Mindre fett i barnens mjölk men lika mycket kcal ändå

Debatten om mjölk och smörgåsfett i skolmat lär inte ha undgått särskilt många kostintresserade. Den frågan som kanske spontant känns som en petitess för vissa har väckt föräldrauppror i olika kommuner, det har varit ämne för många debattartiklar i tidningar och det har även lett till namninsamlingar bland konsumentföreningar.

Dels bygger den på dagens allmänna uppfattning om margarin som skadlig kemikaliecocktail men även debatten om mättat fetts ”farlighet” (som jag skrivit om i flera texter) samt den bilden av att ett livsmedels högre fetthalt per 100 gram är vad som avgör huruvida man riskerar att bli tjock eller ej. Att en fetare produkt per automatik ökar risken för att du blir fet är något som den som är intelligent nog att tänka längre än näsan räcker naturligtvis inser är en förenkling. Mindre fett i produkter behöver inte fälla avgörandet eftersom kroppen är mer komplex än så. Emellertid verkar fortfarande Livsmedelsverket nöja sig med tänkande till nästippen eftersom de bibehåller dessa rekommendationer och fortfarande hävdar att mättat fett är farligt för barn från och med deras andra födelsedag (fram tills den dagen är det tydligen inte farligt dock).

Men med det sagt har jag tänkt att ta upp en alldeles ny studie som faktiskt testat hur intaget av näring och energi påverkas i en intervention där man försöker få barn att välja fettsnåla mjlölkprodukter.

Spelar fetthalten i mjölkprodukter någon roll för barnens kaloriintag?

Den är studien publicerades nyligen i American Journal  of Clinical Nutrition och dess titel är ”Changing from regular-fat to low-fat dairy foods reduces saturated fat intake but not energy intake in 4-13-y-old children” (1). Titeln säger ju det mesta om huvudresultatet. Det här var en australiensisk  interventionsstudie där man fick in 145 barn i åldrarna 4-13 år från 93 familjer som randomiserades in i en interventionsgrupp (76 barn från 48 familjer) och en kontrollgrupp (69 barn från 45 familjer). Mot slutet fanns 140 barn kvar efter att fem barn i kontrollgruppen hoppat av. Syftet med studien var att undersöka hur mjölkprodukter med mindre fett påverkar hälsomarkörer, kroppskomposition och näringsintag hos barn som regelbundet konsumerar mjölkprodukter.

I interventionsgruppen fick föräldrarna information från en dietist som påtalade värdet med mjölkprodukter och att det är bra att minska ner från feta till magra. De fick även en bok med exempel på hur mat och shopping kan underlättas och mer information. Kontrollgruppen fick istället råd om mindre tid framför dator och TV, screen time. Med andra ord helt andra hälsoråd men ändå lika mycket tid i kontakt med vårdpersonal.

Vid baseline, samt vid tre extra tillfällen registrerades kosten via 24-hour recall (läs mer om det här) och beräknades sedan av dietistforskarna för näringsanalys. Man gjorde även kroppsmätningar och tog blodprover som dels mätte en biomarkör för mjölkfettintag (fettsyran 15:0) men som även testade olika hälsorelaterade värden, LDL, HDL och triglycerider.

Resultat

Totalt fettintag och intag av mättat fett minskade i interventionsgruppen men inte i kontrollgruppen. Även nivåer av 15:0 var lägre i interventionsgrupp men inte kontrollgrupp. Det var heller ingen signifikant skillnad i konsumtion av mjölkprodukter totalt sett, bara dess fettinnehåll.

Vidare skilde sig inte heller kaloriinnehållet signifikant mellan grupperna. Interventionsgruppen åt nämligen extra mycket kolhydrater när de åt fettsnålare. De fick dock i sig lite mer kalcium och magnesium än kontrollgrupp.

Slutligen sågs inga skillnader mellan grupperna för varken BMI-påverkan eller midjemått. HDL, TG och totalkolesterol skilde sig inte statistiskt signifikant åt efter 24 månader och inte heller LDL efter 12 månader. Dock sågs en statistiskt signifikant skillnad för lite mindre LDL hos interventionsgruppen efter 24 månader. Den skillnaden hade ett p-värde på 0,04 vilket dessutom är precis på gränsen vid signifikansnivån 0,05.

Min kommentarlättmjölk, mellanmjölk och standardmjölk. I den ordningen kan man väl direkt avgöra hur stor risken är för att barn blir tjocka, ju fetare mjölk desto fetare barn väl? Nej så enkelt är det naturligtvis inte och det stärks även av dessa studieresultat.

Ja kan ju inte direkt påstå att jag är chockad. Minskar folk på fettet tror jag med tiden att de kommer ersätta det med mer kolhydrater, kanske särskilt barn som äter efter aptit och inte medvetet håller igen? Det var dessutom stora konfidensintervall så det antyder att folk reagerar olika på olika typer av kostförändringar.

Att rikta fokus på tid framför dator och TV i kontrollgruppen kan kännas lite konstigt tycker jag. Det handlade ju inte om ökad fysisk aktivitet utan att helt enkelt göra annat, som att rita eller spela spel. Men det kan ju ha varit ett sätt att försöka hålla variabler konstanta men samtidigt erbjuda konsultationstid med professionella eftersom det i sig är en faktor som är viktig för compliance. Om då den gruppen inte får träffa någon alls är det svårt att utvärdera själva interventionen i sig utan att veta om stödet från den professionella är det som avgör.

Om man då, som jag, inte tror att mättat fett är dåligt och verkligen inte ser en fettsnålarare kost med mer kolhydrater som en bättre kost på något vis så är ju inte direkt resultaten mycket att hänga i julgranen. Vi vet dock inte specifika livsmedelsval i den här studien så det kan ju eventuellt vara så att barnens konsumtion av grönsaker och rotfrukter ökat något och samtidigt har det kanske blivit mindre glass när man minskat på feta mejeriprodukter? Det vet vi inte. Vidare kan vi inte dra slutsatsen att just kolhydrater alltid ersätter ett lägre fettintag. På befolkningsnivå är det oftare så och proteinnivåen varierar inte så kraftigt som kolhydrater och fett som ju är de primära energikällorna. Men faktum kvarstår att vissa äter mer protein om de sänker fettintaget och det skulle ju i vissa fall kunna vara något positivt.

Här har forskarna grundhypotesen om att lägre LDL-kolesterol är något bra och att mättat fett är något dåligt och då kan ju positiva konklusioner göras i alla fall. För egen del tycker jag snarare att kompensationen av energiintag är det intressanta fyndet. Angående mättat fett och mjölkfett så har American Journal of CLinical Nutrition dessutom publicerat en meta-analys av prospektiva kohortstudier för att se kopplingen mellan mjölkfettintag och olika typer av hjärt- kärlsjukdom och total dödlighet (2). 17 studier inkluderades och inga associationer för totalt mjölkintag eller mjölkfett kunde ses för de olika hjärt- kärlsjukdomarna eller total dödlighet. Mjölkintag visade dessutom en viss trend mot ett omvänt samband för att dö i CVD. Vidare publicerade samma tidskrift 2010 ytterligare en meta-analys av prospektiva kohortstudier som tittade på mättat fett i stort och sambandet med hjärt- kärlsjukdom (3). Den har jag nämnt vid flera tillfällen i mina andra texter men den kan nämnas även här. Inte heller där kunde man se några riskökningar som kunde tillskriva mättat fett som oberoende riskfaktor. 2008 publicerades en meta-analys av observationsstudier som undersökte mjölkkonsumtion och överlevnad hos de som faktiskt hade en metabol sjukdom redan (4). Överlag förefaller det som att individer med regelbundet intag av mjölkprodukter, både med mer eller mindre fett, överlever bättre. I vissa studier såg man dock ökad förekomst i sjukdomarna med mer fett men som vi vet, och som forskarna även diskuterar i studien, så kan dessa personer vara biased eftersom man medvetet skurit ner på det som en del i ett allmänt hälsosammare liv.  Om det är kausala samband kan vi naturligtvis inte säga, men sammantaget tycker jag mer pekar på att man inte behöver avråda från mjölkfettkonsumtion.

Slutord

De som påstår att barn ska äta fettsnålare för att inte bli feta fick ju nu ännu svårare att hålla fast vid det påståendet. Och de som istället hävdar att minskning av fett leder till ökning av annat fick mer vatten på kvarnen. Angående LCHF-debatten vill jag även nämna att den här studien inte heller visar att lättprodukterna gjorde barnen fetare. Det är ju nämligen inte något ovanligt påstående från den änden heller. Amerikaners överviktsproblematik beskylls landets alla lowfatprodukter och det är det låga fettintaget som gör folk feta enligt många. En i mina ögon förenklad bild åt andra hållet. Nu tycker jag aldrig att fettsnåla produkter någonsin ska rekommenderas till barn men jag vill ändå nämna att det inte är svart eller vitt varken åt ena eller andra hållet.

Debatten om skolbarnens mjölk och smörgåsfett lär fortsätta och i ljuset av den debatten är ju det här en intressant studie. Jag tycker själv just mjölkfrågan är lite löjlig och verkar mest handla om prestige mellan vuxna. Jag minns att jag gillade röd mjölk bäst när jag var liten men att jag gick ifrån det mer när jag blev lite äldre. Nu tycker jag återigen att de fetare mjölkprodukterna är godast men jag känner folk som i princip blir illamående av fullfet mjölk. Samma sak var det när vi var små. Jag har dock alltid i hela livet hört att fett är farligt, särskilt allt fett från djur (med undantag för fisk) så det kan ju ha påverkat. Som måltidsdryck tycker jag att man skall rekommendera vatten, oavsett om ”kostreligionen” kallas för SNR eller LCHF.

Kort om margarin

Margarin ser jag själv mest som smörets onda tvilling, sämre i matlagningen, sämre smak, ja helt enkelt en sämre produkt som man kanske får välja som sista utväg om man är vegan eller mjölkproteinallergiker. Att den är standardrekommendation är för mig ett mysterium och då har jag ändå inte låtit mig övertygas av de mest margarinfientliga personerna jag diskuterat med på forum och bloggar. Jag ser det som sagt bara som ett livsmedel av riktigt riktigt låg kvalitet vars hälsoeffekter inte är kända varken vad gäller risker eller fördelar. Så i jämförelse med smör och Bregott ser jag det som en fråga om något vars effekter vi inte känner till alls och något som dagens vetenskap mer och mer inte verkar kunna påvisa de negativa aspekter som det tillskrivits sedan 70-talet ungefär.

Förhoppningsvis lär vi oss mer om både mjölkfettets och margariners hälsoeffekter och fettets kontra kolhydraternas roll för viktreglering och metabola effekter i takt med att åren passerar och forskningen fortskrider.

/Nicklas

1. Hendrie GA, Golley RK. Changing from regular-fat to low-fat dairy foods reduces saturated fat intake but not energy intake in 4-13-y-old children. Am J Clin Nutr. 2011 May;93(5):1117-1127.
2. Soedamah-Muthu SS et al. Milk and dairy consumption and incidence of cardiovascular diseases and all-cause mortality: dose-response meta-analysis of prospective cohort studies. Am J Clin Nutr. 2011 Jan;93(1):158-71.
3. Siri-Tarino PW et al. Meta-analysis of prospective cohort studies evaluating the association of saturated fat with cardiovascular disease. Am J Clin Nutr. 2010 Mar;91(3):535-46.
4. Elwood PC et al. The survival advantage of milk and dairy consumption: an overview of evidence from cohort studies of vascular diseases, diabetes and cancer. J Am Coll Nutr. 2008 Dec;27(6):723S-34S.

8 thoughts on “Mindre fett i barnens mjölk men lika mycket kcal ändå

  1. Intressant läsning, Nicklas.
    Som kuriosa kan tilläggas att kalorisk kompensation ibland lyckas uppmätas just hos barn, men inte lika självklart hos vuxna. Vad det beror på kan man så klart diskutera – allt från vuxnas medvetenhet att äta under observation till en eventuell hedonisk inverkan via biokemisk reglering.
    I denna studie verkar det som om barnen faktiskt kompenserade, vilket är mycket spännande.

    Ett inlägg i debatten om huruvida vi ska eller inte ska dricka lätt- och mellanmjölk istället för standardmjölk eller ”gammaldags” mjölk är ju den nuvarande berikningsprincipen av mjölk med D-vitamin. Mjölk med högre fetthalt än 1.5% berikas ju inte, vilket kan vara en viktig aspekt att ta hänsyn till vare sig man är för eller emot lättprodukter. Även margarin och matfettsblandningar, till exempel Bregott, är D-vitaminberikade, vilket smör inte är.

    Som nutritionist skulle jag sedan gärna se en D-vitaminberikning av andra mejeriprodukter också, men det är en annan diskussion.

    Hälsningar
    Anki

      (Citera kommentar)

  2. Anki Sundin: allt från vuxnas medvetenhet att äta under observation

    Hallå Anki!
    Om man ökar eller minskar på kalorierna i smyg sker ingen ordentlig kompensation. De som får extra kaloririk mat överäter och de som får kalorisnål mat går ner i vikt. Detta gäller i alla fall under de första veckorna. Det talar emot att det skulle vara någon slags medveten reglering från deltagarna. Visst kan det säkert bidra i en del studier men att det skulle vara den viktigaste orsaken till effekten känns väldigt osannolikt.

      (Citera kommentar)

  3. Sker samma kompensation om man drar ned på kolhydratintaget?

    För en medveten vuxen människa som vill gå ner i vikt kan det fortfarande vara en bra idé att äta/dricka mindre fett, eller?

    Alla barn kanske inte håller med men personligen väljer jag ju lätt ett glas lättmjölk + lite godis framför ett glas röd mjölk.

      (Citera kommentar)

  4. Kompensationen sker som sagt sällan hos vuxna, oavsett om man tar bort kolhydrater eller fett. Så plockar du bort kalorier utan att folk är medvetna om det så äter dem mindre kalorier. Hos barn tror jag inte man studerat det. Men hungern är fint inställd hos de flesta och mängden kalorier vi stoppar i oss varje vecka är ganska konstant så troligen kommer det en kompensation där med. Om det inte hänt hos barn så skulle det ju rent av vara hämmande för barnens hälsa och tillväxt om det nu inte varit så att de varit överviktiga från början.

    Enligt mitt sett att se på det finns det väldigt sällan någon orsak att stoppa i sig kalorier som inte bidrar med någon näring. Då är det bättre att ta ett glass lättmjölk och sen äta något annat som ger mer näring än att bara dricka standardmjölk (i skåne är röd mjölk=lättmjölk, så du kan inte skriva röd ;))

    Tittar vi på dina alternativ så är ju dock standardmjölk bättre än lättmjölk + godis. Godis tillför ju saker som inte är bra medan standardmjölken mest tillför neutrala kalorier. Sen kan ju kosten bli bra ändå trots lite godis men att försöka hitta sätt att dra ner på kalorierna för att sen fylla på med godis är ingen höjdare…

      (Citera kommentar)

  5. I ovanstående studie så var det kanppast så att de åt mer kolhydrater pga byte till lättprodukter. Kolhydratintaget var precis lika stort (i gram, vilket gör E% ca 1,4% högre, men det är mycket lite). Skillnaden uppstod pga av att kontrollgruppen sänkte sitt kolhydratintag vid sista mätningen.

    Man kan även diskutera upplägget lite mer och vad det hade för inverkan att man gav kontrollgruppen råd om minskad screen time (en faktor som påverkar hälsan)och hur detta förändrade deras vanor. Vad betydde det att kontrollgruppen redan från början hade ett högre fettintag? Analysmetoden kompenserar lite för detta genom att justera för baseline, men det är inte helt självklart att problemen försvinner när man jämställer två olika nivåer. Ett annat problem är att det rapporterade energiintaget sjömk under intervensionen (ganska mycket) samtidigt som barnen växte både på längden och blev tyngre. Det stämmer helt enkelt inte. Att anta att underrappotereringe var lika stor i båda grupperna är inte självklart eftersom den ena gruppen hade en kostintervension. Hade kanske energijusterade värden varit bättre?
    Som det är nu jämför man två olika intervensioner.

    Man kan också fråga sig hur hög följsamhet det var i studen eftersom fettsyra markören inte visade så stor skillnad. Den skillnad i mättat fett som man kanske fick hade studien inte riktig styrka för så att man trots allt fick en skillnad i LDL visar på att även små förändringar kan spela roll. Det fanns dessutom en liten trend mot att HDL förbättrades vilket man kanske inte hade förväntat sig. LDL är trots allt en oberoende riskfaktor oavsett, så att bara bortfärda dessa skillnader är inte helt självklart. Här kommer även diskussionen om alternativa fetter in, dvs förändringen i fettkvalite, eftersom valet av bättre oljor och margariner som ett sänkt intag av mättat fett kan innebära gör ju att man kan byta SFA mot rätt mängd och balanserad PUFA, vilket minskar risken för hjärtkärlsjukdom, något som är speciellt tydligt i studier där också kolesterolvärdet sänkts. Även om smör kanske inte är sämre än radom skräpkolhydrater så finns det trots allt en mängd bättre alternativ. Smak- och bakegenskaper är en separat diskussion. Det saknas verkligen inte forskning på olika utbyte av matfettsblandningar och utifrån den forskningen finns det alltid ett bättre eller minst lika bra alternativ som smör. Att hänvisa till okända hälsorisker är inget riktigt argument.

    Att det inte blev några signifikanta skillnader i zBMI var kanske inte så konstigt med tanke på stydiens styrka och att barn som sagt kompenserar bättre än vuxna (i allmänhet). Trenden var att intevensionsgruppen var något smalare, det var i alla fall inte tvärt om.

    De näringsmässiga aspekterna som Anki tog upp tycker även jag är något att fundera över. Mer kalcium, magnesium och i sverige ca 1,6 ug mer vit-D, är inte helt obetydliga.

    Syftet med mitt inlägg är att balansera diskussionen lite och jag har egentligen inte någon starkare åsikt om vilken mjölk eller smörgåsfett man skall erbjuda i skolorna. Jag lutar nog åt att behålla valfrihet om det är möjligt.

      (Citera kommentar)

  6. Ola Wallengren:
    Syftet med mitt inlägg är att balansera diskussionen lite och jag har egentligen inte någon starkare åsikt om vilken mjölk eller smörgåsfett man skall erbjuda i skolorna. Jag lutar nog åt att behålla valfrihet om det är möjligt.

    Mindre valfrihet i samhället! Varför finns det överhuvudtaget mjölk med olika fetthalter om forkningen inte kan visa att det gör någon skillnad? (Okej för att de smakar lite olika, men vad man gillar är ju mest en vanesak.) Varför tvingas jag välja värdelösa saker som vilket försäkringsbolag jag ska ha? Varför finns det i många branscher en massa olika företag som gör exakt samma sak?

      (Citera kommentar)

  7. Ingen ironi. Jag gillar att välja vilken musik jag ska lyssna på och hur mina kläder ska se ut. Men seriöst, att välja saker som mobiloperatör/abbonnemang. Kan man inte bara få ringa/smsa/surfa och sen betala vad det verkligen kostar?

      (Citera kommentar)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *