Ät lite socker och alla går bananas

Jag har de senaste veckorna suttit och tittat/läst debatten som pågår kring socker och om jag hade haft långt hår innan så hade jag inte haft det nu. Det är något särskilt med medias förkärlek för att hitta några enskilda personer som alla har mer extrema åsikterna i en fråga och sen lägga ut det som att det bara är de här två alternativen som finns. Någon mer nyanserad syn på det hela dyker i princip aldrig upp.

Om du har varit så lyckligt lottad att du missat debatten de senaste veckorna kommer här en kort återblick.

Frida Boisen har läst en bok och nu är makaroner knark

Det hela startade nog med att Frida Boisen på Expressen läst en bok där hon tydligen lärt sig att makaroner skadar hjärnan och det fick henne att skriva en krönika med titeln, ”Sluta att makaron-knarka våra barn”. Den här informationen hade hon hittat i, den alltid lika onyanserade, Martin Ingvars nya bok Hjärnkoll på skolan. Jag har inte läst den här boken men jag har läst Hjärnkoll på vikten och med tanke på reaktionerna på den här nya boken verkar den lika onyanserad som tidigare böcker.

Att likställa makaroner med knark eller ens socker är givetvis störtlöjligt. Trots det fick den här artikeln väldigt stor spridning på sociala medier.

Skola sätter nolltolerans för socker

SVT gjorde sen ungefär en vecka senare en nyhet av en skola i Stockholm där man satt nolltolerans på socker i skolan, Här är förskolan som förbjuder glass.

Livsmedelsindustrin erkänner karies och inget mer

Några dagar senare kommer en debattartikel i Aftonbladet från en förespråkare för livsmedelsindustrin vid namn Elisabet Rytter. Hennes budskap var i princip att socker inte på något sätt är någon form av problem, Onyanserad syn på farorna med socker. Tro det eller ej men det här är faktiskt det inlägget i debatten som är minst orimligt.

Jag kommer att kommentera själva faktan i den här debattartikeln senare men det du behöver veta här är att Rytter specifikt pekar ut Ann Fernholm och hennes nya bok Det sötaste vi har. Återigen har jag inte läst Fernholms nya bok men jag har läst den förra och den är en bra beskrivning för varför du inte vill ha högt blodsocker men i övrigt är det den gamla förväxlingen att bara för att något ger en blodsockerhöjning efter en måltid så kommer det automatiskt även ge kroniskt höga nivåer.

Ann Fernholm svarar med epidemiologi och ”roliga” gliringar

Två dagar efter Rytters debattartikel kommer Fernholm med en replik i Aftonbladet med rubriken, Livsmedelföretagen värnar sina medlemmar – inte vår hälsa. Själva titeln på den här debattartkeln är korrekt men i övrigt är det inte särskilt imponerande argument som tas upp. Jag kommer tillbaka till den här delen senare också.

SVT debatt tar tag i det och låter folk skrika på varandra några minuter

Slutligen var socker ett tema på SVT-debatt i förgår kväll. De deltagande gästerna var livsmedelsindustrin som fick stå för ”pro socker” eller ”det behövs ingen förändring” och på andra sidan Fernholm tillsammans med LCHF:are som tycker att socker mer eller mindre är ett gift. Tack och lov var Sara Milstead också inbjuden och bjöd på lite nyans även om Fernholm också visade på lite flexiblitet och inte var kategoriskt emot socker.

Ann Fernholm skriver på SVT Opinion

I går skrev Ann Fernholm också en artikel på SVT Opinion med titeln ”Det är sockret som skadar barnen”. I den här debattartikeln saknas den nyans hon ändå gav antydan till i SVT debatt.

Finns det ett problem med socker och i så fall vad?

Svaret på frågan om det finns något problem med socker är i grund och botten ganska lätt. Svaret är ja, socker är idag ett problem. Men när man går ner på det djupare så är det inte så solklart som många verkar tro och det finns många nyanser värda att titta på.

Låt oss börja med några av argumenten som Ann Fernholm tar upp i sitt svar till industrin. Hennes huvudsakliga referenser i debattartikeln i Aftonbladet är tre epidemiologiska studier, ett nyligen framlagt förslag till sockerrekommendation från WHO samt en interventionsstudie som även jag skrivit om tidigare här, 1 liter Läsk, lightläsk, mjölk eller vatten under 6 månader!. Hon tar även upp en studie som inte handlar om sockerintag utan högt insulin och blodsocker som inte direkt berör frågan vilket är ett bra exempel på det jag nämnde ovan med att blodsocker och insulin efter en måltid hela tiden blandas ihop med kroniskt höga nivåer.

Epidemiologi i den här typen av diskussion är sällan övertygande. Det finns utan tvekan ett samband mellan högt sockerintag och många sjukdomar men det gör det för alla ingredienserna i skitmat. Det finns till exempel studier som visar på samma sak när det gäller tillsatt fett. Länder blir rikare och de börjar äta mer västerländskt vilket innebär mer skitmat som ger mer tillsatt socker och tillsatt fett. Här under kan du se statistik som till och med visar på ett väldigt tydligt samband mellan alla former av fett och övervikt.

Fettintag och övervikt i olika länder i världen
Fettintag och övervikt i olika länder i världen. Datan är från FAO och WHO år 2002.

Bilden här ovan säger givetvis ingenting om orsakssamband. Men epidemiologi användes faktiskt mot fett på 80-talet på precis samma sätt som epidemiologi används mot socker idag.

I norra Europa är diabetes mer förekommande i länder som äter mindre godis
I norra Europa är diabetes mer förekommande i länder som äter mindre godis

En sista intressant notis när det gäller den här studien med 175 länder som Fernholm verklig gillar att ta upp är att en annan forskargrupp i år gjort en liknande analys för hela världen med ungefär samma resultat (13). Det som var nytt i den här nyare studien var dock att man även tittade på olika regioner för sig själva. Så istället för att bara titta på hela världen så delade man det i världsdelar och sedan också olika regioner av varje världsdel. Här till höger kan du se detta resultat och jag har markerat det intressanta med rött.

Som du kan se är det en negativ korrelation mellan sockerintag och diabetes i norra Europa. När forskarna delade in länder efter inkomst såg man bara ett samband mellan socker och diabetes i låg-medelinkomstländer medan den korrelationen inte var signifikant i hög-medelinkomstländer och höginkomstländer. Återigen vill jag trycka på att det här är epidemiologi och jag tar upp det bara för att visa att en studie där man grupperar ihop 175 länder kanske inte är en rättvis bild över olika regioner där folk lever och äter på väldigt olika vis och att det även finns genetiska skillnader.

Slutligen har du här under korrelationen mellan sockerintag och förekomsten av diabetes i alla 165 länder som inkluderas i studien. Den visar en tydlig korrelation men som du också kan se finns det en del spridning och länder med högt intag kan ha låg förekomst och vice versa. Då jag antar att det finns intresse har jag markerat ut Sverige med rött.

Länder som äter mycket socker har oftare mer diabetes
Länder som äter mycket socker har oftare mer diabetes. R2=0,458 för den som förstår sig på den typen av värden

Så för att summera den här biten så kan socker med största sannolikhet öka risken för diabetes. Det som gör socker lite unikt är att sambandet mellan socker och diabetes finns kvar även när du korrigerar för övervikt vilket det inte gör för många andra saker i kosten som annars också visar på ett samband. Rent praktiskt innebär det att socker möjligen kan vara ett problem även om du är normalviktig medan andra saker du äter troligen mer ökar eller minskar risken för övervikt som sen i sin tur påverkar din risk för diabetes. Är du då överviktig och äter gott om socker blir det givetvis en dubbel smäll för din kropp.

Interventionsstudie som visar ökad risk för fettlever

Ann Fernholm tar också upp en studie där man visat att försökspersoner som drack en liter läsk om dagen fick 140 procent mer fett inlagrat i levern efter sex månader (1). Det här är en väldigt intressant studie och jag har som sagt skrivit om den själv. Det finns dock tre problem med att använda den på det sätt som Fernholm gör.

Det första problemet är att det här är en ganska okontrollerad studie. Den visar vad som händer om du säger till folk att dricka en liter läsk varje dag. Den visar inte vad som nödvändigtvis kommer hända för att du äter socker. Deltagarna som drack läsk i den här studien la på sig fett mer eller mindre överallt i kroppen. De gick helt enkelt upp i vikt. Och går du upp i vikt så lagrar du in fett på de flesta ställen i kroppen. Det finns andra studier där deltagare fått dricka socker som gått upp emot 30 procent av de dagliga kalorierna över 10 veckor men där man kontrollerat vikten. Dessa studier har inte visat på någon extra inlagring av fett i levern (6).

Det andra problemet är att 140 procent låter som väldigt mycket men det är samtidigt ett relativt värde. Om du har ett gram sen tidigare och det ökar med 140 procent så har du faktiskt bara 2,4 gram inlagrat efteråt. Det är ingen bra sak ändå med mer fett lagrat i levern men om det är världens ände har vi ingen aning om utifrån det Fernholm berättar. Tittar man emellertid på datan i studien så kan man se att gruppen som drack läsk hade nästan tre gånger så lite fett i levern jämfört med gruppen som drack en liter vatten vilket innebär att gruppen som drack läsk efter 6 månader fortfarande har haft ett lägre absolut värde än vattengruppen, trots deras ökning på 140 procent.

Startvärden för de olika grupperna i studien
Startvärden för de olika grupperna i studien som Fernholm tar upp som bevis för att socker ger fett i levern

Det tredje problemet är att den här studien är på läsk och gäller således läsk. Socker i andra former tillsammans med andra livsmedel behöver inte ha samma effekt.

Det finns bättre studier som studerat effekten av socker och fruktos

Den här studien där deltagarna fått en liter läsk varje dag och sen fått leva som de vill är givetvis inte den bästa studien som finns på effekterna från socker. Det finns många andra studier där man verkligen kontrollerat andra delar av kosten hos försökspersoner för att se vilka effekter just socker har på hälsan. Det finns två nyligen publicerade systematiska översiktsartiklar som har försökt att summera alla dessa studier och resultatet från dem är enligt följande.

  1. I den första artikeln publicerad förra året fann forskarna inga negativa effekter alls av socker eller fruktos för sig själv så länge som försökspersonerna inte låg på ett energiöverskott (2). De sakerna man studerade var blodtryck, inlagring av fett i levern, andra markörer för god hjärt- och kärlhälsa samt diabetes. I år genomförde för övrigt samma grupp en meta-analys på de studier som finns i år när det gäller just fett i levern och de fann inget samband (3). I de här två översikterna inkluderade man endast studier där man verkligen kontrollerat allt som deltagarna ätit. Det innebär också att studierna varit över ganska kort tid vilket är en nackdel givetvis.
  2. I den andra artikeln som jag skrev på på TränaStyrka var man lite mer generös med reglerna. I den här översiktsartikeln samt meta-analysen inkluderades även studier där deltagarna fått leva fritt (4). I vissa av studierna fick deltagarna all maten av forskarna och i andra fick de menyer som de sen själva skulle tillaga och äta. Resultatet från den här studien blev att socker försämrade både blodtrycket och blodfetter och man såg effekten även när deltagarna fick en diet anpassad efter deras energiförbrukning och inte gick upp i vikt. Studierna som inkluderades här var också korta om än några veckor längre än i den andra. Så sämre kontroll men lite längre studietid.

När det gäller djurstudier så visar de generellt sett på en negativ effekt av fruktos på olika hälsomarkörer (5). Men då handlar det om stora doser. Inte de doser som medelsvensson får i sig idag.

Kort och gott kan allt det här summeras med att så länge som du inte går upp i vikt är de bevisade negativa effekterna från socker generellt eller fruktos specifikt små om några. Under förutsättningen att du då håller ditt sockerintag under typ <20 procent av ditt dagliga intag vilket de allra flesta faktiskt redan gör.

Det finns givetvis indirekt negativa effekter av ett stort sockerintag. Den mest uppenbara är att socker i tillsatt form är tomma kalorier. Det är energi utan någon näring. Och även om svenskar väldigt sällan har faktisk näringsbrist så är det en hel del som ligger på gränsen för vissa näringsämnen. Det finns också en väldig massa andra ämnen i råvaror som sannolikt gör oss gott likt flavonider, antioxidanter med mera. Dessa saknas i princip helt när du äter så raffinerade produkter som rent socker.

Sen kan ju socker faktiskt också ge karies, där är ju alla överens 🙂

Det stora problemet med socker – det får oss att äta för mycket

Socker i de mängder som de flesta äter idag är alltså av allt att döma inte särskilt farligt så länge som vikten hålls stabil. Problemet med socker är dock att det är väldigt svårt för många att hålla vikten när de äter mycket tillsatt socker. Socker är en av huvudingredienserna i det jag brukar kalla för skitmat och den maten äter människor lätt för mycket av. Det bästa exemplet är läsk som jag skrivit massor om, Läsk – världens sämsta livsmedel?.

Så socker bidrar som en viktig ingrediens till skitmat som gör att du lätt äter för mycket och går upp i vikt. Och om du väl äter för mycket kalorier finns det en hel del som talar för att effekterna blir extra negativa om du samtidigt äter mycket socker (2, 4).

Mättar fruktos sämre?

En fråga relaterat till att socker får oss att äta mer än vi borde är om fruktos mättar sämre än andra sockertyper. Ann Fernholm menar detta och stödjer enligt hennes hemsida det påståendet på att glukos leder till frisättning av insulin medan fruktos har en minimal effekt på insulin. Och insulin är, som jag har påpekat många gånger, ett mättnadshormon.

Men insulin är långt ifrån den enda faktorn som ger mättnad efter en måltid. Att då bara titta på den är meningslöst. Nu vet jag inte om Ann Fernholm tar upp andra eventuella faktorer i sin bok men det finns ett lätt sätt att faktiskt undersökta om fruktos mättar sämre än glukos och det är att ge försökspersoner mat eller dryck med olika mängder glukos och fruktos för att sen se om deras mättnad skiljer sig beroende på mängden fruktos.

Det här är återigen genomfört och resultatet är att man inte kan se någon konsekvent skillnad (8, 9) och vissa studier pekar på raka motsatsen, folk äter mindre efter att de fått i sig fruktos jämfört med glukos (10). Här under har du ytterligare ett exempel från där försökspersoner fick äta vetepuffar sötade med antingen fruktos eller glukos. Två timmar senare fick de äta fritt med mat från en buffé. Som du kan se åt försökspersonerna mindre mat när de hade fått fruktos med vetepuffarna (11).

Försökspersonerna åt mindre när de fått fruktos istället för glukos
När försökspersonerna fick vetepuffar med fruktos åt de mindre än när de fick vetepuffar med glukos

Ett ”naturligt” experiment med mycket fruktos

Den här punkten är inte direkt relaterad till det som sagts i medier men om du läser på Ann Fernholms hemsida kan du hitta påståenden från henne om att ingen folkgrupp någonsin har ätit mycket socker. Om hon menat rent tillsatt socker har hon givetvis rätt. För det har inte funnits särskilt länge. Men syftar hon på socker som i sockerarter eller en vis mängd fruktos så har hon fel.

Honung är något av det mest energitäta som du kan hitta i naturen och som du säkert vet är honung också väldigt gott. Honung har därför givetvis också varit något som väldigt många folkgrupper uppskattat väldigt mycket. Här under kan du se en karta över folkgrupper som traditionellt sett levt som samlare och jägare utan jordbruk, utbyte av mat med andra grupper eller boskap. Alla de gröna prickarna är folkgrupper som regelbundet ätit honung.

Olika samlar och jägarfolk och om de har ätit honung eller inte
Olika samlar- och jägarfolk och om de har ätit honung eller inte.

Faktum är att av folkgrupper som lever i regioner där honung finns i ordentliga mängder så är det bara en av alla kända folkgrupper som faktiskt inte äter honung och detta var en folkgrupp som spenderade i princip all sin tid vid kusten eller i båtar.

Att äta honung är ju en sak men hur mycket honung har de ätit? För alla folkgrupperna finns inte den här datan men för en speciellt välstuderad grupp kallad Hadza finns det gott om data (7). Denna folkgrupp får i snitt över hela året i sig 15 procent av alla sina kalorier från honung. Här under kan du se det uppskattade kaloriintaget från olika källor över ett år.

Hadza får i sig en stor andel kalorier från honung
Hadza får i sig en stor andel kalorier från honung.

Honung är inte tomma kalorier likt socker är. Men det är inte punkten tomma kalorier som alla som är rabiata mot socker hänger upp sig på. De börjar snacka en massa om metabolism och hur socker bryts ner i kroppen osv. Som du kan se här ovanför är honung inte den enda källan till socker för Hadza. De får också en betydlig mängd kalorier från bär som mestadels är socker och de äter även baobab som är en frukt, hur mycket sockerarter den innehåller har jag tyvärr inte lyckats hitta. Så om nu människans kapacitet att hantera molekylen fruktos är så dålig som Ann Fernholm påstår så undrar man ju lite hur Hadza kan klara sig väl?

Det här är också medelvärden. Jag har inte hittat några faktiska kalorivärden men mängden honung som Hadza samlar in kan variera från nästan noll en månad till upp emot 250 gånger mer en annan månad. En annan folkgrupp i Afrika kallad Mbuti kan under ”högsäsong” få i sig upp emot 80 procent av sina kalorier från honung (7).

Så att argumentera för att socker är ett gift är inte direkt genomtänkt. Socker kan utan tvekan vara ett problem och är det sannolikt i många situationer idag. Men då är det beroende av en kontext där mycket annat än sockret också spelar in. Och för alla människor där dessa andra delar av helheten inte finns är det heller ingen fara om de skulle få i sig lite socker då och då.

Rör du på dig kan du äta mer

Det finns en del som tyder på att om du rör på dig mer så kommer din kropp att kunna hantera större doser av fruktos. Två nyligen publicerade studier har till exempel visat att om du ger försökspersoner den maffiga dosen av 75 gram fruktos varje dag så får det flera negativa hälsokonsekvenser om de har låg fysisk aktivitet men om de istället rör på sig enligt dagens rekommendationer för fysisk aktivitet så ser man inte dessa effekter eller så blir effekten mycket lägre (11, 12).

Det här är inte mitt sätt att säga ”bara rör på dig så kan du äta vad du vill”. Det är en formulering som jag inte tror på överhuvudtaget. Jag tar istället upp det för att belysa att det är svårt att säga hur mycket socker/fruktos som är för mycket då även det är kontextberoende. I de här studierna gav man 75 gram fruktos vilket definitivt är för mycket för alla.

Men var gränsen går är desto svårare att säga. Det finns en del forskargrupper som har försökt sig på att besvara frågan och de säger vanligen omkring 40-50 gram fruktos per dag. Om vi antar att det är fruktos i socker så innebär det 80 gram socker vilket för en person med en energiförbrukning på 2500 kcal ger 12,5 procent av alla kalorierna. Alltså nästan exakt där som svenskarnas genomsnitt ligger idag. Det innebär ju då att det är många som äter mer än så här och de får möjligen negativa effekter av fruktosen.

Men även det här värdet är kontextberoende och beroende av hur du äter sockret och hur mycket energi du äter överlag samt då givetvis hur mycket du rör på dig.

Mer socker från frukt för diabetiker

För att ytterligare trycka på skillnaderna mellan socker i skitmat och socker i verklig mat så tänkte jag kort ta upp ADILAN-studien utförd av forskare i Lund nere i Lanzarote (15). Det här är en liten pilotstudie på typ 2 diabetiker där man jämförde två olika dieter som man kallade för Healthy diet a och healthy diet b. I själva verket var det dock en paleodiet och en diet enligt dagens spanska kostrekommendationer för diabetiker. Dieterna var identiska när det gäller mängden kolhydrater, fett och protein som låg på 53, 18 respektive 28 procent av kalorierna.

Det som gör studien intressant för oss är att diabetikerna i paleogruppern fick i sig knappt 50 procent av alla sina kalorier från frukt. Detta innebär givetvis en betydande mängd sockerarter där gissningvis omkring hälften är fruktos. Så endast fruktos har alltså stått för omkring 25 procent av alla deras kalorier. I gram var det ungefär 125 gram fruktos varje dag. Här under kan du se var de andra kalorierna kom ifrån samt effekten på fastande blodsocker i grupperna. Tänk alltså på att det här är personer med diabetes typ 2.

En paleodiet med stora mängder frukt gav förbättrat fasteblodsocker hos typ 2 diabetiker
En paleodiet med stora mängder frukt gav förbättrat fasteblodsocker hos typ 2 diabetiker

Det är är återigen ett resultat som är mer eller mindre omöjligt att få ihop med att fruktos oavsett var den kommer ifrån i kosten skulle vara orsaken till diabetes. Deltagarna i den här studien blev specifikt tillsagda att inte förändra sin fysiska aktivitet under studiens gång så de har inte ”tränat bort” det effekterna. Det handlar istället om skitmat vs bra mat inte om någon enstaka molekyl som skapar alla problem. Skitmat tenderar att innehålla mycket socker men det finns också annat i den som är dålig och det saknas saker i den som gör annan bra mat.

Summering

I gårdagens SVT debatt satt Ann Fernholm i studion och berättade att hon inte var fundamentalist när det gällde socker och att hennes barn får socker ibland. Det är enligt mig en sund inställning till det hela och det är ingen tvekan om att många barn idag får i sig för mycket skitmat där socker är en betydande del. Men jag är ganska säker på att det inte är budskapet som läsare får med sig när de läser hennes bok. Budskapet i Ett sötare blod var inte direkt nyanserat och med tanke på de reaktioner jag sett hittills på den nya boken verkar nyanserna saknas i den också. Dosen gör giftet och för socker är en mindre dos av allt att döma ingen fara alls. Problemet är att många ligger över den dosen samtidigt som de inte rör på sig.

Att livsmedelsindustrin försvarar socker och försöker undvika att tala om de negativa effekterna man känner till är väntat och ärligt talat var argumenten ibland väldigt dåligt genomtänkta både i debattartikeln i Aftonbladet samt i TV-studien. Till exempel tar Rytter upp i debattartikeln att många människor har problem att ta upp fruktos stämmer och detta blir då inte kalorier som kan ge fett på magen. Det som inte nämns är dock att denna fruktos istället skapar ganska ordentliga magbesvär hos många och fruktos är en så kallad FODMAP (förkortning för ”Fermentable, Oligo-, Di-, Mono-saccharides and Polyols”) som bör uteslutas hos personer med IBS. Så att fruktos absorberas dåligt är knappast en positiv egenskap.

Så även om industrirepresentanterna inte är värda att lyssna på ser jag ett problem när de som ska bemöta industrin skickar ut lika extrema åsikter åt andra hållet. För argumenten att socker är ett gift och liknande extrema ståndpunkter håller helt enkelt inte för granskning.  Konsekvensen av detta blir att alla som är kritiska mot hur mycket socker som äts idag lätt klassas som fundamentalister oavsett om just en viss persons argument är rimliga.

Tittar du på fakta i debattartiklarna som skrivits den senaste tiden så tycker jag faktiskt livsmedelsindustrin med Rytter för fram den rimligaste ståndpunkten även om jag inte håller med henne på något sätt. Om antalet delningar är någon form av markör för popularitet så verkar även de flesta av Aftonbladets läsare föredragit den. Olyckligt enligt mig då det utan problem faktiskt går att berätta varför det mängd socker som vi äter idag och hur vi äter det är ett problem utan att överdriva.

60 thoughts on “Ät lite socker och alla går bananas

  1. Tack för ett superintressant inlägg! Jag skulle vilja gå så långt som att säga att det inte bara är löjligt utan oansvarigt att likställa makaroner med knark.

    Jag har lite frågor. Du skrev att resultatet från översiktsartikeln blev att socker försämrade både blodtrycket och blodfetter och att man såg effekten även när deltagarna fick en diet anpassad efter deras energiförbrukning och inte gick upp i vikt.

    Sen skriver du att allt kan summeras med att ”så länge som du inte går upp i vikt är de bevisade negativa effekterna från socker små om några under förutsättningen att du då håller ditt sockerintag under typ <20 procent av ditt dagliga intag"

    Är inte detta motsägelsefullt? Vad är det jag inte förstår? 🙂

    Tack igen för ett intressant inlägg.

  2. Andreas: Är inte detta motsägelsefullt? Vad är det jag inte förstår? 🙂

    Hallå Andreas!
    Det finns två orsaker till att jag skrev så. Den första nämner jag i inlägget och det är att den översiktsartikeln inkluderade studier som inte är lika väl kontrollerade.

    Den andra anledningen som jag inte nämnde i inlägget är för att man i de allra flesta studierna som inkluderades så adderade man en ganska betydlig mängd socker. Det handlar alltså om ett intag över 20 E%.

    Sen ska ju resultatet i den studien också tas i sammanhanget av en helhet och då ska det vi vet om tex Hadza och paleostudier inkluderas.

  3. Jacob Gudiol: Människor är inte beroende av socker. De har beroendeliknande beteende mot vissa livsmedel som de tycker är väldigt goda där socker ofta är en ingrediens. Men du ser dem inte köpa ett kilo socker och sen äta det med sked.

    Mer läsning, http://tranastyrka.se/socker-som-en-drog/

    Nej, en sockermissbrukare brukar gå hem först innan sockerpåsen öppnas – eller åtminstone sätta sig i bilen innan godis-/chipspåsen öppnas.

  4. Jag har ätit socker ur påsen och sockerbitar när inget annat funnits. Vet andra vuxna som gjort det med. Många barn äter mer än gärna socker rent om de får. Dom flesta föredrar väl att kombinera med andra smaker och oftast får man tag på annat än rent socker och kan kombinera med annat… som fil eller kanel eller bär eller grädde, mjöl, kakao osv. Så just det argumentet mot att sockerberoende tycker jag inte håller.

    Vissa av oss har lätt att hamna i att styras av och bli fixerade vid nästa gång vi ska få socker, har svårt att sluta äta och upplever att det suget försvinner när vi slutar helt med socker. Dock triggas det på nytt av bara små mängder socker. Finns det kanske ett annat ord än beroende som stämmer bättre på den upplevelsen? Skulle önska att detta problem inte förminskas bara att ordet ”beroende” ev inte stämmer.

  5. Bra att nagon skriver en lite mer nyanserad artikel om socker. Jag bor utomlands, i ett land där socker finns i princip allting och där det ses som onormalt att inte äta croissanter till frukost, mackor med nutella till barnen och lite choklad/godis varje dag. Här blir jag klassad som fundamentalist när jag förklarar att barnen ’bara’ far lördagsgodis och att vi äter gröt till frukost – och ända känns det som om jag âr ljusar fran hur man Bör vara enligt de svenska normerna. Svart det här. Speciellt om man som jag har en ätstörning i baggaget och helst inte ska överdriva at nagot hall. Tack för bra och balanserat inlägg!

  6. Helena:
    Datan? Data har ingen bestämd form plural.

    Tack för den viktiga informationen. Jag är väl medveten om detta men att skriva något likt ”den här data ovanför visar tydligt” låter för j******. Så jag struntar helt enkelt i skrivreglerna 🙂

  7. Helena:
    Datan? Data har ingen bestämd form plural.

    Jacob Gudiol: Tack för den viktiga informationen. Jag är väl medveten om detta men att skriva något likt ”den här data ovanför visar tydligt” låter för j******. Så jag struntar helt enkelt i skrivreglerna :)

    Det där är ett bra exempel på något som jag bara tror är en språkmässig tidsfråga. Få säger ju simma, sam, summit liksom. 🙂 Men ja, som korrekturläsare får jag ta på mig att jag funderade en del över det men lät det vara. 🙂

    Apropå det som kallas ”sockerberoende” så vill jag påpeka att det inte är upplevelser som förminskas. Ingen person värd att ta på allvar förminskar mänskligt lidande. Men det är skillnad på att sympatisera med lidande och att acceptera förklaringsmekanismen till lidandet.

    /Nicklas

  8. ”Apropå det som kallas ”sockerberoende” så vill jag påpeka att det inte är upplevelser som förminskas. Ingen person värd att ta på allvar förminskar mänskligt lidande. Men det är skillnad på att sympatisera med lidande och att acceptera förklaringsmekanismen till lidandet. ”

    Tack för svaret! Påståendet om att människan inte äter socker ur påsen med sked gav intryck av att JG inte har förstått hur starkt sötsuget kan vara för vissa av oss människor.

  9. ”Människor är inte beroende av socker. De har beroendeliknande beteende mot vissa livsmedel som de tycker är väldigt goda där socker ofta är en ingrediens. Men du ser dem inte köpa ett kilo socker och sen äta det med sked. ”

    Varför ska man äta socker direkt ur påsen då det finns så många andra vägar att få i sig sockret som är både enklare och behagligare än att äta rent socker. Hur ofta ser man en alkoholist dricka ren alkohol tillexempel? Öl är ett enklare sätt att få i sig alkoholen.
    Vad som borde frammana en viss eftertanke är att man kan dämpa alkoholsug med godis/läsk.

    Sen skulle jag vilja veta vad som anses vara ett beroende? Varför skulle man inte kunna få ett beroende av socker och vad skiljer det mot ett alkoholberoende eller narkotika beroende för den delen?

  10. Nu spekulerar jag men man blir inte beroende av socker. Man blir beroende av dopaminet. Äter du något som är väldigt gott så frigörs dopamin d.v.s. kroppens belöningsmekanism. Det får oss att må bra. Vi dras till saker som får oss att må bra, dopamin får oss att vilja göra saker. Det kan vara att äta god mat eller att titta på en rolig komedi.

  11. NSM: Tack för svaret! Påståendet om att människan inte äter socker ur påsen med sked gav intryck av att JG inte har förstått hur starkt sötsuget kan vara för vissa av oss människor.

    Du kanske skulle följt den där länken efter texten ”Mer läsning” innan du kommentera? Där kanske fanns lite information bland de 2400 orden som fanns där som var relevant att läsa innan du kommentera?

  12. Enes:
    Nu spekulerar jag men man blir inte beroende av socker. Man blir beroende av dopaminet. Äter du något som är väldigt gott så frigörs dopamin d.v.s. kroppens belöningsmekanism. Det får oss att må bra. Vi dras till saker som får oss att må bra, dopamin får oss att vilja göra saker. Det kan vara att äta god mat eller att titta på en rolig komedi.

    Beroende är fel term. Det är mer en form av betingning eller bara något som du helt enkelt gillar att göra. Ett verkligt beroende är mycket mer än så.

    Med det sagt så har dopamin som bland annat socker kan ge en bra kicka av en stor orsak till dagens övervikt. Det är mer eller mindre huvudtemat genom hela min bok.

  13. Jag intervjuades av Ann i egenskap av forskare för ett tag sen (och i ett annat sammanhang). Hon filtrerar bort det hon inte begriper och skriver ner det hon hänger med på. Hon har svårt att acceptera att en företeelse kan ha flera förklaringar eller att den inte kan förklaras alls. Tyvärr är detta fallet mest jämt i forskning. Så jag är inte så förvånad. Men media vill ju ha extremer och hets och det är ju synd för den genomsnittliga mottagaren, men bra för dem som vill sälja tidningar och böcker.

  14. Tack för ett bra inlägg!

    Väldig spridning på närliggande länder, i socker/diabetes grafen, både i sockerintag och diabetesnivå. Dessutom stor spridning på sockerintag kontra diabetes (och tvärtom) vid olika ”punkter” i grafen. Bara det borde väl tyda på att direkt samband inte finns?

    Hade varit intressant att lägga in skitmat istf socker på länderna i socker/diabetes-grafen. 🙂
    Dels vore den grafen i sig intressant men även för att se om de två graferna skulle korrelera.

  15. Shrinkin David:
    Tack för ett bra inlägg!

    Väldig spridning på närliggande länder, i socker/diabetes grafen, både i sockerintag och diabetesnivå. Dessutom stor spridning på sockerintag kontra diabetes (och tvärtom) vid olika ”punkter” i grafen. Bara det borde väl tyda på att direkt samband inte finns?

    Alltså det är ju konsumtion per capita och den statistiken är minst sagt bristfällig för att dra slutsatser om enskilda individer. Men visst, de allra mest extrema hållningarna om ”Sockret den vita döden!” saknar stöd.

    Här kan du läsa om per capita:
    http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Matvanor—undersokningar/Hur-undersoks-matvanor/

    I studien som Jacob refererar till står det: ”The per capita sugar intake is defined as the raw sugar consumption per person of a given country or territory. This is calculated based on the statistical disappearance of sugar in the country or territory after adjustment for trade and exports. The assumption is made that the statistical disappearance of sugar is equal to consumption after adjusting for utilization for non human consumption” (s. 2).

    /Nicklas

  16. Jacob Gudiol: Beroende är fel term. Det är mer en form av betingning eller bara något som du helt enkelt gillar att göra. Ett verkligt beroende är mycket mer än så. Med det sagt så har dopamin som bland annat socker kan ge en bra kicka av en stor orsak till dagens övervikt. Det är mer eller mindre huvudtemat genom hela min bok.

    Du har så rätt i så att ett beroende är mer än ett beting eller något som man helt enkelt gillar att göra. När jag får i mig socker i för stor dos (den kan vara försumbar för en icke sockerkänslig) så tar tar något annat över spakarna i min hjärna. Jag blir då inte längre rationell i mitt ätande. Då kan jag äta det sockerrika som finns i närheten tills dess att jag nästan kräks och sitter med en puls på 120 slag i minuten. Där sedan pulsen och kräkkänslan gett med sig letar jag upp det som eventuellt blev över oavsett om det ligger i soporna eller ej, och finns där inget kvar åker jag och köper mer.

    Att beskrivna detta som ”ett beting eller något som du helt enkelt gillar att göra” är en ren förolämpning! Jag behöver ingen empati eller välmenande floskler. Det jag behöver slippa är socker, då mår jag bra. Och jo, äter jag makaroner eller en bit surdegsbaguette t ex så går det också över styr. Smör och kokosolja däremot är självreglerande och har aldrig genererat någon önskan om att äta detta till jag är kräkfärdig. Enda gången det gör det är om jag intar det ihop med socker. Men inte med sötningsmedel då är det självreglerande. Jag kan tillägga att det var 1000 ggr lättare att sluta röka än att få bukt med sockret. Jag blev aldrig utsatt för att det låg cigaretter och tändare fint utlagda på ett fat vid lunchbordet t ex.
    Tror jag att alla blir sjuka och/eller beroende av lite socker? Nej, alla blir inte alkoholister av en öl till maten ett par gånger i veckan. Vissa kan festknarka/röka mm utan att trilla dit.

    Hadza folket behövde inte leva med butiker fyllda med skitmat. Hur kan man veta om de var nöjda med sin diet? Kanske finns det även där individer som gärna skulle äta mer bär om det bara fanns?

  17. HelenaB: När jag får i mig socker i för stor dos (den kan vara försumbar för en icke sockerkänslig) så tar tar något annat över spakarna i min hjärna

    Det kan mycket väl vara så att det händer för dig men det behöver inte vara samma som ett beroende för det. Finns människor som är övertygade om att de är överkänsliga mot el och får verkliga fysiska symptom när de utsätts för det. Men det är inte en verklig överkänslighet för det. Det är vad man brukar kalla för psykosomatiskt.

    När det gäller socker är det givetvis mer komplicerat då det finns faktiska fysiologiska processer som får oss att tycka om det och även driver oss att vilja äta mer av det. Men beroende är ändå fel term. Tar vi till exempel alkohol och knark som du nämner så är det ämnen som vi sätter i oss som direkt verkar på hjärnan. Sockrets vägar är alla indirekta. Det är ingen glukosmolekyl som interagerar direkt med belöningscentrat i hjärnan.

    Det står som sagt en hel del om det här i länken

  18. Det var insinuationen att detta är något som jag ”gilla att göra” som jag fann förolämpande. Att vi inte har samma definition på beroende struntar jag och mitt sockertroll i. Jag begär inte att du faktiskt ska förstå det fenomet som drabbar mig. Men man kan begära att du faktiskt inte påstår något du inte har täckning för. Har du å andra sidan någon hänvisning till kontrollerad studie som visar att min typ av reaktion beror på beting så är jag intresserad av att lära mig allt som finns om den studien.

  19. G.A.: Nej, en sockermissbrukare brukar gå hem först innan sockerpåsen öppnas – eller åtminstone sätta sig i bilen innan godis-/chipspåsen öppnas.

    Om man har samma beteende med godis och chips är det knappast ”sockermissbrukare” man är. Däremot är både godis och chips synnerligen belönande, så det är snarare där missbruket sker.

  20. Skulle du kunna skriva en mer ”neurologisk” text om hur beroende fungerar och varför du anser att socker inte är en beroendeframkallande substans? Heroin och liknande droger verkar ju på så sätt att signalsubstanserna i synapserna påverkas på olika sätt, så mycket har jag förstått. Sen förstår jag inte riktigt hur heroin tar sig in i synapserna till exempel. Den senare meningen var förmodligen rätt konstig men förstår man inte så förstår man inte 🙂

  21. Barn föds sockerberoende? Skilj på fysiskt beroende och aptitreglering som gått fel. Suget efter socker kommer du, likt de allra flesta, alltid ha. Sug efter heroin är det däremot inget som din hjärna eller kropp har naturligt.

    Jag kan tycka det är lite hänsynslöst och uppmärksamhetssökande att jämföra sig med en tung narkotikamissbrukare. Här pratar jag själv utifrån erfarenhet om anhöriga och vänner som gått under av bla. Amfetamin. Så var vänlig och sluta kalla socker för missbruk, då vet du uppenbarligen inte ett skit om hur ett tungt missbruk yttrar sig. Vi medberoende börjar bli lite trötta på det.

    Tack för visad respekt.

    NSM:
    Jag har ätit socker ur påsen och sockerbitar när inget annat funnits. Vet andra vuxna som gjort det med. Många barn äter mer än gärna socker rent om de får. Dom flesta föredrar väl att kombinera med andra smaker och oftast får man tag på annat än rent socker och kan kombinera med annat… som fil eller kanel eller bär eller grädde, mjöl, kakao osv. Så just det argumentet mot att sockerberoende tycker jag inte håller.

    Vissa av oss har lätt att hamna i att styras av och bli fixerade vid nästa gång vi ska få socker, har svårt att sluta äta och upplever att det suget försvinner när vi slutar helt med socker. Dock triggas det på nytt av bara små mängder socker. Finns det kanske ett annat ord än beroende som stämmer bättre på den upplevelsen? Skulle önska att detta problem inte förminskas bara att ordet ”beroende” ev inte stämmer.

  22. Medberoende:
    Hej,
    Jag är ganska oinformerad om amfetaminmissbruk och andra riktiga drogmissbruk. Hur yttrar sig amfetaminmissbruk och kan du utveckla lite varför man inte ska jämföra det med ”sockermissbruk”/”sockerberoende”? Jag är inte puckad alltså utan jag förstår att det är en enorm skillnad, men det vore intressant om du kunde utveckla lite.

  23. Hej Jacob

    Grymt inlägg som alltid.
    Det vore kanon att få höra din tagning av boken Hjärnkoll på skolan. Tror många som läste makaronknarkarartikeln reagerade särskilt på den här biten: ”Sockret påverkar hjärnan. Sockret gör oss lynniga och korkade. Energihöga ena sekunden. Sedan trötta, lättirriterade, svårare att koncentrera oss, svårare att lära och snart hungriga igen. Värst av allt: sockret slår hårdare mot barnhjärnor, konstaterar framstående hjärnforskaren Martin Ingvar”.
    Låter ju inte det minsta överdrivet…

  24. HelenaB:
    Det var insinuationen att detta är något som jag ”gilla att göra” som jag fann förolämpande.Att vi inte har samma definition på beroende struntar jag och mitt sockertroll i. Jag begär inte att du faktiskt ska förstå det fenomet som drabbar mig. Men man kan begära att du faktiskt inte påstår något du inte har täckning för.Har du å andra sidan någon hänvisning till kontrollerad studie som visar att min typ av reaktion beror på beting så är jag intresserad av att lära mig allt som finns om den studien.

    Nu låter du som en klimatskeptiker som vill ha ”studien som bevisar klimatförändringar”. Att du dessutom ställer fullständigt absurda evidenskrav samtidigt som du bara viftar bort en vetenskaplig definition som något du struntar i är ju inte direkt konsekvent.

    Du kanske skulle tagga ner några grader och ta en titt på vad Jacob faktiskt säger. Eller feltolkar du medvetet? Ingen påstår att du ”gillar” att binge-äta tills du nästan spyr. Men ditt sug är ju efter att äta något din kropp gillar – tyvärr till en gräns där du mår illa. Det är ju där störningen i beteendet ligger. Men det betyder – återigen – inte att det är en koppling till sackaros som är lika klar som den kausala kopplingen mellan heroin som substans och heroinberoende.

    Ditt makaronexempel är ju dessutom ett bra exempel på att det inte är sockerberoende det handlar om. Det finns ju ingen sackaros i makaroner eller hur?

    /Nicklas

  25. Tack för ett fantastiskt bra inlägg som så många gånger förr!

    Vill tillägga att ett stort problem med debatten i allmänhet är när kvällstidningarna tas på för stort alvar. Det är inte ”Media” det är fel på och det finns många exempel på seriösa tidningar, men kvällstidningarna kan tyvärr inte räknas dit. De sysslar enligt min mening med underhållning och väldigt mycket av de som skrivs är så vinklat att vi i vardagligt tal skulle kalla det ren lögn.

    Hoppas att inlägg som ditt kan hjälpa människor att förstå det och sluta tro det som står i kvällspressen.

  26. Hej!
    Intressant ämne. Kan du utveckla mer om fruktos, att personer med IBS ska undvika fruktos vilket det hade diskterats kring. Fruktos i frukt eller sackaros? Intresserad av att veta mer.

  27. Vad menar du med två alternativ när det gäller socker? Menar du ett att använda det och det andra att inte göra det? Varför ska man hitta på nyanser? Det ska ju finnas två alternativ, ett som är rätt och en som är fel. Som med kokain.

  28. HelenaB: Att beskrivna detta som ”ett beting eller något som du helt enkelt gillar att göra” är en ren förolämpning! Jag behöver ingen empati eller välmenande floskler…
    …Tror jag att alla blir sjuka och/eller beroende av lite socker? Nej, alla blir inte alkoholister av en öl till maten ett par gånger i veckan. Vissa kan festknarka/röka mm utan att trilla dit.

    Vad tillför en beroendestämpel dig på ditt beteende? Blir det lättare att låta bli överätandet? Eller är det ett sätt för dig själv att rättfärdiga ditt överätande? Det jag försöker påpeka är att min tolkning av den situation du beskriver är att du gör det legitimt för dig själv, med en beroendestämpel, att överäta så fort du får i dig en viss typ av mat. Den beroendestämpel du söker tror jag bara är en belastning för dig då den gör att du kan skylla ditt överätande på något du inte har kontroll över.

  29. Vad roligt att det gjorde att du började skratta. Det är det enda som du kan göra mot min kommentar.

  30. Hej!

    Jag bara undrar sedan när vände man på begreppen? Jag har sett socker (fruktos, sakaros osv) som undergrupp till kolhydrater, kolhydrater har liksom varit paraplybeteckningen. Medan folk nu verkar se alla kolhydrater som socker.

    Jag tycker det är skillnad i äta antal kalorier x direkt från ett strösockerpaket jämfört med antal kalorier x från frukt eller pasta/potatis/ris.

  31. Sonja:
    Jag bara undrar sedan när vände man på begreppen? Jag har sett socker (fruktos, sakaros osv) som undergrupp till kolhydrater, kolhydrater har liksom varit paraplybeteckningen. Medan folk nu verkar se alla kolhydrater som socker.

    Jag tycker det är skillnad i äta antal kalorier x direkt från ett strösockerpaket jämfört med antal kalorier x från frukt eller pasta/potatis/ris.

    Sedan LCHF’s intrång..

  32. Sonja:
    Hej!

    Jag bara undrar sedan när vände man på begreppen? Jag har sett socker (fruktos, sakaros osv) som undergrupp till kolhydrater, kolhydrater har liksom varit paraplybeteckningen. Medan folk nu verkar se alla kolhydrater som socker.

    För att kolhydrater spjälkas i mun, mage och tarmar främst till glukos, som är den kolhydrat som är enklast för de flesta djur att använda som energikälla och för att Glukos (glykos, druvsocker, dextros) är en enkel sockerart?

  33. Hej Jacob.

    Jag är en ihärdig följare av de 2 ”lägren” gällande kostdebatten idag, dels dig och Fernholm samt Eenfeldt.

    Vet att du läst Ett sötare blod men inte Ann’s senaste bok och kan därför tycka att det blir lite ihåligt när du refererar till delar av hennes verk du inte läst.

    Ann har i alla fall kommenterat detta inlägg här – http://ettsotareblod.se/gar-vi-verkligen-bananas-for-lite-socker-lite-socker/

    Vore kul att följa ert fortsatta argumenterande.

    Mvh R

  34. Robert Mellqvist: Vet att du läst Ett sötare blod men inte Ann’s senaste bok och kan därför tycka att det blir lite ihåligt när du refererar till delar av hennes verk du inte läst.

    Ann har i alla fall kommenterat detta inlägg här – http://ettsotareblod.se/gar-vi-verkligen-bananas-for-lite-socker-lite-socker/

    Vore kul att följa ert fortsatta argumenterande.

    Jag har även läst hennes senaste bok nu. Står inget överraskande i den. Jag har även sett hennes ”kommentar” av inlägget. Jag har kommenterat både på hennes blogg och på tränastyrka. Att göra en kommentar här är inte hennes intetsägande replik värd.
    http://tranastyrka.se/verkligheten-vs-kartan/

  35. Hej!

    Jag läste precis på Muscle And Fitness hemsida en artikel där de säger att benmuskler (tex lår/vader) blir större i volym om man kör fler reps än man brukar göra på överdelen av kroppen (dvs istället för tex 8-12 så kör man 16-20 reps).

    Stämmer detta verkligen? Min kompis Erik älskar att träna och han säger att han aldrig hört något liknande, utan han kör alltid 8-10 reps oavsett om det gäller lår,vader, armar eller rygg.

  36. VadernaMastaBliStorre:
    Vad har ditt svar med min fråga att göra?

    Jo, du förstår att detta är en ganska seriös träningsblogg med många olika inlägg som handlar om olika saker. Det betyder att att om vi andra läser om exempelvis socker och kost vill vi inte läsa om din vadträning! Men om vi läser en artikel om vadträning så vill vi ha alla kommentarer och svar där och inte behöva läsa igenom hela bloggen för att hitta just detta!

    Så om du gör ett halvhjärtat försök, kanske genom att söka på ”vader” eller ”vadträning” uppe i sökfältet till höger så kommer du få svaret på din fråga, eller så kommer du iaf hitta något som handlar om just detta, vilket är ett ypperligt ställe att ställa just denna fråga! Hoppas att du förstår detta svar eller kanske är det för mycket begärt?!

  37. Det finns ju det som kallas fruitarian då man till största delen äter frukt. Hur bra/dåligt kan det vara?

  38. Emma:
    Det finns ju det som kallas fruitarian då man till största delen äter frukt. Hur bra/dåligt kan det vara?

    Det är ju onekligen en mycket extrem kosthållning men hur illa det är för hälsan tror jag handlar mycket om hur långt man är beredd att ”stretcha” begreppet ”frukt”. Äter man avokado och alla stenfrukter (Googla) så kan man ju säkert få i sig en hyfsat okej kost. Jag är rätt säker på att vissa tillskott kan vara lämpliga men man kommer i alla fall inte dö på en sådan kosthållning givet att man inte svälter. Människan har ju genom historien visat sig vara makalöst anpassningsbar.

    Frågan är ju varför. Varför skulle någon (som inte blivit frälst av något Youtubetrams) vilja göra det?

    /Nicklas

  39. Vilken tur att det nu finns en Sockerberoende kurs hos kostdoktorn.

    Började kolla lite på kursen men såg även ett annat klipp från Bitten.
    Klippets titel(Kolhydrat-beroende 2:Att bli fri) antydde att beroendet är alla kolhydrater. Inte bara socker.

    Klippet startar med att Bitten säger ”Många säger att de är ’lite’ sockerberoende. Men det kan man inte vara. Och man kan inte vara lite gravid.”.

    Alltid kul när man säger att nått som är självklart och sen antyder att något annat som inte alls är självklart skulle vara det samma. Sen inte lägga fram nått stöd mer än att hon har trott på detta i x-antal år…..

    Förövrigt är det som vanligt på den sidan inga studier och alla som pratar gott om agendan som han säljer får kallas experter och prata utan bevisbörda.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *