Som jag lovat tidigare så kommer det nu en fortsättning på inläggen där jag tittar på skor och hur mycket vetenskap det finns bakom de olika rekommendationerna och reklamen från skotillverkar som man stöter på i tidningar och magasin. I detta inlägg kommer jag att gå igenom lite studier som finns när det gäller balans och olika sulor.
Forskningen kring idrottare, balans och skoval sattes igång för ungefär 15 år sen. En hel del utav forskningen utfördes av två forskare som heter Steven Robbins och Edward Waked, som sett till deras forskning verkade ha något emot hela skotillverkningsindustrin. De publicerade t.ex. en artikel med namnet ”Hazard of deceptive advertising of athletic footwear”. Studien i fråga är väldigt intressant, men är enligt mig lite för ospecifik mot vanlig löpning för att förtjäna den titeln den fick.
Det man gjorde var att man lät försökspersoner läsa olika informationsblad om vad de trodde var olika dämpningsmaterialen och därefter fick försökspersonerna ta ett steg ut på en tryckmätare som var täckt med samma material i tre olika färger 10 gånger. Resultaten visade att när personerna gick ut på materialet (egentligen färgen) som marknadsfördes som väldigt bra dämpande och skadeförebyggande så minskade deltagarna på sin egna förmåga till att dämpa fall. Istället för bra dämpning så skapades störst tryck med det mest dämpade materialet.
Skillnaden var emellertid endast signifikant mellan färgen som marknadsfördes som skadeförebyggande jämfört med färgen som man varnade för, d.v.s. att underlaget var instabilt och associerat med flera skador. Slutsatsen som Robbins och Waked drog från detta var att den minskade dämpningen gav deltagarna en slags ”falsk trygghet” som i slutändan ledde till att de fick ta emot större krafter istället för mindre. Det var dock ingen signifikant skillnad mellan den färgen som representerade neutral och den ”hypade” färgen och man kan därför fråga sig hur stor effekten är i verkliga livet.
Valet av sula påverkar ens proprioception
Med proprioception menas kroppens förmåga att känna av var den är i rummet, var man har sin tyngdpunkt och hur man håller sina leder. Som de flesta vet så ställs det ökade krav på ens balans om man ställer sig på ett mjukt underlag. För de som känner sig tveksamma till detta påstående så rekommenderar jag att man försöker hålla balansen på ett ben med en tjock kudde som underlag och sen jämför detta med att stå på endast golvet. Detta är förövrigt ett bra alternativ som balansträning och styrketräning för fotlederna om man inte har tillgång till en balansplatta där hemma.
Robbins och Waked misstänkte att den ökade dämpningen i skor som marknadsförs som skadeförebyggande skulle påverka ens proprioception och därför ens balans. De utförde flera studier där de visade att så också var fallet (2,3). Båda studierna utfördes genom att lät deltagarna genomföra olika typer av balanstester så som gå på planka och stå på ett ben. En brist i studierna är att man inte använde sig utav riktiga ”sportskor”. I den ena gjorde man samma som i studien ovan och i den andra så använder man sig utav specialtillverkade skor (bild till höger). I den studien så varierade man både höjden på sulan och dess hårdhet och man fann att både en ökad höjd och en mjukare sula försämrade ens balans vid plankgång (3).
I referens nr. 2 gjorde man dessutom samma test som i den första studien jag gick igenom här och man fann samma resultat trots att man inte hade med någon ”reklaminverkan”. Författarna angav i diskussionen till den studien istället en väldigt intressant teori om att det mjukare underlaget tvingade deltagarna att landa hårdare för att därför komprimera materialet och göra det mer stabilt. Detta visade sig enligt dem genom att alla försökspersonerna landade hårdare de första försöken (oavsett underlag) för att sen landa mjukare och mjukare allt eftersom de lärde sig underlaget. När de lärt sig hitta en bra kraft så landade de, i enlighet med teorin, fortfarande hårdare på det mjuka underlaget.
Jag har endast lyckats hitta en studie som inte är utförd utav Robbins och Waked och den är betydligt nyare, nämligen från 2006 (4). I den studien jämförde man hur olika hårdhet på sulorna påverkade balansen hos yngre tjejer (20-23 år). Återigen så använde man sig inte utav riktiga sportskor utan man hade egentillverkade skor. Testet de använde sig av var desto mer specifikt.
Tjejerna fick gå framåt precis som vanligt och ibland fick det höra ett ljud och de skulle vid detta tillfälle stanna så fort som möjligt. Det man mätte var hur mycket tjejerna förflyttade sin tyngdpunkt och vilket tryck de gav mot ytan när de stanna. Resultatet blev att ju mjukare sulor desto mindre förmåga fick tjejerna att kompensera försämrad balans. De mjuka sulorna gjorde helt enkelt det svårare för tjejerna att skapa krafter mot underlaget för att försöka rätta till balansen.
När det gäller kraften mot underlaget så visade resultaten en signifikant högre kraft när man deltagarna använde sig utan de mjukaste och de hårdaste sulorna jämfört med de näst hårdaste. En rolig sak i denna studie var att man jämförde med barfotagång och det va barfotaförsöken som lyckades bäst i de testerna man gjorde även om tryckskillnaden mot de mellanhårda sulorna inte var signifikant.
Från studierna ovan så kan man dra slutsatsen att en mjuk sula påverkar ens balans negativt. Detta är, när man tänker på det ingenting revolutionerande. Det man ska tänka på dock är att inga utav skorna i testerna ovan kan med rättvisa kallas för en riktig sportsko. Tex så brukar joggingskor ha en liten utökad bas vilket möjligen kan kompensera för den försämring som uppstår av mjukare sulor. Det finns emellertid en retrospektiv studie där man sett att risken för ankelskador hos basketbollspelare som använder sig utav ”air cell” dämpade skor skadar sig 4,3 gånger så ofta jämfört med spelare som använder andra skor (4).
Plana sulor vs sulor med mönster
Det finns en sak till som egentligen alla skor påverkar men påverkan blir större och större ju mjukare skorna är. Det är känseln under fötterna (ytlig känsel är inbakat med andra variabler i termen proprioception). Våra fötter kan ge oss en väldig massa feedback om underlag och var vi har vår kropp om de ges möjligheten. När vi sätter på oss ett par skor med plan sula och även när vi går på helt plana underlag så försvinner en hel del stimulans till fötterna.
I en väldigt smart och intressant studie från 2003 så tittade man på det var möjligt att återställa lite av denna feedback från fötterna genom att använda sig av räfflade sulor istället för de vanliga plana sulorna (5). Man lät deltagare ställa sig på en platta som de sen fick rotera med hjälp av inversionsrörelse i foten och därefter rotera den tillbaka igen. När detta va klart fick de uppskatta hur stor rotation de åstadkom i foten.
De gjorde tester med deltagarna (Australiensiska damfotbollslandslaget) barfota, med fotbollsskor och fotbollsstrumpor och med samma fotbollsskor och fotbollsstrumpor fast med mönstrade gummisulorna innanför. Resultatet blev att man såg en negativ effekt från fotbollsskorna jämfört med barfota, men denna effekt försvann efter det att man lade i sulorna.
Samma resultat har också upprepats med volleybollsspelare (6).
Summering
Sett till informationen ovan så verkar det som att många skor som säljs i sportbutikerna lämnar mycket att önska när det gäller balans. Stukade fotleder är den vanligaste skadan inom idrott och det verkar som att det finns något att vinna i att välja skor med mindre tjock undersula och som har någon typ av mönster på inläggen.
Denna typ av skoinlägg finns att köpa och det finns även skor som numera har en mönstrad sula i sig vid köp (tex vissa Nike Free modeller). Tänk bara på att en för mönstrad yta i skon säkert kommer leda till ökad friktion och med detta ökad risk för skoskav och blåsor.
När det gäller hård eller mjuk sula tycker jag inte att det är lika klart. Det finns en studie som tittat på skillnaden i skador mellan dämpade skor och ”vanliga” skor och den är tyvärr inte publicerad på nätet så jag får inte tag i fulltextversionen. Av abstraktet så verkar det dock som att man kunde se en liten minskad risk för vissa stressfrakturer, men man kunde inte se någon total skillnad i antalet skador mellan dämpade skor och vanliga (7).
Personligen så brukar jag i situationer som dessa där man varken kan säga bu eller bä välja en väg i mitten. Jag väljer helt enkelt att undvika skor med mycket dämpning och jag köper inte heller skor med en hård sula på bara några mm. Därefter så väljer jag mina skor baserat på helt andra kriterier, mest komfort.
Lämna ett svar