Skor, barfotalöpning, fotisättning (del 2 av 7) – Hur skor påverkar våra fötter

Den här artikeln tillhör en artikelserie på 7. Det här är del 2. Du hittar alla artiklarna i serien här: Skor barfota löpning
Utseendet av en fot som lindats i flera år
Utseendet av en fot som lindats i flera år

Valet av skor kan ha stor inverkan på våra fötter. Yttre påverkan från skor kan forma och ha negativt inverka på våra fötters funktion. Det mest extrema exemplet på yttre påverkan är när man förr i tiden lindade fötterna på unga tjejer i Kina. Lindandet började vid 4-8 års ålder och pågick sen under resten av kvinnornas liv. Vissa fick så korta fötter som 8-10 cm även om det var mer vanligt med något längre. Resultatet rent utseendemässigt kan ni se här till höger.

Hur mycket kvinnorna i Kina själva var inblandade i valet att linda sina fötter vet jag inte men kvinnor har genom historien haft en tendens att misshandla sina fötter mer än män för utseendets skull. Även i moderna tider så är antalet skador på fötterna, som är relaterade till skor, långt högre hos kvinnor än hos män. I en artikel som jag läste stod det att risken för kvinnor att få skador på framfoten är 9 gånger högre än för män (12). Orsaken till det är nästan uteslutande valet av skor (12). I en studie från 1993 där man tittade på 356 friska kvinnor mellan 20-60 års ålder så uppgav 80 % att de fick ont när de använde skor (6). 76 % av kvinnorna i samma grupp hade någon typ av deformitet på framfoten där hallux valgus (en stortå som pekar inåt) var mest förekommande.

En  kvinnofot brevid en damsko i "rätt" storlek
En kvinnofot brevid en damsko i "rätt" storlek. Det är inte svårt att inse att skon kommer att trycka på flera strukturer i foten och i längden påverka dess utseende.

När man tittade på vad det är i skovalen som troligen har störst inverkan såg man i samma studie att 88 % av kvinnorna använde skor som var smalare än deras fötter (se bild till vänster). I snitt skiljde det 1,2 cm mellan fotens bredd utan skor och vidden på skorna hos kvinnorna med fotsmärta. När man tittade på de 20 % av deltagarna som inte hade någon smärta var skorna ”bara” 0,56 cm för smala.

Fotsmärta är som sagt vanligare hos kvinnor och det associeras ofta med att de oftare använder skor som är för smala för deras fötter,  spetsiga framtill och högklackade (7, 8). När skomodet förändrades i Japan så ökade prevalensen av hallux valgus väldigt mycket på kort tid (10). Det finns studier där man tittat på ben vid utgrävningar från tidigare folkslag och de har visat att förekomsten av hallux valgus var mycket mindre förr och att skillnaden mellan män och kvinnor ibland varit det motsatta beroende på den tidens skor (11).

Hos barn är trenden den samma. Barn som går i för små skor har oftast en större vinkel inåt av stortån vilket ökar riskerna för att de ska få problem med hallux valgus senare i livet (9).

Mindre påverkan från skor

I alla exempel jag gav ovan så handlar det om användande av skor eller lindor som förhoppningsvis ingen trodde var bra. Skorna har klämt antingen på mellanfoten, framtårna eller båda två. Många gånger har det till och med handlat om högklackat där dessa två faktorer kombineras med en förkortad hälsena som ger en ökad belastning runt häl och tår.

En person som lever barfota överst och en som går i skor under
Exempel på hur fötterna ser ut hos en som levt livet barfota överst och en som levt livet i skor under. Båda bilderna är från artikeln från 1905

Exemplen ovan handlar också om utvecklande av skador som ofta kräver någon typ av behandling eller smärtlindring. En annan sak som inte är så uppenbar med ändå intressant att titta på är om det finns någon skillnad i fötternas funktion och utseende mellan de som går mycket barfota och de som i stort sett alltid går med skor. Med skor menas nu alla typer av skor och inte bara högklackat och spetsskor som verkar vara de största bovarna.

Den överlägset äldsta artikeln jag hittade på området när jag läste på för dessa inlägg var från 1905 (12) och slutsatserna i den artikeln är väldigt lika de som man drar i artiklar publicerade över 100 år senare (13). Den största skillnaden mellan personer som mest går barfota och de som går i skor är att de som går barfota har en bredare framfot och stortån pekar mer framåt än inåt.

Artikeln från 1905 är fri att ladda ner och läsa för alla och den innehåller en hel del intressanta bilder. Här till höger är två exempel.

Flera andra möjliga skillnader kan finnas mellan personer som normalt går barfota och de som trycker ner fötterna i illa formade skor varje dag. I den mest ingående studien jag hittat på ämnet har man jämfört fötterna hos olika delar av den indiska befolkningen (13). Indierna är ganska unika ur det perspektivet att det finns en blandning av personer som i stort sett aldrig använder skor och de som alltid använder skor. Gener och arv är dock ganska likt i övrigt vilket inte blir fallet om man skulle studera svenskar och jämföra med någon afrikansk stam.

Det man såg förutom skillnaden i form som jag redan nämnt är att personer som levt barfota har en jämnare tryckfördelning under sina fötter vid gång och de har ett lägre fotvalv. Variation i höjden på fotvalvet var mindre jämfört med skoanvändare där antalet personer med plattfothet och höga fotvalv var högre.

tryckmätning hos en person som brukar gå barfota jämfört med en som är van vid skor
tryckmätning hos en person som brukar gå barfota (till vänster) jämfört med en som är van vid skor (till höger). Mängden tryck representeras av färgerna blå-> grön-> gul-> röd där blå är lägst tryck och rött är högst.

Påverkan från skor på våra fötter verkar vara som störst hos barn under 6 års ålder och framför allt plattfothet verkar vara mer förekommande hos de som börjat använda skor tidigare än så (14, 15). Särskilt skor som trycker ihop tårna verkar öka risken även här och det belyser det faktum att det är viktigt att man ser till att barnen ha skor som passar.

Värt att nämnas är det som jag tog upp redan i det första inlägget i denna serie, nämligen att det inte finns något klart samband mellan plattfothet och sämre funktion eller skador. Så man kan ju diskutera vilka konsekvenser användandet av skor verkligen har på funktionen om det endast är plattfothet man diskuterar. Konsekvenserna är dock troligen större än så om man tänker på de skillnader som finns hos vuxna. En större understödsyta med en jämnare fördelad kraft borde till exempel leda till bättre balans och mindre risk för överbelastningsproblem.

Summering

Personer som levt barfota under större delen av sitt liv har en annan fotform än personer som är uppväxta i skor. Skor kan ställa till med en hel del om de inte är anpassade så våra fötter får röra sig fritt. Många av våra nutida fotproblem som hallux valgus och plattfothet skulle troligen kunna minskas rejält om folk använde sig av bättre skor under större delen av sin vardag.

Fortsätt läsa artikelserien<< Skor, barfotalöpning, fotisättning (del 1 av 7) – Våra fötters utvecklingSkor, barfotalöpning, fotisättning (del 3 av 7) – Skaderisk vid löpning och valet av skor >>

8 thoughts on “Skor, barfotalöpning, fotisättning (del 2 av 7) – Hur skor påverkar våra fötter

  1. Intressant! Du jag måste fråga… sista bilderna med tryckfördelningen, kan höger och vänster ha blivit omkastade? Behöver ej publicera denna kommentar 🙂

  2. AMT: Intressant! Du jag måste fråga… sista bilderna med tryckfördelningen, kan höger och vänster ha blivit omkastade? Behöver ej publicera denna kommentar :-)

    Tjena AMT!
    De är inte omkastade 🙂 Och här släpper vi fram alla inlägg direkt och inget raderas så länge som det inte handlar om uppenbara reklaminlägg utan någon substans.

    Liljeros: Intressant! Vet inte om du sett detta men här menar man att hålrummet hos naturfolk är fyllda med muskler och därmed inte plattfotade så som man kan tro.

    Visst har jag sett den. Du har länkat till den på din blogg tidigare så jag hittade den där. Då de inte backade upp det med någonting så valde jag att inte ta med det i inlägget. Men det låter ju helt klart som en möjlig förklaring.

  3. Du får gärna ta upp problemet med Apofysit i nästa artikel. Problemet är väldigt vanligt hos barn i 10-12 års åldern. Det borde finnas sätt att förebygga problemet men när man väl fått ont kan det ta flera år innan värken ”växt” bort.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *