jag är mer övertygad om att socker är kasst än sötningsmedel och överhuvudtaget är mycket läsk inte bra.
    Men ett tillägg till det sista är att jag tycker många glömmer sylt i den här diskussionen. Man dör ju inte av lite sylt och det är en väldigt bra kompromiss om man inte vill ha den sötsliskiga yoghurten men ändå lite sötma och smak av bär/frukt. Naturell yoghurt med jordgubbssylt är överlägset yoghurt med jordgubbssmak tycker jag. Och den sockerreducerade sylten är väldigt god den också tycker jag. Den står sig inte lika länge men god är den. I alla fall ICA’s, har inte testat så många.

  11. Men den här studien verkar ju helflummig!
    Det kanske var så enkelt att coca-cola-gruppen låg på ett kaloriöverskott i dieten. Eller menar du att om vi har 4 grupper som äter exakt samma samma och motionerar i exakt lika stor usträckning så kommer cola-gruppen att öka mest i fett relativt de andra grupperna, dvs att det är colan i sig som är boven? Det går ju inte att säga något om det eftersom man aldrig kikade på vad de hade för matvanor i övrigt!

  12. Per Olof:
    Det kanske var så enkelt att coca-cola-gruppen låg på ett kaloriöverskott i dieten.

    Uppenbarligen låg coca cola gruppen på ett kaloriöverskott, annars hade de ju aldrig gått upp i vikt. Det intressanta är väl att olika hälsovärden, t.ex. fett, kolestorolet och triglycerider, ändrades signifikant i coca cola gruppen, men inte i någon av de övriga grupperna. Det visar att lightprodukterna antagligen är mindre onyttiga än icke light produkterna.

  13. slimmy: Uppenbarligen låg coca cola gruppen på ett kaloriöverskott, annars hade de ju aldrig gått upp i vikt. Det intressanta är väl att olika hälsovärden, t.ex. fett, kolestorolet och triglycerider, ändrades signifikant i coca cola gruppen, men inte i någon av de övriga grupperna. Det visar att lightprodukterna antagligen är mindre onyttiga än icke light produkterna.

    Men om vi har 4 grupper som äter exakt samma mat och motionerar i exakt lika stor utsträckning osv så kommer cola-gruppen att öka mest i fett relativt de andra grupperna?

  14. Per Olof: Men om vi har 4 grupper som äter exakt samma mat och motionerar i exakt lika stor utsträckning osv så kommer cola-gruppen att öka mest i fett relativt de andra grupperna?

    Om du syftar på isokaloriska upplägg så är det svårt att säga. Kanske kanske inte. Men oavsett vilket är inte studien flummig. Ibland finns det ett egenvärde i att se hur såna här saker påverkar i vardagslivet. Att veta hur saker påverkar under strikt kontrollerade experiment är värdefullt men att sedan se hur det påverkar folk i fria livet är också viktigt.
    /Nicklas

  15. Ytterligare aspekter som kan tålas att fundera över är metabolismen av olika syntetiska tillsatser i större delar av kretsomloppet, även om det redan finns en del att läsa om runt sötningsmedel. Produktion av syntetiska tillsatser sker ju inte i liten skala, så det finns ett potentiellt miljötänkande även vid detta steg; även om produktion av kemikalier som tillsats i mat/dryck antagligen är liten i det stora hela.
    OK, lite ifrån ämnet, men det gör väl inget :o)

  16. Per Olof:
    Men den här studien verkar ju helflummig!
    Det kanske var så enkelt att coca-cola-gruppen låg på ett kaloriöverskott i dieten. Eller menar du att om vi har 4 grupper som äter exakt samma samma och motionerar i exakt lika stor usträckning så kommer cola-gruppen att öka mest i fett relativt de andra grupperna, dvs att det är colan i sig som är boven? Det går ju inte att säga något om det eftersom man aldrig kikade på vad de hade för matvanor i övrigt!

    Du får ju tolka studierna efter hur de är utförda. Den här studien tittar på hur en förändring i livsstil påverkar hälsan hos fritt levande människor.
    Studier där man kontrollerar matintaget exakt tittar på något annat. Men läser du igenom mina referenser så ser du att där finns studier med där man verkligen kontrollerat intaget exakt med och sett samma effekter. Socker/fruktos-sötad dryck gör att man lagrar in mer viceralt fett. Dessa studier är däremot mycket mer kortsiktiga eller på djur. Att kontrollera matintaget exakt under mer än 1-2 veckor är helt enkelt för dyrt och svårt att genomföra på människor.
    När det gäller energiöverskottdelen så tycker jag du ska titta på tabellen igen. Coca-Cola gruppen gick upp 1,28 kg i vikt samtidigt som de ökade med 3,14 kg i fettmassa. Alltså har de blivit av med muskler och lagt på sig fett. Detta kräver givetvis ett överskott det med då fett innehåller mer energi än muskler och vikten fortfarande ökat. Men samtidigt så tappar man normalt inte muskler när man går upp i vikt utan det ska vara tvärt om.
    Alltså är det inte bara en fråga om kalorier här utan det har skett en negativ ändring av metabolismen. Den här effekten ser du inte i övriga grupper.

    Per Olof: Men om vi har 4 grupper som äter exakt samma mat och motionerar i exakt lika stor utsträckning osv så kommer cola-gruppen att öka mest i fett relativt de andra grupperna?

    Nu kan de ju inte äta exakt samma mat eftersom bara en grupp kan få i sig Coca-Cola. Om vi tänker oss att vi bara gjort den skillnaden i deras kost i övrigt fått den att se likadan ut. De som inte fått coca-cola kan till exempel fått äta potatis istället för att kompensera för kalorierna.
    Då kommer troligen Coca-Cola gruppen att få sämre resultat. Oavsett vilka resultat man tittar på. Hur stora skillnaderna blir och om de ens är mätbara beror på en väldig massa faktorer. Tränar man intensivt klarar kroppen säkert av mer läsk. Om det helt neutraliserar effekten eller endast lindrar vet man inte. Sen är det ju en mängdfråga. En 33 cl läsk en gång i veckan kommer troligen inte ha någon direkt mätbar effekt under en rimlig period men 1-2 liter läsk om dagen har det garanterat. Så något enkelt svar blir det inte. Men att läsk är en negativ faktor för hälsan är ganska klart.

  17. Hur är det med Fun light, eller liknande aspartamsötade produkter, som dryck. Ska man se det som likvärdigt light-läsken och dricka sparsamt eller går det bra att dricka utan större bekymmer?
    Själv dricker jag det nästan dagligen. Bör man skippa det och gå över till vatten? Jag har inte problem med vikten, tänkte mer om det finns andra hälsorisker.

  18. Koncentrationen av aspartam är ungefär lika hög i Fun Light om jag inte missminner mig. Det känns ju även mest logiskt så då i princip alla drycker är lika söta då det är det finns en nivå på söthet som vi människor gillar mest. Går man över det så blir det bara äckligt 🙂
    I övrigt så finns det en eventuell risk kring att dricka en massa dryck med lågt pH då det tros kunna påverka främst bentätheten på lång sikt. Där är ju inte lightläsk bra men hur Fun Light ligger till har jag ingen aning. Om vi har någon läsare som har möjlighet att testa så hade det varit intressant/kul att veta 🙂

  19. Ryggmärgsreaktionen är ju att tro att en naturprodukt som juice är nyttigare än en fabriksprodukt som Coca-Cola. Själv dricker jag förstås varken eller, men när jag väl gjorde det mådde jag betydligt bättre av cola än av juice. En liter cola om dagen ledde till dålig tandhälsa, accelererande fetma och dåsighet medan försök att dricka flera glas ”nyttig” juice per dag gav samma resultat plus rännskita, ballongmage och sura uppstötningar. De flesta jag känner säger samma sak. Gissar att det beror på PH-värdet eller någoting sådant.
    Vilket jag kan tycka talar i juicens favör. Den är svårare att överkonsumera. Kan dock vara svårare att genomföra en liknande studie med juice om folk inte kan få i sig mängderna som krävs för att se tydliga resultat.

  20. Om jag har förstått resultatet rätt så är mjölk bättre än vatten vad gäller förändring i visceralt fett samt inlagring av fett i levern. Dessutom sänkt blodtryck jämfört med vatten. Det var lite tvärtemot vad jag hade trott…

  21. Tjena Anders!
    Ser man till studier så visar i princip alla på att Mjölk är ett bra livsmedel för de som tål det. Många studier har också visat på just en bättre metabol profil. Inom paleokretsar och lite andra ”hippa träningskretsar/hälsokretsar” så är man negativt inställd till mjölk. De som är seriös med det likt Staffan Lindeberg pekar på studier på främst djur som visat på negativa effekter av Kassein som protein samt att vissa typer av kassein från mjölk eventuellt kan öka risken för diabetes typ 1. Men det mesta man läser på internet kring mjölk är svartmålning som mest verkar bygga på att man ska rättfärdiga sin egna ”paleokost” eller liknande.
    Med det sagt så var det här en studie där man inte kontrollerade maten i övrigt hos deltagarna. Så man får ju också fundera kring vilken typ av kalorier som vattengruppen stoppade i sig istället för mjölken. För de har ju garanterat ätit fler kalorier från mat och det kan ju vara dessa ”extra” kalorier som gör att vattengruppen inte ”vann” sett till viceralt fett och inlagring av fett i levern.
    Sen finns det ju också många som upplever att de mår bättre om de utesluter mjölkprodukter så vill man experimentera kan man ju göra det. Men det finns enligt mig ingen orsak att gå ut med något generellt råd till folk att de ska dricka mindre eller rent av sluta dricka mjölk. Vill man prova kan man prova och kanske passar det en själv.
    https://traningslara.se/tag/mjolk/

  22. Jag blir dock av någon outgrundlig anledning fruktansvärt gasig i magen av Light-läsk. Jag tvekar starkt på att det är placebo, då magproblemen inträffar nästan omedelbart efter intag. Detta händer inte då jag dricker vanligt sötad läsk. Kan man möjligtvis vara allergisk mot Aspartam? Aspartam-intolerant?

  23. Att det händer efter det att du vet att du har druckit det är ett så placebo fungerar om det är det 🙂 Om du fått symptomen utan att du vetat att du druckit light så hade det varit mer tveksamt om det varit placebo.

  24. Hej!
    Fråga:
    Kan tillsatsämnen i mat i kombination med Aspartam (eller annat sötningsmedel) ha en negativ effekt?
    Finns det studier där dom vanligaste tillsatsämnen och sötningsmedel blandas till en häxblandning?
    Tesen är att kemiska substanser är ofarliga så länge dom inte mixas
    /Pär

  25. Hej, snälla kan du förklara vad det är som är så himla farligt.med socker? Förutom att det kan leda till.fetma. Men varför är det farligt om man ändå håller sig smal? Görs inte all mat om till socker i kroppen ändå eftersom det är det som används till energi ?? Jag blir tokig på att inte hitta denna faktan nånstans. Är själv smal bmi 20 o äter en hel del socker pga att det är gott helt enkelt , men äter nyttiga måltider också. Men överallt hör man att det är livsfarligt hit och dit. Vill så gär a höra en förklaring om vad sockret gör i kroppen som är så farligt , dvs förutom viktuppgång som det alltså inte ger.mig!!

  26. isa: Hej, snälla kan du förklara vad det är som är så himla farligt.med socker?

    Socker är inte farligt i rimliga doser och när du får i dig det i en lugnare takt. Problemet är att folk helt tappat greppet om vad som är rimliga doser och dessutom äter de ofta det i doser som överbelastar kroppens system att ta hand om det.

    isa: Men varför är det farligt om man ändå håller sig smal?

    I för stora mängder har det negativa metabola effekter, även om du håller dig smal.
    Sen är smal ett väldigt dåligt ”mått” på om du verkligen har bra fettnivåer i kroppen och att fettet är lagrat på rätt ställe.

    isa: Görs inte all mat om till socker i kroppen ändå eftersom det är det som används till energi ?

    Alla kolhydrater du äter tas inte upp. Men av de som tas upp blir de alla till någon form av sockerart jo. Men olika sockerarter har olika effekter och vi är mer toleranta för vissa typer än andra. Sen handlar det ju som sagt om hur snabbt det kommer in i kroppen med.

  27. Kolla gärna om ni hinner. runt 40 minuter in i programmet låter man två rugbylag dricka läsk efter en match, innan de bytt och och innan de går för att äta. Ena laget dricker ”vanlig läsk” det andra dricker läsk med sötningsmedel…. Ingen stor undersökning jag vet det. Ena laget beräknades äta 140 kalorier mer än det laget. Vilket lag som åt mest? Kolla programmet så får du se.

  28. Ewa:
    Kolla gärna om ni hinner. runt 40 minuter in i programmet låter man två rugbylag dricka läsk efter en match, innan de bytt och och innan de går för att äta.Ena laget dricker ”vanlig läsk” det andra drickerläsk med sötningsmedel…. Ingen stor undersökning jag vet det. Ena laget beräknades äta 140 kalorier mer än det laget. Vilket lag som åt mest? Kolla programmet så får du se.

    Programmet jag försökte lägga med en länk till är det program man visat på svt och kunskapskanalen om Enummer http://www.svt.se/enummer/se-program/del-3-294?autostart=true

  29. Det där var ett ganska väntat resultat. De har ju inte räknat med kalorierna som den ena gruppen fick i sig när de drack läsken. Om du summerar kaloriintaget så hade de troligen hamnat på samma nivå. Så brukar det blir i studier med liknande upplägg.
    Sen är ju studier av den typen de visar i klippet inte alls lika intressant som studier av den här typen som tittar på effekten över mycket längre tid.
    https://traningslara.se/missa-skogen-for-alla-trad-sotningsmedel-och-vikten/

  30. Asbra studie, hade någorlunda lätt att förstå den också =) Fick ju den kommentaren för inte så länge sen också när jag och två kompisar gick i affären och jag såklart tog mig en lightflaska och en tjej tog colan och gav mig en skeptisk blick och sa: ”assåå,, du vet att det där gör dig fetare va?…”.
    Träningen är min passion och tycker det är kul att läsa om kost och träning, dock har jag svårt att förklara vad jag menar när jag pratar med folk och varför det är på ett visst sätt, i det här fallet då vrf lightläsk är OK, jättefrustrerande =p. Men iaf , nice inlägg ;D

  31. Hej,
    Intressant studie och väldigt bra skrivet och förklarat av dig.
    Jag har dock en fråga. Det fastande blodsockret var betydligt högre än övriga, efter att man druckit cola light. Vad har du att säga om detta?

  32. Marita:
    Intressant studie och väldigt bra skrivet och förklarat av dig.
    Jag har dock en fråga. Det fastande blodsockret var betydligt högre än övriga, efter att man druckit cola light. Vad har du att säga om detta?

    Hej Marita!
    Väldigt observant av dig. Som Ola skriver är det dock ett slarvfel av mig. Jag Fixade till tabellen nu direkt.

  33. Hur är det med uppgifterna att cola light innehåller rostlösande ämnen samt ”frätande?” ämnen som används för rengöring var på tv, samt tänder som löses i cola glas…?
    mvh Allan

  34. Men nu er det vel ikke fettet som er det man er skeptisk til då det kommer til lightdrykker, men påverknad på hjernen…

  35. ”Därför väljer jag light Cola”
    Light Cola innehåller aspartame, samma aspartame som är cancer framkallande då det är en fentanylkälla och framställs av genetisk modifierad ekoli (e.coli k12 stammen) bakterie avföring. Här har ni patentet, hoppas det smakar gott för er alla att dricka bakteriebajs från en för övrigt upp till dödlig bakteria för oss människor. Men men, ni blir inte tjocka iaf, ni blir allmänt äckliga och döda istället. 😉
    http://www.google.com/patents/EP0036258A2

  36. Lola Pettersson:
    Men nu er det vel ikke fettet som er det man er skeptisk til då det kommer til lightdrykker, men påverknad på hjernen…

    Det finns inga belägg alls för att det skulle ha någon inverkan på hjärnan. Och det är väldigt många som påstår att man går upp i vikt av sötningsmedel med.

  37. istvan: Light Cola innehåller aspartame, samma aspartame som är cancer framkallande då det är en fentanylkälla

    Hahaha, fenylalanin är en aminosyra som du äter varje dag i din vanliga mat 🙂

    istvan: framställs av genetisk modifierad ekoli (e.coli k12 stammen) bakterie avföring. Här har ni patentet, hoppas det smakar gott för er alla att dricka bakteriebajs från en för övrigt upp till dödlig bakteria för oss människor. Men men, ni blir inte tjocka iaf, ni blir allmänt äckliga och döda istället. 😉
    http://www.google.com/patents/EP0036258A2

    Wow, så hemskti Istvan :roll:. Du stoppar dagligen i dig hur mycket skit som helt från bakterier redan och du äter som en bonus också en mängd insekter varje dag. Du får helt enkelt se till att tejpa igen din mun så slipper du det (och vi slipper annat).

  38. Vore spännande om du kunde kommentera dagens artikel i Metro gällande sötningsmedel och nedsatt glukostolerans? Var liten studie med 7 pers (ej lyckats hitta studien än) men professor Lena Hulthén verkade tycka att man kunde dra slutsatser om att sötningsmedlen är varför överviktiga som minskar på sockret inte går ned i vikt – verkar som om hon själv övergett de grundläggande fysiken inom näringsläran med kalorier in – kalorier ut…vilket är relativt förvirrande.
    Mvh Anna

  39. Du kanske ska titta på startsidan innan du kommenterar Anna? Eller kanske länken PRECIS ovanför din kommentar 🙂

  40. Hej! Jag hittade precis till din sida och tycker att den verkar intressant. En kommentar angående det här inlägget och ditt senaste om studien på sötningsmedel och diabetes:
    Du nämner i den om sötningsmedel att det studerades tre ämnen, sackarin, sucralos och aspartam. Men att man sedan bara gick vidare med ett ämne (vilket gav mest signifikant resultat – ett vanligt forskar”knep” för den delen), och att det därför inte är så relevant med studien. Detsamma tycker jag är applicerbart på det du skriver ovan. Studien är gjord på Coca Cola, inte läsk. Precis som du frågar, det vore intressant om t.ex. juice varit inkluderat. Eller framförallt hade jag velat se en läsk utan koffein (som kan ha effekt på t.ex. insulinproduktionen). Det är som vanligt med studier, svårt att designa, men det är också det stora jobbet. Annars jämför man äpplen och päron.

  41. Sorry, jag såg den här (vilket dock har sina brister, som du nämner): https://traningslara.se/socker-ger-latt-viktuppgang-sotningsmedel-gor-det-inte/
    Dessutom tyckte i alla fall jag att 1 liter läsk om dagen är rätt mycket. Jag läste inte jättenoga måste jag erkänna, men jag hittade inget om att totalt energiintag per dag var lika. I artikeln står det dessutom att alla deltagare var överviktiga, vilket möjligen också kan ha påverkat utfallet jämfört med en mer varierad sammansättning av testpopulationen.

  42. Hallå Jonas

    Jonas: Precis som du frågar, det vore intressant om t.ex. juice varit inkluderat.

    Det finns andra studier med juice, https://traningslara.se/drick-inte-dina-kalorier-del-2-juice-kan-ocksa-gora-dig-fet/
    Och i inlägget ger jag också fler länkar till andra studier som inte har varit på coca cola. Finns även studie med saftdryck på barn, https://traningslara.se/lask-sagas-i-senaste-numret-av-new-england-journal-of-medicine/

    Jonas: Jag läste inte jättenoga måste jag erkänna, men jag hittade inget om att totalt energiintag per dag var lika

    Deltagarna var tillsagda att leva sina vanliga liv och bara addera den extra drycken. Så kaloriintagen har ingen styrt. Det är ju det som är själva poängen. När folk dricker läsk så kan de inte hålla sin energibalans särskilt bra.

  43. Hej!
    Tack för snabbt svar! Jag ska kolla länkarna. Men min poäng var just att det är inte speciellt underligt om man går upp i vikt om man dricker 1 liter läsk om dagen utöver allt annat kaloriintag, även om det skulle kunna vara möjligt att man drog ner på något annat. Frågan är också om samma resultat skulle ses hos personer med BMI under 26. Det är inte helt självklart och skulle kunna svara på ovanstående reflektion.
    (Iofs kom jag nyss på att mjölk har ungefär samma mängd kalorier per dl men kollade inte mängder socker. Min poäng var dock också att Coca Cola innehåller koffein vilket de andra dryckerna inte gör.)

  44. Jonas:
    Hej!
    Tack för snabbt svar!Jag ska kolla länkarna. Men min poäng var just att det är inte speciellt underligt om man går upp i vikt om man dricker 1 liter läsk om dagen utöver allt annat kaloriintag, även om det skulle kunna vara möjligt att man drog ner på något annat.Frågan är också om samma resultat skulle ses hos personer med BMI under 26. Det är inte helt självklart och skulle kunna svara på ovanstående reflektion.
    (Iofs kom jag nyss på att mjölk har ungefär samma mängd kalorier per dl men kollade inte mängdersocker. Min poäng var dock också att Coca Cola innehåller koffein vilket de andra dryckerna inte gör.)

    Jag tror att din kritik är lite missriktad. Ibland är man intresserad av mekanismer i så kontrollerade former som man bara kan. Men det är också av stort vetenskapligt intresse av att försöka se effekterna av okontrollerade, och därför verklighetsförankrade, situationer påverkar människor. Alla former av studier behövs men en studie som inte vill besvara frågan om exakt kausalitet skall heller inte designas i syfte att kunna visa exakt kausalitet. ”Drick det här varje dag och lev som vanligt” är en väldigt givande metod tycker jag. Samma sak med andra studier där man ger råd och bara ber folk att följa dem. För det är ju så verkligheten ser ut: folk tar till sig information och försöker i någon mån efterleva den.
    Sen apropå koffeinet så förstår jag inte hur du menar att det skulle spela någon roll. Om något så är ju i så fall koffein gynnsamt för att hålla/minska vikten. Inte tvärtom.

  45. Jonas:
    Hej!
    Men min poäng var just att det är inte speciellt underligt om man går upp i vikt om man dricker 1 liter läsk om dagen utöver allt annat kaloriintag, även om det skulle kunna vara möjligt att man drog ner på något annat.

    Jag måste säga att jag tycker det är precis det som är intressant då den absoluta merparten utav befolkningen inte räknar kalorier utan de äter och dricker och är de hungriga/mätta så äter de mer/slutar äta.
    Säger man till folk att dricka 1 liter läsk om dan utöver allt annat kaloriintag så går de upp i vikt.
    Skulle man säga åt folk att äta 500 gram kyckling om dan utöver allt annat kaloriintag skulle man med stor sannolikhet inte se samma resultat.

  46. […] sockerrekommendation från WHO samt en interventionsstudie som även jag skrivit om tidigare här, 1 liter Läsk, lightläsk, mjölk eller vatten under 6 månader!. Hon tar även upp en studie som inte handlar om sockerintag utan högt insulin och blodsocker som […]

  47. Jag reagerar på att man missar flera synvinklar, det handlar ju inte bara om övervikt. Jag menar, jag dricker sällan läsk men då jag gör det blir det den vanliga varianten, för att undvika tillsatser som våra kroppar troligtvis inte alls känner igen. Problemet är inte för mig att jag tror mig bli fet av light-läsk utan helt andra aspekter och hälsoproblem, du nämner cancer som exempel. Det, ur ett mer långsiktigt perspektiv, har ju inte tagits upp i studien alls. Jag skulle hellre vara överviktig än få cancer. Så jag tycker inte att man kan säga att light-läsk på något sätt är bättre än vanlig då de är dåliga på helt olika sätt, och dessa olika varianter av dåligt måste sättas emot varandra i studier för att påståendet ska bli trovärdigt. Det är klart att ensidiga studier (som denna) pekar i en riktning som man själv väljer eftersom den saknar bredd och perspektiv.

  48. Hej Yasmine!
    Det finns precis noll belägg för att lightläsk skulle ge cancer, särskilt om du bara dricker det då och då. Så jo, lightläsk är bättre för dig än läsk med socker, oavsett hur mycket du dricker av det.

  49. Kramp och saltintag.
    Det som har följt VM-skidor och även Vasaloppet, har troligtvis hört hur bra det är med salt vid kramp. Landslaget använder olika typer av drycker, där en är speciellt mot kramp, som innehåller mycket salt. På Vasaloppet fick man hör många gånger att salttabletter hjälper mot kramp. Inga tveksamheter där inte.
    Antingen har dessa personer (och inte ens på elitnivå) inte hört talas om att salttabletter inte fungerar, det har kommit ny forskning som visar att salttillförsel hjälper, eller är det en placebo-effekt.

  50. Yasmine:
    Jag skulle hellre vara överviktig än få cancer.

    Jag förstår hur du tänker men först och främst är det ju, som Jacob mycket riktigt påpekar, i princip inget som indikerar att människors konsumtion av lightläsk ökar deras risk för någon form av cancer. Som i alla frågor som rör komponenter av livsmedel och risken för kroniska sjukdomar som utvecklas under lång tid så finns det förstås många luckor men det finns definitivt inga belägg för att dra den slutsatsen du drar.
    Förutom detta så blir även din kommentar rent statistiskt lite som att säga ”Jag skulle aldrig sätta mig i ett flygplan, det är ju farligt. Då tar jag hellre bilen och bältet kan jag skippa”. Sambandet mellan framför allt fetma, men även viss grad av övervikt, och flera olika cancerformer är ju betydligt starkare än sambandet med lightläsk. Om oron gäller cancer och valet (i ett fiktivt exempel) står mellan att konsumera lightläsk (med en aspartammängd som ligger inom gränsnivåerna) och vara smal eller konsumera sockerläsk och vara fet så är det ju – på befolkningsnivå – störst risk, baserat på allt vi vet idag, om man väljer det senare. http://www.cancerresearchuk.org/cancer-info/healthyliving/obesity-bodyweight-and-cancer/stats-evidence/body-weight-and-cancer-the-evidence
    /Nicklas

  51. Jag syftade på studien på möss och råttor. Den verkar inte vara relevant för normal konsumtion, men jag tycker ändå att det är en varningsklocka med tanke på alla cancerframkallande kemikalier och gifter i det breda spektrumet plast, och impregneringar, tillsatser i mat etc. Visst är väl cancer den näst vanligaste dödsorsaken? Det tycker jag också är värt att tänka på, någon form av cocktail-effekt. Hursomhelst, poängen var att studien i inlägget mäter övervikt, och det är som sagt inte det enda problemet i västvärlden och därför blir den väldigt ensidig och ”partisk”. Sedan kanske jag resonerar annorlunda än andra då jag kämpar med undervikt, så lite övervikt hade jag tacksamt tagit emot, samt att jag sällan dricker läsk. Det jag personligen tänker på när jag väl gör det, som med all mat och dryck, är att undvika onödiga tillsatser. Det här med ”inom gränsvärden” tar jag sällan på allvar då dessa dels endast tar hänsyn till den enskilda produkten istället för det hela dagliga intaget(?) med all processad mat och dryck, samt att de snarare verkar finnas för att gynna företagen, än konsumenterna.
    Jag läste även detta efter en snabb googling: http://www.kostdoktorn.se/sotningsmedel-varre-an-socker, vilket påminner om när man minskar på fett – blir hungrigare – äter mer – blir fet, för att hårdra det. Tillsatser i allmänhet tycker jag är högst tvivelaktiga, och vad jag har förstått finns det inga entydiga svar gällande debatten om socker och sötningsmedel. Därför, när man som jag sällan dricker läsk, tycker jag att det är bättre att dricka något utan kemiska tillsatser som kroppen inte känner igen – för att vara på den säkra sidan. Man behöver inte oroa sig för fetma efter ett glas läsk någon gång ibland.

  52. Yasmine:
    Jag syftade på studien på möss och råttor. Den verkar inte vara relevant för normal konsumtion, men jag tycker ändå att det är en varningsklocka med tanke på alla cancerframkallande kemikalier och gifter i det breda spektrumet plast, och impregneringar, tillsatser i mat etc. Visst är väl cancer den näst vanligaste dödsorsaken? Det tycker jag också är värt att tänka på, någon form av cocktail-effekt. Hursomhelst, poängen var att studien i inlägget mäter övervikt, och det är som sagt inte det enda problemet i västvärlden och därför blir den väldigt ensidig och ”partisk”. Sedan kanske jag resonerar annorlunda än andra då jag kämpar med undervikt, så lite övervikt hade jag tacksamt tagit emot, samt att jag sällan dricker läsk. Det jag personligen tänker på när jag väl gör det, som med all mat och dryck, är att undvika onödiga tillsatser. Det här med ”inom gränsvärden” tar jag sällan på allvar då dessa dels endast tar hänsyn till den enskilda produkten istället för det hela dagliga intaget(?) med all processad mat och dryck, samt att de snarare verkar finnas för att gynna företagen, än konsumenterna.
    Jag läste även detta efter en snabb googling: http://www.kostdoktorn.se/sotningsmedel-varre-an-socker, vilket påminner om när man minskar på fett – blir hungrigare – äter mer – blir fet, för att hårdra det. Tillsatser i allmänhet tycker jag är högst tvivelaktiga, och vad jag har förstått finns det inga entydiga svar gällande debatten om socker och sötningsmedel. Därför, när man som jag sällan dricker läsk, tycker jag att det är bättre att dricka något utan kemiska tillsatser som kroppen inte känner igen – för att vara på den säkra sidan. Man behöver inte oroa sig för fetma efter ett glas läsk någon gång ibland.

    Ja tumörer kommer näst efter hjärt- kärlsjukdomar som dödsorsak i Sverige. Men oavsett vilket så gör du ju fortfarande samma misstag: du diskuterar utifrån en totalt obevisad hypotes och hela ditt inlägg visar ju bara på en irrationell oro för ”tillsatser” som är en helt otroligt heterogen grupp. Studien är givetvis inte partisk för att den inte mäter mer än vad forskningsfrågan kräver, om det är din definition av en partisk studie så saknar du de mest fundamentala kunskaperna om forskningsmetodik.
    Vad gäller gränsvärden så är det ju inte något giltigt argument du kommer med där heller. Att du har valt att inte ta dem på allvar baserat på en uppfattning om att det gynnar producenterna spelar inte heller det någon roll i sakfrågan. Dina egna inbillningar har du ju förstås all rätt att stå fast vid men det gör inte dina argument starkare. Jag vågar påstå att gränsvärden definitivt är till för konsumenterna, tror du verkligen att det överhuvudtaget hade funnits så hårda regler om gränsvärden och påvisad säkerhet om marknaden hade varit helt fri? Är det inte mer rimligt att tro att företagen skulle profitera mest på en total avsaknad av alla tänkbara regler och gränsvärden?
    Kostdoktorns text är rent trams. Han skriver följande: ”Men mycket tyder på att man inte så lätt ”lurar” kroppen. Den söta smaken kan göra att vi förväntar oss socker, och när det ej kommer blir vi kanske hungriga/sötsugna och äter mer av annat”. Och det finns inte alls mycket som tyder på det. Så vitt jag vet finns inget alls som stärker det där ”hjärnan-tror-att-den-får-socker-när-smaken-är-söt”-påståendet. Och om det nu vore så, varför ser man då om och om igen i interventionsstudier på människor att man ur viktsynpunkt tjänar på att välja lightläsk framför sockerläsk? Borde inte resultatet vara det omvända?
    Slutligen så är det ju sant det du säger i din avslutande mening: ”Man behöver inte oroa sig för fetma efter ett glas läsk någon gång ibland.” Men min motfråga blir ju då givetvis följande: Även om det du tror på (och som du inte har några belägg för) vore sant, då får man väl inte cancer efter ett glas lightläsk någon gång ibland heller?
    /Nicklas

  53. Jag har skrivit två kommentarer som inte publicerats, finns det en orsak till det? 🙂

  54. Det sista sparade jag:
    Min kommentar verkar ha försvunnit så jag försöker skriva en sammanfattning av vad det var.
    Först kallade du det ”i princip inget som indikerar…”, medan du nu kallar det ”en totalt obevisad hypotes”. Och sedan talar du om min så kallade brist på ”fundamentala kunskaper”. Fundera på det en liten stund.
    Hela min poäng var att det sammantagna intaget av biologiskt oigenkännliga ämnen bör räknas in i valet av livsmedel. Den poängen har du uppenbarligen inte greppat i o m din avslutande fråga. Skadliga ämnen menar jag som finns både som tillsatser i mat och dryck (http://www.nyttigt.eu/aspartam-orsakar-cancer-enligt-ny-forskning/, http://www.nyapolitiken.biz/medicin_o_halsa/aspartam-o-fortidig-fodsel.html, http://www.metro.se/nyheter/halsogranskaren-vanliga-e-amnet-karragenan-en-halsofara/EVHnix!IcnmVPVajQMEk/, http://www.lfs-web.se/mogel-citronsyra.htm, http://www.nature.com/news/food-preservatives-linked-to-obesity-and-gut-disease-1.16984), bl a mjukgörare och hårdgörare i plast (tryck på kläder, regnkläder, plastslevar och -matlådor, konservburkar, kvitton, nappflaskor och leksaker), samt impregneringar i form av flamskyddsmedel eller bakterieavvisande medel (i plast, möbler, skor, leksaker och nallar, Gore Tex-skor och -jackor, teflonbeläggningar i kontakt med mat och elektronik). Allt detta som är alltifrån cancerframkallande och nervskadande till hormonstörande och allergiframkallande
    Angående felaktiga gränsvärden menar jag de ”godkända” kemikalienivåer som är satta på EU-nivå. Kika på kandidatförteckningen i Reach så får du se hur bra ”koll” de har. Dessutom är nya ämnen helt okej att använda innan de bevisas vara skadliga. Så länge man inte vet något är det alltså fritt fram. När man sedan har tillräckligt mycket kött på benen för att förbjuda dessa (eller sätta framgissade gränsvärden som får justeras flera gånger innan de eventuellt tas bort helt), vilket tar år, får företagen något eller några år på sig att sälja ut först, det gäller även skadliga produkter till barn. Verkar det som en omtanke för konsumenterna, menar du? Är det det du menar med ”hårda regler”?
    Att jag inte tar Livsmedelsverkets ”godkända” tillsatser på allvar är för att de visat sig besitta noll kunskap inom många av deras områden (d-vitamin, mättat fett, margarinrekommendationen som något ”naturligt”, kolesterol, omega 3/omega 6, tallriksmodellen och kolhydrater, fettsnålt), så deras godkännande eller inte struntar jag blankt i, det skulle vilken påläst människa som helst göra, särskilt när många studier även inom det området pekar på motsatsen.
    Sedan talar du igen om ”ur viktsynpunkt”, och det är precis det jag menar, att kartan är mycket större än så. Jag ser till även andra hälsoproblem än övervikt, och pekar på cocktaileffekten samt kombinationen av alla olika typer av cancerframkallande (eller skadande på annat sätt) ämnen, inte bara aspartam i lightläsk. För att förtydliga med en liknelse: om du blir slagen en gång påverkar det knappt dig alls. Men om hundra personer slår dig samtidigt kan det vara dödligt. Om du kunde få bort några av de personerna så skulle dina chanser till att gå därifrån oskadd öka, skulle du inte göra det då?
    Och visst, studien i sig är inte partisk, men slutsatserna ni drar ifrån den är det.

  55. Yasmine:
    Jag har skrivit två kommentarer som inte publicerats, finns det en orsak till det? :)

    De fastande troligen i spamfiltret, likt kommentaren här ovanför gjorde med. Att du hittar skit om du googlar på internet är väl ingen förvånad över. Problemet är att dina länkar är trams alt. berör inte aspartam Yasmine. Folk hittar på för att skrämma upp folk och du har gått på det.

  56. Att vara ”påläst” är inte nödvändigtvis något bra. Det har vi sett prov på många gånger och nu ser vi det igen hos Yasmine. Om din primära ”kritik” mot mig är att jag varierat språket så säger det ju ganska mycket om vad du (inte) har att komma med.
    Du kan ju babbla hur mycket du vill om din inbillning om myndigheters inkompetens men det blir ju inte sant för det. Men med tanke på dumheterna som du länkar till misstänker jag att du inte lär övertygas, i synnerhet inte ”Nya politiken”, det gjorde ont att läsa det skräpet. Och om du själv ens läst vad du länkar till i övrigt så är det ju andrahandskällor om studier på gnagare, bortsett från en som är på danska barn. Den kan kanske vara intressant, men det var ett väldigt stort bortfall och ytterst få deltagare i den blindade delen av studien. Men alltså två procent av en väldigt icke-representativ grupp barn, dessutom var symptomen självrapporterade av föräldrarna. Det här är väl inte jättestarkt, tycker du det?
    Sen apropå det här med tillsatser. Så länge du är så luddig som du är så kommer du alltid få rätt någonstans. Något finner ju alltid forskare och myndigheter (som du verkar förakta) och då brukar det försvinna eller regleras hårdare. Då kan personer som du alltid ropa ”Titta, vi hade rätt!” fast ni egentligen har fel på nästan alla punkter. Varken jag eller Jacob hyllar varken aspartam eller någon annan livsmedelstillsats (jag har ju själv skrivit om E250 men det har du väl inte bemödat dig att läsa tänker jag) men däremot undviker vi att vara emot saker som vi bara fått för oss eller läst på någon skräpsida som de du länkar till. Det är för mig obegripligt att så många orkar lägga energi på att bråka om tillsatserna när vi har en livsmedelsindustri som fullkomligen dränker människor i ohälsosam mat. DET är det stora problemet. Men det är klart, det kanske känns lite mer intellektuellt och coolt att prata om ”kemikalier” än att prata om tråkigheter som kalorier.
    Det står alla fritt att leva i sina internetbubblor och tro på lite coola konspirationer; att vaccin ger autism, att myndigheterna döljer sanningen om aspartam, att flygplanen sprutar ut chemtrails eller att GMO-grödor kommer slå ut hela ekosystemet och göra oss alla sjuka. Och det finns mer, du verkar vara mottaglig så internet är ett smörgåsbord för dig.

  57. Jacob: det var min poäng, att det inte bara handlade om aspartam
    Nicklas: först och främst: ”primär kritik”, när det tog upp en rad på min halva A4-sida långa text? Du kallar det varierat språk när du beskriver en sak på två sätt med fullkomligt olika betydelser.
    Det är lite svårt att ta dig på allvar när du kommer med personliga påhopp. Jag har inte så mycket mer att säga eftersom du går runt mina svar ändå. Läs Reach, så förstår du varför det är svårt att ta ”myndigheter”, som du kallar dem, på allvar. Eller det faktum att de har värdelösa regler där nya ämnen med okända konsekvenser får användas fritt. Jag röstade på Mp i EU-valet eftersom de också vill skrota dessa korkade regler. Jag ifrågasätter myndigheter som sprider trams som sanningar, eller har du hittat några studier som stödjer Livsmedelsverkets råd? Jag har både letat och mailat flertalet gånger och får antingen undvikande eller uteblivna svar. Jag tar dem inte på allvar, med all rätt, men du gör det pga deras status. Så fortsätt räkna kalorier.
    Du skriver ”Det är för mig obegripligt att så många orkar lägga energi på att bråka om tillsatserna när vi har en livsmedelsindustri som fullkomligen dränker människor i ohälsosam mat. DET är det stora problemet.” Tillsatser är SLVs påhitt, och deras rekommendationer tycker du är för ”hälsosam mat”? Igen, varifrån får du det, har du läst studier själv eller bara tagit för givet att de vet vad de pratar om? Jag antar att du inte kollat upp det på egen hand, eftersom du isåfall skulle dra helt andra slutsatser än du gör nu. Där är det alltså du som lever i en ”bubbla”, som du kallar det.
    Ang. vaccin sticker man inte under stol med att MPR kan ge hjärnskador. Jag är även där påläst för att kunna göra ett informerat val istället för att lyssna blint på auktoriteter (och vaccinerar mina barn, dock något senare än rekommendationerna). Man kan ju ta hänsyn till bägge sidor innan man tar ställning, istället för att avfärda ”konspirationsteoretiker” som cyniska och paranoida.

  58. Yasmine: Jacob: det var min poäng, att det inte bara handlade om aspartam

    Så ditt argument i en sakfråga är att dra in saker som inte berör sakfrågan. Udda…

    Yasmine: har du hittat några studier som stödjer Livsmedelsverkets råd?

    Det finns många studier som stödjer att kosten är ett hälsosamt val. Problemet är som sagt att ingen följer råden. Sen kan man diskutera i evighet vilken kost som verkligen är bäst men det är inte den mest intressanta frågan oavsett, http://www.svd.se/traning-och-halsa/manniskor-idag-foljer-inte-kostraden_4119687.svd
    När det gäller just kostråden så är de relativt lik kosten som äts i de flesta så kallade ”Blue zones”, där människor lever som längst i världen. Så även om man inte tycker att råden är den bästa kosthållningen så är det väldigt svårt att argumentera för att kosten inte skulle vara hälsosam.

    Yasmine: Så fortsätt räkna kalorier.

    Den här lilla meningen har ingenting med det du skrev tidigare att göra.

    Yasmine: Tillsatser är SLVs påhitt

    Verkligen inte, SLV ser bara över vad som finns på marknaden och vägleder så konsumentera och producenter vet det. Vad som tillåts är politiska beslut.

    Yasmine: Igen, varifrån får du det, har du läst studier själv eller bara tagit för givet att de vet vad de pratar om?

    Nicklas är snart doktorerad inom kostvetenskap, han har nog läst ett par studier 🙂 Sen kan du surfa runt lite här om du vill det med, finns drygt 600 artiklar ungefär som alla berör vanligen ett antal studier per inlägg.

    Yasmine: Jag antar att du inte kollat upp det på egen hand, eftersom du isåfall skulle dra helt andra slutsatser än du gör nu.

    Nu ska jag sticka ut hakan lite och gissa att du dragit dina ”andra slutsatser” baserat på skitsajter likt de som du länkade ovan och inte på att du själv faktiskt läst några studier i ämnet alt. att du skummat igenom studier som du sett länkade på dessa skitsajter. Har jag rätt?

  59. Kalorier, jo, det har med SLVs kostråd att göra. Jag är inne på LCHF, där räknar man inte kalorier.
    Jovisst, det är EU som godkänner tillsatser, och vi vet redan att EU har rätt slappa krav. Jag hänvisar till Reach för tredje gången, och kemikalieinspektionen varnar för många ämnen som EU godkänt. Och som bekant får ämnen användas fritt trots okända konsekvenser, vilket tyder ännu mer på att EUs godkännande inte bör tas fullt på allvar, men det vill ni inte svara på. Det är klart att andra områden än sakfrågan är viktiga för helheten.
    Jag är kritisk till alla ”återberättare”, så jo, jag läser studierna själv.
    http://www.svd.se/nyheter/inrikes/experter-lchf-den-mest-effektiva-dieten_8541310.svd
    Detta varnar SLV för eftersom ”Mättat fett används som energi i kroppen, men det är inte bra för hälsan om för stor del av fettet vi äter kommer från mättat fett.”
    Socialstyrelsen godkänt lågkolhydratkost som behandling vid övervikt och diabetes (men jag anser att man inte behöver vänta på at bli sjuk innan åtgärder vidtas), ”kolhydratsnål kost idag sägas vara i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet för viktreduktion ”. Vilket går helt och hållet emot SLVs ”vetenskap”
    http://pagina.se/filer/socvsdahlqvist.pdf
    http://www.expressen.se/halsoliv/sa-blev-fett-farligt–och-nyttigt-igen/
    http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-789X.2012.01021.x/abstract (denna har jag bara läst sammanfattningen av eftersom man behöver köpa den) ”LCD [low-carbohydrate diet] was shown to have favourable effects on body weight and major cardiovascular risk factors; however the effects on long-term health are unknown.”
    http://www.svt.se/nyheter/regionalt/gavledala/hur-farlig-ar-fettsnal-mat
    Men fettsnål kost rekommenderas till barn ”bland annat för att motverka hjärt- och kärlsjukdomar”, vilket är helt fel. Min tanke är att en minskning av fett leder till en ökning av andra livsmedel (då fett är mättande) – kolhydrater, dvs man äter mer och blir därför fetare. Fettsnålt anser jag vara farligt, men detta rekommenderar SLV. Du/ni verkar vara inne på samma spår:
    https://traningslara.se/mindre-fett-i-barnens-mjolk-men-lika-mycket-kcal-anda/
    Du skriver att det finns många studier som stödjer att den kosten är ett hälsosamt val, vill du hänvisa till några av dem?

  60. Yasmine: Kalorier, jo, det har med SLVs kostråd att göra.

    Kalorier har ju med alla mat att göra 🙂 Men du skrev räkna kalorier inte sant? Du får jättegärna visa för mig var räkna kalorier nämns i de nordiska näringsrekommendationerna, http://norden.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A704251&dswid=-8206
    Om du vill spara lite tid så kan jag berätta att de är på lite drygt 600 sidor och de nämner inte räkna kalorier en enda gång.

    Yasmine: Jag är inne på LCHF

    Ingen direkt överraskning det 🙂 Säkert där du ”läst” alla studier med inte sant?

    Yasmine: men det vill ni inte svara på.

    Det är inte det vi diskuterar. Vi diskuterar aspartam.

    Yasmine: Jag är kritisk till alla ”återberättare”, så jo, jag läser studierna själv.

    Nu ljuger du 🙂 För du har redan sagt flera saker som inte stämmer med att du har läst studierna själv.
    Väldigt imponerande hur du sedan också länkar till en massa studi….förlåt tidningsartiklar 🙂 Den enda studien du länkade till har jag skrivit om.Den har inte ett dugg med det vi diskuterar här att göra, vilket verkar vara lite av ditt tema när det gäller att diskutera, att dra in saker som inte berör ämnet
    https://traningslara.se/meta-analys-pa-lagkolhydratkost-och-hjart-och-karlsjukdom/

  61. Jag skrev om SLV, inte NNR, även om deras rekommendationer bygger på NNR. Här står det om att räkna kalorier: http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/energi-kalorier/7
    LCHF är en livsstil och det går inte att läsa studier ”där”. Däremot har jag både läst och skummat igenom flertalet studier som tyder på att LCHF är hälsosamt, för även om det inte finns några studier som visar på effekter/konsekvenser på sikt ser det jäkla mycket bättre ut än vad dagens rekommendationer inneburit för vår hälsa, vilket Socialstyrelsen håller med mig om. Eller just det, du länkade till en tidningsartikel som skrev att de inte följs så då är det sant. Du satte ribban vid tidsningsartiklar så jag antog att du nöjde dig med den nivån av trovärdighet 🙂
    Du greppar ju verkligen inte. Du skrev om aspartam, jag svarade att man måste se det ur ett större perspektiv och argumenterade för det. Jag släppte frågan om ”bara” aspartam vid min första mening på denna sida. Jag ska förenkla lite åt dig, med lite trams men du förstår nog poängen ändå: Om en gräns är satt på att under en viss mängd alkohol är ofarligt vid intag vid ett tillfälle, så är det okej att dricka den mängden. En annan mängd gäller för olika droger, det är okej. Men i kombination med varandra kan det bli livsfarligt, trots att intaget av alla preparat varit på ”godkända” nivåer.
    Vi diskuterade även trovärdighet gällande myndigheter, och jag har tydligt visat varför beslut på EU-nivå gällande detta är pinsamt och inget att förlita sig på, men det har ingen av er svarat på, ingen form av motargument alls. Däremot går ni mer och mer till personangrepp, det vet man ju vad det innebär… 🙂
    Det är lite lustigt att du drar slutsatsen att jag inte läst studier för att det jag skriver här inte stämmer överens med dem, när du inte ens vet vilka studier jag läst. Du kan helt omöjligt veta det utifrån vad jag skrivit här. Dessutom vill jag fortfarande att du länkar till studier som SLV och NNR bygger sina rekommendationer på eftersom du skrev att de är så många, de borde ju inte vara svåra att hitta för dig. Jag har nämligen inte hittat dem. Jag mailade SLV för närmare ett år sedan, och med en puff däremellan, utan att ha fått svar på vilka studier de lutar sig tillbaka på. Vore spännande om du visste det när de själva inte gör det.

  62. Vettiga studier på att just mättat fett skulle bidra till hjärt- och kärlsjukdomar skulle jag vilja läsa. Du som har koll skrev som sagt ”Det finns många studier som stödjer att kosten är ett hälsosamt val”. Utöver att smör känns trevligare på mackan än kemikaliesörjan margarin, tyder allt på att smör är ofarligt. Men det kanske är enklare för dig att hänvisa till att diskussionen började med att handla om aspartam och att du därmed inte behöver bemöta detta?
    http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=8291
    Sammanfattning: ”Nya resultat från primärpreventiva interventionsstudier med långvarig sänkning av kostintag av såväl totalfett som mättat fett visar ingen signifikant effekt på risken att insjukna i cancer eller hjärt– kärlsjukdom. Fynden är i linje med en längre tids samlade observationsstudier.
    Gällande kostrekommendationer för prevention och behandling av tex hjärt–kärlsjukdom säger enhälligt att befolkningen kraftigt bör sänka sitt intag av fett, framför allt intaget av mättat fett och transfetter.
    Vi behöver nu en ny vetenskaplig debatt och strukturerade systematiska analyser av hela det publicerade underlaget för sambandet mellan fettintag och allvarliga sjukdomar som cancer och hjärtkärlsjukdom. Först då kan nya, vetenskapligt grundade rekommendationer utarbetas.”

  63. Yasmine: Jag skrev om SLV, inte NNR, även om deras rekommendationer bygger på NNR

    Det finns inga SLV-rekommendationer. Det som finns är NNR och förr SNR, numera är NNR dock SNR. Från dessa näringsrekommendationer tar man sen fram några enstaka kostråd, ingen av dem har någonsin innehållet något om att räkna kalorier även om det står i den nya remissen på kostråd att matdagbok kan vara bra så man lär sig var man får sin näring och energi ifrån. Du verkar inte direkt ha koll på vad som är vad 🙂

    Yasmine: Däremot har jag både läst och skummat igenom flertalet studier som tyder på att LCHF är hälsosamt

    Jo, men nu diskuterar vi inte om LCHF är hälsosamt eller inte. Vi diskuterar NNR, eller det trodde jag i alla fall, fast du verkar ju inte ens veta vad NNR är utan du har hittat på några egna kostråd som du argumenterar emot 🙂

    Yasmine: Eller just det, du länkade till en tidningsartikel som skrev att de inte följs så då är det sant.

    Det var en artikel skriven av mig och du hittar massor av referenser i den. I texten kan du se siffror i parenteser, kom ihåg den siffran och skrolla sen ner i artikeln, där hittar du en referens till motsvarande siffra. Hoppas det blev tydligt för dig nu.

    Yasmine: Men i kombination med varandra kan det bli livsfarligt, trots att intaget av alla preparat varit på ”godkända” nivåer.

    Alltså, det där gäller allting. Vi vet inte hur det blir i längden om du kombinerar bacon med brieost heller. Men vi vet att det är många som ätit brieost över en längre tid och mår bra och vi vet att det finns folk som ätit bacon över längre tid som också mår bra så vi antar att de går ihop. Exakt samma sak gäller aspartam som vi vet bryts ner till ämnen (fenylalanin, asparginsyra och metanol) som du dagligen får i dig större mängder av än de du får i dig via aspartam.

    Yasmine: men det har ingen av er svarat på, ingen form av motargument alls

    Jag har svarat på det två gånger om. Det hör inte hit. Om du vill säga att något är farligt så lägg fram bevis för det. Bara för att du väljer att tro på någon slumpmässig person som skrämmer upp dig på internet före studier, vetenskapsmän och större vetenskapliga organ så gör inte alla andra det oavsett om du påpekar att alla beslut från ”den sidan” inte blir 100% korrekt. För vi diskuterar inte om alla beslut blir/blivit 100% korrekt eller inte. De som diskuteras är ett specifikt beslut.

    Yasmine: Du kan helt omöjligt veta det utifrån vad jag skrivit här.

    Jag vet inte vilka studier du har läst nä. Men jag vet att du inte har läst särskilt många studier och om du har läst några så har de varit noga utvalda av kostdoktorn eller liknande. För din syn på verkligheten är lite skev om man säger så.

    Yasmine: Dessutom vill jag fortfarande att du länkar till studier som SLV och NNR bygger sina rekommendationer

    Jag länkade ju till hela NNR tidigare. Öppna länken och läs! Jag har inte räknat antalet referenser men vissa kapitel har i alla fall upp emot 100 stycken.

    Yasmine: Jag mailade SLV för närmare ett år sedan, och med en puff däremellan, utan att ha fått svar på vilka studier de lutar sig tillbaka på. Vore spännande om du visste det när de själva inte gör det.

    De vet. Visa av erfarenhet så drar de sig nog bara från att försöka diskutera den typen av saker med självupplärda personer från kostdoktorn.se 🙂
    Men nu har du ju fått dem. Var dock beredd på att det krävs en hel del läsning. Många av referenserna de ger är till systematiska översiktsartiklar, meta-analyser osv som du sen får läsare vidare i.

  64. Yasmine: Vettiga studier på att just mättat fett skulle bidra till hjärt- och kärlsjukdomar skulle jag vilja läsa. Du som har koll skrev som sagt ”Det finns många studier som stödjer att kosten är ett hälsosamt val”

    Okej, verkar som att du behöver en liten kurs i logik här.
    Bara för att en kost med mindre mängd mättat fett kan vara hälsosam så innebär inte det att en kost med mer mättat fett också kan vara det 🙂 Hänger du med? Det är precis som bara för att en röd bil kan vara snabb så innebär inte det att en blå bil också kan vara det.
    Det vi diskuterar här är om NNR kan vara en hälsosam kost. Inte om någon annan kost kan vara det också. För mig är det en självklarhet att många olika former av kostupplägg kan vara hälsosamma på sikt.

  65. Yasmine:
    Vettiga studier på att just mättat fett skulle bidra till hjärt- och kärlsjukdomar skulle jag vilja läsa.

    Först och främst Yasmine: att du är en LCHF:are hade både jag och Jacob listat ut långt innan dess att du själv nämnde det. Hela din retorik är som tagen ur en instruktionsbok för LCHF:are. Det är inget påhopp, men du kanske borde rannsaka dig själv och fråga dig om du verkligen är så fritänkande som du verkar tro. Är det verkligen jag och Jacob som är auktoritetstroende här?
    Om du spenderade lite tid på att titta igenom vad jag, men framför allt Jacob (både här och annorstädes), har skrivit så riktar vi faktiskt vetenskaplig kritik ganska friskt i alla riktningar. Inklusive livsmedelsindustrin. Vi är båda mycket kritiska mot livsmedelsindustrin skall du veta. Men vi tror inte för den delen att dess företrädare sitter i hemliga underjordiska möten med representanter för forskningen, läkemedelsindustrin, myndigheterna och politiken och spinner onda planer på hur folket skall göras sjuka och underdåniga. Och det vi inte heller gör är att läsa någon random snubbe på internet som varnar för en kemikalie eller för en påstått köpt myndighet helt utan några som helst belägg.
    Som jag tidigare nämnde kommer man oftast få rätt om man bara är tillräckligt luddig och tillräckligt mycket emot allt. Om jag säger att ”evolutionen är bara en teori, det finns saker man inte kan förklara!” så är jag tillräckligt vag för att omöjligt ha fel och mitt påstående är dessutom så fundamentalt korkat att den som faktiskt kan något inte ens lär veta var hen ska börja. Innebär det då att evolutionsteorin ska kastas i soporna och/eller att alla ledande experter inom biologi sedan Darwin är köpta lögnhalsar? Nej knappast.
    På samma sätt formulerar du på förhand dina premisser genom att vara vag, svinga hejvilt och hela tiden byta spår (aspartam -> tillsatser generellt -> SLV -> fett etc.). Sannolikheten är därför stor att du i någon fråga faktiskt får rätt till slut. Och då kan du stoltsera med ett ”Vad var det jag sa!” trots att du haft 99 procent fel. Men de där 99 procenten tenderar att glömmas bort när en profetia som utgör en enskild procent råkar slår in.
    I citatet har du också formulerat premissen på förhand genom att nämna ”vettiga studier”. Då kan du enkelt avfärda all vetenskaplig evidens genom att helt enkelt säga att det enligt dina egna påhittade kriterier inte är tillräckligt bra studier eller att det är ohederliga forskare. LCHF:are brukar ha följande bedömningsmall när de graderar vetenskaplig evidens: stärker min inbillning = bra studie; stärker inte min inbillning = dålig studie. Bedömningsmallen för en bra forskare följer samma mönster: säger saker jag gillar = riddare i skinande rustning som för en ensam, altruistisk, och från särintressen helt befriad, kamp i sanningens namn; säger saker jag inte vill höra = ondskefull lögnare som är köpt av industrin och inte törs säga ”hur det är egentligen”. Det här är för övrigt mallen för alla konspirationsteoretiker.
    Men om vi nu bedömer vetenskapliga studier så som de ska bedömas, dvs utifrån mallar som det etablerade (i det här fallet medicinska) vetenskapssamhället faktiskt i någon mån är överens om, så tycker jag att du ska läsa den här: http://journals.co-action.net/index.php/fnr/article/view/25145
    Det är den systematiska litteraturöversikten som ligger bakom evidensgraderingen av de nordiska fettrekommendationerna. Du har också möjlighet att ladda hem ”Supplementary files” i rutan strax under deras ”Keywords”. I den filen finns dokument med hela processen, varenda studie hittar du där. De har alltså varit oerhört transparenta i sin genomgång för att du och jag skall kunna granska. Så nu har du helt klart chansen.
    Och ja, jag har läst den. Faktum är att jag spenderade tio timmars seminarietid på just den texten med mina studenter förra veckan. Jag är, som Jacob nämnde, doktorand i kostvetenskap och även om min egen forskning är samhällsvetenskaplig så har jag läst en och annan studie (milt uttryckt) inom klinisk nutrition. Jag tänker inte knäppa upp gylfen och kasta fram min meritpenis men jag törs ändå påstå att jag inte är helt bakom flötet i den här frågan.

  66. Jag erkänner att jag som tonåring inte har tillräckligt med kött på benen för att stå stark i denna debatt mot er två när ni märker ord och skriver långa texter om hur duktiga ni är. Jag kan inte mäta mig med er utbildning. Än.
    Jag förstår att ert område är kost, mitt område är plast och ”kemikalier”, som någon av er skrev att jag slänger ut för att låta intellektuell. Hur som helst, jag skrev endast för att påpeka att ser man ur ett större perspektiv än bara en enda tillsats/främmande ämne, så är det ingen som vet om den s k cocktaileffekten eftersom allt är så nytt. Därför är det svårt att dra en slutsats ifrån det (inlägget som jag svarade på). Men jag ville också påpeka att EUs gränsvärden många gånger varit åt helvete fel, och därför bör man inte förlita sig helt på gränsvärden i sig heller.
    Jag har tidigare skummat igenom NNR som SLV länkade till utan att se någon hänvisning till studier, inte i innehållsförteckningen heller. Därför frågade jag, men jag kanske var slarvig?
    Angående ”slumpmässig person” som ni säger att jag förlitar mig på, ni är ”slumpmässiga personer” på precis samma sätt eftersom docenter, vetenskapsjournalister, forskare och läkare bara räknas som vilka som helst för er. Varför skulle just ni veta mer än dem? Det finns olika tolkningar och människan funkar på det sättet att något som stärker ens uppfattning=bra och tvärtom, det gäller inte bara konspirationsteoretiker. Därför är det så svårt att ändra på gamla ingrodda värderingar/trosföreställningar i allmänhet.
    Och gällande mättat fett, det jag skrev var inte att en kost med mättat fett kunde vara hälsosamt, utan att enligt SLV är det direkt ohälsosamt, och då undrar jag hur det går ihop med tanke på deras alla studier som NNR ska ha tagit hänsyn till inte stämmer överens med verkligheten. Stor skillnad. Min logik är det inget fel på kan jag lova, som blivit Sveriges yngsta medlem i Mensa. Titta, jag har också en liten meritpenis 🙂
    Och just det, SLV har kostråd som handlar om att ta hänsyn till kalorier medan andra kosttyper gör annorlunda, som LCHF som menar att man kan äta fritt av rätt mat. Du förstår mycket väl vad jag menar, otroligt fånigt och oprofessionellt att märka ord för att vinna poäng.
    Nu har jag framfört min synpunkt och det räcker för mig då jag tagit mig vatten över huvudet. Jag har varken tid eller kunskap för att föra debatten vidare. Med detta sagt är jag övertygad om mitt, och ni är övertygade om ert, någonstans måste man vara grundläggande eniga för att en diskussion ska leda någonvart, vilket vi inte är. Däremot är det rätt naivt att tro att man har rätt när hela forskningsvärlden är oeniga, lite svårt att ”veta” och inte ”tycka” i det fallet.

  67. Yasmine: Men jag ville också påpeka att EUs gränsvärden många gånger varit åt helvete fel, och därför bör man inte förlita sig helt på gränsvärden i sig heller.

    Ge gärna några exempel Yasmine. Och sen sätter du dessa exempel i relation till hur många gränsvärden det finns totalt sett så vi får en liten aning om hur ofta värdena är fel….
    Som jag har påpekat tidigare för dig är det också så att vi i princip inte vet någonting om vad som händer även när vi äter saker som är ”fullt naturliga”. Det finns gränsvärden för många livsmedel som vi inte bör överstiga, framför allt gäller det en väldig massa kryddor som väldigt många kan bli farliga för hälsan om vi äter för mycket av dem. Men i de mängder vi äter dem är det lugnt….

    Yasmine: Jag har tidigare skummat igenom NNR som SLV länkade till utan att se någon hänvisning till studier, inte i innehållsförteckningen heller. Därför frågade jag, men jag kanske var slarvig?

    Nu ljuger du igen Yasmine. Du missar inte referenserna i texten, de är i princip ÖVERALLT. Så du har inte läst NNR någon gång men det hindrade inte dig från att kritisera den högljutt tidigare i diskussionen.

    Yasmine: Angående ”slumpmässig person” som ni säger att jag förlitar mig på, ni är ”slumpmässiga personer” på precis samma sätt eftersom docenter, vetenskapsjournalister, forskare och läkare bara räknas som vilka som helst för er.

    Men det är inte mig och Nicklas du ska lita på. Du ska lita på den information som finns och som presenteras i artiklar där forskare antingen anger ett studieresultat eller där man hänvisar till studieresultat. Inte där någon random snubbe skriver ihop en massa påhittade saker likt i de länkar som du gav tidigare.

    Yasmine: då undrar jag hur det går ihop med tanke på deras alla studier som NNR ska ha tagit hänsyn till inte stämmer överens med verkligheten

    Du behöver nog läsa om diskussionen, den handlar om huruvida NNR är en hälsosam kost eller inte. https://traningslara.se/1-liter-lask-lightlask-mjolk-eller-vatten-under-6-manader/#comment-101139

    Yasmine: Och just det, SLV har kostråd som handlar om att ta hänsyn till kalorier medan andra kosttyper gör annorlunda, som LCHF som menar att man kan äta fritt av rätt mat. Du förstår mycket väl vad jag menar, otroligt fånigt och oprofessionellt att märka ord för att vinna poäng.

    Som sagt, det står ingenting alls om att räkna kalorier i NNR och inte heller i några kostråd. Så nej, man säger inte att man måste räkna på sitt energiintag https://traningslara.se/1-liter-lask-lightlask-mjolk-eller-vatten-under-6-manader/#comment-101479

    Yasmine: Med detta sagt är jag övertygad om mitt, och ni är övertygade om ert

    Jag skulle säga att vi inte är direkt övertygade om vårt om du med det menar vilken kost som skulle vara bäst eller vad som är säkert/osäkert att äta. Men vi anpassar oss efter faktiskt information, kunskap som man har forskat fram.
    Du är säker på ditt baserat på ingenting och du fortsätter att bli säkrare på ditt genom att läsa random internetsidor som bekräftar det du vill tro på istället för att försöka söka upp verklig fakta som ger dig verklig information.

  68. Jag har skrivit exempel flera gånger.
    Absolut, men ”fullt naturliga” produkter som du kallar det är ”fullt naturliga”, till skillnad från syntetiskt framställda tillsatser/kemikalier. Jag anser det vara en viss skillnad gällande riskfaktorer där.
    Jag skrev att jag skummat igenom NNR som SLV mailade mig, inte läst igenom. Det var en pdf-fil utan tydliga hänvisningar alls. I slutet av sidorna fanns ordbeskrivningar men inga länkar eller källor. Inte heller under ”innehåll” fanns en rubrik med ”källhänvisningar”. Jag kanske var slarvig som sagt, då jag bara skummat igenom, därav frågan 🙂
    Diskussionen handlade om aspartam, och jag tog den vidare till kost. Jag diskuterade att SLVs råd om att mättat fett är skadligt inte stämmer överens med varken studier eller verkligheten. Om du missförstod det får det stå för dig.
    Nu spelar du dum igen. Jag länkade till SLV om kalorier som visar tydligt vad jag menar. SLV är att kalorier gör en tjock, äter man en bulle måste man springa bort kalorierna. LCHF är att äta sig mätt på fett och protein, kolhydrater gör dig tjock. Viktväktarna är att för mångs ”points” gör dig tjock. Jag har inte skrivit att SLV rekommenderar att alla människor ska räkna kalorier, utan att kalorier är det som påverkar vikten.
    Jag har läst texter skrivna av docenten Uffe Ravnskov, böcker skrivna av Ann Fernholm som är vetenskapsjournalist, en föreläsning av läkaren Andreas Eenfeldt, läst debatten kring läkaren Annika Dahlqvist och hennes egna ord, kostrådgivaren Jonas Bergqvist samt nyhetsjournalisten Mats-Eric Nilssons böcker, läst några studier, sammanfattningen i några och skummat igenom några andra av källorna de hänvisat till, bl a. Jag har mailat runt som en galning för att fråga om alla ämnen, just SLV är de mest oprofessionella och undvikande jag talat med. Så att jag inte ”försökt söka upp verklig fakta” stämmer inte.
    Som sagt är jag van vid att prata med folk om denna fråga, och aldrig har jag skrivit med någon som reagerat som ni gör. Ni lär ha varit med i diskussioner, debatter, blivit ifrågasatta och allt vad det innebär i många år, men ändå reagerar ni så starkt och nästan personligt när en tonåring ifrågasätter lite. Varför blir ni så provocerade? Ni är många gånger inte ens sakliga utan märker ord, påpekar felaktiga formuleringar, dumförklarar mig och hävdar att jag ljuger. Annars kanske jag hade lyssnat på er och tagit er på allvar.
    Är det nödvändigt att fortsätta diskussionen? Det leder ingenvart.

  69. Yasmine: Jag anser det vara en viss skillnad gällande riskfaktorer där.

    Baserat på vad? Ingenting antar jag…

    Yasmine: Jag skrev att jag skummat igenom NNR som SLV mailade mig, inte läst igenom. Det var en pdf-fil utan tydliga hänvisningar alls. I slutet av sidorna fanns ordbeskrivningar men inga länkar eller källor.

    De har inte skickat dig NNR i så fall. Troligen är det någon summering av texten du har fått

    Yasmine: utan att kalorier är det som påverkar vikten.

    Amen no shit att det är kalorierna. Alla som påstår något annat är helt ute och cyklar 🙂 kalorier=energi och det krävs energi för att lagra fett.

    Yasmine: Jag har läst texter skrivna av docenten Uffe Ravnskov, böcker skrivna av Ann Fernholm som är vetenskapsjournalist, en föreläsning av läkaren Andreas Eenfeldt, läst debatten kring läkaren Annika Dahlqvist och hennes egna ord, kostrådgivaren Jonas Bergqvist samt nyhetsjournalisten Mats-Eric Nilssons böcker,

    Där sammanfattade du det väldigt bra 🙂 Det här visste redan jag och Nicklas. Det du skriver här ovanför är att du inte har någon vidare koll på någonting utan du har förvirrat dig på internet och bloggar samt köpt dessa personers böcker. har du någon gång funderat över varför nästa inpå ingen med en verklig utbildning inom ämnet tycker samma sak? Eller du tillskriver allt det till konspiration? Personligen skulle jag säga att det är för att personer med utbildning ställer högre krav på fakta och fått läsa mycket mer än det väldigt selektiva, och många gånger felaktigt återgivna, information som du får från dina källor….

    Yasmine: Varför blir ni så provocerade?

    Vi blir inte provocerade, vi avfärdar trams bara 🙂 Om någon kommer fram till dig och säger att jorden är platt och vill diskutera det i två timmar, hur hade du reagerat? Jag är ganska säker på att du också hade varit lite avfärdande.

    Yasmine: Är det nödvändigt att fortsätta diskussionen?

    Det beror på, vill du lära dig något eller vill du bara berätta om hur mycket du ”vet” baserat på vad du läst på LCHF-bloggar?
    När det gäller LCHF så kan du börja här:
    https://traningslara.se/lchf-vs-vetenskap/
    https://traningslara.se/pastaendet-att-insulin-gor-dig-fet-ar-en-stor-fet-logn/
    https://traningslara.se/sag-socker-och-alla-gar-bananas/

  70. Jag ska läsa länkarna senare, kikade lite på den sista bara. Jag undrar två saker.
    1. Oberoende av LCHF-anhängare vet jag sedan tidigare att bakteriekolonierna på tänderna, alltså plack, i sin ämnesomsättning bryter ned inte bara socker, utan även kolhydrater till syra som fräter på tänderna. Det jag tänker är att lågkolhydratkost måste vara bättre för tänderna, eller? För vissa är detta mer relevant än för andra.
    2. I den länken jag tittade snabbt på skrev du om Ann Fernholms bok där hon pratar om blodsockerhöjningar efter maten, och du menar att det inte innebär kroniskt höga nivåer. Rimligt, men blodsockertoppar och -dalar är väl bra att undvika? Det påverkar åtminstone humöret avsevärt, eller hur?
    En sak till, angående att ”naturligt” inte alltid är bättre, läste ert inlägg om KRAV/GMO. Jag tror att det beror på hur man menar. Jag tänker att icke-homogeniserad mjölk är bättre än den ”vanliga”, och att högpastörisering är sämre, åminstone mindre nödvändigt. Att t ex glass gjort på grädde istället för skummjölkspulver är bättre, om inte annat för att undvika äckliga, processade tillsatser i livsmedel, även om de inte är skadliga. Att tvål gjort på olja utan löddrande/”mysiga” sulfater är bättre, och att träslevar är bättre än plast i varma grytor. Det innebär inte att jag äter flugsvampsoppa eller tror att eteriska oljor är bättre än parfym, bara att riskerna (eller bara användandet) känns onödiga när det finns alternativ närmare ursprunget. Tankar?

  71. Yasmine: Det jag tänker är att lågkolhydratkost måste vara bättre för tänderna, eller?

    Tandhälsa handlar inte bara om nedbrytning utan också om uppbyggnad. När det gäller nedbrytningen så blir det med största sannolikhet lägre med en lågkolhydratkost men uppbyggnaden kanske också blir sämre.
    Ser man till kulturer som inte är västerniserade så har de flesta av dem fina tänder även om de inte borstar tänderna och äter en hel del kolhydrater. Det spekuleras numera en hel del kring att tandhälsa handlar mer om ens bakteriemiljö i kroppen rent allmänt och att skitmat överlag förstör den precis som den förstör hälsan i tarmarna. Men socker och mer raffinerade kolhydrater eller kolhydratkällor som tenderar att klibba fast på tänderna är värst, http://news.discovery.com/human/evolution/ancestors-had-much-better-teeth-130219.htm
    http://www.huffingtonpost.ca/mark-burhenne/paleo-diet-oral-health_b_4041350.html

    Yasmine: Rimligt, men blodsockertoppar och -dalar är väl bra att undvika? Det påverkar åtminstone humöret avsevärt, eller hur?

    Det är ju inget självändamål att försöka uppnå dem i alla fall. Men det är inget farligt med dem i sig och väljer du bra mat så kommer du inte att få särskilt mycket av svängningar.
    När det gäller deras påverkan på humöret så finns det egentligen inga ordentliga belägg för det förutom om du är diabetiker och du får väldigt lågt blodsocker. Det finns studier där människor utan diabetes som tror sig uppleva lågt blodsocker fått mäta sitt blodsocker när de trott att blodsockret varit lågt och då har det inte varit lågt.
    Det är sannolikt bara så att vi människor fått lära oss att vi ska koppla en viss form av beteende till ”blodsockersvängar” men det är ju aldrig någon som verkligen mäter blodsockret när det sker. https://traningslara.se/taubes-skitsnack-del-5-svalt-pa-cellniva/

    Yasmine: En sak till, angående att ”naturligt” inte alltid är bättre……..Tankar?

    Det där är klurigt. När det gäller grädde vs skummjölkspulver så håller jag med. Mer näring och mindre AGE om du väljer grädde vilket av allt att döma är lite bättre. Sen är det inte direkt det som avgöra om en persons diet är bra eller dålig men jag hade också valt grädde i dessa fall men samtidigt varit fullt medveten om att glass fortfarande är ett kasst livsmedel. Så om en person får dålig hälsa av att äta glass så är det inte för att hen eventuellt valt en variant med skummjölkpulver utan för att hen helt enkelt ätit för mycket glass.
    När det gäller homogenisering så vet jag ingen data som säger att det skulle spela någon roll på något sätt. Det samma gäller egentligen tvålarna och valet av slev så länge som du använder en plastslev som är gjord för ändamålet. Vissa typer av plast ska ju inte värmas.
    Så man får helt enkelt värdera från situation till situation. Överlag är det dock så att vi har bra koll på den här typen av saker i Sverige och det är sällan som något som verkligen är dåligt för hälsan tillåtits och det blir mer och mer ovanligt allt eftersom man lär sig av tidigare misstag. De allra flesta larm om faror inom livsmedel idag (från seriösa håll, inte tramssidor på internet) är för naturliga livsmedel med naturliga gifter som funnits i för hög koncentration på grund av brister i livsmedelshanteringen. Inte för ämnen som tillsats av livsmedelsindustrin.

  72. […] Jag har skrivit flera inlägg på Traningslara.se där jag tar upp många studier som visat på just läskens förmåga att rubba människors kaloribalans som tex, 25 cl saftdryck varje dag gör att barn går upp i vikt, Drick inte dina kalorier del 2 – Juice kan också göra dig fet, Drick inte dina kalorier – hur läsk kan göra dig fet!, 1 liter Läsk, lightläsk, mjölk eller vatten under 6 månader!. […]

  73. Varför älskar jag att läsa debatter mellan vettiga och ovettiga när jag borde sova?
    Eller debatt var det väl inte utan mer ett försök att förklara skillnaden på vetenskaplig studie och ett blogginlägg.
    Nu ska jag surfa vidare i cyberrymden, hitta en artikel om något som heter DSPS låter intressant.
    Ha det fint! Å tack för bra läsning.

  74. […] faktor till övervikt. Jag har ju redan skrivit om en större studie här på Träningslära, 1 liter Läsk, lightläsk, mjölk eller vatten under 6 månader! I inlägget Ökad övervikt trots minskat sockerintag i Australien kunde man i studien där se en […]

  75. Nicklas: Jag tror att din kritik är lite missriktad. Ibland är man intresserad av mekanismer i så kontrollerade former som man bara kan. Men det är också av stort vetenskapligt intresse av att försöka se effekterna av okontrollerade, och därför verklighetsförankrade, situationer påverkar människor. Alla former av studier behövs men en studie som inte vill besvara frågan om exakt kausalitet skall heller inte designas i syfte att kunna visa exakt kausalitet. ”Drick det här varje dag och lev som vanligt” är en väldigt givande metod tycker jag. Samma sak med andra studier där man ger råd och bara ber folk att följa dem. För det är ju så verkligheten ser ut: folk tar till sig information och försöker i någon mån efterleva den.
    Sen apropå koffeinet så förstår jag inte hur du menar att det skulle spela någon roll. Om något så är ju i så fall koffein gynnsamt för att hålla/minska vikten. Inte tvärtom.

    Jag insåg att jag missat att svara på detta. Hittade tillbaka till bloggen för att den är intressant.
    Min poäng är att om man ska uttala sig om en faktor, bör man inte ändra på massa andra. Annars blir det äpplen och päron. Oavsett vad som sker i praktiken när det gäller kost. Detta har även Jacob påpekat i ett antal artiklar här när det gäller t.ex. om man blir fet av socker vs fett eller av överätning i sig.
    Däremot, jo, om en studie bara är upplagd för att se vad som sker i ”verkligheten”, då kan man säga att så skulle det hända. Men kausaliteten är fortfarande inte klar map på mekanismerna.

  76. Hej Jacob!
    Jag har en fråga angående sötningsmedel. Enligt vissa uppgifter så sägs en del sötningsmedel (t.ex. aspartam) kunna orsaka sömnsvårigheter. Hur ställer du dig till detta? Vad säger forskningen?

  77. Jesper:
    Hej Jacob!
    Jag har en fråga angående sötningsmedel. Enligt vissa uppgifter så sägs en del sötningsmedel (t.ex. aspartam) kunna orsaka sömnsvårigheter. Hur ställer du dig till detta? Vad säger forskningen?

    Hallå Jesper
    Det finns inga belägg alls för det. Det låter som någonting som någon bara har ljugit ihop.

  78. Jacob Gudiol: Hallå Jesper
    Det finns inga belägg alls för det. Det låter som någonting som någon bara har ljugit ihop.

    Tack för svar!
    Hur är det med socker och sömnpåverkan då? Jag tycker personligen att jag har svårare att somna om jag t.ex. äter mycket godis eller dricker sockersötad läsk (även utan koffein) på kvällen.

  79. Är det någon som vet vad som händer om olika växter och träd tar upp läsk genom rötterna?

  80. Mia:
    Är det någon som vet vad som händer om olika växter och träd tar upp läsk genom rötterna?

    Fundera istället på vilka biologiska skillnader ett träd och en människa har…

  81. Jesper: Tack för svar!
    Hur är det med socker och sömnpåverkan då? Jag tycker personligen att jag har svårare att somna om jag t.ex. äter mycket godis eller dricker sockersötad läsk (även utan koffein) på kvällen.

    Måste bara kommentera.. Socker påverkar väl mest små barn.. Kan vara uppe sent på natten lägga mig vid 03.. Och då varit uppe sedan 07.. Dra i mig en större mängd godis , dricka kakor osv.. Inga som helst problem somna.. Men man kanske blir ”van” socker så man inte påverkas lika mycket mot personer som äter mindre socker överlag?

  82. Coca-Cola innehåller väldigt mycket vatten..
    Just saying.

    Nicole:
    Riktigt bra artikel. Måste bara säga att jag vet två personer enas tänder fick så dålig kvalité så de började falla sönder när hon åt, och var bara 19 år (dricker 1-3 L coca-cola varje dag). En annan som hade ungefär samma tand kvalité med fram tänderna hade börjat ruttna och drack ungefär samma om inte mer coca-cola varje dag. Båda har även en väldigt grådaskig hy då vatten knapp existerar i deras liv.

  83. […] Men det finns också biologiska argument för att den sockersötade läsken står ut. Den ger oss nämligen mycket energi utan att resultera i en proportionsenlig mättnadskänsla. Dels visade en studie som, i slumpmässig ordning, ombett människor att, utöver sina redan etablerade vardagsvanor, konsumera en liter sockersötad läsk, energifri läsk (”lightläsk”), mellanmjölk eller vatten varje dag i sex månader att läskdrickarna fick ohälsosamma blodfettsökningar samt ökningar i subkutant fett (underhudsfett) och visceralt fett (bukfett, dvs. en farligare form av fettinlagring än underhudsfettet) (6). Jacob skrev om den här: ”1 liter Läsk, lightläsk, mjölk eller vatten under 6 månader!” […]

  84. Så menar ni att coca-cola light, som innehåller cancer- och allergiframkallande kemikalier istället för socker, ska vara nyttigare än en vanlig coca-cola med naturligt socker!? Jag har under en tid ätit sockerfria produkter, där man har olika slags ersättningar för socker. Jag fick regelbundna ilningar i tänderna, hudallergier och magproblem, utan att veta orsaken. Efter att jag träffat en naturläkare som berättat för mig hur giftiga de ämnen som man har som ersättning för socker är, slutade jag helt med sockerfria produkter. Då försvann alla mina hälsoproblem. Idag vet jag bättre. Hellre dricker jag två liter vanlig coca-cola, än en deciliter coca-cola light.

  85. Hej Alexander. Om du vill strunta i all forskning som finns och välja det sämre alternativet framför det bättre så är det helt upp till dig 👍

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *