Socker är inte den enda boven
Socker är inte den enda boven bakom övervikt

Robert Lustig är nog en av få forskare som verkligen är känd på internet och här i Sverige har flera videoklipp av honom på youtube spridits ganska friskt. Främst med hjälp av Andreas Eenfeldt eller kostdoktorn som han nog mer är känd som. Jag har själv skrivit om Lustigs teorier i inlägget, Robert Lustig, fruktos och övervikt – vad är det han säger?.
I det inlägget nämner jag en nyligen publicerad artikel på Natures hemsida där Lustig går i en ganska hård attack mot socker (1). Artikeln publicerades för snart 6 veckor sen nu och den har fått en del respons som jag tänkte ta upp här.
Man kan dela in responsen i två kategorier. Den ena är från andra forskare som ifrågasätter Lustigs svartmålning av socker och fruktos som enskilt huvudansvariga för dagens överviktsproblem. Dessa menar att fokus på bara en faktor inte är någon bra idé. De påpekar även att socker inte ska liknas vid alkohol eller tobak och även att en reglering eller skattning av socker är en väldigt problematisk fråga utan enkel lösning.
Exempel på kommentarer i den här kategorin:

Robert Lustig and colleagues argue that sugar is “toxic”, focusing on the “deadly effect” of the fructose moiety of sucrose. But they are directing attention away from the problem of general overconsumption.
Guidelines on healthy eating encourage fruit consumption, and fruit and fruit products are the third-largest source of fructose in the US diet.
Our meta-analyses of controlled feeding trials indicate a net metabolic benefit, with no harmful effects, from fructose at a level of intake obtainable from fruit (J. L. Sievenpiper et al. Br. J. Nutr., in the press)

Regulating products based on a scientific risk analysis is a worthy goal, but I contend that Robert Lustig and colleagues oversimplify the “toxic” truth about refined carbohydrates (Nature 482, 27–29; 2012). Rather than demonizing sugar, the authors would have better served public health with recommendations to manage a balanced diet with exercise.
The authors also downplay other complex factors that could contribute to non-communicable disease burdens. These include relatively recent changes in exercise patterns, and pollutants and additives that affect metabolic activity.
Putting sugars in a regulatory league with alcohol and tobacco is misleading. Sugars do not cause behavioural intoxication, nor do they have the second-hand proximity impact of tobacco smoking — key factors in their regulation.

En annan skriver in och påpekar att sockerkonsumtionen har minskat i Australien de senaste 20 åren samtidigt som övervikten i landet har fördubblats och antalet personer med diabetes har tredubblats. En väldigt intressant observation som jag själv inte kände till. Jag har letat upp studien nu och kommer troligen att skriva om den på traningslar.se senare. Tills vidare finns hela artikeln att tillgå i fulltext här för er som vill läsa den redan nu.
I övrigt är den här kommentaren dock färgad av en väldig partiskhet i frågan vilket för in oss på den andra kategorin av kommentarer. Den från personer eller grupper som utan tvekan har en hel del investerat i att socker ska målas upp som ofarligt eller rent av nyttig. Kommentaren här ovanför är skriven av en senator från en av de största sockerproducerande regionerna i Australien. I den kommentaren kan man bland annat läsa:

As the senator for Queensland, Australia, where sugar is the most significant agricultural crop, I wish to voice the industry’s concerns. Consumers should be assured that sugar is a safe ingredient and suitable for consumption as part of a balanced diet………….
A literature review by Australia’s National Health Medical Research Council, together with its draft dietary guidelines of December 2011, found that the evidence to support advice on added sugar and obesity was “limited, inconclusive or contradictory”.
Robert Lustig et al. have stimulated debate, yet have unnecessarily tarnished the image of sugar. There is no evidence to suggest that reducing sugar consumption will halt the rise in obesity. The contributing factors are far more complex.

En annan aktör som lägger sig och börjar kommentera är direktören för ”World Sugar Research Organisation”. Namnet säger väl allt värt att säga egentligen. Detta är motsvarigheten till Gatorade Sports Science Institute, GSSI fast istället för som i GSSIs fall där hela organisationen är ägd av Pepsi så är World Sugar Research Organisation helt finansierad av sockerindustrin i stort. De påpekar mest att andelen socker i kosten inte har ökat så mycket som Lustig påstår vilket de har gott stöd för. Sen refererar de till en översiktsartikel från 1994 som har tittat på väldigt kortsiktiga studier och från den drar de slutsatsen att studier visat att en sockerkonsumtion mer än 3 gånger så hög som dagens medelkonsumtion inte visat sig ha någon negativ effekt på symptomen vid metabola syndromet. Detta är enligt mig en lögn eller åtminstone ett medvetet blundande för en mängd annan forskning på området.
Men återigen ser man att Lustig står ganska ensam i sin syn på vad som är orsaken till övervikt. En artikel i The Australian har även den kommenterat Lustigs artikel och i sin artikel uppger de att de inte lyckades hitta någon forskare eller dietist som var villig att skriva under på det som Lustig återger i artikeln.
En sådan studie som jag tycker att World Sugar Research Organisation blundar får kommer jag att redogöra för på Traningslara.se inom några dagar. Socker är inget bra. Men det är inte ensamt ansvarig för någonting som Lustig vill få det till. Så fick ni en liten teaser inför det inlägget med 😉

6 svar på “Kommentarer på Lustigs kampanj mot socker och fruktos i Nature”
  1. Kanske ännu bättre ämne än vanligt. 😀
    Ska bli intressant läsa din syn på paradoxen.
    Kanske finns några kopplingar till det du ville skriva om sötningsmedel?
    Blir också intressant att följa alla teorier som kommer att (bombsäkert) föras fram av övriga självutnämnda experter. 😉
    Deras egna försiktiga slutsatser verkade ju vara ”kanske varit ännu värre utan minskningen” och ”överkonsumtion i allmänhet”.
    Om jag nu läste rätt.

  2. Intressant ämne!
    Jag läser just nu om nyckelhålsmärkning och tycker att det är intressant att t ex lättyoughurt med fruktsmak som innehåller 0,5 g fett och 10 g kolhydrater (varav 9 g socker) får en nyckelhålsmärkning och därmed skulle vara mer hälsosamt än ”klassisk” yoghurt som har 3 g fett och 4 g kolhydrater (oklart hur stor del socker, men mindre än 9 g i alla fall).
    Har du skrivit något inlägg om nyckelhålsmärkning tidigare? Tycker det är intressant då det är vad ivsmedelsverket rekommenderar.
    MVH

  3. Fruktyoghurt är ett klassiskt exempel på där nyckelhålsmärkningen blir helt fel. Andelen tillsatt socker brukar ju ligga kring 6-8 % vilket är högt, nästan i klass med läsk. Sockret från frukten i yoghurten tycker jag inte man ska hänga upp sig på dock. Yoghurt och frukt i sig är ju bra saker.
    Jag har inte skrivit något om nyckelhålsmärkningen, men det är en bra idé till ämne.

  4. En klyscha som är sann är att socker är tomma kalorier.
    Men största problemet är att det är en smakförhöjare och därmed kan leda till ökat kaloriintag, för det mesta smakar ju så mycket godare med socker i.
    Exempel är kakao som ingen vettig människa skulle få för sig att äta som det är. Men lite socker i så blir det genast otroligt aptitligt och en kalorifälla. Kakao innehåller ju mycket kalorier, främst från fett.
    Socker gör både fett och kolhydrater mer aptitligt.
    Då kan vi också få ett dosproblem med fruktos, olika fetter och allting annat.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *