Ordentligt dämpade skor med tjock sula påverkar ens balans negativt

Som jag lovat tidigare så kommer det nu en fortsättning på inläggen där jag tittar på skor och hur mycket vetenskap det finns bakom de olika rekommendationerna och reklamen från skotillverkar som man stöter på i tidningar och magasin. I detta inlägg kommer jag att gå igenom lite studier som finns när det gäller balans och olika sulor.

Forskningen kring idrottare, balans och skoval sattes igång för ungefär 15 år sen. En hel del utav forskningen utfördes av två forskare som heter Steven Robbins och Edward Waked, som sett till deras forskning verkade ha något emot hela skotillverkningsindustrin. De publicerade t.ex. en artikel med namnet ”Hazard of deceptive advertising of athletic footwear”. Studien i fråga är väldigt intressant, men är enligt mig lite för ospecifik mot vanlig löpning för att förtjäna den titeln den fick.

Det man gjorde var att man lät försökspersoner läsa olika informationsblad om vad de trodde var olika dämpningsmaterialen och därefter fick försökspersonerna ta ett steg ut på en tryckmätare som var täckt med samma material i tre olika färger 10 gånger. Resultaten visade att när personerna gick ut på materialet (egentligen färgen) som marknadsfördes som väldigt bra dämpande och skadeförebyggande så minskade deltagarna på sin egna förmåga till att dämpa fall. Istället för bra dämpning så skapades störst tryck med det mest dämpade materialet.

Upplägget i studien av Robbins och Waked. Deltagarna fick ta ett steg ut för att sen landa på ett ben på de olika materialen.
Upplägget i studien av Robbins och Waked. Deltagarna fick ta ett steg ut för att sen landa på ett ben på de olika materialen.

Skillnaden var emellertid endast signifikant mellan färgen som marknadsfördes som skadeförebyggande jämfört med färgen som man varnade för, d.v.s. att underlaget var instabilt och associerat med flera skador. Slutsatsen som Robbins och Waked drog från detta var att den minskade dämpningen gav deltagarna en slags ”falsk trygghet” som i slutändan ledde till att de fick ta emot större krafter istället för mindre. Det var dock ingen signifikant skillnad mellan den färgen som representerade neutral och den ”hypade” färgen och man kan därför fråga sig hur stor effekten är i verkliga livet.

Valet av sula påverkar ens proprioception

Med proprioception menas kroppens förmåga att känna av var den är i rummet, var man har sin tyngdpunkt och hur man håller sina leder. Som de flesta vet så ställs det ökade krav på ens balans om man ställer sig på ett mjukt underlag. För de som känner sig tveksamma till detta påstående så rekommenderar jag att man försöker hålla balansen på ett ben med en tjock kudde som underlag och sen jämför detta med att stå på endast golvet. Detta är förövrigt ett bra alternativ som balansträning och styrketräning för fotlederna om man inte har tillgång till en balansplatta där hemma.

De två olika skorna som användes vid plankgångstestet
De två olika skorna som användes vid plankgångstestet

Robbins och Waked misstänkte att den ökade dämpningen i skor som marknadsförs som skadeförebyggande skulle påverka ens proprioception och därför ens balans. De utförde flera studier där de visade att så också var fallet (2,3). Båda studierna utfördes genom att lät deltagarna genomföra olika typer av balanstester så som gå på planka och stå på ett ben. En brist i studierna är att man inte använde sig utav riktiga ”sportskor”. I den ena gjorde man samma som i studien ovan och i den andra så använder man sig utav specialtillverkade skor (bild till höger).  I den studien så varierade man både höjden på sulan och dess hårdhet och man fann att både en ökad höjd och en mjukare sula försämrade ens balans vid plankgång (3).

I referens nr. 2 gjorde man dessutom samma test som i den första studien jag gick igenom här och man fann samma resultat trots att man inte hade med någon ”reklaminverkan”. Författarna angav i diskussionen till den studien istället en väldigt intressant teori om att det mjukare underlaget tvingade deltagarna att landa hårdare för att därför komprimera materialet och göra det mer stabilt. Detta visade sig enligt dem genom att alla försökspersonerna landade hårdare de första försöken (oavsett underlag) för att sen landa mjukare och mjukare allt eftersom de lärde sig underlaget. När de lärt sig hitta en bra kraft så landade de, i enlighet med teorin, fortfarande hårdare på det mjuka underlaget.

Jag har endast lyckats hitta en studie som inte är utförd utav Robbins och Waked och den är betydligt nyare, nämligen från 2006 (4). I den studien jämförde man hur olika hårdhet på sulorna påverkade balansen hos yngre tjejer (20-23 år). Återigen så använde man sig inte utav riktiga sportskor utan man hade egentillverkade skor. Testet de använde sig av var desto mer specifikt.

Tjejerna fick gå framåt precis som vanligt och ibland fick det höra ett ljud och de skulle vid detta tillfälle stanna så fort som möjligt. Det man mätte var hur mycket tjejerna förflyttade sin tyngdpunkt och vilket tryck de gav mot ytan när de stanna. Resultatet blev att ju mjukare sulor desto mindre förmåga fick tjejerna att kompensera försämrad balans. De mjuka sulorna gjorde helt enkelt det svårare för tjejerna att skapa krafter mot underlaget för att försöka rätta till balansen.

En teoretisk förklaring till varför man kan förvänta  sig sämre balans och högre krafter när man använder skor med mjuk sula istället för att gå barfora
En teoretisk förklaring till varför man kan förvänta sig sämre balans och högre krafter när man använder skor med mjuk sula istället för att gå barfota.

När det gäller kraften mot underlaget så visade resultaten en signifikant högre kraft när man deltagarna använde sig utan de mjukaste och de hårdaste sulorna jämfört med de näst hårdaste. En rolig sak i denna studie var att man jämförde med barfotagång och det va barfotaförsöken som lyckades bäst i de testerna man gjorde även om tryckskillnaden mot de mellanhårda sulorna inte var signifikant.

Från studierna ovan så kan man dra slutsatsen att en mjuk sula påverkar ens balans negativt. Detta är, när man tänker på det ingenting revolutionerande. Det man ska tänka på dock är att inga utav skorna i testerna ovan kan med rättvisa kallas för en riktig sportsko. Tex så brukar joggingskor ha en liten utökad bas vilket möjligen kan kompensera för den försämring som uppstår av mjukare sulor. Det finns emellertid en retrospektiv studie där man sett att risken för ankelskador hos basketbollspelare som använder sig utav ”air cell” dämpade skor skadar sig 4,3 gånger så ofta jämfört med spelare som använder andra skor (4).

Plana sulor vs sulor med mönster

Det finns en sak till som egentligen alla skor påverkar men påverkan blir större och större ju mjukare skorna är. Det är känseln under fötterna (ytlig känsel är inbakat med andra variabler i termen proprioception). Våra fötter kan ge oss en väldig massa feedback om underlag och var vi har vår kropp om de ges möjligheten. När vi sätter på oss ett par skor med plan sula och även när vi går på helt plana underlag så försvinner en hel del stimulans till fötterna.

Forskarna köpte en gummimatta med mönster på och klippta därefter helt enkelt ut sulor som passade till skorna
Forskarna köpte en gummimatta med mönster på och klippta därefter helt enkelt ut sulor som passade till skorna

I en väldigt smart och intressant studie från 2003 så tittade man på det var möjligt att återställa lite av denna feedback från fötterna genom att använda sig av räfflade sulor istället för de vanliga plana sulorna (5). Man lät deltagare ställa sig på en platta som de sen fick rotera med hjälp av inversionsrörelse i foten och därefter rotera den tillbaka igen. När detta va klart fick de uppskatta hur stor rotation de åstadkom i foten.

De gjorde tester med deltagarna (Australiensiska damfotbollslandslaget) barfota, med fotbollsskor och fotbollsstrumpor och med samma fotbollsskor och fotbollsstrumpor fast med mönstrade gummisulorna innanför. Resultatet blev att man såg en negativ effekt från fotbollsskorna jämfört med barfota, men denna effekt försvann efter det att man lade i sulorna.

Samma resultat har också upprepats med volleybollsspelare (6).

Summering

Sett till informationen ovan så verkar det som att många skor som säljs i sportbutikerna lämnar mycket att önska när det gäller balans. Stukade fotleder är den vanligaste skadan inom idrott och det verkar som att det finns något att vinna i att välja skor med mindre tjock undersula och som har någon typ av mönster på inläggen.

Mina välanvända Nike Free med tillhörande inlägg
Mina välanvända Nike Free med tillhörande inlägg

Denna typ av skoinlägg finns att köpa och det finns även skor som numera har en mönstrad sula i sig vid köp (tex vissa Nike Free modeller). Tänk bara på att en för mönstrad yta i skon säkert kommer leda till ökad friktion och med detta ökad risk för skoskav och blåsor.

När det gäller hård eller mjuk sula tycker jag inte att det är lika klart. Det finns en studie som tittat på skillnaden i skador mellan dämpade skor och ”vanliga” skor och den är tyvärr inte publicerad på nätet så jag får inte tag i fulltextversionen. Av abstraktet så verkar det dock som att man kunde se en liten minskad risk för vissa stressfrakturer, men man kunde inte se någon total skillnad i antalet skador mellan dämpade skor och vanliga (7).

Personligen så brukar jag i situationer som dessa där man varken kan säga bu eller bä välja en väg i mitten. Jag väljer helt enkelt att undvika skor med mycket dämpning och jag köper inte heller skor med en hård sula på bara några mm. Därefter så väljer jag mina skor baserat på helt andra kriterier, mest komfort.

19 thoughts on “Ordentligt dämpade skor med tjock sula påverkar ens balans negativt

  1. Skönt att se att skoindustrin ifrågasätts i varje fall lite. Sprang själv lidingöloppet barfota för några år sedan och har sedan dess haft otroligt svårt att hitta bra skor. Alla är ju felbyggda..=D

  2. Ville: Skönt att se att skoindustrin ifrågasätts i varje fall lite. Sprang själv lidingöloppet barfota för några år sedan och har sedan dess haft otroligt svårt att hitta bra skor. Alla är ju felbyggda..=D

    Tja Ville!
    Kul att du gillade inlägget. Det mesta kring skoindustrin är hype, finns väldigt lite forskning. Men samtidigt så tycker jag att det finns alternativ. Nike har tex sina Free modeller och Puma har sina L.I.F.T Racer som båda iof har lite stötdämpning, men det tycker jag nästan är ett måste i dagens samhälle om man inte bor vid skogen eller liknande. Där finns forskning om barfotalöpning som visar på att fötterna får ta emot väldigt stora krafter precis vid nedslaget på hårdare underlag.

    Det är troligen så även om vi alla skulle vara perfekt byggda för att springa långa sträckor barfota så har den utvecklingen skett i skogar och på slätter, inte på asfalt, trottoarer och inomhusgolv.

    Att skorförsäljarna sen fortsätter kränga skitskor med sulor på flera cm är inte så konstigt, de säljer 🙂

    Om du verkligen vill köra barfota oavsett underlag så kan nog Five Fingers fungera bra för dig. Jag har aldrig testet dem själv men du kan läsa om en kille som använder dem flitigt här.

  3. Barfotalöpning är precis det som jag inte kan låta bli att ta upp som kommentar. Som jag ser det så är den stora skillnaden att med skor så springer man med hälen först och barfota så sätter man i framfoten först. Sen kan man ju fråga sig om de stabiliserande skorna påverkar fotens stabilitet negativt. För att ta en liknelse så kan man jämföra med en instabil axel. Låter man bli att träna den så förblir den instabil men börjar man använda den så blir den starkare. Jag tror det är bra att då och då träna barfota för att bygga upp fotens stabilitet och släppa på de ”stabila” skorna.
    En barfotalöpare http://barefootted.com/
    och en film jag vet du (Jacob)redan sett från movnat:
    http://www.youtube.com/watch?v=SKGF-ErsJiI

  4. Nikes free modeller tycker jag är aldeles för mycket skor för att passa mig. Använder just five-fingers just nu då jag springer för lite för att hålla igång fötterna för ren barfotalöpning(cykel och klättring är roligare coh själ tiden, synd att man måste välja).

    Lite nyfiken på de studier du nämner om att hårda underlag är ett problem för barfotalöpning. Vart hittar jag dem? Personligen tycker jag att jag springer klart mjukare barfota än med skor. Men vad man tycker stämmer ju inte alltid med sanningen:)

  5. Nu är jag ett pucko(utan mjölk och choklad) när det gäller löpning.
    Har plågats av låga fotvalv hela mitt liv, kanske hjälpte mig när jag tävlingssimmade, men inte i några andra sporter….. :/

    Jag är fruktansvärt avundsjuk på de som kan spänna på sig pjucken o bara dra ut på en runda. Fasen, jag kan ju inte ens med mina 800kr fotinlägg hantera ett par timmar på stan med frugan. Kan ha med shoppandet att göra iofs, psykosomatiska smärtor har jag hört talas om, men jag är ganska säker på att det har att göra med mina fotvalv att göra 😛

    Vad jag undrar, då det mesta angående detta ämne är grekiska för mig, vad skulle lösningen kunna vara för mig?

    Jag tycker inte att om jag tittar på mina anklar att jag har särskilt pronerad ställning, mest bara platta fötter.

    Vad ska kalle anka ha för skor? 😀

  6. Anders: Barfotalöpning är precis det som jag inte kan låta bli att ta upp som kommentar. Som jag ser det så är den stora skillnaden att med skor så springer man med hälen först och barfota så sätter man i framfoten först. Sen kan man ju fråga sig om de stabiliserande skorna påverkar fotens stabilitet negativt. För att ta en liknelse så kan man jämföra med en instabil axel. Låter man bli att träna den så förblir den instabil men börjar man använda den så blir den starkare. Jag tror det är bra att då och då träna barfota för att bygga upp fotens stabilitet och släppa på de ”stabila” skorna.

    Hallå Anders!
    Det är faktiskt så att runt 25 % av alla löpare springer på mittfoten (23 %) eller framfoten (2 %) (ref) även när de har skor på sig. Så man kan inte per automatik säga att användande utav skor kommer leda till att man sätter i hälen först.

    Det finns ett starkt samband mellan hastighet och var man landar på foten. Höjer man hastigheten så landar man mer på framfoten. Tex så sätter i stort sett alla i hälen först när man går. Att man är mer benägen att sätta i framfoten när man springer barfota är troligen kroppens svar på att försöka minska krafterna som kroppen utsätts för. Detta sker som sagt också när man springer med skor och ökar hastigheten (och därmed krafterna). Gå in på youtube och titta på världseliten så ser du att även de landar på hälen när hastigheten är lägre som vid marathon (exempel). I studien jag referera till så ökade antalet löpare som landade på mittfoten när man tittade på de bästa deltagarna i loppet. Man kan tolka det som att hastigheten är högre eller att bättre löpare landar mer sällan på hälen. Med tanke på att de bästa löparna verkar ändra steget efter hastigheten så föredrar jag den tolkningen.

    Allt det andra du tar upp håller jag med dig till 100 % om. Man måste givetvis träna fötterna om man vill stärka upp dem och många skor tillåter nog inte detta. Fast sen är ju alltid fråga om det är läge att träna upp ett par dåligt tränade fötter i löparspåret i stället för i vardagen. Om någon har väldigt dåligt tränade fötter så hade jag rekommenderat dem att först och främst gå barfota eller med mindre stabila skor i vardagen och sen kanske testa på det vid löpning.

  7. Ville: Nikes free modeller tycker jag är aldeles för mycket skor för att passa mig. Använder just five-fingers just nu då jag springer för lite för att hålla igång fötterna för ren barfotalöpning(cykel och klättring är roligare coh själ tiden, synd att man måste välja).
    Lite nyfiken på de studier du nämner om att hårda underlag är ett problem för barfotalöpning. Vart hittar jag dem? Personligen tycker jag att jag springer klart mjukare barfota än med skor. Men vad man tycker stämmer ju inte alltid med sanningen:)

    Hallå igen Ville!
    Det finns en avhandling på Nike Free skorna där man jämförde kinematiken (hur lederna rör sig) mellan Nike Free och barfotalöpning och där såg man ingen större skillnad. Den skillnaden man såg berodde troligen på den lilla dämpningen som finns i Free skorna, http://gradworks.umi.com/14/41/1441699.html

    Det finns inga studier som visar att barfotalöpning på hårda underlag är ett problem. Det finns nog för få barfotalöpare för att man ska kunna få fram sån statistik 🙂 Jag uttryckte mig alldeles för starkt när jag skrev väldigt stor krafter i mitt förra svar. Det som finns är studier där man endast tittat på krafterna vid ett nedslag, om det sen skapar problem eller inte är svårt att säga.

    Vid barfotalöpning kommer man att få en förhöjd stegfrekvens och en förkortad kontaktid, vilket leder till att man får ta fler steg över en given sträcka och att man kommer få ta emot krafter från marken över en kortare tid vid varje steg. Musklerna i framförallt underben och fot tar emot stora delar av denna kraft när man landar mer på framfoten och det innebär att man får en mindre ”impaktkraft” på främst häl och knä precis som du skriver att du upplever.

    Kroppen är väldigt bra på att kompensera för olika underlag och krafterna blir oftast lika stora oavsett var man springer. Det finns dock studier som visat på en ökad skaderisk vid löpning på hårt underlag oavsett val av skor vilket tyder på att kroppen inte riktigt klarar av att anpassa sig efter det. Tidningen popular mechanics har en intressant artikel uppe på deras sida med en graf som visar olika krafter. http://www.popularmechanics.com/outdoors/sports/4314401.html?page=2

  8. En intressant studie man kan göra hade varit att låta ett fotbollslag utföra en bestämd uppvärmning barfota över tid och sen försöka få fram eventuell minskad skadeförekomst. Bygger man upp ledstabilitet bättre på detta sätt?
    Vad jag förstår så är du tränare för ett fotbollslag 🙂

  9. Anders: En intressant studie man kan göra hade varit att låta ett fotbollslag utföra en bestämd uppvärmning barfota över tid och sen försöka få fram eventuell minskad skadeförekomst. Bygger man upp ledstabilitet bättre på detta sätt?
    Vad jag förstår så är du tränare för ett fotbollslag :)

    Jag är tränare för ett lag ja och det du föreslår är redan genomfört under vår försäsong 🙂 Tyvärr finns det inget lag eller gammal statistik att jämföra med så det enda jag kan säga om ”interventionen” är att killarna tyckte det va kul att köra lite barfota i början på inomhuspassen.

  10. Hej igen Guidi,

    Tittade lite som hastigast på avhandlingen kring Nike-skon. Det såg mest ut som det tittade på leder så som knän och höfter? stämmer det? För det jag menar med att de är för mycket skor är att foten i sig inte fungerar som den gör barfota. På den punkten märker jag även stor skillnad mellan five-fingers och barfota. Så väldigt lite sko är tyvärr fortfarande en sko.

    Här är en av mina favoritskor. En sådan i extrem utslitet skick är faktiskt snäppet bättre än five-fingers.
    http://www.nordicbudo.se/img/products/budo_nord_traningssko_olympia_svart_1240851443_thumb.jpg

    Funkar även strålande att cykla i om man står ut med att de slits fort. Och nej, jag säljer inte dess så det var ingen smygreklam..=D

    Sen är jag lite nyfiken på att man tar kortare steg när man springer barfota, gör man verkligen det? Kanske på en grusväg med aggressivt flis eller liknande men på en slät och fin asfaltsväg eller löpspår är jag tveksam.

    Angående skaderisken så fann jag även där att barfotalöpningen var bra för mig. Detta kan självklart förändras när man sprungit under en längre tid men rent generellt när man börjar springa så gör ofta många felet att de springer för långt som första sträcka. Då kommer löparknän och andra ledproblem som ett brev på posten. När du springer barfota är det sulan som dör först i början. Man får helt enkelt börja så otroligt mjuk och försiktigt att alla leder i kroppen får gott om tid att stärkas innan du tar dedär lite längre rundorna. Då slipper amn många skador.

    Fan, nu blir jag ju fanatisk och kommer få svårt att sluta skriva om detta,..borde nog kasta skorna igen…

    Ps: Sa jag att förmågan att läka fotsulan blir helt sjuk när man springer barfota..=D Det får man aldrig med skor.

  11. Ville: Hej igen Guidi,Tittade lite som hastigast på avhandlingen kring Nike-skon. Det såg mest ut som det tittade på leder så som knän och höfter? stämmer det? För det jag menar med att de är för mycket skor är att foten i sig inte fungerar som den gör barfota. På den punkten märker jag även stor skillnad mellan five-fingers och barfota. Så väldigt lite sko är tyvärr fortfarande en sko.

    De tittar på fot, knä och höft. Allting påverkar varandra. När underlaget är hårdare eller man kör utan dämpade skor så sätter man i foten mer plantarflekterad vilket leder till att man automatiskt kommer ha en större vinkel i knät och foten hamnar mer under kroppen.

    Om du syftar på mindre rörelser mellan benen i foten så tittade man inte på det direkt nej och där finns säkert en mindre skillnad. Men vid löpning på jämna underlag så är den nog väldigt väldigt liten.

    Ville:
    Sen är jag lite nyfiken på att man tar kortare steg när man springer barfota, gör man verkligen det? Kanske på en grusväg med aggressivt flis eller liknande men på en slät och fin asfaltsväg eller löpspår är jag tveksam.

    Det är som jag skrev ovan en naturlig konsekvens av att man landar mindre på hälen och är väldigt väldokumenterad. Eftersom foten landar mer under kroppen så blir stegen kortare och då måste man per automatik höja stegfrekvensen om man vill hålla uppe farten. Här är en studie som visat det väldigt bra där man jämfört löpning barfota, med five fingers och med mer vanliga löparskor. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19188889

    Ville:
    Angående skaderisken så fann jag även där att barfotalöpningen var bra för mig. Detta kan självklart förändras när man sprungit under en längre tid men rent generellt när man börjar springa så gör ofta många felet att de springer för långt som första sträcka. Då kommer löparknän och andra ledproblem som ett brev på posten. När du springer barfota är det sulan som dör först i början. Man får helt enkelt börja så otroligt mjuk och försiktigt att alla leder i kroppen får gott om tid att stärkas innan du tar dedär lite längre rundorna. Då slipper amn många skador.

    Det där gäller all löpning oavsett vilka skor man har på fötterna. Det finns en gammal studie från början på 70-talet där man uppskatta att ungefär 2/3 av alla löpskador berodde på felaktiga program.

  12. Hej!

    Jag har en följdfråga om räfflade sulor. Har du sett någon information om någon skillnad i balans kan ses då man är stillastående? Tanken var om proprioceptionen ökar även om ingen rörelse är närvarande eller om det inte blir någon praktisk skillnad?

    /Esbjörn

  13. Esbjörn: Hej!Jag har en följdfråga om räfflade sulor. Har du sett någon information om någon skillnad i balans kan ses då man är stillastående? Tanken var om proprioceptionen ökar även om ingen rörelse är närvarande eller om det inte blir någon praktisk skillnad?/Esbjörn

    Hej Esbjörn!
    Jag har aldrig sett någon sån studie. Men om hypotesen som man arbetade efter i studien som jag tar upp här ovanför stämmer så borde proprioceptionen vara något förbättrad även när man står still.

  14. Ok tackar!
    En tanke jag hade var att om man tex står på en balansplatta en längre tid (som oftast är räfflade) domnar fötterna bort efter ett tag, iaf mina. Detta skulle då kunna leda till försämrad balans.
    Om du funderar över relevansen så ligger den vid statiska sporter som diverse presicionsgrenar, gevär, båge, pistol osv

    /Esbjörn

  15. Nike Free är svåra att hitta. Jag har sett någon modell på intersport då och då. Runnerstore har också haft inne modeller då och då. De går även att beställa från Nike’s hemsida men då måste man hitta veta sin storlek, fördelen är att man då kan välja färg mm.

  16. Hej
    Jag vill flagga lite för Lars fråga som inte verkar vara besvarad. Jag har läst hela artikelserien om barfotalöpning, och den var verkligen intressant! Som löpare pronerar jag väldigt mycket(högt navicular drop) och hade som barn kraftig anteversion i höften (som avtagit med åren). Oavsett om jag sätter i hälen eller framfoten först så ”faller” mitt fotvalv inåt, något som leder till att hälen vrids framåt och knät inåt. Jag springer idag med inlägg och neutrala skor och har inte ont i knäna. Förr sprang jag med tunga klumpiga pronaionsskor och fick ont i både knän och smalben.
    I artikel tre tar du upp valet av skor och nämner just navicular drop hos kvinnor och ett samband med skaderisken. Vad jag dock inte lyckas tolka ut är ifall sådana som Lars och jag, vi som tillhör Kalle Anka-släktet, kan köra med barfotalöpning?

  17. Hallå!
    Det finns två typer av plattfothet (du verkar dock mest pronera mycket).

    1. En rigid där foten är stel och som oftast drabbar lite äldre personer
    2. En flexibel där foten är mer rörlig och hålfoten oftast kommer fram
    när man går upp på tå.

    Vid den rigid varianten är det någon typ av fotspecialist som gäller först och främst. Fungerar inte det får man prova sig fram till vad som fungerar. För den flexibla uppstår fotproblem lika ofta som i en vanlig fot, frågan är därför om man ska göra något åt det överhuvudtaget. Uppstår problem får man titta på det problemet och försöka åtgärda det, det behöver inte ens ha samband med fotställningen.

    Du verkar ha hittat en lösning som fungerar för dig och då ser jag ingen orsak till att byta till barfotalöpning. Vill du göra det så kan givetvis prova. Om det fungerar eller inte har jag ingen aning om. Men gör du det lugnt och sansat borde det värsta som kan hända vara att du får lite värk i lederna några dagar.

    Hälar som vrids framåt/inåt och knän som går ihop kan bero på flera andra orsaker och du skulle kunna träna upp din styrka och rörlighet för att se till att motverka det så mycket som det går. Rörlighet i fotled (dorsalflektion) och styrka i rumpmusklerna är det som brukar vara viktigast då.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *