Socker ger lätt viktuppgång, sötningsmedel gör det inte

Socker ger viktuppgång, sötningsmedel gör det inte

För nästan precis två år sen skrev jag om en studie från Danmark där man undersökt effekten av att dricka 1 liter Läsk, lightläsk, mjölk eller vatten under 6 månader. I den studien kom läsken ut som en överlägsen förlorare. Gruppen som drack läsk fick mer fett kring buken och de lagrade dessutom in mer fett i levern vilket är en plats där du generellt sett verkligen inte vill lagra in fett. För mycket inlagrat fett kring buken och levern tror man är en av de starkaste bidragande orsakerna till dålig insulinkänslighet och högt blodsocker.

Hos gruppen som däremot drack lightläsk såg man inga negativa effekter på varken fettmassa eller andra hälsomarkörer. Detta är ett resultat som visats i flera studier på aspartam eller dryck sötad med aspartam samt acesulfam K. Det finns helt enkelt inga studier som visat att de har någon påverkan på vikten även när de dricks av människor som lever fritt. Alltså inga belägg för att det ökar hunger, sötsug eller något liknande (mer läsning Missa skogen för alla träd – sötningsmedel och vikten).

Här under har du resultatet i grafisk form från studien där deltagarna fick dricka 1 liter läsk, mjölk, lightläsk eller vatten extra varje dag.

Ökad mängd visceralt fett och ökad mängd inlagrat fett i levern sågs endast i Coca-Colagruppen
Ökad mängd visceralt fett  – alltså fett kring organen i buken – och ökad mängd hepatiskt fett – inlagrat fett i levern – sågs endast i gruppen som fick sockersötad Coca-Cola. Mjölkgruppen fick en liten positiv förändring av mängden visceralt fett medan resultatet för Coca-Cola light och vatten var neutrala.

Orsaken till att jag tar upp det här igen är för att det för några dagar sen publicerades ännu en studie från Danmark där man använt sig av socker eller sötningsmedel för att se hur de påverkar människor och deras hälsa (1). Det som skiljer den här studien från den förra är dock att man använt sig av flera olika typer av produkter med socker alternativt sötningsmedel istället för bara läsk.

En stor mängd socker eller en stor mängd sötningsmedel

I den här studien var målet att jämföra effekten av produkter med tillsatt socker mot effekten från produkter där man istället adderat sötma med hjälp av sötningsmedel. Det man var intresserad av mer specifikt var hur mer av den här maten påverkade deltagarnas matintag generellt sett och hur mer av maten skulle påverka deras vikt.

För att testa detta så använde man sig av två grupper. I varje grupp adderade man 21 personer som alla var överviktiga men inte feta. Deras BMI låg alltså mellan 25 och 30. De här deltagarna blev sen tilldelade en bestämd mängd ”mat” som alltså antingen innehöll tillsatt socker eller sötningsmedel.

Målet med sockerintaget var att deltagarna skulle äta minst 2 gram tillsatt socker per kilo kroppsvikt och dag. En person som vägde 80 kg skulle alltså äta minst 160 gram tillsatt socker per dag. Detta motsvarar drygt 600 kcal vilket motsvarade ungefär 23 procent av det totala kaloriintaget för deltagarna som vägde 80 kg. Vi snackar alltså om ett ganska rejält sockerintag. Om vi tar Riksmaten 2010-2011 som jämförelse så motsvarar 23 energiprocent de värsta sockerälskarna i Sverige. Medelintaget av socker ligger omkring 10 energiprocent så 23 procent är verkligen högt och allmänt ansett som vida överskridande den gräns som anses vara hälsosam. Nog för att forskare tvistar om sockrets farlighet men de som anser att 23 energiprocent tillsatt socker är oproblematiskt är ytterst få.

Gruppen som fick sötningsmedel istället för socker fick äta samma mängd mat och dryck som gruppen som fick socker. Det var en viss variation på typen av mat som deltagarna åt och det var därför också en variation på vilka sötningsmedel som dessa deltagare fick i sig. Till sista hamnade fördelningen mellan olika sötningsmedel ungefär så här:

  • 54% aspartam
  • 22% acesulfam K
  • 23% cyclamat
  • 1% sackarin

Deltagarna fick som sagt både mat och dryck i den här studien och i slutänden blev det så att 70 procent av sockret kom från läsk (Coca Cola, Fanta och Sprite) samt smaksatt kolsyrefria drycker och 30 procent av sockret kom från mat. Det som deltagarna fick äta var glass, fruktkompott, smaksatt yoghurt och marmelad. Forskarna i studien skriver att de ansträngde sig ordentligt för att hitta produkter som fanns både med socker och sötningsmedel och som var lika i smak. Innan studien började fick deltagarna också välja bort de produkter som de inte tyckte smakade bra. Detta gjorde man för att öka chanserna för att deltagarna skulle följa direktiven.

Alla etiketter och liknande plockades bort från produkterna innan man gav dem till deltagarna. Deltagarna blev instruerade innan studien att de var med i en undersökning där man skulle testa olika nya produkter med sötningsmedel. De visste alltså inte studiens verkliga syfte och de visste inte om de fick en produkt med socker eller sötningsmedel. Inte heller visste de mängden socker i den produkt de fick.

Förutom den maten som deltagarna fick av forskarna blev de uppmuntrade att äta som vanligt när de upplevde hunger. Hela den här försöksperioden pågick i 10 veckor. Detta är en ganska kort tid för att man ska kunna se några effekter tycker jag och man berättar inte varför man valde just 10 veckor.

Resultat – Socker gav ökad fettmassa, sötningsmedel ingenting

Föga överraskande så ökade gruppen som gavs en massa produkter med socker sitt totala sockerintag. Från att i studiens början uppgett ett sockerintag motsvarande 11 energiprocent så ökade deras intag av socker till hela 27 energiprocent. På grund av den här ökningen så minskade deras intag av i princip allting annat. Deras totala kaloriintag ökade dock under studietiden.

Hos gruppen som fick sötningsmedel såg man egentligen inte några större förändringar i sitt energiintag sett till fördelningen kolhydrater, fett och protein. Deras sockerintag förblev också på ungefär samma nivå som tidigare även om den faktiskt minskade något. Här under kan du se fördelningen mellan kolhydrater (utan socker), socker, fett, protein och alkohol hos deltagarna i de två grupperna i den här studien.

Effekten av att börja äta produkter med mycket socker eller mycket sötningsmedel
Effekten av att börja äta produkter med mycket socker eller mycket sötningsmedel på det totala energiintaget och förhållandet mellan de olika energigivarna

Som du kan se skedde det bara en markant förändring i intag hos gruppen som fick produkter med extra socker. Det här är extra anmärkningsvärt då gruppen som fick sötningsmedel inte fick kalorifria produkter rakt igenom. Glassen med sötningsmedel innehåller till exempel ändå en del socker samtidigt som det också ger fett och protein.

Ökningen i kaloriintag för gruppen som fick produkter med socker gav givetvis också en effekt på vikten. Här under kan du se viktkurvorna för de två grupperna under studiens gång.

Förändring i vikt och fettmassa hos deltagarna som fick äta mer socker eller mer sötningsmedel
Förändring i vikt och fettmassa hos deltagarna som fick äta mer socker och deltagarna som fick äta mer sötningsmedel.

Som du kan se är trenden väldigt tydligt här också. Gruppen som stoppade i sig produkter med socker gick upp i vikt medan gruppen som fick produkter med sötningsmedel om något faktiskt gick ner lite i vikt. I faktiska siffror så gick sockergruppen upp 1,6 kg på 10 veckor medan gruppen som fick sötningsmedel gick ner 1 kg. Tittar man på fettmassan så fick sockergruppen upp 1,3 kg i fett medan sötningsmedelsgruppen gick ner 0,3 kg i fett.

Det var alltså hela 0,7 kg av viktnedgången i sötningsmedelsgruppen som var fettfri massa vilket är anmärkningsvärt. Samtidigt så var det ju överviktiga personer som inte förändrade sin kost utan bara adderade sämre mat till sin befintliga kost så att resultatet där är dåligt. En stor del av de där 0,7 kg var troligen också glykogen och vätska.

Andra hälsomarkörer

Förutom energiintag och eventuella förändringar i matintag så mätte man givetvis även en rad andra saker i den här studien. Här är några av dessa resultat:

Gruppen som fick socker fick högre blodtryck under studietiden medan gruppen som fick sötningsmedel istället sänkte sitt blodtryck. Den här effekten beror nog mest på förändringen i kroppsvikt men ett stort sockerintag kan i alla fall rent hypotetiskt höja blodtrycket något även om vikten inte förändras.

Deltagarna fick också berätta hur mätta de kände sig, hur god de tyckte maten var samt hur de mådde rent allmänt under studietiden. Det var ingen skillnad mellan grupperna. Det är lite anmärkningsvärt att gruppen som åt mycket socker inte kände sig mer mätta då de ju faktiskt stoppat i sig mer kalorier. Samtidigt är ju det här självrapportering som är utförd via frågeformulär ett par gånger under studietiden. Det är alltså inget värde som säger att de var lika mätta hela tiden under dessa 10 veckor.

Deltagarna fick också uppskatta hur mycket socker som de trodde att det hade funnits i maten de fått äta. Här såg man en skillnad mellan grupperna där sockergruppen angav att de trodde att deras produkter innehöll lite eller mellanmycket socker medan gruppen som fick sötningsmedel angav att de trodde att produkterna innehöll nästan inget socker.

Att grupperna verkade uppleva en skillnad mellan produkterna visar ju att blindningen inte fungerat perfekt i studien. Det är ju inte heller särskilt väntat då det är svårt att få produkter att smaka exakt likadant. Det här resultatet kan dock också vändas till en styrka för själva resultatet i studien. Gruppen som fick socker upplevde alltså att de åt en del socker och trots det så åt de alltså för mycket och gick upp i vikt. Det här visar ju väldigt väl det som jag har påpekat flera gånger om nu: Människor har generellt sett ingen koll alls på hur mycket mat de äter och tankar i stil med ”nu åt jag dålig mat så jag ska äta mindre sen” och ”nu åt jag dålig mat så jag ska träna lite extra sen” lurar bara en själv.

Människor vill gärna tro att de har koll, att de vet vad de stoppar i sig och att de har koll på hur mycket de äter över en dag eller en vecka men bevisen för att det verkligen inte är så är överväldigande.

Funderingar och slutsatser kring resultatet

Det finns en hel del värt att diskutera kring det här resultatet. För det första tycker jag att resultatet visar väldigt väl att sötningsmedel inte har någon betydande effekt på människors vikt. Mat med sötningsmedel är sällan bra mat i sig och inget jag tycker man ska äta regelbundet men den delen som är sötningsmedel är inget att vara rädd för. Det finns inga belägg alls för att den kommer bidra till att du går upp i vikt eller blir hungrig.

I den här studien såg man till och med en liten minskning i sockerintag hos sötningsmedelsgruppen. Det fanns alltså inga tendenser till något extra sötsug. Ett påstående som många annars slänger sig runt med som om det vore bevisad fakta. Det kan ju säkert vara så att en person som tycker mycket om söt smak upprätthåller sina preferenser för sött genom att konsumera sötningsmedel men det är inte samma sak som att sötningsmedlen i sig ökar ett sötsug.

Den andra delen kring resultatet som är intressant är resultatet för sockergruppen. Jag tycker faktiskt att det är lite tråkigt att man blandade in läsk och andra sockersötade drycker i den här studien då vi redan vet att dessa kan leda till viktuppgång. Nu fick deltagarna i sig hela 70 procent av sina sockerkalorierna från sockersötade drycker, i snitt blev det hela 1,3 liter läsk eller annan sockersötad dryck per dag. Så frågan är ju då om själva maten med socker i också bidragit till viktuppgången eller om den sockersötade drycken stod för allt? Och om den har gjort det, hur stor del stod då den för? De här frågorna går inte att svara på med hjälp av den här studien.

Summering – drick inte socker

Även om den här studien ämnade att studera mycket mer så tycker jag ändå att huvudbudskapet från den här studien är i linje med ett resultat som jag summerade i inlägget, Läsk – världens sämsta livsmedel?, nämligen att du inte ska dricka saker sötade med socker. Det finns flera möjliga förklaringar till varför men det är inte så viktigt som resultatet, vi människor är väldigt dåliga på att känna av och kompensera för kalorier i form av socker upplöst i någon form av vätska.

Annat värt att ta med sig från studien är att sötningsmedel inte verkar leda till någon form av kompensation där man blir sugen på mer sötsaker och äter mer socker från andra källor. Att läsk med sötningsmedel i form av aspartam och acesulfam K inte leder till övervikt när det kommer i form av läsk är som sagt ett resultat som tidigare studier också visat. Det som är nytt i den här studien är att man blandat typen av sötningsmedel lite mer och det hade inte någon negativ effekt det heller.

32 thoughts on “Socker ger lätt viktuppgång, sötningsmedel gör det inte

  1. Kanonbra resumé! Det är alltid gött när det görs studier på sådant som anses ”allmänt vedertaget”.

    (Dock tror jag du menar: ”nämligen att du inte ska dricka saker sötade med _socker_.” i näst sista stycken.)

  2. Micke:
    Hur är det med sukralos ?

    Hallå Micke!
    Det är skillnad på olika sötningsmedel så klart. Hur stor skillnad det är och om det är något värt att bry sig om är oklart. Jag skulle dock gissa på att det inte spelar någon roll.

  3. Jag har läst er förra artikel om detta så den här studien var också intressant, men inte så förvånande att den fick samma resultat.

    Vet ni någon större studie kring Stevia(glykosider)? Och då menar jag inte bara vad gäller ökat sötsug, insulinpåslag eller viktuppgång, utan hälsa generellt. Om ni känner till någon, kan ni länka till studien eller bara kort informera om resultatet? 🙂

  4. Hallå Thom!
    Stevia är i förhållande till i princip alla andra sötningsmedel väldigt dåligt studerat. Vad jag vet finns det inga långtidsstudier på människor där man tittat på vikten.

  5. oavsett innehållet på den länkade sidan så är kommentarerna helt underbara att läsa -”ropen skalla-fettkaffe till alla!

  6. Tjena!

    Undrar lite på din syn på pepsi max och cola zero? dricker du det själv? 🙂

  7. Rickard:
    Tjena!

    Undrar lite på din syn på pepsi max och cola zero?dricker du det själv? :)

    Det finns en hel del om lightläsk som Jacob skrivit både här och på TränaStyrka. Det mesta handlar om just aspartam. Sök så hittar du .

    /Nicklas

  8. Rickard: Undrar lite på din syn på pepsi max och cola zero? dricker du det själv? 🙂

    Jag dricker det då coh då. Står valet mellan de två blir det nog pepsi max. Står valet mellan någon av de två och de sockrade varianterna blir det alltid de med sötningsmedel. Får jag välja mjölk/vatten istället så tar jag dock vanligen det 🙂

  9. Stor respekt för dig. Låg respekt för studier som är sponsrade av stora företag med vinst intresse t ex Coca cola (producent av bl a light produkter med sötningsmedel) och danisco (producent av bla sötningsmedel). Denna inlägg har därav ovanligt låg påverkan på mitt liv, man kan t om så långt som att säga att jag för en gångs skull blev besviken eftersom jag har så hög respekt och förväntan på dig och dina inlägg.

    ”Supported by the Danish Research and Development Programme for Food Technology 1990–1994 and Danisco Sugar. Coca Cola (Nordic and Eurasia Divisions) generously provided soft drinks for the study.”

    Mvh
    Nicklas Redgård

  10. På vilket sätt menar du att påverkan av sötningsmedel eller socker i kosten påverkas av att studien delvis sponsrats av företag?
    Hur studien är genomförd beskrivs tydligt och resultaten blev vad de blev.
    Har du några vetenskapliga invändningar eller bortser du från resultaten bara för att de inte stödjer in egen personliga uppfattning?

  11. Nicklas Redgård:
    Stor respekt för dig. Låg respekt för studier som är sponsrade av stora företag med vinst intresse t ex Coca cola (producent av bl a light produkter med sötningsmedel)och danisco (producent av bla sötningsmedel).Denna inlägg har därav ovanligtlåg påverkan på mitt liv,man kan t om så långt som att säga att jag för en gångs skull blev besviken eftersom jag har så hög respekt och förväntan på dig och dina inlägg.

    ”Supported by the Danish Research and Development Programme for Food Technology 1990–1994 and Danisco Sugar. Coca Cola (Nordic and Eurasia Divisions) generously provided soft drinks for the study.”

    Mvh
    Nicklas Redgård

    Om du blir sjuk och behöver läkemedel, vägrar du då lita på läkemedlets effekt på grund av att läkemedelsföretaget finansierat forskningen? Att slentrianmässigt döma ut forskning på grund av hur den finansierats är rent trams. Låt oss leka med tanken att forskarna struntar i sin skyldighet att redovisa sina finansiärer: skulle du då döma ut forskningen utifrån rent vetenskapliga kriterier? Om inte, gör det inte nu heller.

    /Nicklas

  12. Jag har fått den artikeln länkad typ 10 ggr redan idag. Skriver ihop ett inlägg om någon dag. Förhoppningsvis imorgon men tveksamt om jag hittar tiden till det.

  13. Hej. Jag har en fråga angående sackaros. Så som jag har förstått det så är sackaros en förening mellan fruktos och glukos. Men samtidigt har jag förstått att sackaros är något man tillsätter i livsmedlen i efterhand. Detta gör mig lite förbryllad. I Fikon tex skulle det finnas både fruktos, glukos OCH sackaros. Kan du förklara hur det hela hänger ihop? Jag trodde tex att sackaros enbart var något man tillsätter i efterhand i olika produkter, och att det därför bland annat var betydligt sämre för kroppen än andra sockerarter.

  14. Céline:
    Hej. Jag har en fråga angående sackaros. Så som jag har förstått det så är sackaros en förening mellan fruktos och glukos. Men samtidigt har jag förstått att sackaros är något man tillsätter i livsmedlen i efterhand. Detta gör mig lite förbryllad. I Fikon tex skulle det finnas både fruktos, glukos OCH sackaros. Kan du förklara hur det hela hänger ihop? Jag trodde tex att sackaros enbart var något man tillsätter i efterhand i olika produkter, och att det därför bland annat var betydligt sämre för kroppen än andra sockerarter.

    Ja sackaros (även benämnt sukros) är en sockerart där en glukosmolekyl och en fruktosmolekyl är bundna till varandra. Denna finns i naturen – exempelvis i frukt. Det utvinns framför allt från sockerbetor och sockerrör när man raffinerar det. När det finns som en raffinera produkt tillsätts det i andra produkter (som del i livsmedel eller som sötning av exempelvis kaffe). Inga konstigheter. Glukos och fruktos – fritt från varandra – kan förekomma i ett livsmedel men då är det inte sackaros.

    /Nicklas

  15. Ok, då hänger jag med bättre. Dock ställer jag mig fortfarande frågan om det verkligen kan stämma att exempelvis fikon innehåller både sackaros, glukos och fruktos.
    För här kan du se vad jag menar: http://www7.slv.se/Naringssok/Naringsamnen.aspx#
    Där ser man att fikon (såväl färska som torkade) både har glukos och fruktos separat, men tydligen även bundet tillsammans. Och det undrar jag om det är möjligt.

  16. Céline:
    Ok, då hänger jag med bättre. Dock ställer jag mig fortfarande frågan om det verkligen kan stämma att exempelvis fikon innehåller både sackaros,glukos och fruktos.
    För här kan du se vad jag menar: http://www7.slv.se/Naringssok/Naringsamnen.aspx#
    Där ser man att fikon (såväl färska som torkade) både har glukos och fruktos separat, men tydligen även bundet tillsammans. Och det undrar jag om det är möjligt.

    Ja det var hela min poäng. Jag var kanske otydlig. Men sackaros är som sagt en sockerart. Det kan finnas fler sockerarter än en i ett livsmedel. Fruktos, glukos och sackaros. Även stärkelse såklart.

    /Nicklas

  17. Hej! Jag har farit omkring på internet ett tag och försökt förstå om honung är ett ”ok” sätt att smaksätta exempelvis te med eller inte. Räknas det som detta farliga det gör dig fet socker eller är det ok med en matsked socker i te’t? Jag dricker ingen läsk varken light eller vanlig, äter inget godis inget choklad. Äter en mandarin varannan dag, frysta hallon och blåbär till min frukost.

    Läste på måbras hemsida följande ”Honung är sött och gott – och kan också påverka fettförbränningen. Hemligheten är sockerarten palatinossom enligt studier påverkar energiförbrukningen så mycket att man minskar i vikt”

    Visserligen står det ”kan” påverka men jag litar inte riktigt på den hemsidan undrar ifall du kan hjälpa mig. De länkar inte till någon studie.. Jag är nöjd med min kropp men har en put mage som jag vill bli av med. Har inget hängande fett , drar jag in magen ser man konturer av muskler (jag dansar väldigt mycket det är min träning). Släpper jag dock ut magen har jag ett midje mått på ca 73 cm. Har läst om IBS magar och om FODMAP, på de hemsidor jag hittat står det att man ska undvika honung. Vet du något om det?
    Är SÅ tacksam för svar!

  18. Hej Laura!
    Socker är inte farligt i rimliga mängder. Problemet med socker är att många äter väldigt mycket av det och att det också lätt får dig att äta för mycket mat överlag. Sen om det är bra med socker eller inte i te’t så är svaret att det är bättre utan. Om det är bra, uselt, lite dåligt, inte så farligt osv. beror på hur mycket te det handlar om och allt annat du äter under dagen.

    Honung är överlag lite bättre än rent socker, ingen tvekan om det egentligen. Men om honung är bra eller inte beror som sagt på kontextet det med.

  19. Tack så mycket för svar!
    Passar på att fråga om du har eller om du kankse planetar att skriva ett inlägg om det här med Fodmap? Det har egentligen inte så mycket med träning att göra men tänkte bara kolla!

  20. Nicklas: Enkelt svar: Ne, de vill jag inte använda. och JA, de dömmer jag självklart ut. Om det inte det finns oberoende studier som kan replikera resultaten så köper jag verkligen inte det. Jag forskar själv och har vänner som arbetar som forskare inom läkemedelsbranschen hos stora internationella bolag som har huvudbolag i USA och storbrittanien som själva säger att resultat publiceras med hög nivå av bias och i enstaka fall har de inte genomförts alls. De resultat som inte talar för bolagets vinstintressen skrotas dessutom även om de håller hög kvalité och bidrar till världen. Forskning ska vara fri från bias annars är den värd väldigt lite. Punkt. Det är orsaken till varför EU ständigt drar in tillstånd till medicin som de efter många år i bruk endast hittar biverkningar men ingen nytta. Något som tyvärr inte rapporteras öppet pga vinstintressen. Viagra för kvinnor är en av få som uppmärksammades öppet (i USA) men såldes i miljonbelopp före oberoende studier bekräfta att läkemedelbolagets studier var rubbish. Det finns även flera exempel på detta som kostat liv bl a pga bias vid bruk av lorcainide i hjärtrytmia. I de fallen pga publication bias då studier faktiskt fanns som varande vid riskerna!! Som privatperson med medfödda autoimuna sjukdomar blev jag bombad med medicin före jag ens kunde gå trots att de var dåligt forskade på. och jag mådde bara sämre. När jag själv utbildade mig till forskare tog jag reda på hur allt fungerade, läste jag alla artiklar kring mitt tillstånd, mina mediciner, neurokemi, kost (långt ifrån din kostkunskapsnivå, men dock) och botade mig själv med kostförändringar utifrån fysiologikunskap, kost, djupdykning i studier, och lägga ihop 1+1. När oberoende studier (som sjukhusen gjorde på tusentals, bl a mig) gjordes på medicinerna blev även de medicinerna (som de gav mig i 10 år +) förbjudna i eu eftersom de var verkningslösa. Så nej, forskning köpt av företag med vinstintresse går ALDRIG att lita på.
    Även om forskarna skulle vara helt etiska utan tryck från företaget (vilket aldrig händer) och göra exceptionella studier så kan företaget (t ex Danisco) statistiskt sätt beställa 100 studier, slänga de 95% som visar dåligt resultat och stoltsera med de 5 som av slump visar resultat i daniscos favör. För du är förhoppningsvis inte så naiv att du tror att danisco tänker släppa alla studier de beställt som talar EMOT daniscos produkter?

    Nicklas

    Bifogad film: https://www.ted.com/talks/ben_goldacre_what_doctors_don_t_know_about_the_drugs_they_prescribe

    Nicklas: Om du blir sjuk och behöver läkemedel, vägrar du då lita på läkemedlets effekt på grund av att läkemedelsföretaget finansierat forskningen? Att slentrianmässigt döma ut forskning på grund av hur den finansierats är rent trams. Låt oss leka med tanken att forskarna struntar i sin skyldighet att redovisa sina finansiärer: skulle du då döma ut forskningen utifrån rent vetenskapliga kriterier? Om inte, gör det inte nu heller.

    /Nicklas

  21. Nicklas Redgård: Forskning ska vara fri från bias annars är den värd väldigt lite. Punkt.

    Det går inte att utföra forskning utan bias. Alla forskare har resultat som de hade föredragit framför andra. Det finns många exempel på forskningsfusk från forskare som inte haft något egen pengavinst eller liknande från resultatet. Bara det att forskare känner en press att bli publicerade och få uppmärksamhet gör att de pressas att producera resultat som ”sticker ut”.

    Allt annat du tar upp är problem som till viss del finns och som var väldigt vanliga förr. Men det är mycket som hänt sen dess och tex Ben Goldacres Alltrials är ett sådant exempel där flera tidskrifter redan ”finns med”. En betydande andel av studier som publiceras är också registrerade innan de genomförs vilket gör att det syns om de aldrig publiceras.

  22. Jacob Gudiol: Hallå Micke!
    Det är skillnad på olika sötningsmedel så klart. Hur stor skillnad det är och om det är något värt att bry sig om är oklart. Jag skulle dock gissa på att det inte spelar någon roll.

    Själv brukar jag applicera lite miljötänk också, och ur ett sånt perspektiv är ju sukralos ingen höjdare. Bättre med sötningsmedel som metaboliseras till mer nedbrytningsbara produkter.

  23. Bra att sockrets inverkan på kroppen studeras.
    Även de andra sätten att göra saker sötare behöver studeras utifrån många olika hälsoaspekter.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *