Meta-analys på lågkolhydratkost och hjärt och kärlsjukdom

Det här är nog den nyaste studien jag någonsin lagt upp här på bloggen. Den här publicerades online för mindre än ett dygn sen. Det är en meta-analys där man tittat på effekten av lågkolhydratkost på riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom. Man har inte jämfört lågkolhydratkost med något i den här studien. Det enda man har gjort är att man har tittat på vad som händer när man rekommenderar någon lågkolhydratkost.

Obes Rev. 2012 Aug 21. doi: 10.1111/j.1467-789X.2012.01021.x.
Systematic review and meta-analysis of clinical trials of the effects of low carbohydrate diets on cardiovascular risk factors.
Santos FL, Esteves SS, da Costa Pereira A, Yancy WS, Nunes JP.

A systematic review and meta-analysis were carried out to study the effects of low-carbohydrate diet (LCD) on weight loss and cardiovascular risk factors (search performed on PubMed, Cochrane Central Register of Controlled Trials and Scopus databases). A total of 23 reports, corresponding to 17 clinical investigations, were identified as meeting the pre-specified criteria. Meta-analysis carried out on data obtained in 1,141 obese patients, showed the LCD to be associated with significant decreases in body weight (-7.04 kg [95% CI -7.20/-6.88]), body mass index (-2.09 kg m(-2) [95% CI -2.15/-2.04]), abdominal circumference (-5.74 cm [95% CI -6.07/-5.41]), systolic blood pressure (-4.81 mm Hg [95% CI -5.33/-4.29]), diastolic blood pressure (-3.10 mm Hg [95% CI -3.45/-2.74]), plasma triglycerides (-29.71 mg dL(-1) [95% CI -31.99/-27.44]), fasting plasma glucose (-1.05 mg dL(-1) [95% CI -1.67/-0.44]), glycated haemoglobin (-0.21% [95% CI -0.24/-0.18]), plasma insulin (-2.24 micro IU mL(-1) [95% CI -2.65/-1.82]) and plasma C-reactive protein, as well as an increase in high-density lipoprotein cholesterol (1.73 mg dL(-1) [95%CI 1.44/2.01]). Low-density lipoprotein cholesterol and creatinine did not change significantly, whereas limited data exist concerning plasma uric acid. LCD was shown to have favourable effects on body weight and major cardiovascular risk factors; however the effects on long-term health are unknown.

Det här resultatet går i princip att summera med att om du rekommenderar överviktiga och metabolt sjuka personer att börja äta lågkolhydratkost kommer de att förbättrar i princip allting utom LDL och kreatinin. Om det sen är bättre eller sämre än att rekommendera något annat får vi inte veta av den här studien men om det finns någon som vägrar rekommendera lågkolhydratkost för att det skulle vara farligt så står ju den personen verkligen på osäker mark rent vetenskapligt.

Men som du ser har man lagt till med den klassiska meningen ”the effects on long-term health are unknown” 🙂 Det här är visserligen sant men att man fortsätter slänga ur sig den här frasen i mer eller mindre alla artiklar av den här typen ser jag mest som att de som skriver artikeln inte vill trampa någon av de som vägrar erkänna att det kan finnas nytta med lågkolhydratkost på tårna . Att döma av uttalande i pressen finns det nämligen en del högutbildade människor som tillhör den kategorin.

Övrigt som kan vara intressant från meta-analysen var att man endast inkluderade studier med minst 100 deltagare. Studierna skulle pågå i minst tre månader. När forskarna skriver om vilka studier som de valt att inkludera eller exkludera skriver man följande om en viss studie som jag och kostdoktorn diskuterat en del här, Kostdoktorn har svårt med hur man tolkar studier…:

The study by Due et al. (48), although cited in a previous meta-analysis (14), was actually on the effects of a high-protein diet (with carbohydrate 45.1 to 48.9% of energy intake) and was not included in the present analysis.

Den tidigare meta-analysen de pratar om (Hession et al) är den som Kostdoktorn har hyllat hur många gånger som helst på sin blogg och i pressen. Den studie de pratar om (Due et al.) är studien som inkluderades i den studien trots att den alltså inte undersökt lågkolhydratkost utan högprotein mot lågprotein. Forskarna till den här studien såg alltså precis samma uppenbara fel i den tidigare meta-analysen som jag och flera andra påpekat för Kostdoktorn många gånger. För övrigt har Hession et al. också inkluderat samma data två gånger om i den meta-analys. En rent ut sagt slarvig och dåligt utförd studie med andra ord. Men bryr man sig inte om utförande och kvalité utan nöjer sig med att resultatet passar det man vill tro så antar jag att man kan hylla den ändå.

8 thoughts on “Meta-analys på lågkolhydratkost och hjärt och kärlsjukdom

  1. Jaha,det är väl inte särskilt förvånande då folket i studierna började äta bättre och mindre?

  2. Beholder:
    Jaha,det är väl inte särskilt förvånande då folket i studierna började äta bättre och mindre?

    Inte det minsta förvånande tycker jag. Jag ser som sagt mest den här studien som ett bra motargument för de som fortfarande är emot att rekommendera lågkolhydratkost.

  3. Frågan är om man kan gå så långt som att säga att man BORDE rekommendera LCD för överviktiga och metabolt sjuka?
    Någon borde ju kunna räkna ut de minskade(?) kostnaderna för samhället med hjälp av resultaten ovan.

  4. Shrinkin David:
    Frågan är om man kan gå så långt som att säga att man BORDE rekommendera LCD för överviktiga och metabolt sjuka?
    Någon borde ju kunna räkna ut de minskade(?) kostnaderna för samhället med hjälp av resultaten ovan.

    Jag tycker definitivt att det ska finnas med som ett alternativ. Men resultaten ovan är inte alls lika imponerande om man skulle jämfört med något annat. Nu har man ju bara jämfört med deras utgångsvärden.

    Tills det finns något upplägg som verkligen visat sig fungera bättre för att lägga om livsstil tycker jag att vi ska lämna över det till dietister att själva avgöra vilken kost som troligen passar en individ bäst.

  5. Behandlande sjukvårdspersonal är i princip skyldig att informera om behandlingsalternativen och patienten får sedan avgöra. Detta sker vanligtvis (eller borde i alla fall göra det) i dialog.
    Däremot är det väldigt sällan som behandlingsalternativen är två fördefinierade koster, tex LCHF- eller LF-diet, det beror på grundproblemet.

  6. Ola Wallengren:
    Behandlande sjukvårdspersonal är i princip skyldig att informera om behandlingsalternativen och patienten får sedan avgöra. Detta sker vanligtvis (eller borde i alla fall göra det) i dialog…

    Frågan är hur ofta det faktiskt är så.
    Några av mina kompisar(sant), samt diverse blogg-inlägg (kanske sant), visar att man inte får LCD som alternativ, utan tom avråds från detta. Kanske dock börjar bli bättre. Inte minst pga av utmärkta bloggar som denna som sprider kunskap om nya rön.

  7. Det här kanske inte hör hemma här men jag förstår inte vad som är så svårt egentligen. Jag har ingen speciell utbildning inom kost men jag tänker ändå att det borde vara enligt följande:

    En överviktig person bör äta fett och protein då det är viktiga byggstenar samt dra ner på kolhydraterna då de bör använda sig av sin befintliga energi från fett tills de når en ”bra” vikt.

    En person som inte är överviktig bör äta fett och protein då de är viktiga byggstenar och när man har fått tillräckligt av det så kan man fylla på med de kolhydrater man känner sig behöva.

    Det som känns fel är att många som tränar bygger sin kost på kolhydrater och protein, vilket innebär att man tar bort en av kroppens viktigaste byggstenar.

    Jag tycker att alla människor i princip borde utgå från att äta lika mycket fett och proteiner men sedan sedan fylla på med det kroppen behöver.

    Ska jag träna lågintensivt så kan jag utöver min ”grundmat” fylla på med fett då det inte krävs några mängder kolhydrater för det och ska jag träna höginsentivt så fyller jag på med den mängd kolhydrater som krävs för den insatsen.

    Rätta mig gärna om jag har fel.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *