Exempel på bra råvaror och skitmatVäljer du mer från vänstersidan och minimalt från högersidan kommer du att må mycket bättre. Oavsett om du skulle äta precis lika många kalorier från de två sidorna.

Det finns få saker som jag är så trött på att läsa eller höra som påståendet att ”en kalori inte är en kalori”. Detta är i precis lika intelligent som att säga att 100 kilo inte är 100 kilo eller att 10 kilometer inte är 10 kilometer.
En kalori är nämligen ett mått på energi. För att vara mer precis så är en kalori precis den mängden energi som det krävs för att värma en kubikcentimeter vatten från 14,5 grader Celsius till 15,5 grader Celsius under det tryck som vi normalt lever under.

Normalt när man pratar om kalorier pratar man dock om kilokalorier och det förkortas kcal. Detta är då givetvis den energi som det krävs för att öka temperaturen på en liter vatten från 14,5 grader till 15,5 grader.

Så att säga att ”en kalori inte är en kalori” är tämligen korkat, eller i alla fall väldigt dåligt genomtänkt. De som säger det är oftast ute efter att skapa någon form av kontrovers och allt som oftast säljer de också en bok eller någon annan form av fantastisk produkt. Alternativt är personen som säger det bara en person som tror på allting som sägs av dessa ”försäljare” och därefter bara upprepar det som en papegoja.

En kalori har inte alltid samma effekt som en annan kalori

Det är dock inte bara de som försöker sälja något till dig som uttrycker sig felaktigt när det gäller kalorier. För precis lika vanligt som det är att höra folk säga att ”en kalori inte är en kalori” är det att du hör folk som säger varifrån du får dina kalorier inte spelar någon roll. I många fall uttrycks detta i form av påståendet ”en kalori är en kalori” men istället för att då endast syfta på energimängden, en kalori, så syftar personen på en väldig massa annat. Det är tyvärr helt enkelt många människor som använder påståendet ”en kalori är en kalori” för att försöka säga att alla kalorier har precis samma effekt på din kropp och din hälsa.

En vikt som är lätt att klara i marklyft är oftast alldeles för tung för att köra bicepscurls med.

Att säga att alla kalorier behandlas lika av kroppen är lika korkat som att tro att det är lika lätt att klara 100 kg i bicepscurl som att klara av att lyfta 100 kg i ett marklyft. Eller att det är lika jobbigt att sitta på en cykel för att ta sig 10 km istället för att göra samma 10 km i form av en bergsklättring. I båda dessa fall har du i slutändan antingen lyft de där 100 kilona eller så har du transporterat dig en sträcka på 10 km. Men själva ansträngningen och de resurser som krävts för att nå målet har varit väldigt skilda.

När det gäller att äta kalorier så är det en liknande process du behöver tänka på. Om du äter dina kalorier från en massa bra mat istället för skitmat så kommer det givetvis att påverka din kropp. Mängden energi som du får i dig kan vara den samma men mängden näring kommer att skilja sig. Hur maten absorberas och påverkar en rad olika hormon i din kropp kommer också att påverkas.

Det finns ingen orsak att välja en onödigt jobbig väg

Om vi ska återgå till liknelsen med att ta sig 10 km så kommer du att få mer och mer nedförsbacke allt eftersom du gör bättre matval och mer och mer uppförsbacke om du gör sämre matval. De allra flesta kan komma i väldigt bra form genom att helt enkelt träna väldigt hårt och sen nästan strunta i vad de äter. Men då krävs det ofta verkligen kontinuerlig och ansträngande träning flera timmar i veckan. För vissa går det lättare medan det för andra verkar näst inpå omöjligt med bara träning, i alla fall om utgångsläget är en dålig form med övervikt.
Ett annat sätt att nå en bra form är att du väljer att få i dig bra kalorier och sen tränar du flitigt. Du kommer dock inte alls att behöva träna lika hårt som när du åt sämre. I alla fall inte om målet bara är normalvikt och se bra ut i spegeln. Vill du komma länge än så får du anstränga dig oavsett 🙂

Det här är inte ett försök att förringa kalorierna i sig. Kalorier är fortfarande det som avgör om du går upp eller ner i vikt. Men det finns lätta och svårare sätt att uppnå ett kaloriunderskott och hur du går tillväga kommer också att påverka vad det sen är du tappar vid viktnedgången. Förhållandet mellan muskler och fett kan påverkas av typen av mat du äter och likaså kan var du lagrar in fett vid ett överskott påverkas av vad du äter.

Välj den lätta vägen – ät bra mat

Det är ingen som vet vad som är den optimala kosten men turligt nog är det inget som du behöver veta. Vi vet alla att kakor inte är bra, eller att du inte bör stoppa i dig en massa lösgodis, dricka läsk, äta chips eller stanna på någon av alla de där snabbmatsrestaurangerna som lockar med skitmat några gånger i veckan. Så börja med att strunta i att äta det där eller minska i alla fall på intaget rejält.

Sen efter det kan man satsa på flera grönsaker vilket nog är det enda som alla, oavsett vilken diet de förespråkar, är överens om att du borde äta mycket av. Och det finns givetvis en väldigt god orsak till det.
När du har nått det målet så minska på de tillsatta tomma kalorierna i maten. Tomma kalorier är i princip processat fett, processade kolhydrater eller rena sockerarter. Dessa varor innehåller i princip ingen näring och används dessutom flitigt i produkter som mer eller mindre är framtagna för att du ska äta så mycket så möjligt av produkterna. Det finns även processat protein som ibland tillsätts till mat så som gelatin vars aminosyrasammansättning är totalt värdelös.

Exempel på bra råvaror och skitmat
Väljer du mer från vänstersidan och minimalt från högersidan kommer du att må mycket bättre. Oavsett om du skulle äta precis lika många kalorier från de två sidorna.

När du nått det målet så har du kommit en lång bit på vägen skulle jag säga. Det finns en hel del till som kan vara värt att tänka på när man väljer mat men det är långt underordnat det jag tagit upp här. Väldigt enkelt brukar jag säga att man ska köpa råvaror, inte matvaror och att du ska undvika skitmat. Köp helt enkelt produkterna var för sig och laga sen din egen mat. Så länge det du lagar ihop inte baseras på socker, matolja, vetemjöl och andra raffinerade saker utan näring så blir det ett bra upplägg.

Summering – Varifrån du får dina kalorier spelar roll

Det finns lättare och svårare sätt att ta sig en bestämd sträcka
Det finns lättare och svårare sätt att ta sig en bestämd sträcka

Slutsatsen från detta inlägg blir att en kalori alltid är en kalori. Det är ett mått på energi och att säga emot det gör man bara om man inte riktigt förstår vad man pratar om. Alla de som säger att ”en kalori inte är en kalori” borde istället säga något i stil med ”alla kalorier du äter har inte samma inverkan på din kropp”. Detta är ju dock ett påstående som jag inte tror att någon person skulle ha några problem med att hålla med om och då blir det ju svårt att få uppmärksamhet.

Nu är det säkert många som som skulle vilja dra upp mina inlägg kring en metabol fördel. De inläggen handlar dock inte om denna frågan. Det jag har skrivit om där är i fall det finns någon betydande skillnad mellan att välja att äta mycket kolhydrater eller mycket fett när det gäller energiförbrukning och viktförändring. Inte om kvalitén på maten i sig kan påverka energiförbrukning, hunger osv.

Om du tyckte att det här var intressant läsning kan du läsa mycket mer om varför viss mat gör att du äter för mycket i min bok Skitmat – Vad det är, varför det gör dig fet och varför du fortsätter att äta det.

Uppskattade du den här artikeln?

Allt som jag skriver på den här sidan och mina sociala medier är gratis för alla, men tar så klart av min tid. Så om du uppskattar det jag gör så kan du stödja mig lite så jag kan lägga mer tid på att skriva och dela intressanta saker genom att bli medlem på min Patreon.

Glöm inte att också följa mig på Sociala medier. För närvarande är jag mest aktiv på Mastodon, Instagram. Facebook och Twitter.

201 svar på “En kalori är en kalori men…”
  1. En grej bara! 🙂 det ska nog stå 1 kubikcm, inte en kvadratcm, i början av inlägget 🙂

  2. Varför ligger bröd till höger? Jag har börjat att äta ca 300g vitt bröd (med tunt lager mini lätta) tillsammans med vassle och mjölk varje dag, då brödets makronitrienter är precis som jag vill ha det.

  3. Andreas:
    Vilken sida skulle du placera mjölk?

    Du kan inte placera in alla livsmedel i bra eller dåligt. Det är en förenkling som blir totalt felaktig. Så jag hade inte placerat mjölk på någon av sidorna.

  4. Jag förespråkar ingen diet men jag ställer mig tveksam till att dagens industriellt framtagna kött kan räknas som en bra råvara, den är ju i princip lika processad oavsett var man tar den ifrån. Så länge du inte jagar själv med primitiva redskap, men det kräver mycket energi. Många djur får ju i sig samma skit som vi och det blir ett ont kretslopp. Men oavsett om man äter animalier eller inte bör man ju undvika livsmedel från hö bild, helt klart. Det är hemskt vad vi ställer till det för oss själva.

  5. ”alla kalorier du äter har inte samma inverkan på kroppen” är väl ändå en konstig sak att säga? Vi äter ju inte kalorier, istället äter vi mat som tillför kalorier. Varenda kalori vi tillför systemet har såklart samma inverkan. Sen att maten i sig kanske påverkar systemet på olika sätt är en helt annan fråga. Kalori är ju, som bekant, bara ett mått på energi. Jämförelsen med lyftande och dylikt falerar då lyftande på olika nivåer av intensitet, eller att transportera sig på olika, påverkar mer än bara ren energiförbrukning.

  6. Chris: Jag förespråkar ingen diet men jag ställer mig tveksam till att dagens industriellt framtagna kött kan räknas som en bra råvara, den är ju i princip lika processad oavsett var man tar den ifrån.

    För rent kött som inte är processat till korv eller liknande finns det i princip bara positiva resultat för. Även epidemiologiskt finns det ju sällan något dåligt för kött även om rött kött då ibland kan sammankopplas med negativa saker.
    Det är mycket möjligt att frigående djur är nyttigare men det innebär inte att det andra inte kan vara bra ändå.
    Sen förstår jag inte alls varför man skulle behöva jaga med primitiva redskap? Blir köttet dåligt om du skjuter djuret istället för att slå ner det med en klubba?

  7. Intressant. Håller helt med om att en kalori är en kalori men att utgången är annorlunda beroende på vart den kommer ifrån.
    Vet ej om du läst det men såg en studie som tittade lite på det här för några år sedan (kom ej ihåg exakt vilken)
    Har i alla fall kvar resultaten och såhär såg det ut:
    1,000 cals. at 90% fat = weight loss of 0.9 lbs. per day
    1,000 cals. at 90% protein = weight loss of 0.6 lbs. per day
    1,000 cals. at 90% carbohydrate = weight gain of 0.24 lbs. per day
    Så olika källor av kalorier ger olika resultat.

  8. Marcus: Varenda kalori vi tillför systemet har såklart samma inverkan.

    Nej, det har de inte. En kalori från protein kan till exempel inte användas för vad som helst. Nästan 1/4 den energin går alltid till värme. En kalori från kolhydrater kan i sin tur inte direkt lagras som fett, den måste göras om till fett först och även där försvinner det energi.
    Så beroende på från vilka källor du får dina kalorier så kommer din kropp att vara tvungen att använda kalorierna på olika sätt. Så nej, alla kalorier har inte samma inverkan.
    Sen är ju delen du citerar en hänvisning till att om du äter 1500 kcal från godis kommer det att ge en väldigt annorlunda effekt på din kropp än 1500 kcal från grönsaker.

    Marcus: påverkar mer än bara ren energiförbrukning.

    Vilken valet av kost också gör. Så liknelsen passar bra.

  9. Alex: 1,000 cals. at 90% carbohydrate = weight gain of 0.24 lbs. per day

    Att 1000 kcal skulle ge viktuppgång är 100 procent skitsnack. Så det finns ingen studie som den.

  10. Jillian Michaels, känd från Biggest Loser, sa i Dr Oz program att man ska träna hårt i början för att få ner blodsockernivån i kroppen för att sedan kunna bränna fett. Är det då inte bättre att redan från början låta bli att tillföra kroppen produkter som höjer blodsockret? Och istället gå på fettförbränningen direkt!? Dvs utesluta de kalorier som kommer från framförallt snabba kolhydrater!

  11. Bly från kulorna om man skjuter, men det kanske finns kulor utan tungmetaller 🙂 Nej men det handlar ju slutligen om man tycker att det är värt djurens lidande. Det tycker inte jag. Jag skulle inte döda, och i så fall om jag var mycket tvungen skulle jag äta så mycket som möjligt på djuret och inte bara ”lyxdelarna” som vi gör idag, det är rent slöseri. Jag skulle helst vilja äta så mycket närproducerat som möjligt från växtriket, köper inte gärna äpplen från Argentina. Det handlar mycket om etik för mig. Sen menar jag lite mer långsiktigt, som du säger, men min uppfattning är att man bör dra ner på animaliska produkter och öka intag av grönsaker för hälsans skull. Det är en annan sak om man vill se snygg ut, det är lite mer kortsiktigt. Men mår man bra blir man snygg . Tack för ett vettigt inlägg hur som helst!

  12. Jacob Gudiol: Nej, det har de inte. En kalori från protein kan till exempel inte användas för vad som helst. Nästan 1/4 den energin går alltid till värme. En kalori från kolhydrater kan i sin tur inte direkt lagras som fett, den måste göras om till fett först och även där försvinner det energi.
    Så beroende på från vilka källor du får dina kalorier så kommer din kropp att vara tvungen att använda kalorierna på olika sätt. Så nej, alla kalorier har inte samma inverkan.
    Sen är ju delen du citerar en hänvisning till att om du äter 1500 kcal från godis kommer det att ge en väldigt annorlunda effekt på din kropp än 1500 kcal från grönsaker.
    Vilken valet av kost också gör. Så liknelsen passar bra.

    Ursäkta? Du blandar ihop korten.. *Självklart* är det så att hur vi får i oss kalorierna påverkar, och vilka metabola vägar de vandrar igenom blir olika beroende på varifrån vi får oss kalorierna. Men att från det gå till att påstå att det är skillnad på en kalori och en kalori är ju bara nonsense.
    Förutsatt att kalorin (dvs. mängden energi) används till samma sak så kommer du ju såklart inte att se någon skillnad. Men visstt, 1/4 av energin från protein går åt till värme. Det är väl ingen som har sagt emot. Men en kalori är fortfarande en kalori. Sen att 1/4 av den går åt till något är ju inte beroende på kalorin i sig utan på hur kroppen metaboliserar just proteinet.
    Det är ju inte kalorierna i sig som styr vad kroppen gör utan hur kalorierna är lagrade. Precis som du påpekar så kommer energi i protein att metaboliseras annorlunda än energi från glukos… Men faktum kvarstår att en kalori likförbannat är en kalori.
    Vad du kanske menar att skriva är att ”det blir olika effekt på kroppen beroende på hur vi får i oss kalorierna”.. men istället väljer du ”alla kalorier du äter har inte samma inverkan på kroppen”, och det är ju såklart ett konstigt påstående för det är inte kalorierna i sig som är det viktiga utan lagringsformen. Vilket du klargör i din kommentar.. och det var precis vad jag ville påpeka.

  13. Marcus: Men att från det gå till att påstå att det är skillnad på en kalori och en kalori är ju bara nonsense.

    Nu har du tolkat in något som jag inte sagt. Läs de första styckena i inlägget igen. En kalori är en energienhet. Den är den samma.
    Men hur den energienheten påverkar din kropp är inte alltid den samma. Så visst är det skillnad på hur du väljer att få i dig dina kalorier. Även om energimängden blir exakt den samma blir effekten annorlunda. Det är här en liknelse med att gå uppför 1km jämfört med nerför 1km fungerar väldigt bra.
    Det du skrev var att varenda kalori vi tillför systemet har samma inverkan:

    Marcus: Varenda kalori vi tillför systemet har såklart samma inverkan

    Detta stämmer inte. För vi kan inte tillföra en kalori i form av en kalori. Vi kan bara tillföra det i form av en makronutrient och då kommer den inte att få exakt samma inverkan. Vilket är exakt det jag skrev i den lilla text du först citerade.

  14. Andreas:
    Chris:
    Närproducerat är inte alltid bäst för klimatet..

    Närproducerat ger större kontroll av hur tillverkning sker, att citera en grupp som lever på kommers är väl inte så intressant – Cui bono.
    Tilläggas kan dock att Sveriges jordbruk idag praktiskt kan förse ca 1.5 millijoner människor med mat (året runt) och teoretiskt maximalt kan förse ca 6,5 – 9,5 miljoner med föda, så det finns orsaker att öka den lokala produkten, eftersom vi inte vet hur framtiden ser ut, baserat på tillgång av transportenergi och miljöförändringar samt befolkningsökning i övriga värden

  15. Kalorier i livsmedel mäts via en förbränningsugn (kalorimeter). Nu är kroppen inte en förbränningsugn och därför blir det inte samma. Stoppa in en trädbit i förbränningsugnen så påvisar den ett kaloriinnehåll men om man försöker äta motsvarande träbit blir upptagningen helt annan då vi människor ej kan omvandla cellulosa till energi.
    Troligen därför 1000 kcal från sallad inte ger samma effekt som 1000 kcal från socker.
    Människokroppen är ingen ideal energiomvandlare och ger olika effekt beroende på vad vi äter.
    Kalorierna från brädbiten kommer passera och lämna kroppen oanvända.
    Därför är kalorier som mått på energi i människoföda missvisande.

  16. Som alla vet så är inte det vi dagligen kallar för kalorier inte kalorier.. utan Awaterfaktorer!
    Dvs det är en himelsvid skillnad mellan vad som händer i en bombkalorimeter och kalorier i livsmedel, dvs Atwater räknade ut de kalorier i maten som vi kunde ta upp/tillgodgöra oss!
    JG kan kanske skriva en artikel om Atwater så småningom och hans experiment, och skillnaden mellan hans allmäna faktorer samt speciella faktorer, fast det är mest hårklyverier!

  17. Roland: Kalorier i livsmedel mäts via en förbränningsugn (kalorimeter).

    Absolut inte!!
    Kalorier i livsmedel avser metaboliserbar energi (ME), inte total förbränningsbar energi. Väldigt stor skillnad!

  18. Du antyder, att de som säger att ”en kalori inte är en kalori” försöker att få uppmärksamhet. Det är precis vad jag tycker du försöker med ett sånt här upplägg på ditt inlägg. Citat: ”Alla de som säger att ”en kalori inte är en kalori” borde istället säga något i stil med ”alla kalorier du äter har inte samma inverkan på din kropp”.” Men Jacob – det är ju precis det de menar! Varför hänga upp sig så bokstavligt på det de säger? Varför inte förstå andemeningen? Om du gör det, så finner du ju att ni egentligen är ganska eniga i allt! Du är ju (enligt vad du skriver här) själv väl medveten om, att det är så många faktorer som påverkar hur kalorier påverkar kroppen och att vi bör tänka allvarligt över vad vi stoppar i huvudet. Precis som de som säger ”en kalori inte är en kalori” när de egentligen menar ”alla kalorier du äter har inte samma inverkan på din kropp”.”
    Inom talekonsten påpekar man vikten av att ha en intresseväckande inledning, som kan fasthålla åhörarnas intresse, men här tror jag nog du förfelar syftet. Här blir man bara irriterat och har svårt för att förhålla sig objektivt till resten av ditt inlägg – som ju faktisk är riktigt förnuftigt! Låt oss då stå samman och slå ett slag för att ordentlig mat i stället för processad skräpmat. Och inte hänga upp oss på en strid om ord!

  19. Jag blir på gott humör när Jacob är på krigsstigen! Och en kalori kan ju inte gärna vara så mycket annat än en kalori, håller med om det. Däremot blir man väldigt olika mycket mätt på kokt potatis för 100 kcal jämfört med chips för 100 kcal, jag tänker mig att det bl a är det du syftar på Jacob?

  20. Vilket fruktansvärt dåligt skrivit inlägg. Andemeningen bakom är jätte bra, men att behöva vräka ur sig hur ”dumma i huvudet alla som inte förstår bättre” är väl endå lite väl löjligt? Det går är att lära ut näringslära på ett mer pedagogiskt sätt ,för jag antar att du driver bloggen för att hjälpa människor?

  21. Jag håller med Tina om att det är onödigt och märkligt att säga att alla är korkade hela tiden. Jag kan inte förstå meningen med det.

  22. Detta är intressant
    ”Det går är att lära ut näringslära på ett mer pedagogiskt sätt ,för jag antar att du driver bloggen för att hjälpa människor?”
    När gudiol visade att insulin inte lagrar in utan att insulin förhindrar glukosproduktionen i levern så hände det inget doc fortsätter bara att ljuga, och dom dumma fortsätter att tro på honom.
    https://traningslara.se/insulinets-roll-i-din-kropp/
    Doc säger att 2+3=7, gudiol rättar och säger att det blir 5 men ändå så tror dom dumma på doc.
    Doc TAR ALDRIG EN VETENSKAPLIG DISKUSSION ALDRIG, när någon påvisar att 2+3 faktiskt inte är 7 då börjar han bara att dra upp andra saker och efter en stund så avslutar han med att vi inte är överens.

  23. Olika livsmedel påverkar den hormonella balansen i kroppen på olika sätt. Tex! Vill man bli av med gäddhänget och ridbyxlår ska man äta mera proteiner och mycket mindre snabba kolhydrater för proteiner är bra för muskler och stora muskler höjer metabolismen och glömde jag säga att man måste styrketräna hårt också!? Ja, ni förstår. Jag förstår att kroppen är lite förprogrammerad att få i sig en viss g mat per dag och kan man lura kroppen med många grönsaker och magra proteiner så får man i sig mindre kalorier än vad man vill ha och det är väl det enda hållbara i en strävan till viktminskning.

  24. Simon:
    Varför ligger bröd till höger? Jag har börjat att äta ca 300g vitt bröd (med tunt lager mini lätta) tillsammans med vassle och mjölk varje dag, då brödets makronitrienter är precis som jag vill ha det.

    Vad härligt för dig med minilätta. Hoppas du tycker att det smakar gott. Passa på, för snart ringer 80-talet och vill ha paketet tillbaka.

  25. ”Olika livsmedel påverkar den hormonella balansen i kroppen på olika sätt”
    Makronutritionsfördelningen har ingen betydelse, det är skitmaten som förstör hormonbalansen.
    Det finns många som mår bra på ornish dieten.
    JG har rätt om det mesta som har sagts men han har inte kunnat förklara vad som har blivit fel när folk har blivit feta.
    JG har inte haft fel, han har bara saknat förklaringen till varför folk inte mår bra av kosten.
    Skitmat är en förenkling det är många faktorer som tillsammans orsakar ohälsan, skitmat är en förenklad beskrivning men det är en bra sammanfattning.
    2500 kalorier skitmat är samma sak som 2500 kalorier riktig mat men skitmaten kan störa den hormonella balansen så ämnesomsättningen minskar.
    Skitmat orsakar leptinresistens då nedgraderas sköldkörteln.

  26. Anna: Vad härligt för dig med minilätta. Hoppas du tycker att det smakar gott. Passa på, för snart ringer 80-talet och vill ha paketet tillbaka.

    Men jisses ska man verkligen behöva rätta sig efter vad du tycker är modernt när man väljer sin mat? Huvudsaken är väl att man mår bra och trivs?

  27. Roland: Troligen därför 1000 kcal från sallad inte ger samma effekt som 1000 kcal från socker.

    Nej, det är inte därför. Hela ditt inlägg är bara ett hemasnickrat resonemang baserat på precis ingen fakta alls. När man inte vet saker så ska man inte uttala sig om det som om man vet något. Då skriver man frågor.
    De kalorierna som står på en förpackning är uträknade efter hur mycket kalorier som din kropp tar upp. Det är givetvis aldrig exakta värden men generellt sett fungerar de väldigt bra. Zepp har förklarat det väldigt kort i kommentaren under din och du kan läsa mer här https://traningslara.se/kalorier-nar-du-overater/. Vi har också ett helt kapitel kring det här i vår bok.

  28. Steffen: Du antyder, att de som säger att ”en kalori inte är en kalori” försöker att få uppmärksamhet. Det är precis vad jag tycker du försöker med ett sånt här upplägg på ditt inlägg. Citat: ”Alla de som säger att ”en kalori inte är en kalori” borde istället säga något i stil med ”alla kalorier du äter har inte samma inverkan på din kropp”.” Men Jacob – det är ju precis det de menar!

    Det är precis det som de menar ibland. Men några gånger är det inte det. Och vid vissa tillfällen verkar de men en sak och sen när de blir ifrågasatta menar de något annat.
    Sen är det ett påstående som både är bokstavligen fel och totalt olämpligt att användas då folk missuppfattar det hela tiden. Du kan dessutom säga det så det blir helt korrekt genom att bara lätta till några enstaka ord.
    Om du vill ha exempel på när folk totalt misstolkar det så kan du läsa Alex kommentar här ovanför då han på allvar verkar tro att 1000 kcal med 90 E% kolhydrater ger viktuppgång. Detta tror han på eftersom han tror på att ”en kalori inte är en kalori”. Vill du ha femtielva exempel till så gå in på kostdoktorns blogg och läsa kommentarerna. Där har du folk som inbillar sig att 100 kcal från kolhydrater ger en viktuppgång på flera kilon.
    Det mitt inlägg handlar om är att det finns väldigt många olika sätt att förändra sin hälsa och kroppsvikt. Med vissa val kan det bli ganska lätt för dig och med andra val så kommer du få arbeta i en konstant uppförsbacke och i slutändan blir då risken stor att du misslyckas. Men i alla metoderna spelar mängden kalorier en väldigt stor roll för hur ditt resultat blir i slutändan. Det är visat in i absurdum att det är så. Folk som får höra ”en kalori är inte en kalori” tror dock väldigt ofta något helt annat.

  29. Hanna:
    Jag blir på gott humör när Jacob är på krigsstigen! Och en kalori kan ju inte gärna vara så mycket annat än en kalori, håller med om det. Däremot blir man väldigt olika mycket mätt på kokt potatis för 100 kcal jämfört med chips för 100 kcal, jag tänker mig att det bl a är det du syftar på Jacob?

    Det är exakt det jag syftar på

  30. Tina Persson: Andemeningen bakom är jätte bra, men att behöva vräka ur sig hur ”dumma i huvudet alla som inte förstår bättre” är väl endå lite väl löjligt?

    Andreas:
    Jag håller med Tina om att det är onödigt och märkligt att säga att alla är korkade hela tiden. Jag kan inte förstå meningen med det.

    Det hade det verkligen varit, om jag nu hade sagt det. Om du läser inlägget så ser du att där står att det är en korkad sak att säga. Inte att personerna som säger det är korkade. Vi säger alla dåligt genomtänkte och dumma saker ibland. Det innebär inte att vi alla är korkade. Det finns väldigt många väldigt smarta människor som har tankar eller idéer som är fullständigt uppåt väggarna. Du kan säkert komma på flera hundra exempel själv om du sätter dig och läser tidningen med det i tankarna någon dag.
    Det jag säger är att påståendet ”en kalori inte är en kalori” är korkat. Det säger jag för att det är ett korkat påstående. Om någon av er vill påstå något annat så får ni gärna ge ett bra argument för varför det inte skulle vara det? Vad tillför ett uttryck som är bokstavligen felaktigt och samtidigt lurar många människor? Varför inte använda ett uttryck som med några få extra ord istället blir helt korrekt? Hade inte det varit lite smartare?

  31. Mary: Jag förstår att kroppen är lite förprogrammerad att få i sig en viss g mat per dag

    Vid en måltid äter vi generellt sett en portion oavsett hur mycket kalorier det är i portionen. Men vad vi anser är en portion förändras beroende på miljön och vad det är vi äter. För vi har alla olika uppfattningar för vad som är en portion för olika livsmedel.
    Men det går inte att använda som enskild förklaring. Hur får du till exempel ihop det med LCHF då man äter mycket fett som ger fler kalorier per gram. Om du fortsatt att äta samma antal gram varje dag så skulle du ju ökat ditt kaloriintag betydligt med LCHF. Nu är det istället så att människor generellt minskar sitt kaloriintag med några tiotal procent.

  32. Simon:
    Varför ligger bröd till höger? Jag har börjat att äta ca 300g vitt bröd (med tunt lager mini lätta) tillsammans med vassle och mjölk varje dag, då brödets makronitrienter är precis som jag vill ha det.

    Mini lätta tillhör egentligen oxå den högra sidan.

  33. Jag tror Roland fick det från ”4 hour body”. Har för mig att där stod ngt sånt i den med just träbiten som exempel.

  34. ”Att säga att alla kalorier behandlas lika av kroppen är lika korkat som att tro att det är lika lätt att klara 100 kg i bicepscurl som att klara av att lyfta 100 kg i ett marklyft.”
    Menar du på största allvar att du inte tycker att en person som kommer med ett sånt här påstående är korkad? Sluta snacka skit och stå för det du tycker.

  35. Andreas: Menar du på största allvar att du inte tycker att en person som kommer med ett sånt här påstående är korkad? Sluta snacka skit och stå för det du tycker.

    Hos folk som inte har någon kunskap om kroppen och kanske inte ens vet att mängden kalorier skiljer sig från kolhydrater, fett och protein så är det nog en ganska vanlig uppfattning. Det innebär givetvis inte att personen är korkad. Det innebär bara att personen aldrig tagit del av informationen.
    Om personen däremot kan en del näringfysiologi och fortfarande påstår att det är så är den personligen troligen oärlig. Men skulle det vara så att personen tror att det verkligen är så trots att han eller hon är fått all informationen framställd framför sig så är det en korkad person.
    Personligen tror jag att det är väldigt få människor som verkligen skulle falla in i kategori tre och verkligen vara korkade. Så normalt är det människor som säger korkade saker för att de helt enkelt inte vet bättre samt oärliga personer som fortsätter att säga en sak trots att de vet att det är fel. Per default placerar jag faktiskt en person som jag vet har fått informationen framför men fortsätter att hålla kvar vid påståendet i kategorin oärlig, inte korkad.
    Så jag snackar inte skit. Jag tycker däremot att du ska tänka lite innan du börjar skriva att någon annan snackar skit 😉

  36. Om man inte inser att ett påstående om att det någon sagt är ”korkat” uppfattas som ett påstående om att den personen är korkad så är man bra naiv. Det måste du ju bara förstå. Om någon är okunnig så kan man använda ordet ”okunnig” istället för ”korkad”.
    Jag ser inte ordet oärlig någonstans i inlägget. Men det hade varit ett mer intellektuellt val av ord än ”korkat”.

  37. Att folk har väldigt svårt att skilja på person och sak är ju verkligen inget nytt. Men det är och har alltid varit dessa personers egna problem. Det är dessa personer som aldrig kommer lära sig att ta kritik. För om någon säger att de har fel eller sagt något mindre smart så blir de förnärmade och anser att personen som sagt det kallat dem dum. De stänger då av och tar aldrig till sig av kritiken. Och i andra situationer slutar de läsa och de lär sig ingenting.
    Och som jag har skrivit och visat väldigt väl så är det ett korkat påstående. Det går liksom inte att komma ifrån. Det är korkat oavsett om det sägs i okunskap eller för att personen är oärlig eller verkligen korkad.
    Om jag skrivit okunnig så hade jag inte pratat om påstående i sig. Då hade jag pratat om vissa av personerna som säger påståendet. Samtidigt hade jag friskrivit alla oärliga personer som slänger sig runt med samma påstående.

  38. Ja folk har problem. Det är en del av att vara människa. Man kan skita i folks problem eller så kan man bry sig. Det är upp till var och en. Alla är vi olika. Men ibland kan det finnas en poäng i att acceptera världen som den ser ut. Man kan formulera kritik på olika sätt och det är du mycket väl medveten om. Jag kallar aldrig människor och/eller deras påståenden för korkade bara för att de säger något mindre smart. Det är oförskämt. Det är klart man ”stänger av” om någon säger att det man just sagt är puckat. Du har på intet sätt visat att okunnighet är samma sak som att vara korkad. Inte så konstigt visserligen eftersom det inte går. Du kan använda ”okunnig” OCH ”oärlig”. Finns många ord i svenska språket.

  39. Även om jag lindat in det hur fint som helst med rosa band osv så hade dessa personer tagit illa upp. För det är fel och folk gillar inte när du berättar för dem att de har fel och då blir de förnärmade. Särskilt inte när felet är så otroligt uppenbart som i detta fall.
    Sen var du har fått det ifrån att jag har försökt visa att okunnighet är det samma som korkad vet jag inte. Det jag skrev var att påståendet är korkat/fel/dumt oavsett om det kommer från okunskap eller inte. Påståendet förändras inte. Sen kan det sägas för att personen antingen är okunnig, oärlig eller korkad.

  40. Här är några andra liknelser med enhetsmått för er som har lite svårt att begripa.
    10w som skickas genom en kabel från en stereoförstärkare till en högtalare kan låta helt olika beroende på vad för frekvens signalen har. 10w kommer lika förbannat alltid vara 10w.
    Även 1 kg kommer alltid vara just 1 kg. De flesta är nog dock överens om att man hellre får 1kg bomull i huvudet från 2 meters höjd än 1 kg stål.
    Likaså kommer 1000 kcal kött & potatis påverka din kropp annorlunda än 1000 kcal prinsesstårta.
    Men just när det kommer till ENERGIENHETEN Kalori så är det något magiskt med den som gör att folk i allmänhet blir ”okunniga” 😉
    Vilken tur att vi har Jacob som reder ut detta med ett mycket välskrivet och lättförståeligt inlägg. Och till er som har lite problem med att förstå vad han menar, läs igenom inlägget några gånger till så ska ni se att det släpper snart. Ni kanske till och med kommer förstå att hans liknelser är geniala.

  41. Jag är nyutbildad PT och kostrådgivare samt pluggar kost/nutrition/folkhälsovetenskap på högskolan och kämpar ständigt för att källgranska all information om kost, träning forskning osv. Jag har nyligen hittat till Träningslära och Träna styrka och uppskattar verkligen era artiklar, jag känner att du/ni ger mig möjlighet att enkelt läsa vad du/ni grundat era texter på och utifrån det läsa och dra egna slutsatser.
    Tack för en superbra hemsida och för att du/ni försöker fostra oss att tänka själva!

  42. ”väldigt processat fett, kolhydrater eller rena sockerarter. ”
    Tror det är ett syftningsfel här… för visst menar du ”processade kolhydrater” och inte ”kolhydrater”?
    Hälsar
    Elin

  43. Elin: Tror det är ett syftningsfel här… för visst menar du ”processade kolhydrater” och inte ”kolhydrater”?

    Hej Elin!
    Det är givetvis både processat fett och processade kolhydrater. Har fixat meningen nu. Tack för påpekandet.

  44. Med tanke på både vad som skrivs här och hos kostdoktorn angående kalorier så kanske vi kan reda ut det med ett klart och tydligt svar.
    ”En kalori är en kalori” var ju ett slagord för dem som menade att det för VIKTFÖRÄNDRING (förändringen av kroppsfettet) inte spelade någon roll varifrån kalorierna kom. Ett tydligt exempel är Rössners hallonbåtar. Detta betydde ju såklart inte att man ansåg att det var lika NYTTIGT att äta 1500 kcal mazariner som att äta 1500 kcal fisk och sallad. Här användes ju olika uträkningar där man kunde räkna ut exakt hur ens vikt skulle förändras vid ett visst kcal-intag, helt oavsett vilka makronutrienter kalorierna kom ifrån.
    ”En kalori är inte en kalori” är slagordet som används av de som inte håller med om att det bara var antalet kcal som avgjorde hur VIKTFÖRÄNDRINGEN. Detta avsåg såklart inte att kritisera måttet för energi i sig (lika lite som det första slagordet betydde att energi kunde mätas) utan avsåg att kroppen inte var en perfekt ångmaskin och att kroppen skulle behandla (tillgodogöra sig) kalorierna olika beroende på vad det var man åt. Det är också kring detta som diskussionen har varit, alltså om samma mängd kalorier från hallonbåtar respektive flintastek ger samma VIKTFÖRÄNDRING.
    Så ett rakt och tydligt svar på detta, från Gudiol, skulle väl egentligen behövas. Båda ”sidor” i diskussionen verkar nämligen innehålla personer som uppfattat Gudiol på olika sätt i den här delen. (Även Gudiol förefaller ha uppfattat sig själv på olika sätt om man jämför inläggen om metabol fördel med det här inlägget och inlägget om Feltman).

  45. Jag tycker att du fick ihop det ganska bra när det gäller missbruket av termen ”en kalori är en kalori”.
    Om vi endast håller oss till viktdelen av mitt inlägg så handlar det främst om hur lätt det är att hålla sig till ett visst kaloriintag. Som Hanna gav ett bra exempel på tidigare. Det är det som menas med uppförsbacke kontra nedförsbacke.
    När det gäller att det faktiskt skulle skilja sig i kaloribehov beroende på vad du äter så finns det egentligen inget bra stöd för det när det gäller studier på människor. Om du håller dig till exakt samma kalorimängd så finns det till exempel fortfarande inga studier som visat att det finns någon skillnad mellan fett och kolhydrater i sig. Protein har en liten effekt här men det handlar om tiotal kalorier i vanliga fall. Det är det här mitt inlägg om metabol fördel handlar om. Att det inte finns några belägg för att det är någon skillnad mellan fett och kolhydrater.
    Ser man till studier på djur så finns det dock tydliga bevis för att kvalitén på maten påverkar. Tillsätter du processat fett, processade kolhydrater eller socker så ändras djurens faktiska energibehov. Om du dessutom ger djuren exakt den mängd kalorier de behöver enligt uppmätt kaloriförbrukning så förändras också deras kroppssammansättning beroende på typen av mat du ger dem. Så kvalitén på maten spelar roll den med om vi ska se till djurstudier. I studier på människor finns det än så länge bara studier som visat att mer protein ger större fördelar på kroppssammansättning samt att bättre mat påverkar hälsan bättre. När det gäller kroppsförändring i övrigt har alla andra studier visat att kalorierna styr. Personligen tror jag dock det beror på begränsningar när det gäller studier på människor, det är svårt att göra en så välkontrollerad och långsiktig studier som skulle krävas. Men de som finns har varit upp emot någon månad och då de visar att kalorierna är det viktiga så talar ju det för att kalorierna har den allra viktigaste rollen i det hela.
    Det du missar är alltså skillnaden på studier som jämför fett – kolhydrater med bra matkvalité – dålig matkvalité. Jag inser att du som LCHF-are har svårt att se en skillnad där men den är väldigt uppenbar om du tar på dig några andra glasögon.

  46. Eller så är det precis vad som behövs. Är någon rent ut sagt korkat så är det väl lika bra att berätta det för personen om den är omedveten om det?

    Andreas:
    Jag håller med Tina om att det är onödigt och märkligt att säga att alla är korkade hela tiden. Jag kan inte förstå meningen med det.

  47. Fast nu var det ju inte personer det var frågan om, utan själva påståendet…

    Svampodlaren: Är någon rent ut sagt korkat så är det väl lika bra att berätta det för personen om den är omedveten om

  48. Gudiol:
    Jag såg att det där skulle vara ett svar till mig.
    Vad menar du med missbruket? Att det jag beskriver inte skulle vara vad som avsågs med slagordet ”en kalori är en kalori”? Menar du att det som avsågs var bara att konstatera att en mätenhet var en mätenhet?
    Hur lätt det är att hålla sig till en diet är ju en helt annan femma. Om man ska diskutera om en kalori är en kalori eller inte så gäller såklart att samma kaloriintag alltid ger samma viktförändring oavsett varifrån kalorierna kommer. Om det är så att en viss fördelning av makronutrienter gör det lättare att äta färre kalorier, har inte med saken att göra.
    De odefinierade begreppen kvalité på mat och processad mat är också helt utanför detta.
    MEN om ditt näst sista stycke ska tolkas som att viktförändringen inte är lika trots att kaloriunderskott eller kaloriöverskott är lika så är det ett klart och tydligt svar. Är det vad du (numera) menar?

  49. Bra sista inlägg, Jacob. Jag satt precis och funderade på dessa saker.

  50. En kalori är inte en kalori i avseende på prestation och därmed efterföljande resultat.
    När det gäller ren ned eller uppgång i kroppsvikt om man är ointresserad av prestationer av olika slag så spelar valet av makronutrienter mindre roll. Då är antal kalorier viktigare.
    Har jag missförstått?

  51. MJ: Hur lätt det är att hålla sig till en diet är ju en helt annan femma. Om man ska diskutera om en kalori är en kalori eller inte så gäller såklart att samma kaloriintag alltid ger samma viktförändring oavsett varifrån kalorierna kommer.

    För det första är det verkligen inte så som uttrycket används. Här har du ett väldigt bra exempel där studien endast har tittat på hunger http://www.kostdoktorn.se/en-kalori-ar-inte-en-kalori-2
    För det andra så stämmer inte den andra situationen heller. Att ens diskutera om en kalori inte är en kalori är löjligt. Det är som att diskutera om en människa är en människa. Visst kan det skillnader på olika människor alla människor är fortfarande människor. Och en kalori är alltid en kalori.

    MJ: MEN om ditt näst sista stycke ska tolkas som att viktförändringen inte är lika trots att kaloriunderskott eller kaloriöverskott är lika så är det ett klart och tydligt svar. Är det vad du (numera) menar?

    Jag har aldrig någonsin skrivit något annat än det. Du kommer givetvis påstå något annat och hänvisa till tidigare diskussioner som du av någon anledning aldrig kan länka till.
    Sen är förändringen allt som oftast den samma och om det finns en skillnad så är den i princip aldrig betydande. Det är helt enkelt kalorierna som är av överlägset störst praktisk betydelse.

  52. Gunnar: En kalori är inte en kalori i avseende på prestation och därmed efterföljande resultat.

    En kalori är alltid en kalori. Det är som sagt ett energimått. Det som skiljer är hur de kalorier du får i dig påverkar din kropp. Där har maten du äter stor inverkan främst när det gäller hälsa. På prestation är det dåligt studerat men det verkar inte vara lika stor betydelse som för hälsa överlag men sannolikt spelar det in. Jag resonerade lite mer ingående kring det i On the mat BJJ podcasten för ett tag sen,
    https://itunes.apple.com/se/podcast/onthematbjjpodcast-nummer/id593277314?i=135448751&mt=2
    http://archive.org/details/OnthematbjjPodcastNr12JacobTranaStyrka1

    Gunnar: När det gäller ren ned eller uppgång i kroppsvikt om man är ointresserad av prestationer av olika slag så spelar valet av makronutrienter mindre roll. Då är antal kalorier viktigare.

    Om du lägger till att man är ointresserad av att hålla sig mätt och förbli i god hälsa så är det utan tvekan så. Protein har man som sagt visat kan ha en liten inverkan men den är liten. Det är helt enkelt ditt kaloriintag som är allra viktigast.
    Det som däremot inte har studerats på människor men som man visat hos djur är att kvalitén på maten också kan påverka. Ge djur väldigt processad mat och deras vikt förändras annorlunda än om de äter samma mängd kalorier från mindre processad mat.
    Att detta också händer hos människor är möjligt men vad jag vet är det inte studerats/visats. I de studier där man har jämfört till exempel fett med kolhydrater har man använt sig av mest raffinerade produkter i båda grupperna. Det blir liksom mycket lättare att kontrollera kaloriintag om du har olja och socker istället för verkliga livsmedel där innehåller av energi och fördelningen fett-kolhydrater-protein varierar efter årstid, skörd, behandling osv.

  53. Gudiol:
    Jo visst kan jag länka om du vill, men det brukar ju annars du göra så bra (du brukar förvisso påstå att det man får läsa i länken är något annat än det som verkligen står där).
    Men jag gör några snabba sökningar på din blogg:
    https://traningslara.se/viktnedgang-del-i-introduktion/
    ”Om man vill gå ner i vikt så måste man ligga på ett kaloriunderskott. Så enkelt är det”
    https://traningslara.se/magsacksoperation-och-diabetes-typ-2/
    ”Så kalorier är kung. Det har ju blivit poppis på sistone att på något sätt klanka ner på kalorier och tanken kalori in – kalori ut.”
    ”Men samtidigt ska man inte glömma bort vikten av kalorierna i sig. Oavsett var de kommer ifrån. Att äta för mycket kalorier är negativt även om du gör det med väldigt bra mat. Att äta lite kalorier är allt som oftast positivt oavsett typen av kalorier”
    Sist min favorit när jag hänvisade till en studie som visade att viktförändring och kcal-överskott eller underskott saknade samband:
    https://traningslara.se/ketosens-misslyckande-vad-kan-det-bero-pa/
    ”Bullshit. Det finns ingen sådan studie. Kalorier är kung när det gäller viktuppgång och viktnedgång. Det finns ingen studie som ens lämnat någon tvekan i den frågan och om det skulle funnit så är det fel på studiens utförande.”
    En annan förespråkare av ”en kalori är en kalori”:
    http://www.newsmill.se/artikel/2009/11/04/pseudovetenskap-och-charlataner-dominerar-i-dietdebatten
    ”Men viktigast av allt: kalorier är kung och det spelar ingen roll hur makronutrienterna är fördelade (med avseende på viktnedgång).”
    (Googla på ”kalorier är kung” så hittar man massor av den här varan, d.v.s. det som folk numera inte ska ha menat)

  54. MJ: https://traningslara.se/viktnedgang-del-i-introduktion/
    ”Om man vill gå ner i vikt så måste man ligga på ett kaloriunderskott. Så enkelt är det”

    Det stämmer. Det är ett självklart påstående

    MJ: https://traningslara.se/magsacksoperation-och-diabetes-typ-2/
    ”Så kalorier är kung. Det har ju blivit poppis på sistone att på något sätt klanka ner på kalorier och tanken kalori in – kalori ut.”
    ”Men samtidigt ska man inte glömma bort vikten av kalorierna i sig. Oavsett var de kommer ifrån. Att äta för mycket kalorier är negativt även om du gör det med väldigt bra mat. Att äta lite kalorier är allt som oftast positivt oavsett typen av kalorier”

    Det stämmer också till 100 procent.

    MJ: Sist min favorit när jag hänvisade till en studie som visade att viktförändring och kcal-överskott eller underskott saknade samband:
    https://traningslara.se/ketosens-misslyckande-vad-kan-det-bero-pa/
    ”Bullshit. Det finns ingen sådan studie. Kalorier är kung när det gäller viktuppgång och viktnedgång. Det finns ingen studie som ens lämnat någon tvekan i den frågan och om det skulle funnit så är det fel på studiens utförande.”

    Att viktförändring och kcal-överskott och underskott saknar samband är bullshit. Och din studie visade inte på det överhuvudtaget vilket vi har gått igenom. Givetvis måste du ligga på underskott om du vill gå ner i vikt och överskott om du vill gå upp i vikt. Annars är det ju per definition inte underskott eller överskott. Ditt påstående i den diskussionen var lika fel som påståendet ”en kalori är inte en kalori”.

    MJ: http://www.newsmill.se/artikel/2009/11/04/pseudovetenskap-och-charlataner-dominerar-i-dietdebatten
    ”Men viktigast av allt: kalorier är kung och det spelar ingen roll hur makronutrienterna är fördelade (med avseende på viktnedgång).”

    Det där är ju inte skrivet av mig 🙂 Jag trodde det var mina påståenden vi skulle diskutera? Men även om det uttalandet är lite väl svepande och inte nämner att kalorier från protein kan påverka lite så stämmer även det påståendet med all vetenskap som finns.

  55. Gudiol:
    Citat 1:
    Så det du skriver ovan i den här tråden om att djur som fått samma mängd kalorier (jämnvikt) men från olika källor har fått olika viktförändring stämmer alltså inte? Eftersom de var tvungna att få ett underskott för att kunna gå ned i vikt.
    Citat 2:
    Så varifrån kalorierna kommer spelar ingen roll?
    Citat 3:
    Det visade den visst. Man mätte mycket noggrant vilket kaloribehov deltagarna hade samt hur mycket kalorier de gjorde av med och hur många kalorier de åt. Endast 60% följde mönstret att överskott gav viktökning och underskott viktminskning (det står mer i tråden). Men om man definierar viktminskning som kaloriunderskott så stämmer det såklart, men det är ju också något som man hittat på ganska sent.
    Citat 4:
    Nej jag skriver ju att det är någon annan som har skrivit det. Det är ju nämligen detta alla har menat med ”en kalori är en kalori” liksom med ”kalorier in – kalorier ut” liksom med ”den stenhårda kalorilagen” osv osv. Världen består inte bara av dig och hur folk har uppfattat de här slagorden är ju inte beroende av vad du har menat eller vad du menar numera, utan hur de har använts normalt sett.
    Fortfarande saknas ett klart och redigt svar. Jag förstår att det är svårt att tala ur skägget eftersom du känner att du måste uttrycka dig så att det inte ska gå emot vad du sagt tidigare. Men det underlättar ändå förståelsen för vad det är du menar om du uttrycker det tydligt.
    Det blir litegrann som det här med klimatet före och efter Holocen. Först kämpar du med näbbar och klor för att hävda att Holocen inte är en värmeperiod, sedan skriver du ett inlägg där du bara konstaterar att klimatet ändrats, för att sedan i en kommentar under hävda att det inte har ändrats. När man frågar om du kan ge klart besked så vill du inte vara med längre.

  56. Jacob menar att det krävs ett kaloriunderskott för att gå ner i vikt men det finns metabola fördelar från livsmedel av god kvalité, men inte genom att endast ändra makronutrienterna enligt studier (förutom lite av protein).

  57. KNJ:
    Jacob menar att det krävs ett kaloriunderskott för att gå ner i vikt men det finns metabola fördelar från livsmedel av god kvalité, men inte genom att endast ändra makronutrienterna enligt studier (förutom lite av protein).

    Hur går detta ihop då? Säg att man ligger på exakt jämvikt vid 2459 kcal från strösocker blandat med margarin. Om man nu byter till mat av bättre kvalitet och får en metabol fördel, men fortfarande äter 2459 kcal om dagen så kommer man alltså inte att gå ner i vikt? Samma sak då om man ändrar makronutrienterna?

  58. MJ: Så det du skriver ovan i den här tråden om att djur som fått samma mängd kalorier (jämnvikt) men från olika källor har fått olika viktförändring stämmer alltså inte? Eftersom de var tvungna att få ett underskott för att kunna gå ned i vikt.

    Att säga samma mängd kalorier innebär inte att de är i jämnvikt. Om två råttor normalt får 200 kcal och du istället ger dem 150 kcal så får de lika många kalorier, men det är inte jämnvikt. Så de kommer att gå ner i vikt. Och det är först när de går ner i vikt som de per definition ligger på ett underskott.

    MJ: Så varifrån kalorierna kommer spelar ingen roll?

    Jo, det har jag skrivit flera gånger om. Men det jag skriver i citatet motsäger inte det. Det jag skriver är att kalorierna är väldigt viktiga. Inte att det är det enda som avgör.

    MJ: Det visade den visst. Man mätte mycket noggrant vilket kaloribehov deltagarna hade samt hur mycket kalorier de gjorde av med och hur många kalorier de åt

    Jag citerar mig själv från tidigare diskussioner där du försöker påstå samma sak:

    Och studien är utförd på miltärrekryter där man uppskattat energiförbrukningen i de allra flesta situationer och för flera deltagare mätte man den aldrig på något obejktiv sätt. Deltagarna hade permission under studien och fick då äta vad de ville och sen bara berätta för forskarna vad det varit i uppskattade mängder. En sån här studie duger givetvis inte om du vill veta något precist kring energibalans

    MJ: Nej jag skriver ju att det är någon annan som har skrivit det. Det är ju nämligen detta alla har menat med ”en kalori är en kalori”

    Har du läst inlägget du kommenterar MJ? För jag kritiserar precis det användandet av termen i inlägget. Sen stämmer som sagt påståendet väl med den vetenskap som finns. Fördelningen mellan makronutrienter har aldrig visat sig ha någon större betydelse, förutom då den lilla effekten från protein.
    Du verkar inte fatta att matkvalité inte innebär ett visst makronutrientintag? Är det det som är problemet? För du blandar ihop de två hela tiden.

    MJ: Fortfarande saknas ett klart och redigt svar

    Mina svar är enormt tydliga MJ. Det är bara du som inte fattar skillnader.
    Du förstår inte att definitionen på underskott är att du äter mindre kalorier än du gör av med. Oavsett hur mycket mindre kalorier det blir och oavsett hur mycket kalorier du gör av med.
    Du förstår inte att matkvalité inte behöver ha någon med makronutrienter att göra och när man jämför processat fett mot processade kolhydrater så blir det ingen skillnad i energibehov och sänker du därför en persons dagliga kaloriintag med sig 500 kcal så blir viktnedgången precis den samma oavsett hur mycket av detta fett och dessa kolhydrater de äter. Det innebär dock inte att alla källor till fett och alla källor till kolhydrater kommer ha samma effekt även om de ger kroppen samma mängd kalorier.
    Sen har du inte fattat en väldig massa annat vi utelämnar det. Detta är en tämligen meningslös diskussion då jag skrivit samma sak typ 100 ggr om till dig och du kommer uppenbarligen aldrig att fatta.

    MJ: Det blir litegrann som det här med klimatet före och efter Holocen. Först kämpar du med näbbar och klor för att hävda att Holocen inte är en värmeperiod, sedan skriver du ett inlägg där du bara konstaterar att klimatet ändrats, för att sedan i en kommentar under hävda att det inte har ändrats. När man frågar om du kan ge klart besked så vill du inte vara med längre.

    Som sagt, detta har jag redan bemött. Om du ska dra upp gammalt så länka till diskussionen där det skett så kan folk själva dra slutatser.

    Jacob Gudiol: Nej, jag förnekade inte att klimatet var ett annat. Jag höll bara inte med dig om att konsekvensen av detta skulle vara att det inte fanns kolhydratskällor tillgängliga.

    https://traningslara.se/kolhydrater-under-manniskans-evolution/#comment-5451
    Jag förstår dock givetvis varför du inte länkar, blir ju väldigt uppenbart att du ljuger om vad som sagts då. Eller du förstår bara inte skillnaden i det här fallet heller?

  59. KNJ:
    Jacob menar att det krävs ett kaloriunderskott för att gå ner i vikt men det finns metabola fördelar från livsmedel av god kvalité, men inte genom att endast ändra makronutrienterna enligt studier (förutom lite av protein).

    Så enkelt och tydligt. Men begär inte att MJ ska förstå 🙂
    För att tilläggas så menar jag att den här effekten mycket väl kan finnas då man sett den hos djur. Det är dock aldrig visat på människor. Sen menar jag ju också att effekten i sig är underordnad effekten du får från själva kaloriintaget. Det blir alltså sannoligt inga stora förändringar i energiförbrukning och därmed underskott/överskott.

  60. Ah, så det är med samma underskott men från olika mat som de går ned olika?
    Jo, det du skriver i citaten motsäger detta. Det som alla andra också har uppfattat att man menat med ”en kalori är en kalori” osv.
    Jag förstår mycket väl att du nu plötsligt låtsas som att du har misstolkat ”en kalori är inte en kalori” och att alla andra har misstolkat ”en kalori är en kalori”.
    Jo jag förstår att ditt odefinierade begrepp kvalité är något annat än makronutrienter, det är därför jag hela tiden anger dessa parvis. T.ex. är ju smör och rapsolja båda fett, men av olika kvalité. Det här har jag också länge förfäktat även om jag inte använder det diffusa och odefinierade kvalitésbegreppet, utan menat att man måste skilja på olika fetter och olika kolhydrater. Samma sak med ditt, och andras, ”processat” som är helt odefinierat. Bra fett kan vara väldigt mycket processat och dåligt fett kan vara nästan helt oprocessat.
    Men det är dessa två saker som kräver ett tydligt svar:
    Först skriver du:
    ”sänker du därför en persons dagliga kaloriintag med sig 500 kcal så blir viktnedgången precis den samma”
    sen skriver du.
    ” Det innebär dock inte att alla källor till fett och alla källor till kolhydrater kommer ha samma effekt även om de ger kroppen samma mängd kalorier.”
    Det första är ju den stenhårda kcal-lagen och det senare är kritiken av den stenhårda kcal-lagen. Vilket är det som stämmer? (För att vara övertydlig, kommer en minskning av kaloriintaget med 500 kcal alltid att ge samma viktnedgång?)
    Angående klimatet/holocen:
    I din egen länk längre ner skriver du:
    ”Kring ekvatorn där klimatet är mest likt de som människan utvecklats i […]”
    Med andra ord, trots att klimatet har ändrat sig (blivit varmare) så är klimatet fortfarande mest likt på samma ställe?

  61. MJ: Ah, så det är med samma underskott men från olika mat som de går ned olika?

    I och med att de går ner olika så är det ju inte samma underskott. Så nej, du förstår fortfarande inte 🙂

    MJ: Jo, det du skriver i citaten motsäger detta. Det som alla andra också har uppfattat att man menat med ”en kalori är en kalori” osv.

    Om det varit det jag sagt så hade det motsatt det ja, absolut. Men det var ju inte det jag sa 🙂

    MJ: För att vara övertydlig, kommer en minskning av kaloriintaget med 500 kcal alltid att ge samma viktnedgång?

    Det beror som sagt möjligen på vad du väljer att äta för att uppnå det underskottet. När man intar det i form av processade rena kolhydrater och processat rent fett så bli viktnedgången precis den samma. Detta har man visat i många studier och jag har tagit upp dessa studierna i inlägget om en metabol fördel. Så det finns alltså precis inga belägg alls för att mängden kolhydrater och fett i sig spelar någon roll.
    Om du istället intar det i form av olika typer av mat med olika kvalité så har man sett att ett minskat kaloriintag med 500 kcal kan ge olika viktnedgång. Detta är aldrig visat hos människor förutom då den minimala effekten från protein. Men det kan mycket möjligen vara så att det är så.
    Och nej, inget av sakerna här ovanför har inget att göra med ”den stenhårda kalorilagen”, ”kalori in – kalori ut” eller vad du nu vill kalla det. För ”kalori in – kalori ut” är en fysisk lag och stämmer alltid precis som påståendet en ”kalori är en kalori” alltid stämmer. Jag vet dock att du inte fattar varför men jag tänker inte försöka fortsätta att förklara.

    MJ: Med andra ord, trots att klimatet har ändrat sig (blivit varmare) så är klimatet fortfarande mest likt på samma ställe?

    Ja det är det. Det skiljer kanske 5-7 grader. Det är inte det samma men det är det som är mest likt. Var skulle du annars säga att det är mer likt? Sen gäller ju påståendet att intaget av kolhydrater varit ganska högt hos alla samlar och jägarfolk upp till i alla fall centrala europa.

  62. Nu sa du båda sakerna samtidigt igen 🙂
    Att gå ned olika betyder att det är olika underskott, det konstateras först.
    Sedan säger du:
    ”Om du istället intar det i form av olika typer av mat med olika kvalité så har man sett att ett minskat kaloriintag med 500 kcal kan ge olika viktnedgång”
    Vilket av dessa påståenden gäller, och om båda gäller hur går det ihop? Det kan ju inte vara så att gå ned olika betyder olika underskott samtidigt som man kan gå ned olika med samma underskott, eller hur?
    (Om klimatet. Om klimatet globalt blir varmare så blir det ju varmare på plats X, för att finna det klimat som rådde på plats X måste man alltså flytta sig till ett kallare ställe än plats X. I detta fall till t.ex. till medelhavets norra kust, där både klimat och växt och djurliv är mycket mycket likt det som fanns i Östafrika under Pleistocen.)

  63. Fantastiskt kul hur kalori vs kalori eller om man hackar ner på livsmedel eller som här delar upp livsmedel i bra och dåligt får folk att citera som aldrig förr och verkligen gå i taket.
    Tack för en bra artikel 🙂

  64. MJ: Nu sa du båda sakerna samtidigt igen 🙂

    Nej, det är bara du som inte förstår termerna 🙂
    Att äta 500 kcal mindre innebär inte ett underskott på 500 kcal. Att äta 500 kcal mindre innebär bara att du minskar ditt kaloriintag med 500 kcal. Du tar alltså ingen hänsyn alls till kalori ut.
    Ett underskott är däremot ett negativt resultat i ekvationen kalori in – kalori ut. Du har alltså en faktiskt brist på 500 kcal som din kropp måste ta från lagrade energidepåer.

  65. Gudiol:
    Nej det är du som är medvetet luddig för att kunna slingra dig.
    Vad har olika kvalité med saken att göra om det du menade var att man minskade kcal in utan att ta hänsyn till kcal ut?
    Hur kan viktnedgången skilja beroende på vad man väljer att äta för att uppnå minskningen med 500 kcal om det enbart är underskottet mätt i kcal som avgör viktnedgången?
    Det blir ju bara snurrigare och snurrigare.

  66. MJ: Nej det är du som är medvetet luddig för att kunna slingra dig.

    Nej, jag är väldigt tydlig. Det är därför jag särar på begrepp som faktiskt skiljer sig åt medan du blandar ihop precis allting hela tiden. Det är ju också därför du inte förstår.

    MJ: Vad har olika kvalité med saken att göra om det du menade var att man minskade kcal in utan att ta hänsyn till kcal ut?

    Säg till exempel att du har två möss som äter 200 kcal och är viktstabila. Du ger den ena musen en diet med värdelös kvalité på 250 kcal och den andra musen en bra diet på 250 kcal. Då kommer den första musen att gå upp mer i vikt än den andra. Detta sker eftersom kalori ut inte förändras likvärdigt mellan de två mössen. Så de ligger båda på ett överskott eftersom de båda går upp i vikt (det är ju som sagt definitionen på ett överskott att kalori in – kalori ut bli positivt) men överskottet är inte det samma för de två mössen.
    Vid viktnedgång kan det ske något liknande. Tänk nu att de två mössen äter 150 kcal. Då blir troligen viktnedgången sämre för musen med dålig diet. Detta sker eftersom musen kommer att få en större sänkning av kalori ut. Detta innebär alltså att det faktiska underskottet blir mindre för den musen eftersom definitionen på underskott är den negativa summan av kalori in – kalori ut.

  67. Gudiol:
    Nu börjar det likna nått!
    Du menar att varifrån kalorierna kommer kommer att förändra kcal ut men inte kcal in. Så om man äter dåliga kalorier så kommer kroppen att behöva mindre energi.
    Även om jag inte tror på detta så har du iaf sytt ihop något som håller någorlunda med både dina tidigare tvärsäkra påståenden (även om du då hoppat över den här biten) och dina nyare mer svävande påståenden. Nu kan vi stänga ner butiken för jag har fått det jag efterfrågade.

  68. För att vara extra tydlig.
    I studier på människor har man aldrig kunnat se att kalori ut förändras beroende på förhållandet kolhydrater – fett. I de studier som finns har man använt sig av ganska raffinerade och processade fetter och kolhydrater. Så om du minskar på intaget med 500 kcal och gör det med en diet bestående av i princip bara fett så blir underskottet det samma som om du minskar på intaget med 500 kcal med en diet bestående av i princip bara kolhydrater. Detta innebär inte att underskottet var 500 kcal. Bara att underskottet blev de samma med de två dieterna. Det är alla dessa studier jag tittat på i mitt inlägg om en metabol fördel.
    Så när det gäller att bara förändra mängden fett och kolhydrater där själva kvaliten på källorna varit dålig i båda fallen har man aldrig sett någon effekt på kalori ut och därmed har x antal kalorier mindre inneburit samma underskott oavsett diet.
    På djur har man sett att en variation i kvalité på maten kan påverka kalori ut. I dessa fall har alltså x antal kalorier inte inneburit samma viktförändring utan den har till viss del varit beroende av kvaliten på maten utöver kalorierna.

  69. MJ: Även om jag inte tror på detta så har du iaf sytt ihop något som håller någorlunda med både dina tidigare tvärsäkra påståenden (även om du då hoppat över den här biten)

    Att du inte tror på det som vetenskapen säger är ju inget nytt. Du får fortsätta att tro på dina egna berättelse MJ, stör inte mig.
    Och det passar ihop med precis allting jag har skrivit. Du hittar inget som säger emot det även om jag säkerligen kan ha skrivit något som kan tolkas åt båda hållen när jag varit slarvig i vissa fall. Men jag har aldrig sagt rakt emot det, det kan jag garantera.
    Och jag har aldrig hoppat över den här biten när diskussionen väl kommit in på ett ifrågasättande av den. Att kalori in – kalori ut inte är statiskt har jag skrivit säkert 100 gånger till dig men du har aldrig förstått. Inte heller har mina svar varit svävande.

  70. MJ: Så om man äter dåliga kalorier så kommer kroppen att behöva mindre energi.

    Det behöver ju inte nödvändigtvis vara så. När du äter extra mycket kalorier så kan det ju vara så att kroppen blir mer effektiv på att hålla i energin du stoppar i dig. Så om du äter för mycket blir mer av de kalorierna du äter till ett överskott och extra fett på magen istället för att du bränner bort det med extra aktivitet. De här extra kalorierna du förbränner är ju inget som du behöver. Så i det fallet blir det fel att säga att att kroppen behöver det. Då är det ju bättre och mer korrekt att säga att kroppen hellre lagrar än gör sig av med energi.
    Men som sagt. Allt det här är än så länge bara påvisat i djurförsök. Och kosten har då verkligen varit värdelös. Om det är något som har en praktisk betydelse vet vi inte. Särskilt vid viktnedgång då spelrummet gällande kalori ut inte är särskilt stort.
    Huvudbudskapet med hela detta inlägg är att det är svårare att äta en viss mängd kalorier om kosten är dålig. Sen att effekten på kroppsvikten kan bli olika även om du ändå lyckas få i dig lika många kalorier är en möjlig hypotes, inte mer än så. Överlag så är det dock kalorierna som verkligen är det viktiga, därav uttrycket kalorier är kung.

  71. Det är inget vidare skoj att läsa MJ inlägg. De förstör så att säga. Alltid supersnurriga och endast ute efter att försöka sätta fast dig genom att inte förstå.

  72. Per:
    Hur många points är det i en kalori ?

    Hela idén med points är att det ska vara lättare än kalorier. Det är ingen hundraprocentig överensstämmelse men kaloririka saker ger mycket points och kalorisnåla lite förstås. De flesta frukterna och grönsakerna innehåller ju noll points men det innehåller ju givetvis kalorier.
    /Nicklas

  73. Är det någon som vet vad minimiintaget på fett respektive protein bör vara, generellt sett över en längre period som ett år, för att inte drabbas av någon form av bristsjukdomar?
    Jag bortser från vitaminer och mineraler.

  74. Andreas:
    Jag håller med Tina om att det är onödigt och märkligt att säga att alla är korkade hela tiden. Jag kan inte förstå meningen med det.

    Hanna:
    Jag blir på gott humör när Jacob är på krigsstigen! Och en kalori kan ju inte gärna vara så mycket annat än en kalori, håller med om det. Däremot blir man väldigt olika mycket mätt på kokt potatis för 100 kcal jämfört med chips för 100 kcal, jag tänker mig att det bl a är det du syftar på Jacob?

    jag skulle vilja opponera mig mot era opponeringar.
    Då många idag är så lata att de säger kalorier när de menar kilokalorier är ett exempel på hur lathet föder dumhet.
    Att det dessutom gått så långt att man kan läsa i dagspress och tom träningstidskrifter, texter i stil med ”en pizza innehåller ca 2000 kalorier” så kan man initialt bli glad o tänka…men attan vad bra det innebär att jag kan äta 2000 pizzor om dagen a 2000 kalorier eller om man vill 2 kcal.
    Den som har något mellan öronen fattar dock rätt snabbt att en hel,pizza måste innehålla mer energi än ett gram fett 🙂
    Om de lata och ej fullt så pålästa inte ens orkar uttala kilo i kilokalorier hur tror ni då det är med övrig näringslära. Orkar de läsa en tidning eller googla? Eller förlitar de sig på vad tv-shop berättar för dem eller den överlag okunnige säljaren i naturläkemedelsaffären?
    kontenta….
    För att du ska bli mer påläst måste du först komma till insikt med att den kunskapen de har är fel. Först så är de mottagliga för korrekt information.
    informationen ovan stämmer förgållandevis extremt bra kontra många andra ställen på nätet.
    jag kan dock inte hålla med om allt T.ex så bör vegetabiliska oljor vara på den goda sidan. Druvkärneolja, linfröolja är en ypperlig källa till goda fleromättade och omättade fetter, bättre än olivolja även om de flesta (okunniga) tycks tro att olivolja är den bästa oljan på marknaden (blivit itutade det från något kocktinaprogram e.d.)
    Ett väldigt enkelt sätt att få en grunduppfattning om hur bra en olja är, är att läsa innehålsförteckningen. Fleromättade fetter bör utgöra störst andel följt av omättade fetter. Vad som dock är viktigare än fördelningen mellan ovan två är att andelen mättade fetter är så liten som möjlig.
    Sen är inte fett helt av ondo.
    För de som tränar och inte går på lchf behövs fett för en bra förbränning. Man brukar säga att kolhydraterna brinner i fettets låga, dvs man behöver äta en viss mängd fett för att metabolisera övriga näringsämnen dock brukar de flesta få i sig den mängden och mer därtill så därav är det av vikt att tänka på att man får i sig rätt fett.

  75. Boogieman: Man brukar säga att kolhydraterna brinner i fettets låga, dvs man behöver äta en viss mängd fett för att metabolisera övriga näringsämnen dock brukar de flesta få i sig den mängden och mer därtill så därav är det av vikt att tänka på att man får i sig rätt fett.

    Du klagar ner på att folk inte är pålästa men jag undrar om du är påläst själv. Man brukar väl säga att ”fettet brinner i kolhydraternas låga” vilket jag tror syftar på att oxalacetatet tar slut för att driva citronsyracykeln vilket sker när glykogenlagret tar slut. Ditt uttryck har jag inte hört talas om.
    Sedan undrar jag varför andelen mättade fetter måste vara låg (om man uppfyller behövlig mängd av omega 3 och 6?

  76. Jacob Gudiol: I studier på människor har man aldrig kunnat se att kalori ut förändras beroende på förhållandet kolhydrater – fet

    Det har man väl, tex I denna .
    Sen så kanske du inte litar på källan, vilket är helt ok för min del, forskare ser ju ofta det de själva vill se, eller det deras uppdragsgivare vill att de skall se.
    Det finns väl däremot en hel del möss experiment som visat på det? Kan ju vara intressant om man har möss hemma ?

  77. Örjan: Det har man väl, tex I denna .

    I den studien finns det variation i proteinintaget. Sen finns det tveksamheter kring doubly labeled water när man påverkar vätskebalansen så som man gör med lågkolhydratkost. https://traningslara.se/energiforbrukning-med-tre-olika-dieter/
    Sen det viktigaste av allt. Den studien har jämfört verklig mat av olika kvalité med varandra. Det är alltså inte en ren jämförelse mellan fet-kolhydrater som det blir när man använder sig av processat fett och processade kolhydrater.

  78. Jag har inte opponerat mig mot något. Jag bara höll med Jacob.

    Boogieman:
    jag skulle vilja opponera mig mot era opponeringar

  79. Boogieman: jag kan dock inte hålla med om allt T.ex så bör vegetabiliska oljor vara på den goda sidan. Druvkärneolja, linfröolja är en ypperlig källa till goda fleromättade och omättade fetter, bättre än olivolja även om de flesta (okunniga) tycks tro att olivolja är den bästa oljan på marknaden (blivit itutade det från något kocktinaprogram e.d.)
    Ett väldigt enkelt sätt att få en grunduppfattning om hur bra en olja är, är att läsa innehålsförteckningen. Fleromättade fetter bör utgöra störst andel följt av omättade fetter. Vad som dock är viktigare än fördelningen mellan ovan två är att andelen mättade fetter är så liten som möjlig.

    För det första är det inte en kategori ”vegetabiliska oljor” till höger. Det är majsolja och solrosolja specifikt.
    För det andra finns det mycket mer i en bra olivolja än bara fett. Detta har du inte i de flesta andra vegetabiliska fetterna eftersom det behövs mycket mer processande för att utvinna själva oljan. Om man endast skulle titta på en innehållsförteckningen/näringstabellen så hade jag kunnat baka en kaka som varit lika nyttig som en grönsakssallad.
    Och för det tredje så är det knappast något koncensus när det gäller frågan om alla fleromättade fetter är lika bra. Så bara för att det är väldigt mycket fleromättat så innebär inte det att det är väldigt bra. http://www.asbmb.org/asbmbtoday/asbmbtoday_article.aspx?id=18365
    När det gäller just de väldigt processade oljorna så används de nästan uteslutande som tomma kalorier. Förutom när människor då får för sig att köpa oljorna som i förpackningarna ovan och själva tillsätta det till maten. Men då tillsätter de själva i princip tomma kalorier.

  80. Gudiol:
    Vad är det för processande som skiljer de olika oljorna? När jag slänger saker i min oljepress så kommer det ut olja, det är samma process oavsett om det är oliver eller majs/solrosfrön.
    Sen är det klart att man inom industrin använder olika metoder, som t.ex. urlakningsmedel, för att utvinna mer olja än vad som kan pressas ut kallt eller med lite värme, men det gör man väl också med alla oljeväxter?
    En annan sak med oljor som du kanske har svar på är det här med ALA. Man får olika besked från olika håll. Vissa (t.ex. olika vegan-forskare) hävdar att kroppen kan ombilda ALA till EPA och DHA i den omfattning som kroppen behöver, medan andra (t.ex. olika förare av fiskolja) hävdar att kroppen bara kan ombilda en liten mängd ALA. Det hänvisas friskt till studier som säger än det ena än det andra. Hur är det med den saken egentligen?

  81. Jacob Gudiol: I den studien finns det variation i proteinintaget.

    Jag hade läst din kommentar tidigare, vilket jag tyckte var bra. Det verkar också som om många hoppade av. Att studera detta på människor är det nog endast labb i Nordkorea eller 30 talets tyskland som kan göra. Kan också tänkas att detta är ointressant forskning, då det kanske i mångt och mycket handlar om Observer-expectancy effect
    Samtidigt använde du ordet ”aldrig” som i ” aldrig kunnat se” istället för ”sex stycken filosofie doktorer, från kända univiversitet har sett detta, medans jag, , ej erkänner denna studie, se denna länk där jag sågar den”**, det är lite roligt att du beklagar dig över ”en kalori inte är en kalori” och sedan skriver ” aldrig kunnat se”. Sen så har du kanske rätt i sak, men det finns ju inga sanningar… För mig är det självkart att ”en kalori inte är en kalori” handlar om retorik, PR (utnyttjande av icke-journalistik eller kanske grå propaganda. Speciellt då fårket är förtrollat av fettskräcken*.
    Har du skrivit något om FGF21 hypotesen som det står om på sidan 413 här:
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3447204/pdf/yjbm_85_3_405.pdf
    (we now know that FGF21 has a role in lipid metabolism)
    Råkade precis se något om Fredrik Nyströms experiment här ocskså vilket var lite intressant http://www.youtube.com/watch?v=SeeFrcvt3KA
    — Whoever snuck the ’s’ into ”Fast food” was pretty clever.
    * Jag har noterat att den finns i USA i alla fall
    ** Att kommentera forskning är alldrig intressant, det intressanta är ju att göra om försöket och se om man får samma resultat.

  82. Om man räknar sina kalorier och ser till att få i sig rätt mängd fett, protein och kolhydrater varje dag; spelar det då någon roll ifall ett par hundra kalorier kommer från skräpmat (d.v.s. glass, godis, etc.) ur ett muskelbyggande perspektiv?
    Med andra ord: fungerar IIFYM eller är det bara bullshit?

  83. Richard Ahlin: Om man räknar sina kalorier och ser till att få i sig rätt mängd fett, protein och kolhydrater varje dag; spelar det då någon roll ifall ett par hundra kalorier kommer från skräpmat (d.v.s. glass, godis, etc.) ur ett muskelbyggande perspektiv?

    Antagligen inte. Det går att hitta på möjliga hypoteser både för och emot faktiskt, alltså både att det kan hjälpa eller hämma resultatet. Men det är ingen som vet med säkerhet.

  84. Hej (tack för en bra sida osv). Jag läste nyligen en kritik av Taubes påståenden, i artikeln listades tjugoen (21) st studier som visade att upp- och nedgång av vikt framförallt är en funktion av mängden kalorier, källan av kalorierna hade underordnad betydelse. Nu pratar vi enbart vikt alltså, inte hälsa i allmänhet.
    Sidan är här: http://thescienceofnutrition.wordpress.com/2012/09/26/good-calories-bad-calories-a-critical-review/
    Scrolla ner där det står ”Below are a few studies showing that high carbohydrate, moderate carbohydrate, and low carbohydrate diets are more-or-less the same when it comes to weight loss.” för listan på studierna.
    TLDR: ”in terms of weight loss or weight gain calories matter far more than the macronutrient composition”.
    Har du någon kommentar till detta? Så vitt jag kan se så går det stick i stäv med vad du säger här.
    Mvh,
    Tomas

  85. Tomas:
    Hade man i de studierna försökt skilja på ”kvalité” och hur ”processade” livsmedlen var?
    Dessutom måste man (som jag alltid upprepar) ”gå till läggen” som en känd debattör brukar säga.
    Läs studierna, jag gjorde slumpvisa nedslag i de uppräknade studierna och hittade detta:
    1. ”the LG diet group had a higher percentage of weight loss as fat than the HG group ”
    2. ” Changes from baseline were compared between assigned amounts of protein (25% compared with 15%) and fat (40% compared with 20%) and across 4 carbohydrate amounts (35% through 65%).”
    – Alltså ingen lågkolhydratkost eller högfetkost eller högproteinkost var med (gäller antagligen alla studierna, så brukar det nämligen vara). Trots detta dock:
    ”with no differences between 25% and 15% protein (P ? 0.10), 40% and 20% fat (P ? 0.34), or 65% and 35% carbohydrate (P ? 0.27).”
    – Vilket inte syns på slutsatsen, eftersom det man undersökte var om fördelningen av fettförlusten över kroppen skulle skilja sig åt.
    3. ”EE during the O(fat) treatment significantly exceeded that during the control treatment in the lean but not in the obese women.”
    – Alltså kalori ut ökade hos smala kvinnor när de åt mer fett.
    Så, det var tre slumpvis valda nedslag. Man kan utgå ifrån att de resterande studierna är slumpvis utvalda efter nyckelordssökningar och att författaren inte har läst dem, och räknar med att inga av hans läsare kommer att läsa dem heller.

  86. Tomas: Har du någon kommentar till detta? Så vitt jag kan se så går det stick i stäv med vad du säger här.

    Det som står i din länk är precis det samma som jag har skrivit här 🙂
    Själva inlägget handlar dock om hur du påverkas av de olika kalorierna när det gäller främst hälsa och hunger. Så det handlar inte direkt om samma sak men jag har ju faktiskt med följande del.

    Jacob Gudiol: Det här är inte ett försök att förringa kalorierna i sig. Kalorier är fortfarande det som avgör om du går upp eller ner i vikt.

    Jag har skrivit mer eller mindre precis samma saker som står i din länk i mina inlägg kring en metabol fördel. Detta inlägg länkar jag också till i slutet och påpekar väldigt tydligt att det här inlägget inte motsäger det: https://traningslara.se/finns-det-en-metabol-fordel-del-i/
    Sen om du läser diskussionen här under så ser du att jag också har upprepat just det påståendet hur många gånger som helst där med.

  87. Andreas:
    Jag håller med Tina om att det är onödigt och märkligt att säga att alla är korkade hela tiden. Jag kan inte förstå meningen med det.

    Trovärdighet bygger på ärlighet, att säga vad man egentligen tycker,
    och inte vad man tror att andra vill att man ska tycka.
    Det finns alldeles för många PK-mäniskor så Jacop,
    fortsätt att våga ha en egen åsikt.
    Ärlighet vara längst.

  88. Kan skitmaten förändra tarmbakterierna?
    http://www.svd.se/nyheter/inrikes/tarmbakterier-kan-styra-fetma_8389802.svd
    ”Nya rön tyder på att de bakterier som finns framför allt i tjocktarmen kan ”prata” med de delar av hjärnan som reglerar hungerskänslor och fettförbränning.
    En ny studie som gjorts vid Sahlgrenska akademin i Göteborg visar att möss som helt saknar tarmbakterier i högre grad producerar ämnen i hjärnan som minskar fetma.
    – Det tyder på att tarmbakterierna förmedlar ett budskap till hjärnan och ändrat hur hjärnans hunger- och mättnadskänslor fungerar, säger John-Olav Jansson, en av forskarna bakom studien.”
    Skitmaten som gudiol pratar om kan vara orsaken till fetman och inte kolhydraterna.

  89. nils:
    Kan skitmaten förändra tarmbakterierna?
    http://www.svd.se/nyheter/inrikes/tarmbakterier-kan-styra-fetma_8389802.svd
    ”Nya rön tyder på att de bakterier som finns framför allt i tjocktarmen kan ”prata” med de delar av hjärnan som reglerar hungerskänslor och fettförbränning.
    En ny studie som gjorts vid Sahlgrenska akademin i Göteborg visar att möss som helt saknar tarmbakterier i högre grad producerar ämnen i hjärnan som minskar fetma.
    – Det tyder på att tarmbakterierna förmedlar ett budskap till hjärnan och ändrat hur hjärnans hunger- och mättnadskänslor fungerar, säger John-Olav Jansson, en av forskarna bakom studien.”
    Skitmaten som gudiol pratar om kan vara orsaken till fetman och inte kolhydraterna.

    Ja tarmbakterier är en av flera intressanta delorsaker av alla de faktorerna som så att säga ”går bortom” livsstil. Vi har berört det lite smått i boken. Men det skulle kunna ges mer utrymme. Virus; tarmbiotan; generna; kemikalier. Finns massor av intressanta saker som har en viss inverkan och försvårar/underlättar viktkontrollen.

  90. Niklas
    Det som har förändrats sen vi blev feta är som du vet inte kolhydraterna, endast sockret har ökat och vi äter skitmat.
    Förklaringen till fetman kan vara magbakterierna kemikalier exempelvis bisfernol a, food reward, mindre fysisk aktivitet.
    Då stämmer det bättre
    Näringsläran är fortfarande korrekt men dom hade bara missat hur aptitregleringen kan påverkas.
    Sakerna stör aptitregleringen så vi äter för mycket.

  91. nils:
    Niklas
    Det som har förändrats sen vi blev feta är som du vet inte kolhydraterna, endast sockret har ökat och vi äter skitmat.
    Förklaringen till fetman kan vara magbakterierna kemikalier exempelvis bisfernol a, food reward, mindre fysisk aktivitet.
    Då stämmer det bättre
    Näringsläran är fortfarande korrekt men dom hade bara missat hur aptitregleringen kan påverkas.
    Sakerna stör aptitregleringen så vi äter för mycket.

    Vad exakt skrev du som jag inte redan påpekat? Jag sa inget om kolhydrater. Att sockret spelar stor roll är det ingen tvekan om men exakt hur stor är svårt att säga. Vi åt rejält med socker i Sverige även innan siffrorna för övervikt och fetma började stiga.

  92. Jacob Gudiol: Nej, det har de inte. En kalori från protein kan till exempel inte användas för vad som helst. Nästan 1/4 den energin går alltid till värme. En kalori från kolhydrater kan i sin tur inte direkt lagras som fett, den måste göras om till fett först och även där försvinner det energi.

    Fast spelar det någon roll i slutändan, kompenseras inte den värme som genereras av proteinet med att energimängden för att hålla kroppen varm därmed minskar?

  93. Henrik Holst: Fast spelar det någon roll i slutändan, kompenseras inte den värme som genereras av proteinet med att energimängden för att hålla kroppen varm därmed minskar?

    Jo, när du äter ganska normala mängder med protein. Men äter du väldigt mycket protein så ökar din totala energiförbrukning. Så där finns en liten skillnad och man har även sett den rent praktiskt i studier. Om du har tillgång är det här en väldigt bra artikel i ämnet http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15113737.

  94. Ta receptet och slå in de i en näringsvärdetabell. Titta hur mycket näring du får per kalori så får du en inblick i hur nyttigt det är. Sen tittar du på hur raffinerade produkterna i receptet är så får du lite mer information. Väldigt raffinerat är generellt sett negativt för kroppen då det kommer snabbt ut i blodomloppet och för mycket på kort tid kan ge lite problem. När det gäller ditt bröd så ligger det ialla till på båda punkterna egentligen.
    Sen om det är dåligt eller inte går inte att avgöra bara på att du äter lite av det. Det hänger på hur din kost ser ut i stort och hur väl din kropp kan hantera maten.

  95. Hamnar rapsolja på vänster eller höger? Har för mig det anses nyttigt på samma skala som olivolja av många.

  96. Som jag redan skrivit här ovanför kan du inte placera in allting i antingen bra/dåligt. Det finns en väldig massa som helt enkelt varken är dålig eller bra och beroende på hur du äter kan de bidra med väldigt bra saker eller dåliga saker. När det gäller rapsolja så är det en ganska bra olja. Bra olivolja är dock i mitt tycke klart bättre.

  97. hej!
    Jag funderar lite på detdär med kaloriförbrukning. Hur väl stämmer harris-bernedicts ekvationen? och hur bra är de räkneverktyg som finns på nätet. Jag är kvinna 29 år 171cm och väger 87kg. Jag har ett medelrörligt arbete (sitter ner ca 1-2h från morgon till kväll). Jag motionerar inte speciellt mycket i övrigt. När jag matat in denna info står det att jag ska äta ca 2500kcal för att bibehålla min vikt. Kan detta stämma? jag har under 3 veckors tid legat mellan 1200-1600kcal/dag och jag känner mig inte det minsta hungrig. Borde jag inte göra det om jag ligger på ett underskott på ca 1000kcal/dag?
    Jag äter både kolhydrater och fett. Alltid hemmalagat med rena råvaror.
    Tack på förhand om du har tid att svara!

  98. jojjobantaren: Jag funderar lite på detdär med kaloriförbrukning. Hur väl stämmer harris-bernedicts ekvationen?

    Det kan stämma väldigt dåligt när det gäller en individ. Den fungerar som medelvärde om du skulle testa kanske 100 personer men vill du veta din energiförbrukning får du helt enkelt testa dig fram till hur många kalorier du behöver äta för att hålla vikten stabil.

    jojjobantaren: Kan detta stämma? jag har under 3 veckors tid legat mellan 1200-1600kcal/dag och jag känner mig inte det minsta hungrig. Borde jag inte göra det om jag ligger på ett underskott på ca 1000kcal/dag?

    Hunger är verkligen inte det samma som kaloriintag. Särskilt inte om du har lite fett att ta av. Så om du verkligen äter 1200-1600 kcal per dag utan att vara hungrig så är det bara att vara glad och fortsätta med det 🙂 Om nu målet är viktnedgång dvs, annars får du nog börja äta lite mer.

  99. Tack för ditt svar! Jag är noggrann med att väga maten och jag går ner i vikt så det stämmer nog hyfsat! Tack också för en väldigt bra blogg som ger svar på många frågor.

  100. Väldigt rolig läsning, håller med om allt, det jag tycker texten saknar är hur vår metabolism faktiskt påverkas av att äta snabbmat etc, tex hur hormoner som leptin, insulin och mTor påverkas, förövrigt är ju det du förespråkar i princip lchf även fast du inte säger det rakt ut.

  101. Kell: förövrigt är ju det du förespråkar i princip lchf även fast du inte säger det rakt ut.

    Hahaha, jo dröm vidare 🙂 Men det är klart. Allt som LCHF-are tycker låter bra kallar det för LCHF och allt annat är enligt SNR eller nått.. 🙄

  102. Bra skrivet, men det du säger är ju exakt det som menas med uttrycket ”en kalori är inte en kalori”.
    Visst, om man talar om en strikt definition så är väl en kalori en kalori, men som det antyds i din rubrik ”En kalori har inte alltid samma effekt som en annan kalori” så kan man inte se allt i svart och vitt genom att räkna kalorier.
    För övrigt tycker jag att din bild på vad man bör och inte bör äta är klockren. Svårare än så behöver det inte vara.

  103. Pär: men det du säger är ju exakt det som menas med uttrycket ”en kalori är inte en kalori”

    Nej, men det är möjligen det som du exakt anser menas med uttrycket. Många andra tolkar det dock på helt andra sätt. Sen är det ju fel oavsett vad folk menar med det.

  104. Ja, det är så som jag och många andra tolkar uttrycket. Sen är ju frågan huruvida det är fel, ibland får man tänka utanför boxen. Det är säkert ingen som motsätter sig att en kalori är den mängd vatten som krävs att värma en kubikcentimeter vatten från 14,5 grader Celsius till 15,5, uttrycket syftar väl snarare på att det är lite skillnad att äta från högra sidan på din bild jämfört med den vänstra. Hursomhelst så får du fram ett bra budskap. Bra jobbat!

  105. Hur kommer det sig att inte mjölk får platsa till vänster? Fritt från dåliga sockerarter, relativt oprocessat(?) och innehåller bra protein.
    I bilden med bra/dålig mat så ser jag en flaska bredvid majsoljan, är det rapsolja? Dåligt?
    Sen undrar jag angående bröd och mjöl, jag antar att bröd bildar en gradient med vetebaserade bröd längst till höger och mer fullkornsbaserade bröd längre till vänster, men skulle du kalla de mest fiberrika och vetemjölsfria bröden nyttiga nog att platsa i vänstersidan på bilden?

  106. Mårten:
    Hur kommer det sig att inte mjölk får platsa till vänster? Fritt från dåliga sockerarter, relativt oprocessat(?) och innehåller bra protein.
    I bilden med bra/dålig mat så ser jag en flaska bredvid majsoljan, är det rapsolja? Dåligt?
    Sen undrar jag angående bröd och mjöl, jag antar att bröd bildar en gradient med vetebaserade bröd längst till höger och mer fullkornsbaserade bröd längre till vänster, men skulle du kalla de mest fiberrika och vetemjölsfria bröden nyttiga nog att platsa i vänstersidan på bilden?

    Mårten läs följande:
    https://www.facebook.com/Traningslara/posts/577900812261582

  107. Det här är en jättespännande diskussion tycker jag.
    Jag jobbar med boxare som tävlar i viktklasser. Boxningen har en lång historia av sjuka bantningsmetoder. Vi som jobbat med detta i väldigt många år har upptäckt är att den ”gamla” metoden – ät mindre – spring mer – för att gå ner i vikt funkar sämre och sämre för varje gång boxaren försöker sig på det. Nu senast hade jag en boxare som 3 månader innan match vägde 86 kg. I två månader körde han spring mer – ät mindre, med den ”vanliga svältbantningsmetoden”. Han mådde piss och gick endast ner 4 kg på två månader trots 2 hårda träningspass om dagen 5 dagar i veckan och strikt bantningsdiet – ständigt hungrig dessutom och han orkade inte träna för fullt på den nivå han ville.
    När det var en månad kvar till match hade han panik – han skulle ner till 71 kg – varpå vi testade ett upplägg som varit framgångsrikt på våra boxare tidigare – ägg, fet fisk, broccoli, majonäs – tre gånger om dagen med order om att han inte skulle vara hungrig någon gång under dagen. På mindre än 3 veckor gick han ner till 76 kg då han stannade på en platå i 5 dagar och jag ifrågasatte då om han dragit ner på maten igen och beordrade att öka på fettmängden varpå han på två dagar gick ner ytterligare två kg… Samma dag som matchen vätskebantade han 3 kg som i princip ”rann av honom” på mindre än två timmar… utan att bli särskilt medtagen…
    Med undantag för de tre första dagarna vid kostomläggningen så var han under hela denna viktnedgång urstark på träningen (2 stenhårda pass varje dag) jämfört med exakt samma resa för ett år sedan med ”den vanliga vedertagna kaloribantningen som innebär ständig hunger” och ingen energi för träning.
    Då för ett år sedan var det viktminsking inför ett internationellt mästerskap då han missade att klara vikten och verkligen led av svälten, orkeslösheten, vätskebantningen och såg riktigt sjuklig ut…
    Observera att jag inte lägger någon värdering i NÅGON bantnings förträfflighet – tycker extrembantningar som det jag berättat om är avskyvärt och förkastligt och något som ska undvikas i det längsta, men det som gör det så intressant är just att ”en kalori är en kalori” men att kalorier från olika makronutrienter påverkar kroppen på så olika sätt…
    Bara en reflektion…

  108. (Hittade ingen lämplig plats för denna kommentar)
    Jacob Gudiol. Vad jag fattat så är du å kostdoktorn inte överens, Varför? , är ni mer överens nu än innan? Vad jag fattat är det glukosen/insulinet som ni strider om (har gjort).
    Min ståndpunkt är glukos neutralt för friska och farligt för insulinresistenta. Medan Fruktos i för stor mängd farligt för alla. Mättat fett är ofarligt för alla oavsett mängd, omega6 bör begränsas medan transfett bör uteslutas.
    Hoppas min ståndpunkt överensstämmer med din och din uppfattning om kostdoktorns? 🙂

  109. […] har jag gjort?! Som vanligt när det gäller att bli av med fett så är kosten det viktigaste. Kalorioer in/ut. Vill du också få en fast och stark kropp så krävs det styrketräning utöver att sköta kosten […]

  110. Welcome to the dark side.
    Fan vad Paulo Roberto kommer att hata dig nu. 😉

  111. Varför skulle Paolo hata mig? Det jag skriver här ovanför är i princip det han förespråkar med. Att folk ska lära sig uppskatta bra mat och laga mat från grunden.

  112. […] Men hur som helst så är det fullt möjligt att midjemåttet ökar mer med den kost han ätit nu än den förra. Den mat han har ätit i de senaste 21 dagarna är väldigt dålig mat och mat med stor andel socker, högt GI och högt GL ökar risken för just mer viceralt fett, alltså bukfetma. Här finns det också studier som är mycket bättre genomförda än Sams egna experiment som visar på liknande resultat så ta inte det jag skrivit här ovanför som att jag säger att det inte är någon betydelse av vad du äter. För hälsan är det väldigt viktigt. Men för vikten spelar kvaliten på maten egentligen en väldigt liten roll om i fall att kalorimänden är den samma. Det som är allra viktigast är kalorierna. I praktiken är det dock mycket lättare att hålla vikten med bra mat, En kalori är en kalori men… […]

  113. En extremt viktig sak att tillägga här, när du skriver att kolhydrater omvandlas till fett, som kräver energi. Det är marginellt lite energi som förbrukas vid den processen. Dessutom när man äter kolhydrater stimuleras frisättning av insulin, vilket i sin tur stimulerar fettuppbyggnad mer än något annat. Insulin frisätts inte av fett.

  114. […] När du ska deffa är det givetvis förändringen i fettmassa som är viktig. Hur stor din fettinlagring och den fettoxidation / fettförbränning är spelar ingen större roll, så länge som resultatet blir negativt så du minskar i fettmassa. Och en negativ fettmassa uppnår du i princip genom en negativ energibalans, alltså ett energiunderskott. Det uppnår du genom att äta mindre kalorier än du gör av med, så enkelt är det. Men det finns givetvis lättare och svårare sätt att uppnå det och orka hålla det över en längre tid. Mer om det här En kalori är en kalori men… […]

  115. Jakob, den här artikeln är en av dina sämsta. Den håller inte alls samma kvalitet som alla andra gör. Det är en lång text vars enda verkligt värdefulla budskap är ”ät inte processad mat med för mycket socker och för lite näring”. Det står ingenting om VARFÖR det skulle få stenen rulla snabbare i nerförsbacke så hela de inledande styckena om att en kalori är en kalori blir poänglösa. Det har aldrig varit viktigt att påpeka denna felsägelse/feltänkthet för människor som resonerar så eftersom de alltid brukar gå vidare till att förklara varför det är bättre att äta den typ av mat den yttrande förespråkar. Så det initiala påståendet om att en kalori inte är en kalori leder inte i sig in folk på fel banor, och då är det inte viktigt att styra upp. Det är bara en ganska trivial felsägelse/feltänkthet (som förvisso används som säljande catchphrase i näringsråd som oftast är grumlade).

  116. Du har i diskussionstråden i efterhand fyllt ut med sådant som jag tycker borde stå i texten. Ville med mitt förra inlägg säga att jag tycker du borde redigera artikeln och fylla ut resonemanget lite. Det är inte säkert att alla som läser artikeln går i genom hela diskussionstråden eftersom den är ganska lång. Jag förstår att tråddiskussionen kan bli lite förvirrande om man ändrar artikeln i efterhand men jag tycker ändå det bör göras. 🙂

  117. Det här är en av de mest delade artiklarna här på Traningslara.se. Det är också en av de mest lästa som fortfarande blir läst av många varje dag. Den har massor av kommentarer.
    Jag är ganska säker på att du är i en klar minoritet när det gäller den har textens kvalité Karl.

  118. Bli inte defensiv nu, antal läsare är inget mått på hur kvalitativ en artikel är. Så du tycker inte jag har någon poäng i att det hade varit på sin plats att utveckla varför vanlig kost är bättre än skräpmat när grundläggande poäng med artikeln är att man bör inse att kalorier från vanlig mat inte bör jämställas med kalorier från skräpmat? Det blir bättre om man utelämnar detta?

  119. Det som hade hänt är att folk inte hade läst klart till slutet. Det du föreslår att jag borde gjort är att skriva en bok. Jag valde att skriva en kort artikel. Vilket är lite mer passande med tanke på formatet.
    Det enda stället du hittar allt det du efterfrågar i en artikel är när förklaringen till varför är helt påhittad likt inom LCHF. Det tar liksom inte många rader att säga kolhydrater->insulin->fet. Men ska man ge ett ordentligt svar så krävs det mycket mycket mer än så.

  120. För att det är en väldigt stor skillnad på dem. Både i hur de påverkar kroppen och i hur mycket mättnad de ger.

  121. Förklara gärna med hur de påverkar kroppen 🙂 (det låter säkert som att jag ger spydig kritik men jag vill på riktigt veta eftersom jag tänkt att det inte är skillnad mellan t ex apelsinjuice med 100% apelsiner och en apelsin. Mättnaden förstår jag.

  122. Juice är alltid 100 procent fruktjuice. Om det är någonting tillsatt så får det inte längre heta juice. Undantaget att man får addera lite socker om frukten man använt av någon anledning innehållit mindre socker än vad som är normalt.
    Där är många skillnader i hur de påverkar. Den främsta är i hur snabbt de tas upp i kroppen.

  123. Jacob Gudiol:
    Ser man till studier på djur så finns det dock tydliga bevis för att kvalitén på maten påverkar. Tillsätter du processat fett, processade kolhydrater eller socker så ändras djurens faktiska energibehov. Om du dessutom ger djuren exakt den mängd kalorier de behöver enligt uppmätt kaloriförbrukning så förändras också deras kroppssammansättning beroende på typen av mat du ger dem. Så kvalitén på maten spelar roll den med om vi ska se till djurstudier. I studier på människor finns det än så länge bara studier som visat att mer protein ger större fördelar på kroppssammansättning samt att bättre mat påverkar hälsan bättre. När det gäller kroppsförändring i övrigt har alla andra studier visat att kalorierna styr. Personligen tror jag dock det beror på begränsningar när det gäller studier på människor, det är svårt att göra en så välkontrollerad och långsiktig studier som skulle krävas. Men de som finns har varit upp emot någon månad och då de visar att kalorierna är det viktiga så talar ju det för att kalorierna har den allra viktigaste rollen i det hela.
    Det du missar är alltså skillnaden på studier som jämför fett – kolhydrater med bra matkvalité – dålig matkvalité. Jag inser att du som LCHF-are har svårt att se en skillnad där men den är väldigt uppenbar om du tar på dig några andra glasögon.

    Missar inte du hela målet genom att tänka som ovan utan att ta hänsyn till aktuellt djurs biologiska basföda?
    ger man en bensinmotor ”disel” så lär den inte fungera som tänkt och dessutom förmodligen gå sönder.
    Samma gäller ju gnagare, som kan äta fett även om det inte är deras basföda, samma gäller ju människor som får för mycket kolhydrater.
    Tex: Genom att tvinga råttor äta mer fett ger man den ju metaboliska problem med flit, kan ju lika bra tvinga i människor 7 liter vatten på kort tid och konstantera att vatten är skadligt eftersom patienten dog.

  124. Skulle vilja påstå att det enda man lär sig från diverse djurförsök är att ändrar man djurens basföda så skapar man metabola tillstånd som skadar djuren, får djuren äta det DOM vill så är de friska och smala.

  125. Lasse: ger man en bensinmotor ”disel” så lär den inte fungera som tänkt och dessutom förmodligen gå sönder.
    Samma gäller ju gnagare, som kan äta fett även om det inte är deras basföda, samma gäller ju människor som får för mycket kolhydrater.

    Vi skall nog inte blanda ihop motorer och levande ting, människor som käkar mycket kolhydrater tar inte skada av det så länge de får i sig vad de behöver av näring. Dock äter vi mat av dålig kvalité så blir det skit av det hela!
    (Gnagare är dessutom en väldigt stor grupp däggdjur och även om majoriteten är herbivorer, så finns det stora variationer inom gruppen..)

  126. Lasse: Missar inte du hela målet genom att tänka som ovan utan att ta hänsyn till aktuellt djurs biologiska basföda?

    Det spelar ingen roll vad djuren äter egentligen, oavsett om det är mycket fett, mycket kolhydrater, endast vegetabilier, endast animalist osv. Ger du dem den typen av mat jag skrev i det du citera så blir det feta. Så nej…

    Lasse: Tex: Genom att tvinga råttor äta mer fett ger man den ju metaboliska problem med flit

    Lasse: Skulle vilja påstå att det enda man lär sig från diverse djurförsök är att ändrar man djurens basföda så skapar man metabola tillstånd som skadar djuren, får djuren äta det DOM vill så är de friska och smala.

    Du tvingar inte dem, de väljer det helt frivilligt framför sin normala föda om du serverar det. De är till och med beredda att uthärda smärta för att få den maten istället för deras normala mat.

  127. ”Du tvingar inte dem, de väljer det helt frivilligt framför sin normala föda om du serverar det. De är till och med beredda att uthärda smärta för att få den maten istället för deras normala mat. ”
    På grund av att du redan gett dem metabolt syndrom.
    Möss i naturen är tex aldrig fetare än de skall vara, fångade hundratals i burar på kollo, fick aldrig en överviktig mus, förutom den vi behöll och matade med bat från köker 🙂

  128. Har aldrig sett ett onormalt fett djur någonsin i naturligt tillstånd, varken i verkligheten eller på naturprogram

  129. Lasse: På grund av att du redan gett dem metabolt syndrom

    Nej, du sätter de framför dem, de smakar på det och sen väljer det det före sin vanliga mat. Och de gör det även om det kostar dem lite arbete/smärta för att få tag i maten och deras normala mat finns fritt tillgänglig.
    Är det inte dags att du bara erkänner att du har precis ingen koll alls på det här ämnet Lasse?

  130. ok, så du säger att tex råttan/tigern/elefanten eller valfritt djur bara knallar omkring i vildmarken och vips hittar den em massa smaskig mat som inte är artrigtig och föredrar denna?
    , Det borde då finnas ganska gott om bilder på onormalt överviktigt djur i sitt naturliga tillstånd, konstigt att man aldrig ser något?

  131. Eftersom det enligt dig då är en självklarhet och något som bara är så, så borde även flera djur arter gå igenom precis det som vi människor går igenom just nu då med eskalerande diabetes och fettma.

  132. Lasse, det kan ju bero på att djur i det vilda sällan hittar tillräckligt stora mängder mat för att bli feta?

  133. Henrik Svedlund:
    Lasse, det kan ju bero på att djur i det vilda sällan hittar tillräckligt stora mängder mat för att bli feta?

    Nej, finns däremot gott om exempel på djur som slutar äta fast det finns mat i överskott.
    Det jag egentligen försökte förklara för JG är att spärra in djur i burar och sedan ge dem 2 alternativ är redan det en manipulering av resultatet.
    Att sedan ena maten är 1 meter längre bort eller krångligare att komma fram till förändrar inget.
    Det kan finnas miljoner skäl till att djuret väljer det onyttigare alternativet för just de djuret. Allt från nedärvda reflex (som tex att något ämne är bra att äta för lagring till tuffare tider).
    Genom att då göra tillgängligt detta ämne VARJE gång ett djur äter skapar säkerligen metabola störningar i sig.
    Då är ju hela exprimenet fel från början.

  134. Jacob Gudiol: Det spelar ingen roll vad djuren äter egentligen, oavsett om det är mycket fett, mycket kolhydrater, endast vegetabilier, endast animalist osv. Ger du dem den typen av mat jag skrev i det du citera så blir det feta. Så nej…

    Tror du verkligen på detta själv?

  135. skaffa en kanin eller marsvin vetja, ett billigt sätt att konstantera att de inte blir feta av naturlig föda trots konstant tillgång till mat.
    Vill du göra dem feta kan du alltid lägga till pellets och konstant tillgång till dem 😉

  136. Lasse: skaffa en kanin eller marsvin vetja, ett billigt sätt att konstantera att de inte blir feta av naturlig föda trots konstant tillgång till mat.
    Vill du göra dem feta kan du alltid lägga till pellets och konstant tillgång till dem

    Det kan ju också bero att det är väldigt svårt att bli fet på gräs! Det hade inte en tiger heller blivit även om det inte är dennes naturliga föda, eller?

  137. Lasse, du har uppenbart inte fattat någonting alls av det jag har skrivit här. Du bekräftar (om än på ett korkat och dåligt formulerat sätt) precis det jag skriver men du förstår det inte själv.

  138. Jacob Gudiol:
    Lasse, du har uppenbart inte fattat någonting alls av det jag har skrivit här. Du bekräftar (om än på ett korkat och dåligt formulerat sätt) precis det jag skriver men du förstår det inte själv.

    Din ödmjukhet och opartisk attityd kommer alltid återspeglas i dina inkomster på denna site 😉

  139. Det enda jag faktiskt klagat på är att du tar till djurstudier och sånt i din argumentation i ett försök att bekräfta dina synpunkter.
    Personligen tycker jag artikeln i sig är ganska bra.

  140. Du skall också ha en eloge för att ha svängt i ditt ställningstagande angående kalorier.

  141. Lasse:
    Det enda jag faktiskt klagat på är att du tar till djurstudier och sånt i din argumentation i ett försök att bekräfta dina synpunkter.
    Personligen tycker jag artikeln i sig är ganska bra.

    Jag förstod varför du klagade och att du inte tycker djurstudier är intressant. Men din motivering varför är fel. Det var också det du fick som svar. Och givetvis är det ingen som tar din klagan på allvar då den uppenbarligen är baserad på något som du har drömt dig fram till och inte verklig information.

    Lasse:
    Du skall också ha en eloge för att ha svängt i ditt ställningstagande angående kalorier.

    Jag har inte svängt. Det här är redan diskuterat bland kommentarerna. Det är du som antingen inte har förstått tidigare, inte förstår nu eller aldrig har förstått. Jag gissar på det sista.

  142. Tack för ditt förtydligande då 🙂
    Det är verkligen något som behövts från dig en längre tid.

  143. Jacob Gudiol
    har du aldrig tänkt tanken att det du lärt dig om näringslära kan vara felaktigt ? Bara för att man tex läst näringslära på högskola är det inget som säger att det som sägs där stämmer. Ingen vet exakt hur människans kropp fungerar! Därför bör du aldrig påstå att så här är det! För det vet du inte!

  144. bullen: har du aldrig tänkt tanken att det du lärt dig om näringslära kan vara felaktigt ?

    Nej, det har jag inte. Att alla tolkningar som görs idag inte stämmer är jag väl medveten om men det förändrar ju inte resultaten från studier.
    Om du har gett 1000 personer en viss sak och det händer en viss sak så är det så. Om någon påstår att motsatsen kommer hända så har de fel.

  145. Kanske är lite trög men…
    Om jag skulle äta mitt kaloriintag från skräpmat, betyder då det att jag inte skulle gå upp i vikt, om jag höll mig till
    mitt RDI? Tänker att skräpmaten tar en annan skepnad i kroppens utseende än vad hälsosam och näringsriktig mat gör..
    Eller lagrar sig ”fel” sorts fett i kroppen? i jämförelse med fleromättade fetter?
    Snabba kolhydrtaer då, sätter de sig på kroppen som fettinlagrning pga sitt höga socker (insulun) jämfört
    med att äta ex en rågbrödskkiva…
    Hoppas du förstår min fundering någorlunda i alla fall.

  146. @E Om du äter till RDI energimässigt, så blir du viktstabil oavsätt vad du äter, men med skräpmaten är det rätt stora risker att det blir bekymmer med näringsbrister.
    Dessutom är det lättare att hålla RDI energimässigt med bra mat, eftersom det har en tendens att mätta bättre.

  147. Hallå E!
    Din fråga är lite luddig ja. Först och främst så finns det ju inte ett individuellt RDI. RDI är för hela befolkningen och det ligger för högt för vissa och för lågt för andra.
    När det gäller vad du äter så kommer det inverka på hur din kropp ser ut och var den lagrar fett. Men effekterna i små i relation till hur mycket kalorier du äter totalt som är det som har störst inverkan i kosten på om din kropp lagrar in fett och även var det sker.
    Och så det som Jörgen skrev om mättnad då. I princip ingen människa har full koll på allting. Så då ökar sannolikheten att man inte ska gå upp i vikt eller gå ned i vikt om man väljer bra näringsrik mat.

  148. Men om Jag bortser från mättnaden och endast ser till MITT RDI.
    Om jag ex äter 60 gram fett om dagen nu från nötter/avocado/olja/lax. Och om jag istället skulle äta 60 gram fett från mättade fettkällor istället, skulle det ”sätta sig” fettlagras I kroppen på ett annat eller samma sätt?
    Likdant med kolhydrater. Nu äter jag 200 gram kolhydrater I form av havregryn, poatais & råris. Om jag itsället skulle äta samma mängd/kalorier fast från socker, vitt bröd ect. (bortse nu från mättnaden) Skulle jag då ha lättare för att bli fet/ lagra fett?
    Kort och gott, sätter sig ”dåligt” fett på magen och ”bra” fett ej på magen?

  149. Det där är en fråga som är så otroligt hypotetiskt så den är omöjlig att svara på. Det man vet är att när man ger deltagare fett eller kolhydrater i olika proportioner så har man inte kunnat visa någon signifikant skillnad när man verkligen haft koll på kalorierna. Men det finns ingen teknik som är precis nog och inga studier tillräckligt långa för att säga att det inte skulle kunna ske ändå.
    I djurstudier har man visat att den mat man ger djuren påverkar på många sätt även om kalorimängden är precis den samma. Så sannolikt är det så för människor med. Men även i djurstudierna är det utan tvekan så att det är kalorierna som är viktigast och står för den huvudsakliga effekten.

  150. Om nu fruktos i stora mängder leder ökad fettinlagring i levern så kan väl en högsocker-diet förskjuta kroppens sammansättning mot just mer fett i levern och mindre muskler och underhudsfett?

  151. Jo, så är det. man har även visat att det sker vid kaloriöverskott. Om du äter för mycket kalorier så blir alltså konsekvenserna på hälsa och kroppsammansättning sämre om en stor andel av dina kalorier kommer från socker. Men då snackar vi en betydande andel, över 25 E% kanske.
    Vid viktbalans så verkar det dock inte ha dessa effekter. I princip oavsett sammansättningen.
    Men protein är ju alltid en variabel som påverkar. Mer protein vid underskott innebär mindre muskelförlust. Mer protein vid överskott innebär att mer energi försvinner som värme. Mer protein vid energibalans kan ge en liten fördelaktig förändring i kroppssammansättning.
    Och sen som sista ”disclaimer”. På djur har man observerat större effekter än så här men då är ju allting extremt kontrollerat och det krävs lång tid innan effekterna blir mätbara.

  152. På tal om korkade saker:
    En korkad sak att påstå är väl att man är civilingenjör när man inte har ett uttaget examensbevis.
    *imho*

  153. Jag tycker jag skriver väldigt tydligt att jag har en omtenta som jag än så länge inte har gjort. Det är givetvis därför jag inte heller tagit ut något examensbevis. Jag har dock gjort examensarbete mm. Är du sugen på att lära dig lite om design av biljettautomater kan du ladda ner hela arbetet här, http://www.lunduniversity.lu.se/o.o.i.s?id=24965&postid=1894563
    Här har du också lite nyhetsartiklar kring arbetet:
    http://www.sydsvenskan.se/sverige/ny-biljettautomat-far-kritik/
    http://www.nyteknik.se/special/teknikutbildningar/article264315.ece
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3367&artikel=3120757
    http://www.skanskan.se/article/20090924/NYHETER/891550054/-/student-sagar-de-nya-automaterna

  154. Butter Tupp:
    På tal om korkade saker:
    En korkad sak att påstå är väl att man är civilingenjör när man inte har ett uttaget examensbevis.
    *imho*

    imho så är det snarast patetiskt att att dra upp det här?! Men det är väl bara lilla jag.. Det kan väl bero på att han inte påstår att han är civilingenjör, utan har gått hela utbildningen minus 1 tenta.
    Be mig sedan inte att rabbla alla civilingenjörer som inte är klara med exjobbet men ändå arbetar, tjänar bra & gör en stor skillnad på jobbet!

  155. Förstår om det låter lite löjligt, men kan det vara en parameter att ta i beaktande hur mycket energi som finns kvar i det som lämnar kroppen i form av avföring? Visst måste det finnas kvar en del energi i avföringen? Mängden energi som inte upptagits borde även kunna variera beroende på i vilken form energin har intagits? Tänker på min lilla son som stoppar i sig en massa energi i form av majskorn som sedan hamnar i blöjan till synes helt obearbetade. Måste vara ganska många procent av energin som han stoppar i sig (i det fallet) som rinner rakt igenom utan att tas upp av kroppen…

  156. Hej Fredrik!
    Kroppen är väldigt bra på att ta upp den energi du äter. Normalt ligger upptaget omkring 90-95 procent av all energin. Men det finns undantag där hel majs är ett sådant, viss typ av stärkelse, nötter mm.
    Du hittar lite mer läsning här under rubriken, Kalorivärden är varken exakta eller konstanta https://traningslara.se/kalorier-nar-du-overater/
    Vi har också en hel del kring det här i vår bok.

  157. i din värd finns det bara undantag, annars skulle inte dina hypoteser fungera.

  158. Jacob Gudiol:
    Hej Fredrik!
    Kroppen är väldigt bra på att ta upp den energi du äter. Normalt ligger upptaget omkring 90-95 procent av all energin. Men det finns undantag där hel majs är ett sådant, viss typ av stärkelse, nötter mm.
    Du hittar lite mer läsning här under rubriken, Kalorivärden är varken exakta eller konstanta https://traningslara.se/kalorier-nar-du-overater/
    Vi har också en hel del kring det här i vår bok.

    Så alltså bajsar vi bar 5% förutom dina undantag.

  159. Lasse1:
    i din värd finns det bara undantag, annars skulle inte dina hypoteser fungera.

    Jag är ledsen att jag inte kan ge dig en förklaring som en person som ligger på en försteklassares nivå kan förstå men så fungerar tyvärr inte kroppen. Så du får nog leva med att du aldrig kommer fatta Lasse.

  160. När man väljer produkter att äta, ska jag då välja de med högre eller mindre fetthalt om jag vill minska i fettmassa? Tex lätt créme fresh eller vanlig ”fet”?
    Det kan bli svårt att hålla sig efter en diet med lite socker samt lite fett? För vad jag har förstått så blir du mer mätt av att äta fetare mat och det innebär att du äter mindre, eller har jag fel?

  161. Maja:
    När man väljer produkter att äta, ska jag då välja de med högre eller mindre fetthalt om jag vill minska i fettmassa? Tex lätt créme fresh eller vanlig ”fet”?

    Hej Maja!
    Det där är en fråga där svaret beror helt på vilken produkt det gäller. I vissa fall blir produkten bättre i andra sämre.
    Just Créme Fraiche spelar det nog ingen större roll men det beror på vad du ersätter de borttagna kalorierna i lightprodukten med.

    Maja: Det kan bli svårt att hålla sig efter en diet med lite socker samt lite fett?

    Dieten behöver inte vara något av det. Det beror på vilken mat du får i dig kalorierna ifrån.

  162. […] av boken men vill du få en liten inblick i temat på boken kan du läsa inläggen ”En kalori är en kalori men”, ”Du kan inte ”kompensera” för skitmat med motion”, ”Stora […]

  163. Hej! Undrar om vetemjölet .. Anser du att ALLT med vetemjöl är ”dålig kcal”? Om vetemjöl står som 3 ingrediens i en knäckemacka, är det en dåligt val då? Eller om man reder en sås m vetemjöl?

  164. Hej Linda!
    Det beror givetvis på hur stor del av maten som består av vetemjöl. När på ingrediensförteckningen det står säger inte särskilt mycket för sig själv då det kan vara allt ifrån 33 % av innehåller till någon promille när det är på tredje plats. Man får ta hjälp av näringsvärdetabellen för att försöka klura ut det lite mer men ibland är det väldigt svårt även med den informationen. Men sen är ett livsmedel med lite mycket vetemjöl inte hela världen det heller. Det handlar ju om helheten i slutändan.

  165. […] Avslutningsvis ska det sägas att det inte på långa vägar är säkert att alla med diabetes typ 2 kan bli av med sin sjukdom. Troligen är det så att ju längre du har gått med problemen desto svårare är de att bli a med vilket studier på personer som genomgått fetmaoperation visar. Jag ser därför sådan här kunskap, eller hypotes som det är i det här fallet, mest som ytterligare konfirmation att det allra viktigaste när det gäller metabol hälsa är att hålla sig smal sett till fettprocent och vara fysiskt aktiv. Det kan man uppnå på många olika vis men det är mycket lättare utan skitmat vilket jag skrivit om i En kalori är en kalori men…. […]

  166. Grymt inlägg! Kan inget annat än hålla med dig i det du säger. Härlig blogg för övrigt. Inlägg som baseras på vetenskap, och inte bara en massa förvillade teorier som inte säger något alls.

  167. Bra artikel och bra påpekat, jag skulle dock ändå ha varit lite tydligare med vad man menar med ”optimal kost” , dvs för vad ? för att gå ned i vikt eller må bra ? Det finns också de som forskat och kommit fram till att äta mer grönsaker vore optimalt för en hälsosam kropp.
    Sedan en större upplyftning kring varför det är bra med mat som har ett bättre näringsinnehåll än just skräpmat och andra livsmedel som innehåller ”dåliga saker” om nu inte dessa påverkar vikthållningen (vilket det egentligen gör indirekt).

  168. Fritz:
    Bra artikel och bra påpekat, jag skulle dock ändå ha varit lite tydligare med vad man menar med ”optimal kost” , dvs för vad ? för att gå ned i vikt eller må bra ? Det finns också de som forskat och kommit fram till att äta mer grönsaker vore optimalt för en hälsosam kropp.
    Sedan en större upplyftning kring varför det är bra med mat som har ett bättre näringsinnehåll än just skräpmat och andra livsmedel som innehåller ”dåliga saker” om nu inte dessa påverkar vikthållningen (vilket det egentligen gör indirekt).

    Lycka till med att få in allt det i ett blogginlägg

  169. Väldigt intressant!
    Ännu bättre om de inte vart så många förolämpningar mot folk som tänker annorlunda(inte vet).
    Förutom det mycket bra information.

  170. Liknelsen med marklyft och bicepscurl var bra, men exemplet med 1km uppför mot 1 km nedför blir att snubbla lite på begreppen eftersom det krävs större arbete (läs Ws = J) att gå 1km uppför än nedför. Här pratar jag alltså om arbete som i fysikaliskt arbete. Annars bra inlägg!

  171. Anon:
    Liknelsen med marklyft och bicepscurl var bra, men exemplet med 1km uppför mot 1 km nedför blir att snubbla lite på begreppen eftersom det krävs större arbete (läs Ws = J) att gå 1km uppför än nedför. Här pratar jag alltså om arbete som i fysikaliskt arbete. Annars bra inlägg!

    Poängen är ju att du ska lika långt i distans men det blir olika jobbigt, precis som att du ska äta lika mycket energi men det är svårare att hålla sig till med skitmat, så liknelsen är perfekt. Det är ingen som säger att de fysiska arbetet i kcal behöver vara det samma, det är bara du som känner att det borde vara så 🙂

  172. Hej!
    Jag stötte ganska nyligen på uttrycket en kalori är en kalori och började söka lite kring det hela och hamnade ganska så direkt här.
    Jag är fysiker (tekn. dr) och arbetar med teori, simulering och utveckling av nya energimaterial där termiska processer har en central roll.
    Från ett fysikaliskt perspektiv så ser uttrycket ”en kalori är en kalori” väldigt konstigt ut. Samtidigt har jag en förståelse för att förvirringen har uppstått då energi generellt är ett väldigt missuppfattad begrepp som används inom vardagsspråket på ett sätt som inte stämmer överens med den fysikaliska definitionen.
    Ett tydligt missförstånd som då uppstår kan vi se här i din bloggpost.
    ”Slutsatsen från detta inlägg blir att en kalori alltid är en kalori. Det är ett mått på energi […]”
    Problemet här är att en kalori inte är ett mått på energi utan en energienhet. Den används till alla typer av energirelaterade kvantiteter.
    I det aktuella fallet (kalori in, kalori ut) så är det som diskuteras inte energi utan en termodynamisk potential (Gibbs fria energi) som även den mäts i en energienhet. Den tillgängliga energin från en potential är inte a priori känd då den beror på yttre omständigheter såväl som egenskaper hos energibäraren in i systemet (kemiska potentialer) och är således en dynamisk storhet med olika grad av dissipation beroende på vad som bär energin.
    Detta är en förenkling, termodynamik är inte helt korrekt i ett sånt här fall. En kalori är en kalori är således inte korrekt bortsett då från att vara en trivial tautologi, men det är såklart helt ointressant ur ett vetenskapligt perspektiv.

  173. En fråga som kanske är ett sidospår…
    Om potatis eller pasta tillagas och sedan kyls ned och sedan upphettas igen. Blir det skillnad på upptaget av kolhydraterna? Enligt vad jag hört ska kolhydraterna inte kunna sönderdelas p.g.a. förändringar av kolhydraternas struktur som kroppens enzymerna inte känner känner igen.
    Är det sant att kolhydraterna i detta fallet går rakt igenom kroppen och istället fungerar som fibrer i tarmarna?

  174. En kalori bränd, är en kalori bränd. Men en kalori äten, är inte en kalori äten
    Fast, du får nog skriva till Robert Lustig och påpeka att han har fel, om du inte håller med. För det är vad han säger här
    https://diagnosticdetective.com/are-all-calories-equal-to-each-other/
    Jag tror mer på en Dr som jobbar med detta dagligen, än en som inte har någon utbildning i området.
    Så tesen, kalori in och kalori ut stämmer inte.

  175. Frippe: Så tesen, kalori in och kalori ut stämmer inte.

    Lustig tillskriver uttryckt kalori in – kalori ut något helt annat än hur jag använder uttrycket här. Jag skriver om hur kroppens energiförbrukning påverkas vad man äter. Lustig blandar in en väldig massa annat likt hur det påverkar hälsan och mättnad. Det är ju det jag tar upp i den här artikeln utanför själva uttrycker kalori in – kalori ut. Det är också så man diskuterar kring det rent vetenskapligt men mixar man ihop allting som Lustig gör så får man fler tidningsrubriker.
    När det gäller hur kroppen verkligen nyttjar kalorier så finns det ingen som är mer påläst än Kevin Hall och han har dessutom genomfört dem mest välkontrollerade studien som finns på frågan. Du kan läsa mer om hans studie och forskning här, http://tyngre.se/artiklar/kalori-foer-kalori/

  176. Hejsan. Niklas heter jag. 24 år gammal väger 89 kilo och är 194cm lång. Jag läste det här inlägget och tycker det verkar som att du har riktigt bra koll på läget kring energi i kroppen. Jag vet inte om ens jag kommer få ett svar men jag har mina förhoppningar!
    Såhär är det. Jag tänker inte sugarcoata det här utan är 100 % ärlig. Jag har under de senaste 4 åren av mitt liv sysslat med extrema påfrestningar för min kropp. Jag vet inte om du är insatt eller inte så jag drar en kort beskrivning för att vara fair. Jag har genomgått Norrlandsjägarutbildning samt fallskärmsjägarutbildning de senaste 4 åren. Som jägare inom försvarsmakten så utsätts du för extrema påfrestningar. Vanligt förekommande på en veckas Jägarövning är att man går ut vägande sin ”normal vikt” alltså runt 88-89 kilo (för mig) och kommer tillbaka vägande runt 81-83 kilo.
    Jag har blivit utsatt för svält genom jobbets prövningar så många gånger att jag tappat räkningen. Man kan ofta gå i en dryg vecka på mindre en hälften av sitt rekommenderade intag samtidigt som du transporterar utrustning vägande 70 kilo sammanlagt, slutligen blir man strypt på mat helt i 3-4 dagar, och bara sitter och fryser vid en eld och hoppas på att temperaturen inte sjunker eller att regnet eller snön slår till som en käftsmäll.
    Jag är ingen fysiskt inaktiv person. Jag älskar att träna och tränar mycket. Och med mycket så menar jag 5-7 ggr i veckan. Och då snackar vi inte ”ute o går med hunden i 60 minuter”, då talar vi träning som gör att du känner att du lever.
    Jag har gjort och provat mycket olika dieter i mitt liv, fast jag bara är 24 år gammal. Jag är ingen supersmal person utan en relativt stor kille som är väldigt allsidig. En mil tid på 44-45 och bänkar 120 och marklyfter 180.
    Mitt problem och det jag är så nedrans trött på är att jag alltid har problem att stanna kvar i en snygg kroppsform. Tolka mig inte fel. Man ser att jag har muskler, men man ser även att det finns fett att ta av om vi säger så. Efter en övning så kommer man hem med magrutor och står och häpnar sig i spegeln. Sen blir man ledig en vecka och plötsligt är det där lagret på magen tillbaka.
    Jag jobbar stenhårt och har gjort det i många år. Sen ska jag vara ärlig och säga att jag inte äter sundast i världen. Så fort jag blir ledig så försöker jag hålla tillbaka. Jag är riktigt jädrans noga med att räkna kalorierna när jag är ledig och de överskrids sällan, men det kan såklart hända. Och om det händer så ser jag minsann till att straffa mig själv ordentligt dagen efter.
    Min stora passion i livet som civil/ledig är rött vin. Jag kan utan problem suga i mig 4 flaskor vin på en ledig vecka. Jag dricker inte för att känna något rus. Jag kanske öppnar flaskan redan vid 13:00 på dagen för att sedan sitta o smutta på vinet ända till det är dags att hoppa i säng. Jag är väl medveten om att KCAL på en 750 ml flaska rött ligger någonstans mellan 600-800 kalorier, och får alltid med det i mina beräkningar om nu en flaska skulle förtäras.
    Jag försöker undvika chips och godis men det händer max en till två gånger i veckan att jag bestämmer mig för att synda lite. Jag äter aldrig MC Donalds eller pizza, sånt skit är som att elda med tusenlappar. Det är ingenting man gör med andra ord. Det är som att dränka dyrbara kalorier i sjön.
    Vad kan jag säga mer… – Jo! Jag snusar! Så in åt H-vete också…
    Jag hoppas jag gett dig någorlunda förutsättningar till att ge mig en diagnos. – Skämt åsido. Jag är en jävligt aktiv kille som kanske gillar vin för mycket, och inte äter så nedrans mycket grönsaker. Jag räknar kalorier så fort jag blir ledig men jag tycks ändå lägga på mig massa bukfett (om jag inte halverar intaget såklart) – Men då orkar man ju inte straffa sig på träningen ordentligt.
    Är detta nån försvarsmekanism min kropp utvecklat efter så många år att extrema påfrestningar eller är det vinet som är den stora boven? Eller kanske är det så enkelt att jag genetiskt sett är ett förlorat fall för en konstant ”tvättbräda”?
    Uppskattar vilket svar som helst!

  177. Hittade denna sida. Du (jacob) kanske idag inser att du har halft fel i att LCHF leder till hög fettinlagring. Du är kvar i 70 talets kostråd. Tycke rlite synd om dig faktiskt att detta behöver följa dig tills du själv stänger ner din hemsida.

  178. […] Efter hennes lögn om mig följer sen ett hån av mitt arbete och vad jag har skrivit i min bok som inte på något vis säger att det bara är att sluta äta chips och gå ut och springa. För den som är intresserad finns det också mycket läsning på nätet av mig som bekräftar detta. En bra start är nog ”En gång tjock alltid tjock?”, ”Bara individens fel om han eller hon blir fet?” och ”En kalori är en kalori men…”. […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *