För mer än ett år sen skrev jag två korta inlägg om hur skor med för mjuk och tjock sula kan försämra ens proprioception/balans och hur val av skor efter om man pronerar eller supinerar inte verkar påverka skaderisken. I samband med detta blev jag intresserad av barfotalöpning, joggingskor, framfotalöpning med mera. För ungefär ett halvår sen började jag läsa på lite mer för att skriva något inlägg om det här på bloggen och arbetat är nu äntligen klart. Allt eftersom tiden gick och jag lärde min mer och mer så blev det jag ville skriva och förmedla mycket mer omfattande än vad jag hade tänkt mig. Det jag från börjande hade tänkt skulle bli 2 inlägg blev istället 7 inlägg.
I detta och efterföljande inlägg så kommer jag att gå igenom nedanstående ämnen enligt följande ordning:
- Våra fötters utveckling
- Hur våra fötter påverkas av de skor vi använder i vår vardag
- Evidensen för joggingskor – minskar skaderisken?
- Är det bäst att landa på framfoten/mellanfoten?
- Vad som händer när man springer Barfota
- Barfotaforskning – hur mycket finns det och är den bra?
- Min syn på det hela
Det finns mycket tyckande och lite forskning om bra löparskor, löpteknik o.s.v. och det finns sunda argument både för och emot hur man löptränar effektivt och vad man bör/inte bör ha på fötterna. I detta inlägg tänker jag gå igenom en del kring hur våra fötter och vår gång utvecklas från det att vi föds tills det att fötterna i stort sett efterliknar de hos vuxna. Genomgången kommer inte på något sätt att bli fullständig utan jag har valt ut bitar som jag anser är viktiga för att jag ska kunna argumentera och förmedla fakta på ett bättre sätt senare. Jag har även tagit med vissa saker som jag helt enkelt tycker är intressant kuriosa 🙂
En annan orsak till detta första inlägg är för att jag ska slippa se kommentarer som jag är säker på att jag annars skulle få se. Nu tror jag (baserat på tidigare erfarenhet) att det inte kommer att hjälpa få bort alla “irrationella/dumma” kommentarer från läsare som hittat ett av mina efterföljande inlägg via Google, sett rubriken, skummat igenom inlägget för att sen kommentera kring något som jag aldrig skrivit. Men om inget annat så kan jag länka till detta inlägg istället för att behöva svara på dessa kommentarer.
Våra fötters utveckling och plattfothet
Våra fötter förändras en hel del under vår uppväxt och jag kommer här snabbt att gå igenom de sakerna som jag bedömer som viktigast att veta.
0-2 år gammal
Fötterna hos en nyfödd skiljer sig väldigt från hur fötterna ser ut under resten av livet. Fötterna är vinklade inåt (supinerade / fotsulorna mot varandra) och rörligheten är väldigt stor i dorsalflektion (tårna upp mot underbenet) medan de har en väldigt begränsad förmåga att röra fötterna i plantarflektion (sträcka på vristen). Nästa gång du leker med en nyfödd bebis så kan ni tänka på hur tydlig detta är och att det av någon anledning ändå ses som naturligt när man står vid fötterna på en barnvagn och tar tag i barnets fötter. Det är mer regel än undantag att man kan få överdelen av foten att röra vid smalbenet.
En annan sak som utmärker fötterna hos nyfödda är att deras framfötter är adducerade, d.v.s. framdelen av deras fötter är vinklade inåt.
Efter bara några veckor så börjar det bildas en fettansamling i hålfoten som får fötterna att verka nästan platta trots att de fortfarande är supinerade om man ser till formen på de hårdare strukturerna. Den supinerade ställningen försvinner dock ganska snabbt och fötterna blir, med hjälp av fettansamlingen ofta helt platta. Så här ser nu fötterna ut i ungefär 2 år vartefter en hålfot kan börja synas (1).
Stortån är många gånger också lite skiljd från övriga tår vilket är ett spår från när fötterna användes till att greppa trädgrenar och liknande innan människosläktet kom till. Personer som har växt upp utan skor har kvar en stortå som är lite skiljd från de andra tårna även som vuxen. Jag återkommer till detta i del 2.
En annan “rolig” sak med barns fötter som egentligen är helt irrelevant sett till detta inlägg men som ändå säkert är kul och intressant för de som är intresserade av fysiologi är att barns stortår extenderar (drar sig uppåt) när man flekterar (böjer) de andra tårna.
2-7 år gammal
En 2 åring är oftast plattfotad (kallat pes planus). Detta är inte samma typ av plattfothet som äldre kan få i 40-50 års åldern där foten är stel utan det är i dessa fall oftast raka motsatsen, ökad rörlighet. Ett standardtest som används för att undersöka om plattfotenheten är av den stela eller flexibla sorten är att man går upp på tå. Om hålfoten då kommer fram så är plattfoten av den flexibla sorten. Hos många barn börjar plattfoten försvinna efter 2 års ålder men det kan ligga kvar i flera år och inte förrän efter 6 års åldern anses det vara något onormalt. Det finns egentligen inga kända risker med plattfothet och det är endast när man tror att de orsakar några smärt- eller funktionssymptom som man börjar fundera på någon typ av åtgärd.
Barn är i denna ålder gående och de flesta förändringar som sker är beroende av förändringar som sker i höfter och knän. Barn är hjulbenta (i varus) när de börjar gå och den ökade belastningen på insidan av knät leder till att benet växer snabbare på insidan och barnet går ofta från att vara hjulbent till att istället bli lite kobent (i valgus). Kobentheten kvarstår normalt tills det att barnet är ungefär 6-7 år även om variationen kan vara ganska stor även här (1, 2). Hos viss barn, framför allt överviktiga, kan kobentheten sitta kvar längre och ibland försvinner det aldrig helt.
Flera vinklar i höftleden och lårbenshalsen (främst det man kallar för anteversion) skiljer sig mellan barn och vuxna vilket gör att barn oftare har tår som pekar inåt. Samma vinklar i höften leder också till att barn ofta sitter på golvet i en ställning liknande ett W där knäna är böjda och fötterna ligger bredvid rumpan på var sida. Som vuxen kan man normalt inte sitta i denna ställning då vinklarna i höften har ändrats och man klarar inte av att inåtrotera så mycket som det krävs i höften. Det finns emellertid undantag och framför allt kvinnor kan behålla en stor inåtrotation även som vuxna. En ökad anteversion hos barn är den största anledningen till att barn går med tårna pekandes inåt upp till 12 års ålder (3, 4).
Anteversionsvinkeln påverkar ofta vinkeln i knäna hos barn som har en onormal vinkel. Då många barn anpassar sin gång så att fötterna pekar rakt trots att höftens vinkel egentligen “säger” att de ska peka lite utåt eller inåt så innebär det att smalbenet till sist får en så kallad torsionsvinkel, d.v.s. smalbenet blir roterat (14). Detta uppstår p.g.a. av de upprepade rotationskrafterna när barnen försöker få fötterna att peka framåt samtidigt som lårbenet drar åt motsatt håll. Resultatet kan ibland bli väldigt extrema som i bilden här under. Titta på knäskålarnas riktning (visar hur lårbenet är vinklat) jämfört med fötternas vinkling.
Gången hos yngre barn i denna ålder kan variera. De flest går med en gång där foten är mer plantarflekterad och de slår i med i stort sett hela foten samtidigt i marken. En del trippar till och med runt på tårna vilket brukar lösa sig själv vid 2-4 års åldern vartefter barnet oftast börjar gå en mer normal gång där hälen slår i först (1). Det finns sjukdomar som kan orsaka tågång och om barnet fortfarande går på tårna vid 2 års ålder bör man kolla upp det, likaså om barnet först har en mer normal gång och sen börjar utveckla en tågång.
När barn är 3-4 år ser deras gång ut att vara väldigt lik den hos en vuxen. Där finns dock fortfarande skillnader som inte försvinner förrän när barnet närmar sig tonåren (6).
Ålder 7+
Förändringarna som sker efter 7 års ålder är inte så stora utan det är mer en fortsättning på det som redan har påbörjats i tidigare ålder. Anteversionsvinkeln som jag nämnde tidigare är oftast normal hos de flesta vid 7 års ålder men hos några är den fortfarande lite för stor och flera av dessa fortsätter att få en bättre vinkel upp till ungefär 12-13 års ålder. Hos pojkar är det även ganska vanligt att vinkeln till och med gå förbi “neutralläget” vilket innebär att de får en gång där tårna pekar utåt. Detta kan även hända flickor men det är inte lika vanligt.
När det gäller löpning så skiljer sig tekniken åt. Barn har en energiförbrukning som är högre än vuxna även när man korrigerar för kroppsvikt och de uppvisar även en högre kokontraktion i lårmusklerna när de springer. Med kokontraktion menas samtidig aktivering av baksida och framsida lår. Den ökade kokontraktionen leder till att mindre kraft används för att förflytta kroppen och kan i alla fall delvis förklara skillnaden i energiförbrukning mellan vuxna och barn (13).
Lite om plattfothet
Med plattfot menas att man har ett ordentligt sänkt fotvalv. Plattfothet leder till att man ofta får en snedställning i fötter och knä. Den främre delen av foten blir oftast utåtvinklad, mediala malleolen (knölen på insidan av foten) drar sig inåt och foten hamnar i vad man brukar kalla för valgus. Ett exempel på hur det kan se ut kan ni se här i bilden till höger. Många hade kallat foten för pronerad och det är i princip korrekt (även om det inte beskriver allt) men termen pronation har olika betydelse i olika texter och man gör nog bäst i att försöka beskriva vinklar mer specifikt.
Trots att ställningen till höger inte ser så värst ergonomisk ut, samt att det finns en rad logiska argument till varför den ställningen bör öka risken för skador, så är resultaten väldigt blandade när man tittar på studier och de flesta antyder att det inte finns någon skillnad i vare sig skaderisk (7, 10, 11) eller prestationsförmåga hos unga personer (8). Hos kadetter i den amerikanska armen har man dock kunnat se en ökad skaderisk hos personer med plattfot under deras 4 månaders träning (9). Andra studier har visat en ökad risk för för vissa skador och minskad risk för andra jämfört med personer med höga fotvalv (12)
Summering
Det här var ett långt inlägg som jag skrivit endast för att driva fram en enda viktigt poäng.
Barn är inte små vuxna!
När man förstår att alla dessa skillnader finns i anatomi mellan barn i olika åldrar och vuxna så förstår man hur dumt argumentet “titta hur barn springer, det är så vi är gjorde för att springa” verkligen är. En vuxen person har inte samma anatomi som ett barn, varken i fötter, knä eller höft. Det finns med andra ord inget som säger att en vuxen ska springa på samma sätt som ett barn. De finns inte heller något som säger att ett barn som är 5 år ska springa på samma sätt som ett barn som är 10 år.
Argumentet att vi ska springa på samma sätt som barn och att det är det som är “naturligt” har jag oftast hört från förespråkare av mellanfots eller framfotslandning. För att sätta ännu mera griller i huvudet på dessa som brukar påstå att barn naturligt landar på framfot/mellanfot så finns det faktiskt en studie där man har tittat på detta (5).
Nu är studien delvis sponsrad av Nike så jag antar att den är lätt att förskasta. Tittar man emellertid på resultatet visade det att en stor del av alla barn, över 80 %, landar med hälen först när de springer barfota på ett mjukt underlag i en hastighet som de själva får bestämma . Att vi ofta uppfattar det som att barn springer mer på framfoten/ mellanfoten kan mycket väl bero på att vi tittar när de springer snabbt eller att de springer på ett hårt underlag. Jag kommer i senare inlägg att gå mycket djupare in på just detta.
Unga barn har en dessutom en dåligt utvecklad fettkudde under hälen och de får därför inte samma dämpande effekt som en vuxen när de landar med hälen först. Detta innebär att de därför är extra känsliga för hårda underlag och borde springa mer på framfoten än vuxna .
Uppskattade du den här artikeln?
Allt som jag skriver på den här sidan och mina sociala medier är gratis för alla, men tar så klart av min tid. Så om du uppskattar det jag gör så kan du stödja mig lite så jag kan lägga mer tid på att skriva och dela intressanta saker genom att bli medlem på min Patreon.
Glöm inte att också följa mig på Sociala medier, Instagram, Mastodon, TikTok, Twitter och Facebook.
Tidigare delar i den här serien:
- Skor, barfotalöpning, fotisättning (del 1 av 7) – Våra fötters utveckling
- Skor, barfotalöpning, fotisättning (del 2 av 7) – Hur skor påverkar våra fötter
- Skor, barfotalöpning, fotisättning (del 3 av 7) – Skaderisk vid löpning och valet av skor
- Skor, barfotalöpning, fotisättning (del 4 av 7) – landa på framfoten, mellanfoten eller hälen
- Skor, barfotalöpning, fotisättning (del 5 av 7) – Barfotalöpning, förändringar i teknik och prestationsförmåga
- Skor, barfotalöpning, fotisättning (del 6 av 7) – Barfotalöpning och snedtolkning av studier
- Skor, barfotalöpning, fotisättning (del 7 av 7) – Mina åsikter
Äntligen, det skall bli spännande dagar framöver!
Ska bli väldigt intressant detta. Jag tycker denna barfotadebatt är otroligt intressant och följer den med spänning. Det här inlägget var verkligen ett slag i magen på synsättet att barn springer “rätt”. Ett argument som jag inte hade ifrågasatt direkt. Bra att någon tänker några steg längre 🙂
Intressant ämne, men denna första del var tyvärr en stor lång gäspning. Det hade räckt med summeringen.
Fast utan diskussion runt ref (5) då, helt intetsägande och totalt irrelevant för diskussionen.
Och kanske ett tillägg att man inte kan dra kausalitet åt andra hållet heller, “skillnad i anatomi mellan barn och vuxna, därför ska vuxna inte springa som barn” är inte en valid slutledning. En viss anatomi kan ju a priori varken antas vara ett till ett eller på i förhållande till en bra löpteknik.
Så, lägg upp resten nu istället.
Bra inlägg, tackar för detta. Längtar redan efter nästa 🙂
Jag nämnde nog för tidigt för dig att höll på att skriva på serien 😉 Vi får se vad du tycker när allting är publicerat.
Tack så mycket Jonas. Frågan är ju hur barn verkligen springer. Jag hittade väldigt lite fakta kring det tyvärr.
Tjena AiV!
Tråkigt att du tyckte inlägget var långtråkigt. Som jag skrev i början av inlägget så är detta inlägg främst till för att introducera ämnet och för att jag vet att jag senare skulle få (och troligen ändå kommer att få) kommentarer av folk som påstår att vi ska springa som barn. För det första så finns det ingen som tittat på hur barn verkligen springer och för det andra så finns det klara skillnader både i anatomi, fysiologi och koordination mellan vuxna och barn.
Du har rätt, det är ingen valid slutledning och det är heller ingen slutledning som jag har dragit.
Jag upplevde helt enkelt artikeln som en extrem overkill om allt du ville säga var att barn är annorlunda än vuxna.
Kommentaren om slutledning var inte riktad mot någonting du skrev utan bara något jag gärna hade sett med i texten, dvs riktad mot något du inte skrev ;).
Att barn är anatomiskt olika från vuxna innebär inte att barns löpteknik inte är en bra modell för vuxna. Frågan är a priori oavgörbar.
En till sak som jag gärna hade sett dig ta med och diskutera kring är faktumet att detta i slutändan inte nödvändigt är någonting som går att avgöra oavsett hur bra studier man gör.
Skaplig inledning, lärde mig en massa. Ser fram emot kommande artiklar.
Det är givetvis fler saker som jag tar upp i detta inlägg som jag återkommer till och går igenom mer djupgående i efterföljande inlägg. Huvudbudskapet var dock att få fram just att barn är annorlunda än vuxna. Sen skriver jag ju också:
En del i inlägget är alltså mer bara intressant fakta kring barn och deras utveckling. Tydligen uppskattade inte du det alls men jag hoppas och tror att andra läsare gör det.
Jag kunde haft med det men till vilket syfte? Vad spelar det för roll? Varför skulle man vilja bevis det överhuvudtaget? Vad skulle man vinna på att ta reda på en sån sak?
Anatomin, fysiologin och koordinationen är olika mellan vuxna och barn. Därför måste man utgå ifrån att bästa löpteknik för de två troligen skiljer sig åt. Om det senare skulle visa sig att barn och vuxna trots det ändå ska springa på samma vis så förändrar inte det någonting i den fråga vi diskuterar nu. Argumentet “att vuxna ska springa som barn” som det används just nu är fortfarande felaktigt .
“Vad skulle man vinna på att ta reda på en sån sak?”
Om än kanske luddigt uttryckt, så precis min poäng. Vad jag försöker förmedla är att sådana frågeställningar även a posteriori inte nödvändigtvis är avgörbara, något som man måste komma ihåg.
“Anatomin, fysiologin och koordinationen är olika mellan vuxna och barn. Därför måste man utgå ifrån att bästa löpteknik för de två troligen skiljer sig åt.”
En bästa löpteknik existerar inte och som jag tidigare skrev finns det ingen anledning att på förhand anta att det inte finns flera löptekniker som samtidigt kan anses vara bra i relation till en viss anatomi. Det finns mer än lovligt många parametrar att gå in och talla på, risken för att springa in i någon skum hysteres eller svårtolkad emergens är överhängande. Fast med viss tur kan man utesluta löptekniker, eller utrustning (avsaknad av utrustning) som inte håller måttet inom ett viss parameterrum.
“Jag nämnde nog för tidigt för dig att höll på att skriva på serien 😉 Vi får se vad du tycker när allting är publicerat.”
Addar säkert av dig från FB när allt är publicerat, och sedan selekterar och plockar jag bara de delar som passar min egen uppfattning bäst… Man är ju inte dum. 😉
Det verkar bli en intressant serie. Hoppas fortsättningen är lika balanserad och genomtänkt.
Det ska bli intressant att se vad du har hittat.
Men jag har aldrig sett någon seriöst argumentera för att vuxna ska springa på ett visst sätt därför att just barn springer så. Har du?
Resonemanget är väl snarare att eftersom barn har bra teknik, så verkar det vara något som kommer naturligt.
Alla som har studerat löpteknik vet att fotens vinkel mot marken i landningen säger ganska lite om tekniken. En lätt dorsalflektion av foten i landningen gör att man landar på hälen även med i övrigt bra teknik, och det är inget större problem.
Det tål dock att upprepas, så det skadar inte med fler undersökningar som visar detta. Men det är viktigt att förstå att det inget argument mot det som slarvigt kallas “framfotslöpning”. Det är ett argument mot termen och mot överförenklade beskrivningar.
Hallå Klas!
Nej, det har jag inte. Alla som jag sett använda argumentet använder den felaktiga premissen att barn är små vuxna.
Barn som springer mycket på fritid utvecklar ofta en bra teknik. Barn som inte är så aktiva brukar dock ha en ganska horribel teknik enligt min erfarenhet. Jag arbetade på en mellanstadieskola under 3 månader förra året och det var många barn som sprattlade åt alla möjliga håll när de skulle springa.
Resten av din kommentar vill jag inte kommentera för tillfället, känns som att jag då går händelserna i förväg 🙂
Fin inledning på vad som verkar bli en bra artikelserie.
Dock har jag svårt att greppa ett litet stycke, nämligen:
“Barn har en energiförbrukning som är högre än vuxna även när man korrigerar för kroppsvikt och de uppvisar även en högre kokontraktion i lårmusklerna när de springer. Med kokontraktion menas samtidig aktivering av baksida och framsida lår. Den ökade kokontraktionen leder till att mindre kraft används för att förflytta kroppen och kan i alla fall delvis förklara skillnaden i energiförbrukning mellan vuxna och barn (13)”
Om “Den ökade kokontraktionen leder till att mindre kraft används för att förflytta kroppen…” hur kan det då leda till att barn har högre energiförbrukning än vuxna? Borde det inte vara tvärtom.
Det är en dålig formulering av mig. Det som händer är att en större andel av den kraft som barnen skapar försvinner för att musklerna motarbetar varandra.
Så om ett barn skapar muskelkraft motsvarande 10 enheten så blir kanske 3 enheter arbete som förflyttar kroppen medan resten blir till värme pga ineffektivitet. Motsvarande siffra för en vuxen skulle då kunna vara 4 enheter till förflyttning och 6 till värme.
En försämring i löpekonomi på grund av muskler som motverakr varandra. Blev det klarare?
Ja aningens. Kokontraktion i sig är alltså inget man vill uppnå i löpning just. Kanske inte heller är något man kan styra över direkt?
Först vill jag bara säga Tack för en bra artikel.
Skulle vara intressant att veta (om du vet) om fot utvecklingen är det samma för barn som inte använder skor alls, typ något natur folk.
Då kan man ju se om att vi har på oss skor tvingar fram en förändring i utvecklingen.
ser fram emot att läsa resten av inläggen
Tjena GBGBjörne!
Del 2 och del 3 av serien är redan publicerade på sidan. Du hittar svaret på din fråga i del 2. Om du undrar mer än det som står så är det bara att fråga igen 🙂
Kokontraktion är inget man vill uppnå när man vill skapa kraft.
Kokontraktion innebär att två muskler kontraherar samtidigt. Ofta så arbetar dessa muskler mot varandra rörelsemässigt. Ett bra exempel är hamstrings och quadriceps. Om man vill skapa stor kraft med quadriceps ska helst hamstrings arbeta så lite som möjligt. Allt arbete som hamstrings utför innebär ju en kraft som motverkar den från quadriceps. Dvs quadriceps försöker sträcka knät medan hamstrings arbetar emot.
Denna koaktivering är bra när man vill att en led ska vara stabil. Aktivering från flera muskler leder till att leden hålls säker på plats. Efter skada använder man ofta instabila underlag just för att uppnå den effekten.
Koaktiveringen förbättras av en förbättrad koordination. Så träning överlag minskar på koaktiveringen. Detta är en av orsakerna till att man klarar av att höja vikterna i gymmet mycket de första veckorna. Spänstträning och balansträning har också visat sig kunna minska koaktiveringen.
Det nya konceptet från Ecco: Ecco Biom
Har du någon åsikt om det?
Tjena Pshe! 🙂
Jag har ingen specifik åsikt om dem skorna. Har inte ens provat dem. Rent forskningmässigt så finns det inget alls publicerat på skorna.
Hej!
Jag har, som VÄLDIGT många andra, under hela min uppväxt spelat fotboll.
Förmodligen har jag alltså löpt runt i odämpade skor minst 4 timmar per vecka sedan 5 års ålder. Dock på gräs med dubbar under, men ändå.
Under torrare perioder har gräsplanerna varit väldigt hårda, och man har alltid börjat säsongen på grusplaner. Även där med odämpade fotbollsskor. Ett återkommande problem hos många är just problem med benhinnorna, vilket stämmer väldigt väl överens med en del i din artikelserie hör Guddi, där det tas upp att problemen till viss del verkar positionera sig vid smalben och hälsenor, för personer som springer odämpat eller har framfotsisättning.
Enligt mig själv borde alla fotbollsspelare vara utomordentliga barfotalöpare, som EJ behöver introducera sig till detta i flera år som antyds på många håll. Att sen springa på asfalt efter 15 år på väldämpad konstgräsplan är något som enligt mig inte rör skorna. Jag utgår från de “gräs”-planer jag mig veterligen tränat på.
Diksussionen kring detta är något jag gärna för in i debatten, vad har ni för åsikter och tankar kring detta?
Man kan ju också undra varför jag springer med hälisättning med väldämpade löpskor???
Hallå Peter!
Jag tycker/tror inte man ska jämföra barfotalöpning med att springa i fotbollsskor. När jag väljer fotbollsskor så vill jag att de ska sitta åt ganska ordentligt kring tårna. När jag spelade på hög nivå valde jag till och med medvetet skor som tryckte på tårna så mina naglar ibland blev blå, det kunde ta upp till 2 månader innan jag sprungit in ett par nya skor. Det kan inte direkt jämföras med den frihet som tårna har vid barfotalöpning.
För övrigt är grusskor dämpade, det var de ialla fall senast jag köpte ett par vilket var en 5-6 år sen nu.
Tack för svaret!
Det har du helt rätt i 🙂
Inser nu att jag inte skiljt på begreppen barfotalöpning och framfotsisättning. (även fast jag läst din artikelserie)
Men i gällande frågan, dämpade eller odämpade skor, har man ju sett att en större del verkar springa med framfotsisättning med odämpade skor….vilket då även borde gälla fotbollsdojorna
Vad jag egentligen söker efter är lite mer belägg för att jag är hyffsat “preparerad” för att ta mig an löpning utan dämpning eller barfotalöpning pga. mina många många kilometer i odämpade fotbollsskor…..
För mig känns det en helt logiskt grund i mitt påstående…
Enligt mina erfarenheter av fotbollsspelare så springer de inte annorlunda i ett par fotbollsskor än de gör i ett par löparskor. De springer alltså (generellt sett) inte på framfoten bara för att fotbollsskorna är dåligt dämpade. Däremot så innebär spelet och det rörelsemönster man har när man spelar fotboll att man automatiskt springer en hel del på framfoten på grund av accelerationer, riktningsförändringar, frånskjut etc. Vad gäller fotboll så kommer man dessutom bort från det monotona rörelsemönstret som löpning innebär, just eftersom det sker så mycket de- och accelerationer och så många riktningsförändringar och andra rörelser.
Med detta sagt skulle jag inte vilja påstå att det är logiskt, att fotbollsspelande är en bättre förberedelse för barfotalöpning än vilken annan idrott som helst.
Hej, jag har sedan liten suttit som den lilla tjejen sitter på den andra bilden, vilket har orsakat att mina knän blir innåtböjda vilket gör att jag går jätte fult, finns det något sätt att fixa till sina knän så dom blir raka? Hjälp snälla 🙁
Inget snabbt sätt. Men benen formas efter hur de belastas så belasta benen åt motsatt håll och de formar sig. Rent praktiskt får du dock väldigt svårt att uppnå en effekt.
Det du skriver om hur barn springer på mjukt kontra hårt underlag finner jag mkt intressant då jag noterat samma sak hos mig själv; jag springer på band el utomhus i sk barfotaskor, och då springer jag med framfotsisättning. Men om jag springer barfota på en sandstrand så sätter jag i hälen först, om inte sanden är för hårt packad.
Jag tror absolut att vi anpassar vår fotisättning efter hur vi uppfattar underlaget.
//Effie Tagaras, leg.Sjukgymnast och PT
Undrar hur dom i Afrika gör då om man som vuxen inte ska springa barfota?
Man skulle ju kunna tänka sig att “dom i Afrika” inte riktigt gör samma sak allihop med tanke på att det är en kontinent med cirka 1 miljard invånare och med cirka 30 miljoner kvadratkilometers area. Att prata om “dom i Afrika” är som att blanda ihop Norrland med Saudiarabien.
Men med det sagt så finns det ingen som helst motsättning i att vissa människor springer och går barfota och det Jacob skrivit. Jag förstår inte riktigt vad du vill ha sagt.
Hej!
Min fru som är plattfotad har blivit sugen på att komplettera sin löpträning med att ibland köra i ett par barfotaskor. Dock så har
hon hört av någon att det inte är bra för plattfotade att springa med barfotaskor. Jag själv satt häromdagen och läste igenom
alla sju delarna i denna serie men hittade inget om detta. Är det någon här som sitter med kunskap i ämnet?
Ingen som vet. Testa om ni vill.
Ja det får hon göra då (min lilla försökskanin).
Förövrigt vill jag passa på att tacka för ert engagemang och allt som ni lär ut här på sidan. För ca två år sedan
upptäckte jag traningslara.se och har sedan dess aktivt följt det ni skriver. Såklart har jag lärt mig massor
på vägen.
Tack!
Hej det är så att jag tycker de är lite jobbigt att jag går rakt fram med ena foten och den andra har utåtrotation, är detta vanligt och inget problem igentligen?
Om det är vanligt eller inte beror på vad man menar med vanligt 🙂 Det är inte standard direkt. Det har du ju säkert märkt. Men det är inte heller direkt ovanligt. Om det är ett problem eller inte beror också vad det beror på. I de allra flesta fall är det ingen fara alls och om du inte känner någon smärta eller upplever att du lätt skadar dig när du idrottar så är det med största sannolikhet inget att bry sig om.
Hej igen och tacksam för ett bra och snabbt svar! Varför jag har märkt det på senaste tid är att jag har haft problem med höft, och smalbenet men det börjar ge sig nu som tur är. Men jag kan inte själv ändra på hur jag går, det är väl automatiskt och inlärt så som de är, sen man var liten eller ?
Tack!
Hallå? svara gärna på min fråga Jacob om du har tid 🙂
Tack!
Hej, bra inlägg!
Jag är 27 och mina knän ser precis ut som flickans ben på bilden. Har nu senaste veckorna fått ont under knät när jag går och springer. Hur kan kan jag korrigera denna inåtvinkling av knäna? Vem ska man söka hjälp hon? Sjukgymnast?
Mvh, Malin
Hej!
Har letat överallt efter ett inlägg som detta. Jag är 16 år och mina ben ser exakt ut som flickans på bilden, alltså det kunde ha varit mina ben på bilden. Jag är plattfot, mina smalben är liksom böjda utåt och mina knän är vinklade inåt. Jag börjar gymnasiet nu och jag kommer ihåg i sexan att jag ibland knappt kunde gå för att det gjorde så ont i knäna och i hälarna. Då skaffade jag inlägg, och det blev bättre. Men nu har smärtan börja komma tillbaka, sen ett år tillbaka.
Jag har extra stabila skor men om jag går en sträcka utan de får jag ont i knäna i flera dagar. Jag har också fått ont i fötterna, vid vristerna. Det känns som att benet ligger och trycker ner i foten, det kommer och går. Det är sjukt jobbigt. Mitt knä hoppade ur led en gång och efter att vi “fått det på plats” igen så frågade jag henne om det var nåt fel med mina ben. Hon sa att det inte var det, men det känns verkligen som att det är det. När jag rider står mina fötter nästan rakt ut och det ser konstigt ut. Man kanske inte kan fixa detta och det tror jag inte att man kan göra men jag skulle gärna vilja prata och få hjälp med detta, för vill inte ha det såhär i framtiden.
Mvh Mathilda