Ann Fernholm och överdrivna påståenden kring socker och fettlever

Ann Fernholm om socker

I veckan som gått har det varit en del skriverier kring socker och ofta när det handlar om socker i media så dyker Ann Fernholm upp. Fernholm är en av de mer framstående ”motståndarna” mot socker i Sverige idag och hon har skrivit två böcker om i princip bara det ämnet. Jag skrev ”motståndare” inom citattecken av en orsak och det är för att det i princip inte finns någon som är förespråkare, i alla fall ingen värd att ta på allvar.

Det är dock skillnad på de flesta och vissa andra. Bland människor som är pålästa så handlar det mest om en diskussion kring vid vilken mängd som socker inte är något problem och sen också om hur stort problem socker verkligen är om det blir för mycket av det. Kring dessa frågor så finns det duktiga och pålästa människor som har lite olika åsikter vilket är fullt normalt när man inte vet allting inom ett ämne. Det finns begränsat med data och människor tolkar den data som finns på lite olika sätt.

Sen finns det också en mindre men väldigt högljudd grupp av personer som gång efter gång tydligt går utanför det spann som är rimligt att diskutera när det gäller socker. Detta är personer som till exempel kallar socker för knark, påstår att ingen mängd är säker, att det mesta som har med metabol ohälsa att göra beror på socker osv. Olika personer säger olika saker så klart men det som utmärker dem alla är att de påstår mer än vad de har belägg för.

Ann Fernholm tillhör denna grupp som överdriver farorna med socker och överdriver när hon pratar om vad man vet att socker kan orsaka.

Vid flera tillfällen hart till exempel Fernholm sagt och skrivit att ett högt sockerintag är mer farligt än annat när det gäller risken att råka ut för fettlever. Orsaken enligt henne ska vara att socker innehåller fruktos som då ska vara speciellt farligt för levern. Många gånger drar hon också liknelse mellan fruktos och alkohol. Alkohol är då traditionellt den vanligaste orsaken till fettlever och när man pratar om fettlever som inte orsakats av alkohol så brukar man specificera det genom att säga Non-alcoholic fatty liver disease, NAFLD.

Fernholm påstod senaste detta nu i veckan i ett avsnitt av SVT Plus där hon hade blivit inbjuden i egenskap av ”expert”. Personligen skulle jag säga att hon nog mest blivit inbjuden som journalist och journalister har en liten förtjusning i att intervjua andra journalister.

Oavsett vilket så påstod då hon alltså återigen att socker ger fettlever. Denna gång blev jag lite extra irriterad då jag precis hade läst en översiktsartikel kring hur kosten påverkar inlagringen av fett i levern för ett avsnitt av podcasten Tyngre Rubriker och inget som stod i den texten stämde överens med det som Fernholm stod och sa i TV.

Vad forskningen har visat om kostens inverkan på fettlever

Jag tänker inte berätta särskilt mycket om upplägget på den här nya översiktsartikeln utan jag nöjer mig med att säga att författarna har tittat på alla studier där man undersökt effekten av olika makronutrienter på fettinlagring i levern (1).

Då ens fettlagring är väldigt beroende av ens energibalans så har de också delat in alla dessa studier i tre olika kategorier:

  • Studier där deltagarna legat på energiöverskott och gått upp i vikt
  • Studier där deltagarnas vikt var stabil
  • Studier där deltagarna legat på energiunderskott och gått ner i vikt

Totalt hittade de 34 olika studier där man tittat på mängden fett i levern före och efter en kostförändring.

Resultatet av den här genomgången var i princip bara att det man kan säga med säkerhet är att det är dåligt att gå upp i vikt och det är bra att gå ner i vikt. Betydelsen av fördelningen mellan kolhydrater, fett och protein samt vilken typ av kolhydrater eller fett du äter är ännu väldigt oklar, även om det finns en indikation på att det borde kunna spela roll.

Så här uttrycker författarna det själv:

The evidence from the intervention studies highlight the importance of total calorie intake, independent of nutrient content, as a key regulator of liver fat content. Findings consistently show (to varying degrees) that regardless of the population or sex studied, consumption of a hypercaloric diet increased liver fat content and conversely consumption of a hypocaloric diet decreased liver fat content.

När det gäller betydelsen av makronutrienterna så sammanställer de det så här:

Findings from isocaloric feeding studies suggest that consumption of relatively high-fat diets will increase liver fat content although the fatty acid composition of the diet may influence this response. The effect of dietary sugars on liver fat accumulation and metabolism requires some clarity with only a few studies investigating the influence of dietary sugars in the form in which they are typically consumed (ie, sucrose and HFCS) rather than glucose and/or fructose in isolation. Future studies around this would ideally be undertaken as a randomised controlled trial.

Här säger de alltså bara att mer fett verkar ökar på mängden fett i levern och att betydelsen av kolhydrater och typen av kolhydrater är mer oklar.

En titt på några av de individuella studierna som forskarna hittade

För att belysa hur oklart allt det här faktiskt är så tänkte jag att vi ska titta på några av studierna där man undersökt effekterna av fruktos. Det är ju hippt numera att beskylla mycket av dagens ohälsa på fruktos och Fernholm säger också i inslaget i SVT Plus att det är just fruktos (som omsätts i levern) som tros ge fettlever.

Hela den här systematiska översiktsartikeln som jag tar allt detta från är fritt tillgänglig för alla att ladda ner och titta på. Så om du misstror mig och tror att jag medvetet försöker redovisa för resultatet på ett orättvist sätt är det bara att titta igenom studien själv.

De två första studierna är två studier där man tittat på kaloriöverskott och skillnaden mellan vad som händer om det kaloriunderskottet beror på extra fruktos eller extra glukos. Fruktos behöver då nästan uteslutande gå till levern först medan glukos kan användas av i princip alla celler i kroppen direkt.

Fruktos vs glukos när det gäller ökningen av fett i levern
Fruktos vs. glukos när det gäller ökningen av fett i levern.

Det som är intressant här är för att notera att de här deltagarna har fått helt obscena mängder fruktos eller glukos i sin kost. I den första studien där man adderat till 3,5 gram fruktos per kilo kroppsvikt så blir den totala fruktosmängden 280 gram fruktos varje dag för en person som väger 80 kilo.

I normala fall äter vi väldigt sällan fruktos för sig själv utan vi får det med ”vanligt socker” (dvs. sockerarten sackaros som till hälften utgörs av fruktos). Om du då ska få i dig samma mängd fruktos som den här 80 kg personen så blir det 560 gram socker, eller 2240 kcal per dag från rent socker. Det här är helt enkelt inte några realistiska situationer. Det är extrema doser av enskilda sockerarter tillsammans med ett kaloriöverskott.

Det du kan se i resultatdelen längst till höger är i alla fall att det inte var någon skillnad i mängden fett som lagrades i levern beroende på om deltagarna fick i sig mer fruktos eller glukos.

Den tredje studien jag tycker är värd att titta på specifikt är en studie som jag har tagit upp tidigare. I den här jämförde man effekten av att antingen äta mer mättat fett eller att äta mer fruktos.

Mer mättat fett eller mer fruktos
Effekten av att äta mer mättat fett, mer fruktos eller mer av båda när det gäller inlagringen av fett i levern

Som du kan se i resultatet till höger så blev ökningen i av mängden fett i levern 16 procent när deltagarna åt enorma mängder fruktos och ökningen blev 86 procent när deltagarna istället åt enorma mängder mättat fett.

När man kombinerade både fruktos och mättat fett så blev inlagringen av fett ännu större men då var ju också kaloriöverskottet ungefär dubbelt så stort.

Förändring av mängden fett i levern vid kaloribalans och kaloriöverskott
Förändring av mängden fett i levern vid kaloriöverskott där överskottet bestod av antingen fruktos, mättat fett eller både fruktos och mättat fett.

Samtliga tre studier ovan är verkligen korta studier så det går inte att säga att det som dessa studier visar är det samma som kommer ske på sikt. Men det är alltså dessa studier som finns idag och vi vet inte mer än det.

Ann Fernholms favoritstudie

Slutligen vill jag också ta upp ytterligare en studie som jag själv tidigare har skrivit om här på träningslära i artikeln ”1 liter Läsk, lightläsk, mjölk eller vatten under 6 månader!”. I den här studien sa man till vuxna människor som antingen var överviktiga eller feta att de skulle dricka en liter av antingen läsk, lightläsk, mjölk eller vatten varje dag i ett halvår.

Effekterna man såg på deltagarnas fettmängd i levern var att den höll sig på i princip samma nivå i grupperna som drack lightläsk, mjölk eller vatten men ökade betydligt hos gruppen som drack vanlig sockersötad läsk.

Regelbundet läskdrickande kan öka på mängden fett i levern
Deltagare som fick dricka en liter läsk om dagen i ett halvår ökade på mängden fett i levern medan de som istället drack mjölk, lightläsk eller vatten inte ökade på sina fettlager i levern

I den här studien kontrollerade man inte vad deltagarna åt i övrigt. Då hände det som brukar hända när man säger till folk att de ska dricka läsk utan att man kontrollerar deras kaloriintag: deltagarna som drack läsken gick upp i vikt och framför allt ökade faktiskt mängden fettmassa.

Du kan se de faktiska förändringarna i hälsovärden här under. Som du kan se förändrades inte mängden fettmassa något nämnvärt hos gruppen som drack lightläsk eller vatten medan den ökade med 1,4 kg hos de som drack mjölk och 3,1 kg hos de som drack läsk.

Förändringar i en rad hälsovärden för de fyra olika grupperna
Förändringar i en rad hälsovärden för de fyra olika grupperna. Signifikanta skillnader är markerade med *.

Då deltagarna ökade olika mycket i fettmassa i den här studien så är det i princip omöjligt att isolera effekten från det att deltagarna drack läsk. Visst kan man säga att det verkar som att läsk är sämre än mjölk men vi får ju inte veta någonting om hur det hade varit om deltagarna till exempel druckit en milkshake med fett i för samma kalorimängd som läsken.

Men det här är som sagt Fernholms absoluta favoritstudie och lätt den studie som jag sett henne referera till oftast hon pratar om fettlever. Alltså en studie på vuxna som gick upp i vikt av att dricka läsk.

Studier där man inte ökad på kaloriintaget

Forskarna drog som sagt slutsatsen av sin genomgång av studierna ovan, samt nio till, att om du sätter folk på kaloriöverskott så verkar mängden fett i levern öka oavsett. Det är alltså svårt att avgöra om någonting i kosten är värre än något annat när det gäller hur mycket fett vi lagrar in i levern med dessa studier.

Därför är det så klart intressant att titta på studier där man sett till att deltagarna varken gått upp eller ner i vikt något markant under studietiden. Jag tänker därför ta upp resultatet från några av studierna som forskarna gick igenom. Återigen, allting är fritt tillgängligt att ladda ner för alla så om du misstror mig kan du kontrollera själv.

Studierna har varat över en längre tid i de här fallen vilket troligen beror på att det inte är lika svårt att etiskt försvara dessa studier. Alla vet ju att det sker dåliga saker när man får människor att äta för mycket kalorier så de tidigare studierna jag tagit upp med kraftiga kaloriöverskott är nog betydligt svårare att sälja in rent etiskt.

Vi börjar återigen med studierna som har fokuserat på socker.

Hur socker påverkar mängden fett i levern vid kaloribalans
Hur socker påverkar mängden fett i levern vid kaloribalans.

Förkortningen NSD står för non-significant difference vilket innebär ingen signifikant skillnad. I de tre översta studierna som varade mellan 2-10 veckor där deltagarna fick stora mängder socker, glukos, fruktos eller HFCS så hände de alltså ingenting signifikant med mängden fett i levern hos deltagarna.

I den fjärde studien tittade man endast på mängden fett i levern i slutet av varje intervention så där kunde man inte räkna på signifikanta förändringar från ursprungsläget. Istället får vi bara veta de absoluta värdena efter respektive diet och där kan man se att även om dieten med 25 E% fruktos gav mer fett i levern så är båda gruppernas värden inom normalspannet.

När det gäller studier där man tittat lite mer på typen av fett eller mängden fett så har man däremot sett skillnader när det gäller hur fettmängderna i levern förändras.

Mängden fett i levern beroende på intaget av olika typer av fetter
Mängden fett i levern beroende på intaget av olika typer av fetter

Studierna här har också varat under i alla fall ett par veckor och även om det behövs mycket forskning innan man kan säga någonting helt säkert så verkar det som att en diet med större mängder fett innebär en ökad inlagring av fett i levern med undantaget om det mestadels är enkelomättat fett (MUFA) så som det brukar vara i det man kallar för ”Medelhavskost”. Jämför man istället omega-6 fetter med mättat fett så verkar det inte ha någon större effekt, men det är bara baserat på en studie.

Vid kaloriunderskott så verkar typen av mat inte spela så stor roll

Slutligen så tittade forskarna alltså på vad som händer vid ett kaloriunderskott och slutsatsen från dessa studier är i princip att vad du äter inte verkar spela någon betydande roll när det gäller mängden fett i levern. Om du går ner i vikt så minskar fettmängderna helt enkelt. Faktum är att det verkar som att när en person har tappat mellan 5-10 procent av sin kroppsvikt har de i princip blivit av med sin fettlever om de hade det från början.

Väldigt dåligt stöd för det Ann Fernholm påstår

Det här var ett väldigt långt sätt för mig att förklara och visa varför det som Fernholm säger kring fettlever inte stämmer, eller det är i alla fall långt ifrån bevisat och den data som finns idag pekar inte ens åt det hållet. Det finns inga interventionsstudier idag som visar att fruktos verkligen är så mycket sämre än någonting annat ur aspekten fettlever.

Den studien som hon referera till mest visar i princip bara att läsk inte är en bra dryck som lätt får dig att gå upp i vikt. Visst kan man med välvilja säga att den också visar att sackaros i dryck troligen är sämre än mjölk med protein och laktos då man faktiskt inte såg någon ökning alls av mängden fett i levern i mjölkgruppen trots att de ändå ökade lite i fettmassa. Men det är där det stannar.

Att gå från så här lite evidens till att om och om och om igen säga att socker med specifikt fruktos orsakar fettlever som Fernholm gör är inte okej. I alla fall inte om man vill påstå att man snackar vetenskap och evidens men annars vet jag så klart att många människor uppskattar trams så länge det stödjer det som de själva vill tro för stunden. Men det är ju inte den bilden som Fernholm målar upp av sig själv.

För bara några dagar sedan skrev hon en artikel på sin hemsida där hon återigen försöker säga att det är bevisat att fruktos ökar på mängden fett i levern och till sitt stöd refererar hon till en ny studie där man bara gett försökspersonerna en väldigt stor dos fruktos på 75 gram per dag utöver deras vanliga kost och sett att mängden fett i levern ökade samtidigt som personernas vikt ökade (2). Man hade ingen kontrollgrupp eller någon annan grupp som åt lika mycket extra kalorier av något annat än fruktos.

Fernholm nämner att det inte fanns en kontrollgrupp som en brist i sin referens och därför lägger hon till ytterligare en studie som hon påstår visar det hon vill ha sagt, men i den studien så tittade de inte ens på mängden fett i levern (3).

Efter det här tar hon upp en studie på barn som jag har skrivit om här tidigare på sidan, ”Socker & barn – Usla studier hyllas om resultatet är ”rätt””. Det här är en fullständigt okontrollerad studie utan kontrollgrupp där man helt enkelt har gett ungdomarna ett kaloriunderskott. Och som du har fått lära dig här ovanför så innebär ett kaloriunderskott att mängden fett i levern minskar.

Fernholm snurrar för övrigt till det ganska ordentligt här när hon försöker få till en poäng med sockerrekommendationerna på 5 procent då hon skriver i sin text att det var 4 procent socker i studien. Dock är det fel då det faktiskt var 10 procent socker i deras kost, alltså precis den gräns som rekommenderas i NNR och som Ann kritiserar i sin text.

Ann Fernholm har dålig koll på vad som verkligen har studerats
Fernholm har dålig koll på vad som verkligen har studerats.

Sen har hon faktiskt ytterligare en studie som hon hade tänkt skriva om. Hon nämner dock inte att det är en studie på möss där man bara gjort en tvärsnittstudie på feta tonåringar.

Så för att summera detta så finns det idag ingenting som stödjer det som hon säger. Vad det finns stöd för idag är att det är en dålig idé att dricka sockersötad läsk, mest för att det gör så att många går upp i vikt och med det kommer försämrade hälsovärden.

Det finns också lite svagare stöd, om än fortfarande starkt enligt mig, för att socker är en starkt bidragande orsak till att många människor äter för mycket kalorier av annat. För sig själv verkar inte socker vara så illa men som en ingrediens tillsammans med annat i exempelvis godis, snacks, glass, kakor, bakelser med mera så är det väldigt potent till att få oss att äta mer än vi behöver.

Socker är också näringsfattigt vilket innebär att ett högt sockerintag i kosten vanligen innebär att man riskerar att få i sig för lite näring vilket är negativt för hälsan på sikt.

Det är just av de här två anledningarna som i princip alla människor säger att människor överlag behöver äta mindre socker. Det är också främst på grund av dessa två anledningar som vi idag har en gräns på tillsatt socker som ligger på 10 energiprocent.

All annan skräckpropaganda från personer likt Fernholm finns det inga belägg för. De drar upp studier som är helt irrelevant för den extrema linje som dras eller så är det helt horribla tolkningar av studier som ändå skulle kunna vara relevanta.

Summering – det är lätt att snacka skit om socker idag

Det här är inte första gången som jag har påpekat att Fernholm överdriver när hon pratar om socker. För några år sedan skrev jag en artikel med titeln ”Ät lite socker och alla går bananas” där ”repliken” blev att hon berättade en anekdot från en glad följare som inte hade någonting med saken att göra.

Det här är inte heller den första gången som hon påstår någonting som hon inte kan backa upp. Men man kommer undan med det mesta bara man är emot socker. Även här under i kommentarerna kommer det att dyka upp flera kommentarer från personer som är upprörda över att jag säger att folk ska äta socker. Det gör jag inte så klart men det är i den positionen människor som gillar boxar kommer att placera mig för Ann har ju redan tagit platsen för ”emot socker”.

När det gäller fettlever specifikt så visar en forskning vi har idag att det allra viktigaste är kaloribalansen. Ligger du på ett överskott så ökar mängden fett och ligger du på ett underskott så minskar mängden fett. Har du en bra kroppsammansättning utan onödig fettmassa på kroppen så är risken att du ska få fettlever minimal. Samtidigt så vill jag dock också säga att sannolikheten att någon som är typ 30 år eller äldre ska ha en bra kroppsammansättning samtidigt som de äter en kost med mycket skitmat och socker är låg den med.

Slutligen så vill jag också nämna att Fernholm i inslaget i SVT Plus säger att man i USA har börjat märka ut mängden tillsatt socker i maten men det stämmer inte. Under Obama så tog beslutet att man skulle införa det men man gav industrin tid på sig att förändra sina processer och innan den tiden gick ut så tog Trump över och hans gäng har skjutit upp allting ytterligare. Så nu kommer det tidigast igång fullt ut år 2021.

Det här är ju ganska irrelevant egentligen men jag kan ändå inte låta bli att tycka att någon som påstår sig vara expert på socker, och har skrivit tre böcker om i princip bara socker, borde känna till detta. Allt detta skedde i början av sommaren så det är inte heller någon färsk nyhet. Det finns också problem med att märka ut mängden tillsatt socker vilket vi har diskuterat podden med Emily Sonestedt som forskar på socker, ”Hur socker påverkar din hälsa”.

Vill du höra ännu mer kring själva studien på fettlever och vad fettlever innebär så diskuterade vi det i dagens avsnitt av podcasten Tynger Rubriker, Vad orsakar fettlever och är dolt socker farligt?.

Uppdatering: Ann Fernholm har gett en replik på den här texten som slutade i några texter fram och tillbaka som du kan läsa här under.

  1. Jag: Ann Fernholm och överdrivna påståenden kring socker och fettlever.
  2. Ann: Jacob Gudiol och felaktigheterna om socker på bloggen träningslära.se.
  3. Jag: Replik på Ann Fernholms replik angående socker och fettlever.
  4. Ann: Slutreplik kritik av Jacob Gudiol.
  5. Jag: Uppföljning nr 2 kring Ann Fernholm och fettlever.

33 thoughts on “Ann Fernholm och överdrivna påståenden kring socker och fettlever

  1. Jag har inte läst Ann Fernholms skrifter men som du beskriver det hela saknar hon elementära kunskaper i nutrition. Rent socker är tomma kalorier och intaget bör begränsas för att inte intaget av vitaminer och mineraler skall påverkas negativt. Det stora problemet är ektopiskt fett som ökar risken för en rubbad metabolism och som leder till insulinresistens med stor risk för metabola sjukdomar. Kolhydraterna kan då ytterligare höja insulinresistensen. Om fettintaget understiger 25 E% har kolhydraterna bara positiva effekter även upp mot 1000 g per dag beroende på hur hög motionsgrad man har. Men med svensk folkkost klarar de flesta inte att nå ned till 25 E% fett utan hjälp av ett kostdataprogram.

      (Citera kommentar)

  2. Intressant, en ”myt” som jag till viss del fallti för då. Inte just att socker är döden men att fruktos hade en högre benägenhet att lagras in i levern. Men bra ändå, då kan jag öka upp mitt godisintag ytterligare 🙂

      (Citera kommentar)

  3. anna:
    Hon svingar på: https://foodpharmacy.se/2017/10/jo-livsmedelsforetagen-socker-kan-visst-ge-fettlever-har-ar-en-uppdatering/

    Det där är precis samma text som jag redan har kommenterat ovan. Där hon tar upp en studie med kaloriöverskott utan kontrollgrupp, en studie där barn gått ner i vikt och ätit 10 E% socker, inte 4 som hon tror, samt där hon refererar till en studie som först och främst är utförd på möss.

    Det är inte ett svar. Bara upprepande av samma fel som tidigare samt en pinsam miss när det gäller sockerintaget hos barnen. Det säger ju en hel del att foodpharmacy väljer att publicera texten utan granskning. Såg att den låg uppe på kostdoktorns sida med. Verkar som att det här blir ett bra filter för de som inte vill följa sidor som publicerar trams bara för att de tycker om budskapet.

      (Citera kommentar)

  4. Jag vet… Hon är en gås, allt rinner av henne.

    Tack för ditt arbete.

    Jacob Gudiol: Det där är precis samma text som jag redan har kommenterat ovan. Där hon tar upp en studie med kaloriöverskott utan kontrollgrupp, en studie där barn gått ner i vikt och ätit 10 E% socker, inte 4 som hon tror, samt där hon refererar till en studie som först och främst är utförd på möss.

    Det är inte ett svar. Bara upprepande av samma fel som tidigare samt en pinsam miss när det gäller sockerintaget hos barnen. Det säger ju en hel del att foodpharmacy väljer att publicera texten utan granskning. Såg att den låg uppe på kostdoktorns sida med. Verkar som att det här blir ett bra filter för de som inte vill följa sidor som publicerar trams bara för att de tycker om budskapet.

      (Citera kommentar)

  5. Det är inte socker som skapar fettet utan det fett man äter. Äter man mycket socker måste det förbrännas först då det bara kan lagras upp till ett halvt kilo. Man behöver inte använda det intagna fettet varvid detta lagras överallt som i levern och hjärtat. Ta bort fettet ur maten och kroppen använder det upplagrade. Vi lyckades med det på Kostcentrum Sabbatsberg.

      (Citera kommentar)

  6. Torwald Åberg:
    Det är inte socker som skapar fettet utan det fett man äter. Äter man mycket socker måste det förbrännas först då det bara kan lagras upp till ett halvt kilo. Man behöver inte använda det intagna fettet varvid detta lagras överallt som i levern och hjärtat. Ta bort fettet ur maten och kroppen använder det upplagrade.Vi lyckades med det på Kostcentrum Sabbatsberg.

    Det där stämmer inte. Kolhydrater/socker kan mycket väl lagras in som fett. Det är inte särskilt vanligt eftersom de flesta människor äter ungefär så mycket energi som de gör av med och då förbrukar kroppen samma typ av energi som den får i sig, https://traningslara.se/hur-mycket-kolhydrater-blir-till-fett/

    Sen lagras inte fett överallt som standard utan det är också väl reglerat så länge som man sköter sin hälsa hyfsat och inte går upp i fettmassa totalt sett.

    Det finns alltså inga belägg för att en kost skulle vara dålig bara baserat på hur många procent fett den innehåller. Det hänger på typen av livsmedel och lite också på typen av fetter.

      (Citera kommentar)

  7. Lisen:
    SNÄLLA Jacob gör en grundlig genomgång av Food Pharmacy. Det behövs…
    Tack för ett fantastiskt arbete!

    Jag har funderat några gånger på att köpa boken och skriva en recension men har inte kommit till skott. Känner väl inte direkt att jag har tid att slösa just nu.

      (Citera kommentar)

  8. Johan: Så efter att ha läst hela Jacobs väldigt väl underbyggda post (inklusive referenser antar jag) så tycker du att han ska läsa lite svammel av en tjomme som inte citerar någon forskning, och som fullständigt saknar medicinsk och/eller vetenskaplig utbildning?

    En tjomme som dessutom är vida känd för att vara just en tjomme ?

    Artikeln i övrigt visar ingenting som inte redan är nämnt här ovanför. Det är läskstudien och sen två studier till där man gav människorna massor av kalorier och mängden fett i levern ökade och sen när de gick ner i vikt igen så försvann fettet.

      (Citera kommentar)

  9. Oj, är förvånad över avsaknaden av klassiska kommentarer från LCHF’are i stil med ”Jaha, så du säger att man kan äta hur mycket socker som helst!?!”

    Oavsett, bra artikel (as usual)!

      (Citera kommentar)

  10. Tack för allt jobb du lägger ner! Satan vad mycket dumt man gått på.

    En petgrej (jag som är bokstavstroende tyckte först det var jättekonstigt, jag menar det är det väl…?): ”Det här är inte heller den [FÖRSTA] gången som hon påstår någonting som hon inte kan backa upp.”

      (Citera kommentar)

  11. Jacob Gudiol: Jag har funderat några gånger på att köpa boken och skriva en recension men har inte kommit till skott. Känner väl inte direkt att jag har tid att slösa just nu.

    4 h som ljudbok. Tips!

      (Citera kommentar)

  12. Hallå Ann!
    Det kommer en replik imorgon. Tills vidare kan du ju ändra felet med 4 procent socker hos Kostdoktorn och Food Pharmacy med 👍 Ett fel som jag för övrigt påpekade redan innan din text blev publicerad på deras sidor. Konstigt att en sådan sak tar över sju veckor att korrigera.

    Det hade också varit intressant med en motivering till varför du skriver 4 procent fruktos istället för 10 procent socker vilket borde vara mer lättförståeligt för dina läsare.

      (Citera kommentar)

  13. En uppföljning på allt det här som jag tycker passar in här. Felet som Ann Fernholm erkänner med att hon skriver 4 energiprocent socker när det i själva verket var 10 energiprocent har ett år senare fortfarande inte ändrats hos Kostdoktorn eller Food Pharmacy https://facebook.com/Traningkosthalsa/photos/a.415426648544329/2016735338413444/

    Det har publicerats ytterligare en högrelevant studie där man jämförde överätning med socker eller mättat fett på mängden fett i levern och även denna gång så var det sämre att överäta mättat fett jämfört med socker, https://facebook.com/Traningkosthalsa/photos/a.415426648544329/1735063516580629/

      (Citera kommentar)

  14. Att en ökad konsumtion av socker har skett är ett faktum.
    Att metabola sjukdomar som fetma, diabetes, autoimmuna sjukdomar, demenssjukdomar, cancer ökat med den tilltagande sockerkonsumtionen är ett faktum.
    Det bristande ointresse att forska om sambandet är ett faktum.
    De som förnekar sockrets negativa effekter på vår hälsa bör upplysas om att cancerceller drivs av socker.
    Socker är gödningsmedel till cancerceller.

      (Citera kommentar)

  15. Bengt Johansson:
    Att en ökad konsumtion av socker har skett är ett faktum.
    Att metabola sjukdomar som fetma, diabetes, autoimmuna sjukdomar, demenssjukdomar, cancer ökat med den tilltagande sockerkonsumtionen är ett faktum.
    Det bristande ointresse att forska om sambandet är ett faktum.
    De som förnekar sockrets negativa effekter på vår hälsa bör upplysas om att cancerceller drivs av socker.
    Socker är gödningsmedel till cancerceller.

    Hallå Bengt
    Det var många självklara påståenden från dig som inte stämmer. Att sockerkonsumtionen har ökat är inte alls självklart. Här har du tex data från jordbruksverket som visar att vi i Sverige äter ungefär lika mycket socker idag som för 50 år sedan.
    Sockerkonsumtionen i Sverige
    I andra länder har sockerkonsumtionen ökat om man ser långt tillbaka i tiden men den har sedan minskat lite igen de senaste 10-15 åren och trots det har allt du nämner senare fortsatt att öka.

    Sen att metabola sjukdomar har ökat stämmer. Den förändringen har skett med en väldig massa andra förändringar och att tillskriva det till en enda av alla dessa förändringar som skett samtidigt är inte direkt rimligt. Det är snarare orimligt utan annan bra evidens.

    Sen skrev du en dubbel negering då jag antar att du egentligen tänkte skriva att det brister i intresse att forska på saken? Om det är det du tänkte säga så tycker jag inte direkt att det stämmer. Det utförs betydligt fler studier på socker än det mesta annat i kosten upplever jag. Sen hade jag så klart önskat att det utförts ännu mer studie. Det gör man i princip alltid.

    Till sist, när det gäller cancerceller, så drivs de av energi. I blodet är en hel del av den energin socker och socker är dessutom lätt att förbruka utan större tillgång till syre och andra saker så det är praktiskt för alla celler i kroppen. Inklusive cancerceller. Däremot så kan många olika typer av cancerceller leva på många olika typer av energikällor, precis som övriga celler i kroppen. Socker är inget speciellt typ av ”gödningsmedel” för all typ av cancer. Man har till och med visat att vissa typer av cancerceller föredrar ketoner https://dx.doi.org/10.4161%2Fcc.9.17.12731

    Här kan du också få en kort och koncis förklaring från en cancerforskare varför snacket om att socker göder cancer är trams https://twitter.com/drg1985/status/913774052283748354

    Överlag så verkar du ha en ganska dålig bild över vad man vet kring socker. Du har en väldigt djupgående introduktion här, https://traningslara.se/socker-fruktos-och-halsa/. Skulle du se någon fel i den texten som du också kan bevisa är fel med referenser så får du gärna påpeka det 👍

      (Citera kommentar)

  16. Hallå Jacob
    Personer som inte klarar att framföra sakliga argument för sin sak, utan istället går till osakligt personangrepp och beskriver andra med väl grundade kunskaper som ”gapiga, dålig koll, okunniga…
    De som utövar den sorten härskarteknik är utan undantag så dåligt påläst i ämnet att en vidare diskussion inte tillför något.
    Ann Fernholm är en person som förtjänar respekt för sina kunskaper och sin saklighet och sin öppna och sakliga attityd till de som ifrågasätter hennes slutsatser.
    Ann Fernholm är en av de personer jag har mycket stor respekt för och som har tillfört mig mycket kunskaper i min kamp mot min metabola sjukdom.
    Vill ge henne rekommendationen att ignorera de osakliga dumheter hon utsätts för då det inte finns skuggan av en chans att vidare diskussion på något sätt kan tillföra henne något eller vetenskapen något.
    Med det sagt är jag färdig med dig Jacob G.

      (Citera kommentar)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *