Ekologiskt & KRAV-märkt -är det godare och nyttigare?

Är ekologiska matvaror nyttigare?
Den här artikeln tillhör en artikelserie på 3. Det här är del 3. Du hittar alla artiklarna i serien här: Ekologiskt & KRAV-märkt

Det här är del 3 av mina inlägg kring ekologisk och KRAV-märkt mat. I det första inlägget skrev jag om miljöpåverkan och hur djuren mår. I det andra tog jag upp frågan kring huruvida skillnader i bekämpningsmedel och bakterier i konventionellt odlad mat jämfört med ekologiskt/KRAV-märkt är något värt att oroa sig för.

I det här inlägget tänkte jag titta på o ekologisk och KRAV-märkt mat verkligen smakar bättre och är nyttigare. Det här är ju två påståenden som du får höra väldigt ofta, till och med extremt ofta om du är som mig och använder dig mycket av sociala medier. Så fort jag lägger upp någonting som handlar om mat med sämre kvalité eller relaterat till näring så är det alltid ett antal kommentarer från personer som påstår att lösningen är ekologiskt.

Svaret på frågan om de verkligen är godare och nyttigare är dock inte alls så självklar som många påstår. I själva verket finns det få belägg för att säga något av det på ett kategoriskt sätt. Låt oss börja med att titta på om ekologisk mat är godare.

Är ekologisk och KRAV-märkt mat godare?

Innan jag börjar titta på själva frågan så tänkte jag bara påpeka att det här är ett verkligt påstående som många människor använder som argument för varför man ska köpa ekologiskt eller KRAV-märkt mat. Jag påpekar detta bara för att det annars alltid brukar vara någon som i efterhand ska förändra diskussionen och påstå att jag hittat på ett påstående och sen motbevisat det. Så är det alltså inte. Argumentet att ekologisk och KRAV-märkt mat smakar bättre är ett argument som många uppger till varför de köper denna mat (1, 2, 3, 4).

Infografik över de vanligaste orsakerna till att folk väljer ekologisk mat
Infografik över de vanligaste orsakerna till att folk väljer ekologisk eller KRAV-märkt mat

Våra förväntningar styr våra upplevelser

En väldigt viktig faktor när det gäller smak som ofta inte lyfts fram är våra förväntningar. Om du tror att något kommer vara gott så ökar helt enkelt chanserna för att det verkligen ska vara gott. Till exempel är vin godare om det har en snygg etikett eller om den som serverar det hyllar vinet innan du får smaka på det (5, 6). Att våra förväntningar har stor inverkan på våra upplevelser är visat många gånger om i olika sammanhang och med olika typer av marknadsföring av produkten och ekologiska/KRAV-märkta är inget undantag.

Sätter du etiketten ekologisk på en produkt så kommer människor överlag att gilla produkten mer jämfört med om du ger dem exakt samma produkt utan etikett (7, 8, 9, 10, 12, 20, 27). Den här effekten är troligen beroende av att personerna som provsmakar har en positiv syn på ekologisk mat (10, 11). Positiva förväntningar på produkten höjer helt enkelt den upplevda smaken av produkten.

Så vill man verkligen testa om ekologiska eller KRAV-märkta produkter smakar bättre än andra konventionellt framtagna produkter så behöver provsmakaren blindas för vilken typ av produkt de smakar på. Även när man gör detta så är det givetvis mer eller mindre omöjligt att göra en sån övergripande utvärdering så som ekologiskt mot konventionellt då en otrolig massa orsaker spelar in utöver detta så som mängden solljus, mognad vid skörd, mognad vi tillagning, sätt att tillaga och så vidare. Det säger sig själv att det blir extremt svårt att säga något generellt kring dessa två produktkategorier från ett test där man kanske provat två olika frukter.

Men de här testerna är givetvis ändå utförda och resultaten varierar som väntat från studie till studie. Här är resultatet från de studier jag lyckats hitta:

  • Ingen skillnad i preferens för ekologisk och konventionell ost (12) (Italien)
  • Bröd bakad på ekologisk vete föredrogs framför bröd bakat likadant med samma typ av vete från konventionellt jordbruk (13) (Kanada)
  • Biff från ekologisk djurhållning föredrogs framför konventionell (14) (Italien)
  • Ingen skillnad i preferens mellan ekologisk och konventionell kyckling (15) (Italien)
  • En ekologisk och en konventionell höna (broiler) bedömdes som sämre än två andra ekologiska och en annan konventionell (16) (Danmark)
  • Ingen skillnad i smak för isbergssallad, tomat, spenat, ruccola, sareptasenap, gurka och lök (17) (USA)
  • Liten fördel för kinakål som odlats konventionellt och för tomater odlade organiskt (18) (USA)
  • Höns från konventionell djurhållning föredrogs framför organisk djurhållning (19) (England)
  • En konventionell yoghurt rankades som sämre än fyra ekologiska och en annan konventionell yoghurt. Det fanns inga tendenser till skillnad mellan de fyra ekologiska och den konventionella (21) (Italien).
  • Ingen skillnad i smak mellan ekologisk potatis och konventionellt odlad potatis (22) (Litauen)
  • Försökspersonerna kunde smaka en skillnad mellan ekologisk och konventionell potatis om de kokades med skalet på. Utan skal fann man ingen skillnad (23) (Schweiz).
  • Ingen skillnad mellan konventionell potatis och ekologisk potatis (24) (Irland)
  • Ingen skillnad i preferens mellan organiskt och konventionellt odlade morötter även om försökspersonerna tyckte att de konventionellt odlade hade mer ”morotssmak”. Under ett år tyckte även försökspersonerna att morötterna var sötare och krispigare när de var konventionellt odlade medan de organiska ansågs vara hårdare och har mer eftersmak (25) (Sverige)
  • Ingen genomgående skillnad mellan ekologiskt och konventionellt odlade bananer (26) (Dominikanska Republiken)
  • Försökspersoner föredrog köttfärssås med nötkött från konventionell djurhållning framför köttfärssås från ekologisk djurhållning (29) (Sverige)
  • Konventionellt odlade tomater rankades högre på skalorna ”firmness” och ”juiciness” jämfört med ekologiska, i övrigt inga skillnader (40) (Sverige)
  • Ett bröd bakat med ekologiska varor rankades som mindre välsmakande än ett annat ekologiskt bröd och två bröd bakade med konventionellt odlade varor (41) (Sverige)

Det är mycket möjligt att jag har missat någon studie här men trenden är ändå väldigt uppenbar. Det finns ingen systematisk skillnad i smak mellan ekologiska/KRAV-märkta råvaror och konventionella varor. Ibland kan där finnas skillnader men det verkar inte mer troligt än att sannolikheten är att det finns skillnad i smak mellan två olika konventionellt odlade tomater och tomater. Eller när apelsinerna är jättegoda en dag och inte alls lika goda nästa gång man köper dem.

När det handlar om verkliga råvaror och inte processad mat får du helt enkelt räkna med variation i smak. Men det finns inga belägg för att du förbättrar dina odds för att få god mat om du väljer ekologiskt eller KRAV-märkt.

Om du inte förstås vet att det står ekologiskt/KRAV-märkt på produkten för då får den ju en liten gloria och dina förväntningar gör att du tycker om den mer. Som en ren bonus kanske du till och med tror att den innehåller mindre kalorier vilket också är en vanlig inbillning av folk när de ser en logga för ekologiskt på en förpackning (27) 🙂

Är ekologisk och KRAV-märkt mat bättre för hälsan?

Även om tron om bättre smak är en viktig anledning som många anger när de ska förklara varför de köper ekologiskt mat så är det inte den viktigaste/vanligaste motiveringen. Den allra vanligaste motiveringen är istället för att man tror att ekologisk eller KRAV-märkt mat är nyttigare. Det handlar dels om att man tror att det är mer näring i ekologisk/KRAV-märkta produkter men kanske allra mest för att man tror att det finns farligt gift i den konventionellt odlade maten (det här med gift tog jag upp i del 2).

När det gäller nyttigt överlag så finns det få studier där man verkligen har jämfört effekterna av en kost med endast ekologisk mat jämfört med endast konventionellt odlad mat. En översiktsartikel från 2012 fann endast 17 studier där man tittat på detta (28). Resultatet från dessa studier var att man inte kunde påvisa någon positiv effekt av att äta ekologiskt på faktiska hälsomarkörer eller subjektivt välmående men det var inte så konstigt då de allra flesta studierna bara tittat på om man kunde finna spår av bekämpningsmedel i urinen. Egentligen var det bara tre studier som verkligen tittat på någon markör för hälsa.

Det ska också nämnas att alla de här 17 studierna enligt mig varit för kortvariga om vi ska diskutera hälsoeffekter. Som jag gick igenom i förra delen finns det ingen anledning att tro att rester från bekämpningsmedel eller liknande skulle ha någon betydelsefull inverkan ens på lång sikt men andra skillnader mellan konventionellt framtagen mat och ekologisk/KRAV-märkt mat skulle ju kunna vara möjlig. Men då tror jag inte man kan se det på så korta studier som gjorts. Så fler långvariga studier på människor hade varit önskvärt.

Är ekologiskt och KRAV-märkt mat mer näringsrik?

När det gäller näringsbiten så finns det ganska gott om studier på det och det finns faktiskt så många studier så det är svårt att få en helhetsbild av det hela. Två stycken översiktsartiklar från 2009 respektive 2012 drog slutsatsen att det inte finns några fördelar med ekologisk mat (28, 30). De fann små skillnader så som fettsammansättningen i kött, vissa enstaka vitaminer och mineraler, proteininnehåll (mer i konventionell) men inget markant och genomgående.

Jag skriver bara ekologiskt här eftersom alla översiktsartiklar på området har tittat på studier ur ett globalt perspektiv även om de flesta studierna kommit från USA eller Europa. Reglerna inom KRAV skiljer sig (som jag nämnde i första delen) lite från ekologiskt enligt EU men framför allt skulle jag säga att svensk konventionell odling skiljer sig från den internationella. Så sannolikheten att det finns betydande skillnader mellan svenska konventionellt framtagna livsmedel och KRAV-märkta när det inte finns några större generella skillnader internationellt är väldigt små.

Det ska också nämnas att det är väldigt svårt att göra en jämförelse överhuvudtaget. Frågan är ju hur man ska gå tillväga. Man kan antingen jämföra produkter som säljs i affären för att se vad folk verkligen köper och får med sig hem. Eller så jämför man två gårdar som ligger bredvid varandra. I det första fallet så får man en bild av vad folk verkligen får i sig för näring och i det andra fallet får man en bild av om själva metoderna verkligen skiljer sig åt. Problemet är att de här studierna oftast blandas ihop (41,30).

Ett annat problem är att metoderna för båda typerna av jordbruk förändras över tid. Så ett resultat från 90-talet kan ha tappat sin relevans idag eftersom regler och tillvägagångssätt förändrats. Och då som sagt att reglerna är annorlunda i olika regioner.

Ekologisk mjölk som ett exempel

Som ett exempel kan nämnas fettsammansättningen i mjölk. Omkring nyår i år var det många tidningar som gick ut med nyheten att fettsammansättningen i ekologisk mjölk är bättre än den i konventionell mjölk. Den innehöll 62 procent mer omega-3 (31) och även om man kan ifrågasätta betydelsen kring det då de absoluta nivåerna av omega-3 i mjölk fortfarande är låga så är det ju ändå en skillnad mot det positiva. Den här studien var dock utförd i USA.

Här i Sverige har vi andra lagar och andra tillvägagångssätt när det gäller hanteringen av mjölkkor. I Sverige finns det till exempel lag på att alla kor, oavsett typen av jordbruk, ska ut på bete över sommaren och då är konventionellt hållna kor ute lika mycket som ekologiska (32). Det innebär att skillnaden i fettsammansättning inte blir den samma här i Sverige. Jag har tyvärr inte hittat någon studie där man tittat på svenska förhållande året runt men det finns en studie från 2011 där man endast tittade på skillnaderna över vintern och då var det 35 procent mer omega-3 i den ekologiska/KRAV-märkta mjölken (32). Under vintern är dock den tiden som det skiljer sig mest mellan konventionellt och ekologiskt/KRAV-märkt i Sverige så hade man haft ett medelvärde över ett år hade skillnaden varit mindre.

Så skillnaderna i omega-3 mellan ekologisk/KRAV-märkt mjölk och konventionellt framtagen mjölk är troligen små i Sverige även om de verkar finnas där över vintermånaderna. Det finns dock även nackdelar med ekologisk mjölk och det är att den innehåller mindre jod då bonden inte få ge mineralberikat foder till korna (33, 34, 35, 36). Kött och mejeriprodukter är en av de största källorna till jod i vår kost och även om det idag är väldigt ovanligt med brist på jod så finns det vissa grupper som ligger i riskzonen likt gravida och veganer. Jod tillsätts ju även i bordssalt men det har blivit mindre använt över senare år i Sverige då folk dels köper mer färdigmat och dels börjat använda andra typer av salt lik flingsalt.

En nyare översiktsartikel som fann mer antioxidanter i ekologisk

Ovan nämnde jag två översiktsartiklar som inte fann någon betydande skillnad mellan ekologiska råvaror och konventionellt odlade råvaror. För bara några dagar sen skrev dock Svensk media om en nyare översiktsartikel som publicerats där man hade funnit att det fanns mer antioxidanter i ekologiska råvaror (36). Här under kan du se DNs rubrik.

Antioxidanter i ekologisk och KRAV-märkt mat
DNs rubrik efter den nya översiktsartikeln som fann fler antioxidanter i ekologisk mat

Den här översiktsartikeln inkluderade fler studier än de två tidigare i sitt resultat. Den här kan ju låta bra och generellt sett kan man säga att fler studier på ett området ger en bättre inblick i hur området faktiskt ser ut. I det här fallet är det dock inte så enkelt. För det man gjort i den här översiktsartikeln är att man sänkt ribban för vad som är en tillräckligt bra studie för att på så sätt få med fler studier i resultatet.

Många av de studier som inte inkluderades i de tidigare två översiktsartiklarna för att de bedömdes vara av låg kvalité eller inte gav tillräckligt med information om resultatet inkluderades alltså i den här. Och om du har ett material med bra studier och tillför mer material i form av sämre studier så blir ditt resultat inte bättre och mer tillförlitligt. Det blir precis tvärt om.

Något som gör mig ännu mer tveksam till den här studien är att mannen som står som siste författare till den här studien, Carlo Leifart,  är känd för att slänga ur sig en massa påståenden till pressen som inte sen backas upp. För nästan sju år sen gick han ut och sa att han i ett stort EU-projekt kallat QLIF redan då hade visat att ekologisk mat var mer näringsrik och att han skulle publicera en studie från detta inom ett år (37, 38). Den här studien är ännu inte publicerad och den lilla data som presenterats vid konferenser från projektet har inte alls visat på det som påstods i media (39).

Forskare som går till pressen med sina resultat istället för att publicera dem är alltid ett stort varningstecken. Behöver jag ens nämna att den här nya översiktsartikeln från Leifart m. fl. är sponsrad av en pro-ekologisk organisation (soil association)?

Fler antioxidanter är dock fullt möjligt – men spelar det någon roll?

Med det sagt så är de här resultaten dock inte otänkbara om de skulle finnas där. Även den tidigare översiktsartikeln visar på ett resultat som pekar åt samma håll (30). Som jag nämnde i förra delen så använder sig växter själva av gifter för att försvara sig och det som lyfts fram från resultatet i den här studien är just mer gifter, fast det kallas för antioxidanter istället.

Flera former av antioxidanter är nämligen också gifter och en del av växternas försvar. Inom ekologiskt och KRAV-märkt jordbruk väljer man som ofta ut mer tåliga växter för odling samtidigt som växterna sen utsätts för mer stress vilket då mycket väl kan ge en ökad förekomst av växternas egna försvar i slutet.

De antioxidanter som man fann en ökad mängd av var främst typerna fenoler och polyfenoler. Vissa av dessa varianter är så kallade antinutrienter och kan försämra upptaget av tex järn (42).  De här ämnena diskuteras dock främst för sina positiva effekter och även om det fortfarande finns väldigt många frågetecken kring det hela och framför allt kring nyttan av antioxidanter överlag så är det ändå ännu ett möjligt exempel på hormesis. Det är bra i rätt mängder men faligt i stora mängder (43).

Min poäng här är inte att att säga att det skulle vara farligt med mer av vissa antioxidanter i ekologiska och KRAV-märkta produkter. Jag är ens tveksam till om där finns en skillnad värd att ens diskutera. Min poäng är istället att om skillnaden finns där så vet du ändå inte om den tar dig lite närmre eller lite längre ifrån den mängd som är optimal. För i det här fallet är det av allt att döma så att för lite är dåligt, lagom är bra och för mycket är dåligt. Problemet är att ingen vet var gränserna ligger. Det man vet är att det är bra att äta gott om frukt och grönsaker, oavsett om det är ekologisk eller inte.

Ytterligare en sak som inte nämns i några tidningsartiklar om den här studien eller i abstraktet till studien men som är tydligt om man läser hela är att ekologiska produkter innehöll mer socker och mindre protein. Inga stora skillnader så klart, 7 procent mer socker och 15 procent protein var det i snitt. Helt enkelt inget värt att hänga upp sig på enligt mig. Men skillnaden var signifikant precis som skillnaden för antioxidanter var så givetvis ska det nämnas om man vill berätta hela historien vilket inte verkar vara fallet den här gången.

Antioxidanter i ekologisk matSlutligen så kan det också vara värt att påpeka att om det är så att det är lite mer av vissa antioxidanter i ekologisk och KRAV-märkt mat så har du faktiskt möjligheten att köpa lite mer av den konventionella för att väga upp det hela. Den är ju trots att billigare och du får dessutom i dig mer av alla de andra nyttiga ämnena som inte verkar skilja sig åt. En ytterligare fördel är ju också att du blir mättare om du till exempel äter 10 frukter/grönsaker per dag istället för 8 🙂

Kadmium i maten

Flera studier har visat att mängden kadmium i konventionellt odlad mat är högre än ekologisk internationellt. Detta beror bland annat på att kadmium är en del av det mineralgödsel som används inom konventionellt jordbruk. Gränsvärdet för hur mycket kadmium som får finnas i mineralgödsel är för högt idag men i Sverige är man inte ens i närheten av att nå detta gränsvärde (52).

De länder som via luftföroreningar bidrar med kalium till våra jordar i Sverige
De länder som via luftföroreningar bidrar med kadmium till våra jordar i Sverige

I Sverige sänks sakta nivåerna av kadmium i miljön (53) och de största källorna till kadmium har minskat men trots det får vi i oss lika mycket kadmium idag som för 20 år sen (56). Ekologiska produkter från Sverige har vad jag kunnat finna inte heller visat sig innehålla mindre kadmium jämfört med konventionella (54, 55, 58). Undantaget en studie på kor där man såg mindre kadmium i levern hos yngre kor i ekologiskt jordbruk (57). Den viktigaste faktorn som tillför kadmium till våra jordar här i Sverige idag är luftutsläpp där Sverige själv bara står för 10 procent av utsläppet och resten kommer från våra grannländer (56). Vilka kan du se i grafen här till höger (vi bidrar också till våra grannars såklart).

Även om det inte finns några belägg för att mängden kadmium är lägre i ekologisk mat från Sverige så är mycket av maten vi äter importerad vilket gör att jag anser att det för närvarande är en liten fördel ekologiskt/KRAV-märkt på den här punkten. Några få procent av den Svenska befolkningen får idag i sig för mycket kadmium så det är ju också ett verkligt problem. Det ska dock nämnas att i den bättre av översiktsartiklarna från 2012 fann man att det ”endast” var 21 av 77 studier som funnit en lägre mängd kadmium i ekologisk mat. Så är man verkligen orolig för kadmium är bästa lösningen att undvika mat med mycket kadmium i, inte att välja ekologiskt.

Djurstudier där man tittat på konventionell vs ekologisk mat

Slutligen tänkte jag också ta upp de studier som jag personligen faktiskt tycker är mest intressant för närvarande när det gäller jämförelsen konventionellt jordbruk vs ekologiskt eller KRAV-märkt och hälsa. Det jag talar om är djurstudier. De studier som finns på människor där man verkligen gett dem maten är som jag påpekade ovan korta och bristfälliga. Studier där man tittar på innehållet av olika ämnen i maten visar på små/inga skillnader och så länge man inte vet vad som verkligen är optimala nivåer så ser jag ingen större poäng i att argumentera för eller emot där.

Djurstudier däremot är intressanta eftersom du då kan ge djuren uteslutande ekologiskt eller konventionellt odlad mat över flera år och sen följa djurens hälsa. Det finns ett antal studier av den här typen gjorda och de flesta pekar på ingen effekt från själva odlingssystemet (44, 45, 46, 51), vissa pekar på några små effekter för ekologiska produkter (47, 49), andra har visat på skillnader men där skillnaderna inte går att tolka som positiva eller negativa (48) medan någon visat på negativa effekter av att använda ekologisk gödsel framför mineralgödsel (49). I den sistnämnda studien tittade man också på effekten av mat producerad med bekämpningsmedel och mat producerad utan bekämpningsmedel och där fann man ingen skillnad.

Till alla de här djurförsöken ska ju också alla djur som tas fram för att producera mat till oss också inkluderas. Alla kor, kycklingar, höns, grisar med mera som vi senare äter upp föds ju också upp på antingen ekologisk/KRAV-märkt mat eller konventionellt framtagen mat. Det man får ta i beaktande här är dock att själva sammansättningen på kosten skiljer sig med. Men som jag gick igenom i del 1 av den här artikelserien finns det inga belägg för några större fördelar för djurens välmående inom ekologisk djurhållning jämfört med konventionell.

Summering av allting

Det här är utan tvekan den artikelserie som tagit mig längst tid att skriva sen jag skrev sju inlägg kring barfotalöpning för drygt tre år sen. Jag har personligen lärt mig mycket mer kring ekologisk mat och jordbruk samt djurhållning sen jag började samla in information till inläggen för några månader sen. Förhoppningsvis har inläggen också varit intressanta och lärorika att läsa för dig med.

Jag vet faktiskt inte riktigt hur jag ska summera allting. Om man bara skulle ställa en stor övergripande fråga kring vad som är bäst att välja just nu mellan ekologiskt eller konventionellt framtagen mat så hade jag svarat ekologiskt. Men det är bara om du måste välja en av de två kategoriskt och om du inte har några problem med att din mat blir markant mycket dyrare.

Om frågan hade gällt vad som är bäst på sikt så är jag mycket mer kluven. Ekologisk odling är som jag påpekat många gånger om i princip bara en massa processmål. Det finns inga krav på att slutprodukten verkligen blir bättre till slut. Och jag är övertygad om att om man verkligen vill att allting ska bli så bra det bara går så kan man inte sätta reglerna för processen i förväg och sen mer eller mindre strunta i slutet. Det är så klart bättre att sätta hårda gränser för olika utfall så som miljöpåverkan, djurens välmående, matens kvalité mm och sen låta jordbrukare själva välja vilka metoder som fungerar bäst för dem under deras förhållande för att nå dessa mål.

Jag har gjort de flesta jämförelserna i de här inlägget mot svenskt konventionellt jordbruk och djurhållning eftersom det dels är det landet som är troligen är mest aktuellt för dig som läsare och dels för att Sverige ligger långt fram. Vi har ett konventionellt jordbruk som i mångt och mycket redan ligger på samma nivå som det ekologiska/KRAV-märkta. Det konventionella jordbruket kan dock bli bättre. Det är ”bara” för regeringen att ställa större krav på slutprodukterna och sen får bönderna hitta bättre och mer effektiva lösningar. Kanske blir delar av dessa lösningar de samma som inom ekologiskt jordbruk. Men samtidigt finns det väldigt många andra möjligheter för det konventionella jordbruket att förbättra slutprodukten.

Jag är rädd att om alla skulle börja äta ekologiskt och intalar sig själva att det är den bästa lösningen som finns och kan finnas så är allting låst. För KRAV tycker jag visar på många punkter att deras regler inte är baserade på vetenskap.

Tills vidare köper jag själv ekologiskt när jag köper från länder där jag vet att regelverk för arbetare och bevarande av miljö är mycket sämre än här i Sverige. Det är alltså mer etiska val och inget jag gör för att jag tror det påverkar min hälsa. I framtiden hoppas jag dock att det kommer mycket bättre certifieringar än KRAV och ekologiskt som gör att jag verkligen kan känna mig mer säker på att jag verkligen bidrar till något som blir bättre.

Fortsätt läsa artikelserien<< Ekologiskt & KRAV-märkt -är konventionell mat farlig?

33 thoughts on “Ekologiskt & KRAV-märkt -är det godare och nyttigare?

  1. Jodhalten i krav-mjölk är nog rätt irrelevant för de flesta veganer så det är kanske ett rätt svagt argument mot. Det finns inga speciella skäl att berika just mjölk istället för salt eller att ge tillskott.

  2. Mycket intressant artikelserie som har givit mig en mer kritisk syn på krav. Mat är lite som försäkringar, nästintill ogenomträngliga villkor och många gånger jämför vi inte ens likvärdiga saker.
    En sak som förvånade mig i den här delen av din artikel är studierna på smak av morötter respektive bananer. Jag för egen del tycker de är de livsmedel där jag märkt en klar fördel för ekologiskt. Ekologiska bananer respektive morötter tycker jag brukar vara mindre. Små grönsaker och frukter = mera smak. Men det är kanske fråga om personlig preferens eller att min hjärna snappat upp att jag en gång upplevde det så nu är det så per automatik (o.t. men Daniel Kahnemans bok Tänka Snabbt och Långsamt är väldigt bra läsning ang hur lättmanipulerad vår hjärna är).
    En annan reflektion jag personligen gjort är att jag kanske inte alltid tror att ekologisk mat är så oerhört mycket bättre utan snarare att jag misstror det konventionella jordbruket.
    Till sist så finns nog fortfarande tid och utrymme för förbättringar kring KRAV och andra ekologiska märkningar. Sist jag såg en siffra var andelen försvinnande låga 4% även om livsmedel som ägg och mjölk är på stark frammarsch. Själv anser jag att det område där ett medvetet val gör störst skillnad är när vi handlar fisk. MSC märkt fisk är att föredra och odlad fisk ska vi nog helst undvika helt.

  3. Jacob, det var en gedigen genomgång. Du har gjort ett hästjobb och det märks.
    Jag delar också din uppfattning att KRAV inte är en framtidsmodell. Det borde gå att ta fram en mer målinriktad miljömärkning, men jag ser inga tecken på att en sån är på väg.
    I väntan på det bästa får man då välja det näst bästa – eller minst dåliga, beroende på hur man ser det. För mig finns det flera skäl att välja KRAV – när det är möjligt och prisskillnaden inte är orimlig. Redan djurhanteringen är skäl nog. Då är det ett etiskt val som inte har med miljö och hälsa att göra. I praktiken innebär det att jag nästan helt avstår från fläskkött och ligger lågt med kyckling eftersom det är svårt att hitta sådana KRAV-produkter där jag bor. Jag tycker att folk borde förstå att något är snett när fläskkött är billigare än bröd.
    Några ord om smaken bara. Som du skrev har konventionellt odlade grödor något högre proteinhalt än ”ekologiska” medan de ”ekologiska” har något högre sockerhalt (jag använder citationstecken eftersom ekologi är en vetenskap och inte en ideologi eller ett odlingssätt – den konventionella odlingen är precis lika ekologisk i vetenskaplig mening). Skillnaden i sockerhalt kan förstås vara en förklaring till att många ”ekologiska” produkter upplevs smaka mer.
    Den högre proteinhalten i konventionella grödor beror helt enkelt på högre kvävegivor. En stor del av skillnaden i produktivitet kan förmodligen också förklaras med kvävetillförseln. Det här har nog också betydelse för smaken Det är välkänt sedan länge att grödor som växer mycket snabbt smakar mindre än grödor som får lite mer tid på sig. Smakämnena tycks utvecklas förhållandevis långsamt.
    Förmodligen (jag har inga källor) är det här förklaringen till att nästan alla holländska grönsaker är smaklösa. De är för hårt drivna. Om jag ska köpa importerade grönsaker väljer jag alltid bort holländska när det är möjligt (det är tyvärr svårt att hitta något annat än holländsk paprika). Då talar jag alltså om konventionellt odlade grönsaker.
    Men det finns också ”ekologiska” produkter som smakar sämre än de konventionella. Så var det länge med morötter. KRAV-morötterna var påfallande ofta angripna av morotsflugan, vilket gjorde dem torra och träaktiga. På senare år tycks KRAV-odlarna dock ha fått tillgång till någon metod att bekämpa denna otrevliga skadegörare så nu är det i stort sett riskfritt att köpa KRAV-morötter (man brukar kunna se på dem om de är angripna eftersom de blir knöliga och missformade, ofta med en abrupt avsmalning mitt på).
    En del av de resistenta sorter som KRAV-odlarna använder smakar också sämre. Men även många konventionella odlare använder de nya motståndskraftiga sorterna. Bekämpningsmedel har nämligen blivit väldigt dyra. Slentriansprutandet som var vanligt när jag var ung förekommer inte längre.

  4. Det finns en väldig massa som spelar in när det gäller upplevd smak och njutning av något man äter. Miljön runt omkring, receptet som använts, sällskapet, förväntningar mm. Något gram extra socker eller protein är långt underordnat detta. Vilket också studierna jag tar upp visar på ett tydligt sätt tycker jag. Folk kan uppenbarligen inte hitta någon större skillnad. Men hade du sagt till dem att de kommer märka skillnad så gör de det.

    Det är lätt att teoritisera kring sånna här saker och då glömma bort den faktiska datan där man testat utfallet.

  5. Jacob Gudiol:
    Det finns en väldig massa som spelar in när det gäller upplevd smak och njutning av något man äter. Miljön runt omkring, receptet som använts, sällskapet, förväntningar mm. Något gram extra socker eller protein är långt underordnat detta. Vilket också studierna jag tar upp visar på ett tydligt sätt tycker jag. Folk kan uppenbarligen inte hitta någon större skillnad. Men hade du sagt till dem att de kommer märka skillnad så gör de det.

    Det är lätt att teoritisera kring sånna här saker och då glömma bort den faktiska datan där man testat utfallet.

    Ingen ifrågasätter psykologins betydelse. Vetskapen att djuren har behandlats anständigt får KRAV-köttet att smaka bättre, åtminstone i min mun.
    Men om du tror att odlingsteknik och sortval inte har någon större betydelse för smaken hos frukt och grönsaker så har du mycket kvar att upptäcka. Det finns andra faktorer också som påverkar, exempelvis jordmån, dagslängd, lagringsteknik och hur mycket frukten tillåts mogna innan den skördas. Det här är inte att teoretisera, det är vedertagen kunskap.
    Ingen behöver tro på vad jag säger. Smak är ju en egenskap som var och en kan testa själv. Det är bara att smaka sig fram.

  6. Har funderat en del kring fördelar och nackdelar med ekologiskt. Alla fördelar som finns har du ju redan tagit upp i den här artikelserien. Men några nackdelar som jag tycker är värda att nämna som inte nämnts tycker jag är följande:

    Att ekologiskt jordbruk tar upp mer land än konventionellt jordbruk tycker jag är ett stort problem. Om vi skulle övergå helt till ekologiskt jordbruk så skulle hittills orörd mark användas till jordbruk vilket bland annat skulle påverka djurlivet i dessa områden kraftigt. Och många utrotningshotade djur behöver ju knappast mindre mark att leva på, tvärtom.

    Jordens ekosystem gagnas knappast av att mer mark används för jordbruk. Det är ju ganska stor skillnad i markanvändning som det handlar om. Har läst att det krävs 20% mer land för ekologiskt jordbruk än för konventionellt vilket innebär att man måste skövla en massa skog för att vi ska kunna äta ekologiskt.

    Sen så är det ju så enligt vissa forskare att markens långsiktiga produktionsförmåga påverkas vid
    ekologisk produktion på så sätt att markens bördighet försämras och förrådet av växtnäring minskar.

    En annan viktig aspekt på det här som nämnts är ju att priset på mat ökar om allt produceras ekologiskt. Detta påverkar alla oss som inte är höginkomsttagare men framförallt påverkar det ju människor i fattiga länder kraftigt.

    Att köpa svenskt låter ju exempelvis alltid bra och är ibland det bästa valet men samtidigt måste man ju komma ihåg att det här drabbar de fattigare människorna och länderna som vill sälja sina varor till oss. Det finns många avvägningar att göra helt enkelt.

  7. Samtidigt beräknas vi i Sverige kasta omkring 270 000 ton mat om året, det går ju att sätta i perspektiv mot att vi redan idag har mer mat än vi behöver. Apropå Andreas inlägg.
    Detn finns många exempel på hur vi slösar enormt med de resurser som vi har, till exempel bränner vi upp höns för att det inte anses lönsamt att slakta dem.

    Dessutom så måste man ju se ekologisk mat ur ett mycket större perspektiv. Övergödning av våra hav, fiskdöd, utdöende insektsarter, förorenat dricksvatten är ju direkta konsekvenser av konventionellt jordbruk.

  8. Vem som har ”störst perspektiv” kan diskuteras 😉 Den som inte kan erkänna att det handlar om avvägningar har definitivt inte ett stort perspektiv.

  9. Andreas: Men några nackdelar som jag tycker är värda att nämna som inte nämnts tycker jag är följande:

    Där är en hel del både eventuella positiva och negativa saker med ekologisk och KRAV-märkt odling som jag inte tagit upp. Helt enkelt för att då hade det blivit typ 3 inlägg om varje ”del” istället för ett om varje som det är nu. Och då är inläggen ändå mellan 3000-4000 ord vilket nog är på gränsen för vad de flesta orkar läsa redan.

    Så jag har försökt att plocka fram det viktigaste och de punkter där jag anser att det verkligen finns belägg för saker och ting. Utöver det finns det ju många aspekter där det finns hypoteser om olika framtida konsekvenser men där det också är tydligt att inte alla håller med. En sådan sak är till exempel utarmning av jorden efterhand som du tar upp. Jag ser det som en trolig hypotes med men samtidigt är det ingen som verkligen har demonstrerat att det blir så och att det inte går att finna en lösning på det problemet.

    Andreas: Att köpa svenskt låter ju exempelvis alltid bra och är ibland det bästa valet men samtidigt måste man ju komma ihåg att det här drabbar de fattigare människorna och länderna som vill sälja sina varor till oss. Det finns många avvägningar att göra helt enkelt.

    Och väljer du inte svenskt så drabbas en annan bonde. Det där är ju inte ett riktigt argument. Oavsett så är det någon som inte säljer när du gör ett val mellan två produkter. Men i det ena fallet så gör du ett val som gynnar den som följer bättre regler för en bättre (eller mindre dålig) framtid rent miljömässigt.

  10. Jacob Gudiol: En sådan sak är till exempel utarmning av jorden efterhand som du tar upp. Jag ser det som en trolig hypotes med men samtidigt är det ingen som verkligen har demonstrerat att det blir så och att det inte går att finna en lösning på det problemet.

    Tack så mycket för den här informationen.

    Jacob Gudiol: Och väljer du inte svenskt så drabbas en annan bonde. Det där är ju inte ett riktigt argument. Oavsett så är det någon som inte säljer när du gör ett val mellan två produkter. Men i det ena fallet så gör du ett val som gynnar den som följer bättre regler för en bättre (eller mindre dålig) framtid rent miljömässigt.

    En svensk bonde har ju betydligt fler möjligheter i livet än vad en bonde i ett u-land har så det är ju inget riktigt argument. Att svenska bönder följer ”bättre regler” kan kanske bero på att Sverige som land har helt andra regler än Brasilien som land. Man kan inte välja vilka regler man följer.

    Sen så var det ju inte allt jag skrev i kommentaren. Jag tog även upp det uppenbara problemet med att ekologiskt jordbruk tar upp mycket mer land och att det är de fattigaste i världen som drabbas av högre matpriser, inte vi i Sverige. Sen kanske man inte bryr sig om det men det är ju en annan sak.

  11. Vad gäller ”fiskdöd, utdöende insektsarter och förorenat dricksvatten” så vet jag inte om det finns evidens för att konventionellt jordbruk leder till detta i högre utsträckning än ekologiskt? Det kanske det finns. Jag är genuint intresserad av detta.

  12. Lite luttrad av allt mygel där det finns ekonomisk vinning så undrar man hur riktig märkningen verkligen är?
    KRAV, ekologisk, FairTrade, efterlevnad i Sverige kontra andra länder osv.
    Här finns väl bara spekulationer tyvärr. 🙁

  13. Tack för mycket intressanta artiklar om ekologiskt vs konventionellt odlat.

    Känns som den verkligt avgörande faktorn för många just är priset.
    Det är oftast klart dyrare per viktenhet att köpa ekologiskt och i alla fall jag känner mig lurad då det ofta också inte finns alternativ i lika stor förpackning (Viktmässigt) att köpa ekologiskt.

    Ett klart exempel är havregryn, där jag inte kan hitta några 1.5 kg paket i min ICA-butik (och på fler andra ställen).
    Verkar som alla fabrikanter enats om att dom ekologiska havregrynen måste vara 750 gram.
    Lätt för dom att komma undan med det då havregryn ändå är väldigt billigt, men kostnad/viktenhet bir väldigt mycket högre då man köper halva mängden, helt i onödan.
    Tycker mig ha sett det för andra produkter också, nämligen det att den ekologiska varan säljs i en lägre vikt/enhet vilket gör att kilopriset blir ännu högre helt i onödan.
    Känns som att det stinker om dubbelmoral då fabrikanterna utnyttjar ”miljökortet” (krav, ekologiskt mm) men själva väljer att sälja produkterna i små mängder.
    Dom liksom spelar på oss konsumenters rädsla för konventionelt odlad mat i kombination med att vi tror att vi alltid gör ett bra val när vi köper ekologiskt och samtidigt bara ger oss optionen att köpa en liten mängd av det ekologiska alternativet.

  14. Angående den obesvarade kritiken om prisökningen på mat som ekomaten leder till:
    http://ekonomistas.se/2009/02/11/den-omoraliska-ekomaten/

    Läs gärna den (den är kort och koncis).

    Sammanfattning:
    ”Även om de positiva miljöeffekterna av ekomat skulle dominera står vi ändå inför ett moraliskt dilemma; minskad svält och undernäring eller bättre miljö?”

    Word 🙂

  15. Andreas:
    Angående den obesvarade kritiken om prisökningen på mat som ekomaten leder till:
    http://ekonomistas.se/2009/02/11/den-omoraliska-ekomaten/

    Läs gärna den (den är kort och koncis).

    Sammanfattning:
    ”Även om de positiva miljöeffekterna av ekomat skulle dominera står vi ändå inför ett moraliskt dilemma; minskad svält och undernäring eller bättre miljö?”

    Word

    Anderas; och vad spelar svält och undernäring för roll om miljön har kollapsat och stora delar av jordklotet är obeboeligt? Man måste ju dra saker till sin spets för att på så vis ta de besluten som är bäst på lång sikt. Saker som hör det konventionella jordbruket till är minskad biologisk mångfalld, skövling av regnskog pga olika orsaker (etc). Det är saker som betyder mycket på lång sikt. Att hävda att det går åt si och så mycket åkermark är ju ett argument som går att sticka hål på – om vi slänger mindre mat och äter mindre kött så har vi nog sparat in det större behovet av landanvändning!

  16. maja: Anderas; och vad spelar svält och undernäring för roll om miljön har kollapsat och stora delar av jordklotet är obeboeligt? Man måste ju dra saker till sin spets för att på så vis ta de besluten som är bäst på lång sikt. Saker som hör det konventionella jordbruket till är minskad biologisk mångfalld, skövling av regnskog pga olika orsaker (etc). Det är saker som betyder mycket på lång sikt. Att hävda att det går åt si och så mycket åkermark är ju ett argument som går att sticka hål på – om vi slänger mindre mat och äter mindre kött så har vi nog sparat in det större behovet av landanvändning!

    Nej Maja. Det som leder till skövling av regnskog är det ekologiska jordbruket, inte det konventionella, eftersom ekologiskt jordbruk kräver mer mark för att producera samma mängd mat. Att vi bör ära mindre kött kan vi vara överens om. Men det ena utesluter inte det andra.

  17. Anderas, från KRAVs hemsida: ”- Det är inte palmolja i sig som är problemet utan hur den produceras. KRAV har en särskild regel om att urskog och naturskog inte får ha skövlats för att ta fram exempelvis palmolja.” Att ekologiskt kräver mer mark kompenseras upp av andra saker. Detta exempel med palmoljan kan ses som en exempel på det. Det är ju det som kännetecknar ekologiskt. det finns en tanke som sträcker sig längre än till kortsiktig ekonomisk vinst, som syftar till ekologisk hållbarhet. (Jag är medveten om att det är skillnad på ekologiskt internationellt och svenska KRAV, men jag tar för givet att regelverken något sånär strävar åt samma håll i alla fall). Och äter vi mindre kött så blir det här med regnskogsskövling heller inte en lika viktig fråga eftersom skövlingen automatiskt då kommer minska. Frågan är hur man gör för att få västerlänningar att äta kött motsvarande 1980’s nivå? En utmaning…

  18. För det första kan du sluta kalla mig Anderas. För det andra så finns det massor av företag som tjänar enorma summor på att folk som köper ekologiskt. Det finns ingenting som kan ”kompensera” att skog skövlas och det är ett faktum att mer skog skövlas vid ekologiskt jordbruk än vid konventionellt. Sen att KRAV hävdar att det inte finns några nackdelar med ekologiskt är kanske inte så konstigt eftersom deras jobb är att maximera försäljningen av ekologiska produkter.

  19. Ursäkta stavfelet Andreas. För att inte tala om alla företag som tjänar på att vi köper oekologiskt! Vi måste ju, för att komma framåt, välja det som är minst dåligt och fokusera på att utveckla det så det blir ännu bättre, anser jag. Aven om folk tjänar pengar på krav så tjänar väl de fattiga bönderna alltid på att ekologiskt innebär mindre mängd bekämpningsmedel, för att ta ett exempel, och därför bör vi välja KRAV. Jag har svårt att se ”skogsskövling som skogsskövling”, det spelar ju roll vilken skog som huggs ner, hur stora plantagen är, om skogsbruket som tar skogens plats gynnar biologisk mångfald eller inte osv. Det verkar väldigt cyniskt att resonera att KRAV är ett vinstdrivande företag som vilket som helst. Men som sagt, KRAV i Sverige är nog inte riktigt jämförbart med ekologiskt i resten av världen, därför kanske man i första hand borde köpa fairtraide när man handlar internationella livsmedel, eller vad tror du?

  20. Poängen är ju att vi inte vet vad som är ”minst dåligt”. Svält och skogsskövling kan man ju inte ignorera. KRAV är en intresseorganisation och man kan inte ange dem som källa, det var det jag menade.

    Ja när det kommer till bananer exempelvis så bör man nog välja ekologiskt eftersom bekämpningsmedlen drabbar arbetarna. Men detta gäller alltså bara produkter från de länder som inte tar hand om sina arbetare. Ekologiskt gynnar biologisk mångfald ”per kvadratmeter” men eftersom ekologiska jordbruk tar upp så mycket mer plats blir det ingen skillnad totalt sett om man tar hänsyn till det. Och om det skulle finnas någon skillnad åt ena eller andra hållet så är den marginell.

  21. Magnus:
    Tack för mycket intressanta artiklar om ekologiskt vs konventionellt odlat.

    Känns som den verkligt avgörande faktorn för många just är priset.
    Det är oftast klart dyrare per viktenhet att köpa ekologiskt och i alla fall jag känner mig lurad då det ofta också inte finns alternativ i lika stor förpackning (Viktmässigt) att köpa ekologiskt.

    Ett klart exempel är havregryn, där jag inte kan hitta några 1.5 kg paket i min ICA-butik (och på fler andra ställen).
    Verkar som alla fabrikanter enats om att dom ekologiska havregrynen måste vara 750 gram.
    Lätt för dom att komma undan med det då havregryn ändå är väldigt billigt, men kostnad/viktenhet bir väldigt mycket högre då man köper halva mängden, helt i onödan.

    Jag har iaf sett att Saltå Kvarn har havregryn i 1,5kg förpackning (och de har bara eko-produkter). Jag tror att även Coops eget (eller Coops ekomärke ”Änglamark”) märke finns i 1,5kg förpackning.

  22. Jag som styckmästare kan säga från mej och alla i mina kretsar att vanligt svensk naturveteskött har en betydligt bättre smak och kvalitet än den svenska ekologiska

  23. Pingback: Eko | pantarei
  24. Lasse E:
    En del av de resistenta sorter som KRAV-odlarna använder smakar också sämre. Men även många konventionella odlare använder de nya motståndskraftiga sorterna.

    Är inte detta en del av problemet när folk säger att de tycker att ”eko” smakar bättre än ”konventionellt” odlat? Vad är det man egentligen jämför, olika sorter eller sättet att odla på?

    Jag håller med flera här. Jag handlar en del ”ekologiskt” odlat, men mycket för arbetarnas (framförallt t.ex. vid bananodling) skull. ”Eko” är som redan påpekats inte hel klart det bästa ur en helhetssyn miljömässigt.

    Tyvärr är det också så att det fuskas en hel del när det gäller pengar, och därför tror jag att det sker i större utsträckning med ”ekologiskt” märkt mat, än konventionellt, för att det finns mer pengar att tjäna på det. Även om KRAV verkar vara mer kontrollerat har det fuskats där med (tänker på ett fall med gotländskt kött). Framförallt, hur ska vi kunna lita på vissa länders producenter, om det inte ens går att inspektera ordentligt? Bl.a. av det skälet köper jag inte ”eko”-mat från Kina eller Turkiet.

  25. Mina barn brukar rata besprutade äpplen. När vi, ovetandes, hade handlat icke-ekologiska bananer vägrade bananälskande lillkillen äta dem och först i efterhand såg jag att vi köpt fel. Svårt att förklara detta med psykologi.

  26. Det går inte att säga att ekologisk odling generellt kräver mer mark. I tropiska delar, t ex, ger eko-odling ofta större skördar. Sen handlar det ju också om vad man väljer att odla. Sen får man inte glömma att bekämpningsmedel har stor utlarmade effekt på den biologiska mångfalden.

  27. Jag tror att man är på den säkra sidan om man i huvudsak äter svensk, konventionellt producerad mat. Framför allt unga föräldrar lägger ner väldigt mycket pengar på etiketten ”ekologiskt”.
    Vem kollar att bananerna i t.ex. Brasilien faktiskt är ekologiskt odlad?

  28. Gällande smak på ekologisk mat hittade jag följande gamla artikel om en skola som gått över till ekologiskt:

    http://www.dn.se/sthlm/ekologisk-mat-far-eleverna-att-skrapa-tallrikarna-rena/

    Tyvärr är det ett rätt bra exempel på ett samband som är långt ifrån bevisat i detta fall. Ekologisk mat är inte 2,6 gånger så dyr, så i ökningen från 14 till 36 kronor ingår nog även andra förändringar. Skulle gissa att det stämmer att matkonsumtionen har ökat. Men att det beror på det faktum att maten är ekologisk säger experimentet nog väldigt lite om.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *