Skor, barfotalöpning, fotisättning (del 7 av 7) – Mina åsikter

Den här artikeln tillhör en artikelserie på 7. Det här är del 7. Du hittar alla artiklarna i serien här: Skor barfota löpning

Det här är en 7:e och avslutande delen i min serie  om fötter, skor och löpning. Jag hoppas att du som läsare upplevt serien som intressant och givande. Jag har nu tänkt att avsluta serien genom att skriva en liten kort summering. Mitt syfte är att även göra ett försök att förmedla mina egna tankar kring frågan om huruvida det är bättre att springa barfota eller med skor, landa på framfoten eller hälen samt vilken typ av skor man bör gå i till vardags.

Barfota eller skor till vardags

Att gå barfota är skönt och bra för fötterna
Att gå barfota är skönt och bra för fötterna

Det finns klara bevis för att skor påverkar våra fötter och oftast är den påverkan negativ. Vardagsskor som är för små, trånga, konstiga i formen eller som begränsar rörligheten mycket i foten kommer att påverka våra fötter negativt och öka risken för framför allt framfotsproblem. I min värld är det därför självklart att man försöker gå en hel del barfota och i mindre begränsade skor. För barn har rekommendationerna varit de samma i 20 år. Det som gäller är så mycket barfota som möjligt och i övrigt flexibla skor som ger fötterna frihet att röra sig fritt både till vardags och i sport (1, 2, 3). Detta gäller i alla de översiktsstudier som jag lyckats finna på skor och barn.

Av någon orsak så svänger detta när det gäller rekommendationer för vuxna. Enligt mig finns det inga belägg till varför det ska vara så. Jag är säker på att det finns många personer som redan har någon typ av problem som blir hjälpta av vissa typer av skor. Dessa ska givetvis fortsätta att använda dessa. Det innebär dock inte att rekommendationerna för gemene man helt plötsligt ska vara ett par stadiga gångskor med hålfotsinlägg. Rent praktiskt så blir det dock så att vi måste använda skor flera timmar om dagen. Enligt mig så bör man då välja flexibla skor med lös passform som förstaval. Med lös passform menar jag inte flip flops eller dåligt sittande sandaler. Skon ska givetvis sitta kvar på sin plats men den ska inte klämma någonstans på fötterna.

Ett undantag här är gamla personer. Det finns många studier som visat att fallrisken ökar hos gamla som går barfota eller i strumpor. Tyvärr klumpar man ihop hala strumpor med barfota i statistiken men användandet av ett par gymnastikskor minskar ofta risken rejält. Så gör vad ni vill med den informationen. Jag vill dock inte få någon kommentar från någon gammal dam eller man som gått och trillat för att jag sagt att de bör gå barfota 🙂

Barfota eller skor vid löpning

Vi har onekligen förmågan att klara av att leva och springa utan skor. Detta är dock inte det samma som att säga att vi skulle prestera bättre eller råka ut för färre skador om vi sprang barfota. Det finns en klar brist när det gäller bevis för att joggingskor minskar antalet skador. Att gå över till att springa barfota är dock inget som jag ser som någon självklarhet bara för det.

Fötter som är tränade för att fungera barfota
Fötter som är tränade för att fungera barfota

För det första är det en sak om man har växt upp hela sitt liv utan skor och en helt annan att börja springa barfota som tonåring eller vuxen. Fötterna hos befolkningar som lever barfota kan ha hudförtjockningar på upp till en centimeter (1). Hos många i dagens samhälle så är huden lika tunn som på handflatorna. Rörligheten i fötter kommer även den att vara begränsad hos personer som gått mycket i skor och med stor sannolikhet är det inget som man kan träna upp till 100 % när man är vuxen.

Lieberman utförde en pilotstudie där han lät deltagarna börja springa barfota och sen fortsätta träna på det viset i 6 veckor (opublicerad data från Daoud’s exjobb). Det man såg var en ökad tendens till mellanfot och framfotslandning hos deltagarna är de sprang barfota vilket inte är någon överraskning. En annan sak som man såg var dock att deltagarna fick ta emot större krafter när de sprang barfota än när de sprang med skor både före och efter träningstiden. Detta antyder att det krävs träning längre än 6 veckor innan krafterna minskar på det sätt som Lieberman såg i hans publicerade studie (4). Det gäller därför att verkligen vara försiktig om man ger sig på barfotalöpning. Inte nog med att krafterna är större under en längre tid, man kommer dessutom att belasta muskler och senor som på ett sätt som de inte är vana vid.

En annan viktig orsak som ifrågasätter om det är värt för alla att gå över till att springa barfota är om det är positivt för prestationsförmågan. Som jag tog upp i inlägget kring barfotalöpning så finns det inga faktiska data som stödjer detta. Om förbättringen verkligen funnits där så hade vi nog troligen sett flera distanslöpare som springer barfota och presterar på elitnivå redan nu.

Dagens tävlingsskor är väldigt lätta och den lilla viktpåverkan som finns kanske vägs upp av andra faktorer som även de påverkar löpekonomin. Intressant att notera här är att många som förespråkar barfotalöpning gör det med argumentet att man stärker musklerna i fötterna. Om det skulle visa sig stämma så innebär det troligen fördelar för personen rent funktionsmässigt. När det gäller löpekonomi och prestationsförmåga är det emellertid så lite muskelarbete som möjligt som gäller. Att musklerna i fötterna får jobba extra för att stabilisera är ur prestationssynpunkt negativt.

Helt barfota på asfalt
Helt barfota på asfalt. Något som inte alla klarar av

Den sista frågan är om det minskar antalet skador. Som jag tagit upp tidigare finns det inga belägg för att barfotalöpning minskar antalet skador. Det som har skett de senaste 30-40 åren när joggingskorna blivit mer dämpade och fått högre häl är att antalet skador på fot och underben minskat samtidigt som antalet skador i och kring knäna har ökat.

Jag tror att en del barfotalöpning på mjukare underlag är bra att ha med i sin träning. En hel del som springer på motionsnivå har en tendens till att ta för långa steg och landa på hälen långt framför kroppen. En del barfotalöpning (och backträning) kan säkert hjälpa en hel del med att utveckla bättre löpteknik för dessa personer. För alla andra blir det säkert bra variation. Personligen tycker jag att det är en skön känsla att springa barfota och det är min erfarenhet att de flesta andra som testar det tycker det samma.  En del snabbare barfota intervaller på mjukare underlag är ett vanligt förekommande inslag i många friidrottares träning.

Att gå över till att utföra all sin löpning barfota är något som jag tror att få i Sverige klarar av. Som jag tagit upp innan fungerar inte ett par vanliga ”svenssonfötter” på samma sätt som hos någon som levt barfota. Inte heller underlag, träningsvana, kroppsvikt, livsstil och gener är de samma. Enligt mig är det därför naivt att tro att alla skulle kunna springa lika bra eller bättre barfota som med skor. 1-2 mil i veckan går säkert bra för många. Men de sträckor i den fart som krävs för att bli bra inom löpning tror jag inte många klarar av.

Landa på hälen, mellanfoten eller framfoten

När det gäller löpning tror jag det finns viktigare saker att fokusera på än hur man sätter i foten mot underlaget. En bra hållning och att man inte tar för långa steg är nog de två viktigaste punkterna. Jag tror de flesta landar på det sätt som passar dem bäst i den fart som de springer och hårdheten mellan dem och underlaget (d.v.s. dämpning i skor + underlaget). Visst är det så att personer som levt barfota större delen av livet springer mer på framfoten. Dock fanns det även bland kenyanerna som Lieberman studera personer som landade på hälen när de sprang i en självvald hastighet trots att de aldrig använt skor. Detta visar klart och tydligt att framfotalöpning inte på något sätt är ”default” för människan. Det som den klassiska joggingskon har gjort är att den flyttat fördelningen mellan de olika fotisättningarna genom att minska hårdheten mellan löparen och underlaget.

Jag tror att det största problemet när det gäller fotisättning är personerna som jag tog upp tidigare. De som tenderar att ta för långa löpsteg och landa för långt framför kroppen. Detta gäller i och för sig oavsett hur man landar med foten men oftast är det hällöpare som tenderar att ta för långa steg. Samma personer har ofta också tår som är klart vinklade uppåt och som jag skrev i mitt inlägg, Landa på framfoten, mellanfoten eller hälen?, så är det troligen dessa personer som även har en väldigt hög passiv peak. Tittar man på elitlöpare så hittar man i stort sett ingen som landar med tårna så klart pekandes uppåt. Mer eller mindre alla de som landar på hälen gör det med en liten vinkel på foten där mellanfoten slår i nästan samtidigt som hälen.

Antalet studier på hur en förändring i fotisättning påverkar ens prestations är det väldigt ont om. När det gäller Posetekniken så finns det ett par publicerade studier på hur träning av Posetekniken påverkar löpförmågan. Den ena studien visade på en försämrad löpekonomi efter 3 månaders träning hos triathleter (6) och den andra visade på en minskad excentrisk belastning kring knät med Pose running (7).

Pose teknik
En illustration över Pose tekniken

Resultatet i den andra studien är givetvis en no-brainer vilket alla som läst alla mina inlägg säkert förstår. Belastningen hade istället flyttas till underbenen och fötterna vilket också visade sig hos deltagarna då de åkte på en hel del överbelastningsbesvär under träningen. Av någon underlig anledning så nämndes aldrig detta i studien 😉 (8). Att löpekonomin blev sämre hos triathleterna trots att de fick intensiv träning av Romanov själv (mannen som startade Pose running) är knappast något som talar för Pose det heller även om 12 veckor nog får ses som i underkant för att utveckla och träna upp muskler för en ny löpteknik. Av någon underlig anledning så kan man inte hitta någon information om denna studie på Pose hemsida trots att grundaren av Pose var med och utförde studien.

Det enda som finns på hela deras sida som berör studien är ett inlägg av Romanov själv där han gör ett ganska löjligt försök att nedtona löpekonomins betydelse inom löpning (10). Istället för forskningen så använder han sig av anekdoter och påståenden tagna ur luften för att backa upp Pose.

Slutligen påstår Romanov även att de flesta i interventionsgruppen efter det att studien var avslutat slog sitt personbästa. Inte heller uppstod det några skador i gruppen, varken före eller efter studiens genomförande. Detta är raka motsatsen mot de uppgifterna som man får från studiedeltagarna själva, konstigt 😉 (8)

Det finns alltså inga som helst vetenskapliga belägg till varför man skulle vilja förändra vilken del av ens fot som rör underlaget först. En motivering skulle dock kunna vara att man har upprepade skador på samma ställe och därför vill förändra belastningen något. I detta fall kan man sakta försöka lära sig att använda en ny fotisättning. Förändring kan med andra ord vara en bra idé när man har skadeproblem.

Val av skor

Val av skor är svårt att uttala sig om. Som jag gått igenom så finns det egentligen inga tydliga bevis för någonting mer än att skorna förändrar saker och ting och olika skor kommer att ha olika inverkan. Om den förändring som sker är bra eller dålig är det ingen som kan säga på förhand, i alla fall inte när det gäller personer som är friska från början. Så om du har en sko som du tycker fungerar bra just nu ser jag ingen orsak till att förändra på det. Det finns inga belägg för att någon annan sko skulle fungera bättre. Undantaget är om du nu har tunga skor då ett par lättare skor kan hjälpa dig att prestera bättre i en tävling.

Om man ska köpa sina första skor skulle jag rekommendera att man börjar med något enkelt. En tung sko med mycket dämpning, förhöjd häl och hålfotsstöd finns det ingen orsak att lägga pengar på om man inte vet att det har hjälpt en med tidigare löprelaterade skador. Skotillverkare skulle säkert påstå något annat här men i så fall tycker jag att det är dags att de leverar lite bevis. Det finns ingen brist på finanser hos många av tillverkarna i alla fall. En av studierna som jag tog upp i del 3 var faktiskt delvis sponsrad av Nike (11). Förhoppningsvis så kommer det fler studier av denna typ även om resultatet i den första inte visade några direkt fördelaktiga resultat för Nike.

Viktigt att komma ihåg med alla studierna som finns nu är att de även hänger på hur man bedömer personernas fötter för skorna. Studierna visar att den teknik som används i en majoritet av alla butiker idag när man gör en statisk bedömning av personen i stående eller vid gång inte fungerar. Det betyder ju inte att man inte kan utveckla någon teknik som faktiskt fungerar.

Jag har under tiden som jag skrev alla inlägg i denna artikelserie varit i mejlkontakt med ett par artikelförfattare och från en av dessa fick jag reda på att det är en randomiserad studie (RCT) på gång som tydligen ska visa att skor verkligen hjälper mot skador. Om detta är sant eller inte vet jag inte men om en sån studie dyker upp så lovar jag att det kommer ett långt inlägg kring den här på sidan. Tills vidare tar jag det dock påståendet med en stor nypa salt.

Jag tror att det viktigaste när man väljer skor är att skon sitter bra på foten. Att det känns bra både jogga och springa i dem. Kommer ni ihåg Nigg som jag tog upp i inlägget kring löparskor och skaderisk. I samma artikel som han visade på de klara bristerna i rådande teorier kring skador så la han fram en ny hypotes. Denna hypotes går ut på att hur mycket musklerna får arbeta speglar sig i hur bekväma ett par skor känns. Detta innebär att mer bekväma skor skulle innebära mindre muskelarbete och därmed en bättre löpekonomi. Nigg publicerade 2009 även en studie där han visade just detta resultat (5).

Bättre löpekonomi med bekväma skor
Bättre löpekonomi med bekväma skor.

Den studien visar också på att man inte ska dra alla skor över samma kam som många barfota och framfotalöpare lätt gör.

Jag tror inte alls på hälförhöjning i skorna. Det finns ingen bra motivering till varför de finns och jag tror att de bidrar till att många tar för långa löpsteg när de springer. En häl som är några mm högre i hälen än framtill får man nog leva med men om valet står mellan två skor i samma prisklass och båda känns väldigt bra så hade jag valt den med lägst häl 10 gånger av 10.

Vibram Five Fingers
Vibram Five Fingers

Att gå över till någon typ av minimalistisk sko som Vibram FiveFingers tror jag inte är någon bra lösning för de flesta. Att använda ett par Vibram då och då när man kör sin ”barfotaträning” kan vara ett alternativ om man inte har någon gräsmatta eller mjukare stig att springa på. Jag tror att de flesta med fördel skulle kunna lägga in en del barfotalöpning i sin träning och har man ingen bra yta att göra detta på är FiveFingers ett alternativ. FiveFingers kan med andra ord vara ett alternativ vid träning till barfotaträning. Att gå direkt från att springa med långa sträckor i löparskor till att endast springa med FiveFingers tror jag är ett för långt steg för de flesta.

Nike Free 3.0
Nike Free 3.0

Det finns andra alternativ till skor som kan vara värda att fundera kring. Nike har sina Free med väldigt flexibla sulor. Dessa skor har visat sig leda till att kinematiken, dvs vinklar i de olika lederna och därmed också fotisättning, blir i stort sett den samma som vid barfotalöpning (9). Precis som med FiveFingers så tror jag att dessa skor är något som man ska vara försiktig med i början. Jag springer själv oftast med två olika modeller av Free men min träningsmängd är liten och det blir maximalt 2-3 mil i veckan i löpspåret (med betydligt mer löpning på fotbollsplan).

Puma L.I.F.T
Puma L.I.F.T

Ett par racing flats, d.v.s. lättare skor typ Puma L.I.F.T och liknande kan nog vara en bra medelväg för de som vill ha ett par lätta skor med lite dämpning. Dessa skor väger oftast runt 100-150 gram och har en ganska låg häl och mindre dämpning. Alla tillverkare har sina egna modeller och det är bara att välja något som passar.

Summering av min serie

Detta är utan tvekan den största artikelserie som jag har gjort här på sidan. Det blev mycket läsning och mycket skrivande innan jag blev något sådär nöjd med slutresultatet. Även om det finns för mycket luckor i forskningen för att man ska kunna få fram någon riktigt bra slutsats så hoppas jag att det varit intressant att följa inläggen. Kanske har de också hjälpt någon läsare att ta ett lite mer informerat beslut nästa gång det är dags för nya skor.

Fortsätt läsa artikelserien<< Skor, barfotalöpning, fotisättning (del 6 av 7) – Barfotalöpning och snedtolkning av studier

65 thoughts on “Skor, barfotalöpning, fotisättning (del 7 av 7) – Mina åsikter

  1. Tack för ett kanon jobb med denna artikelserie! Mycket viktig och intressant information 🙂 Känns som om denna serie skulle vara någonting för tidsskriften ”Idrott&kunskap”
    Mvh

  2. Jag kan inte låta bli att skriva några rader trotts att jag inte lustläst alla 7 inlägg angående löpning barfota. Jag har dock ögnat igenom dem.

    Jag fick själv idén för ett antal år sedan att jag skulle springa Lidingöloppet barfota . Jag gjorde det som ett experiment och mest för att se om/hur det går att få kroppen att lära sig av med skor trotts att jag aldrig varit någon riktig barfotamänniska tidigare. Otroligt lärorikt och det rekommenderas. Men sikta på maran,…det är lättare..:)

    Men jag skulle inte göra det för skaderisken, Även om jag tror att det säkert kan ha fördelar där så tror jag att det finns andra bättre sätta att minska skador på.

    Jag gör det inte heller för prestationsförbättringar, Jag kan säkert ha blivigt lite snabbare på vissa sträckor men långsammare på andra. Träna effektivare är nog helt enkelt en större förbättring.

    Dock är det absolut bästa jag gjort för löparglädjen. Jag har alltid gillat att springa och har alltid varit bra på det. Men när barfotalöpningen satt som bäst hade jag som absolut roligast.

    Vältränade och sköna fötter ska verkligen inte underskattas!

    Jag har dock två påståenden som jag känner mig väldigt säker på.

    1) Asfalt är faktiskt ett av de skonsammaste materialen utomhus att springa på. De som säger annat har troligen inte prövat. Och det är faktiskt kul att känna skillnaden mellan asfalt och asfalt.
    2) Vibram five fingers är INTE som att springa barfota. Faktiskt en ganska dålig sko att springa i enligt mig.

    Största och troligen ända nackdelen jag fått med barfotalöpning är att man inser hur sjuka skor som säljs. Inte många man kan använda. Även till vardags. Men man hittar några guldkorn då och då?

    /Ville

  3. Ville:
    2)Vibram five fingers är INTE som att springa barfota. Faktiskt en ganska dålig sko att springa i enligt mig.

    Håller med Ville helt utom ang Vibram Five Fingers. Det är en ganska hygglig sko att springa i, speciellt i terräng. Då är känsla NÄSTAN barfota och ger en oerhörd frihetskänsla och lätthet. På asfalt kanske den däremot är betydligt sämre än barfota.

    Men ett par VFF KSO i terrängspåret, eller genom skogen är en fantastisk känsla!

    Därmed inte sagt att det inte finns utrymme för produktutveckling….

  4. Tack för en intressant artikelserie!

    En fråga bara: har du någon uppfattning om Ecco Biom-skorna? Jag är sugen på att testa dem. Befinner de sig någonstans i närheten av Nike Free från dessa synsätt du har tagit upp i denna serie, eller är det ett helt annat sätt de jobbar på?

  5. Strålande artikelserie Jacob. Hatten av!

    Jag som pronerar blir fundersam om det är viktigt att min löpsko rätar upp foten så att den landar med så liten pronering som möjligt. När jag springer på löpband i en skobutik som videofilmar fotnedslaget är det tydligt att olika skor ger väldigt varierad effekt. Blir skaderisken mindre när jag springer med en sko som rätar foten så mycket som möjligt?

  6. Tack för en mycket bra artikelserie!
    Bra för mig som behöver nya löparskor. Springer 5-15 km i veckan och har blivit lite intresserad av barfotalöpning. Är plattfot och har alltid blivit rekommenderad stabila löpskor med extra inlägg i. Dessa nike free såg ju intressanta ut… jaja till min fråga. Man får ju ofta höra att man aldrig ska köpa just löparskor på rea för att gummit blivit gammalt osv, stämmer det? Måste man köpa nya varje år trots att jag springer så lite som jag gör? Enda skadorna jag haft med löpning är problem med benhinnorna, och jag kan inte säga att jag blivit bättre med skorna jag blivit rekommenderad av löplabbet.

  7. Johanna: Man får ju ofta höra att man aldrig ska köpa just löparskor på rea för att gummit blivit gammalt osv, stämmer det? Måste man köpa nya varje år trots att jag springer så lite som jag gör?

    Just den frågan tittade man på i en studie som kom ut förra året. Slutsatsen blev följande.

    As shoe cushioning capability decreases, runners modify their patterns to maintain constant external loads. The adaptation strategies to shoe degradation were unaffected by different cushioning technologies, suggesting runners should choose shoes for reasons other than cushioning technology.

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18801775

    Med andra ord precis det jag skrev i inlägg nr 3. Människor anpassar steget efter dämpningen. Visst bli dämpningen sämre när gummit blir gammalt. Frågan är ju om dämpningen och konstruktionen från början har någon positiv effekt. Det finns det inga bevis för ännnu.

    Om det skulle vara så att där faktiskt finns en ännu inte funnen positiv effekt så skulle ju det mycket väl kunna vara så att gammal gummi eller slitna skor inte fungerar lika bra som nya.

  8. Tack för en väldigt intressant serie! Jag har inte läst mycket om detta förut men den bekräftar ganska mycket vad jag redan helt ovetenskapligt trodde. En del som förespråkar barfotalöpning och pose på diverse forum påminner en hel del om LCHF-förespråkare i sin argumentation och då är det svårt att tro att de har riktigt så rätt som de hävdar 😉

  9. Jim: Ett stort tack för denna artikelserie!

    Kul att du gilla det Jim. Det är mycket arbete bakom. Har lagt ner mer tid på dessa inlägg än jag la ner på båda min exjobb. Samtidigt var detta ett mer intressant ämne 😉

    Peter: Tack för ett kanon jobb med denna artikelserie! Mycket viktig och intressant information :) Känns som om denna serie skulle vara någonting för tidsskriften ”Idrott&kunskap”
    Mvh

    Tack Peter! Vi får se om det dyker upp någon förfrågan i min brevlåda kring inläggen 😉

  10. Madeleine: En fråga bara: har du någon uppfattning om Ecco Biom-skorna? Jag är sugen på att testa dem. Befinner de sig någonstans i närheten av Nike Free från dessa synsätt du har tagit upp i denna serie, eller är det ett helt annat sätt de jobbar på?

    Som jag tog upp bland kommentarerna efter ett av de andra inläggen i denna serie så har i stort sett alla skotillverkare hoppat på denna trenden med förhoppningen om att sälja mer skor. Barfotaförespråkare vill gärna tro att det är för att skotillverkarna har insett vad som är bäst men i mina ögon är det endast för att de vill sälja fler skor. Ecco gör som alla andra tillverkare och kör en massa snack om ”naturligt”, ”barfotakänsla”, ”träna små muskler” osv just för att locka de som tilltalas av barfotakonceptet.

    I mina ögon är all sådan typ av marknadsföring skitsnack tills motsatsen är bevisad. Nu har jag inte provat skorna själv så jag vet inte hur de känns på fötterna. Skorna jag tar upp i inlägget här ovanför har jag själv provat och det finns dessutom lite studier på dem så jag känner mig lite mer bekväm att diskutera kring dem.

  11. Fredrik: Strålande artikelserie Jacob. Hatten av!Jag som pronerar blir fundersam om det är viktigt att min löpsko rätar upp foten så att den landar med så liten pronering som möjligt. När jag springer på löpband i en skobutik som videofilmar fotnedslaget är det tydligt att olika skor ger väldigt varierad effekt. Blir skaderisken mindre när jag springer med en sko som rätar foten så mycket som möjligt?

    Tjena Fredrik!
    Det där är lite klurigt. Att skor förändrar saker är det som sagt ingen tvekan om. Det finns dock ingen vetenskap kring om och i så fall hur man ska försöka förändra ett löpsteg med hjälp av skor.

    Så svaret på din fråga är att ingen vet. Om jag skulle gissa så tror jag inte att det är bra med en sko som rätar upp så mycket som möjligt. En viss typ av svikt i foten är nog bättre.

  12. Rikard: Tack för en väldigt intressant serie! Jag har inte läst mycket om detta förut men den bekräftar ganska mycket vad jag redan helt ovetenskapligt trodde. En del som förespråkar barfotalöpning och pose på diverse forum påminner en hel del om LCHF-förespråkare i sin argumentationoch då är det svårt att tro att de har riktigt så rätt som de hävdar ;-)

    Visst är det så 🙂 Måla upp en påhittad bild av stenåldersmänniskor och evolutionen. Upprepa orden naturligt, konspirationer och ”etablissemanget vill dig ont” i dina argument och gör därefter klara misstolkningar av studier eller gymnasiefysiologi. Detta är ingredienserna i en klassisk diskussion med en LCHF-are, barfotaförespråkare mm. Visst finns där undantag men det är oftast argumentationstekniken ovan som gäller.

    Barfotalöpning har redan börjat gå lite hand i hand med LCHF här i Sverige:
    http://www.kostdoktorn.se/att-springa-med-fivefingers
    http://www.kostdoktorn.se/den-barfota-professorn
    http://primaliv.wordpress.com/2010/08/02/genom-sarek-i-fivefingers-ett-farval-till-kangorna/

    Det är lite samma fenomen som med Paleo, Crossfit och FiveFingers som går hand i hand både i USA och här i Sverige.

    Det som är mest komiskt i det hela är att både LCHF-are och barfotaförespråkare är väldigt fördömande över de forskare som på 60-70 talet i båda fallen drog för snabba och stora slutsatser kring lite forskning och började ge hälsoråd som inte har fungerat. De har dock inga problem med att sen börja köra stenhårt i rakt motsatt riktning trots att bevisen för det vägvalet inte på något sätt är övertygande där heller.

  13. Guddi
    ”Så svaret på din fråga är att ingen vet. Om jag skulle gissa så tror jag inte att det är bra med en sko som rätar upp så mycket som möjligt. En viss typ av svikt i foten är nog bättre.”

    Jag har sålt löparskor i flera år och anledningen till att skorna är uppbyggda är för att dom har en tjock och mjuk sula och inte ska ge efter vid pronationens tygndkraft och öka belastningsvinkeln, pronationsstödet håller skon vågrät. Den överdrivna snedbelastningen kan ge uppskov till skador i knä och höftled. Pronationen kommer ändå bestå inuti skon om inte skon har en hålfotsuppbyggnad som tar emot. Stabila inläggssulor är det enda som förhindrar pronation i skorna.
    Ju tyngre man är och ju mer pronation man har så blir det mer stöd som behövs så inte skon tippar innåt men man ska aldrig ha mer än vad som behövs.

    (Jag har inte haft tid att läsa igenom artiklarna här än utan jag bara snubbla över Fredriks inlägg så det jag nämnt kanske redan har diskuterats)

  14. Tjena Complete!
    Jag har tagit upp en hel del kring det du nämner i del 3 i denna serie. För att summera så finns det inga bevis för att den förklaringsmodellen är sann. Det finns även ett par studier som har visat att val av skor efter det tänket inte verkar minska antalet skador.

  15. Guddi: Tjena Complete!Jag har tagit upp en hel del kring det du nämner i del 3 i denna serie. För att summera så finns det inga bevis för att den förklaringsmodellen är sann. Det finns även ett par studier som har visat att val av skor efter det tänket inte verkar minska antalet skador.

    Ok, jag ska läsa igenom del 3 innan jag uttalar mig mer. Jag ska läsa alla men börjar med del 3.

  16. Mycket intressanta artiklar! Håller med om att vi upplever en barfota hype. Det som får folk att hoppa på den är dock något som du delvis kommit in på i serien men gärna få utveckla. Nämligen:
    Att i generella termer hitta det bästa löpsteget. (Bra löpekonomi, minimering av skador)

    Jag har själv varit på löpteknikclinic som byggde på POSE och den fokuserade inte så mycket på detaljer (vinklar, barfota, skoval etc) utan mer på perception och allmäna grundposulat. Personligen har jag fått mindre besvär och ont samt att det känns bättre uthållighetsmässigt.

    Det skulle vara kul om du kunde kommentera dessa grundförutsättningar.
    1) Fotisättning och frånskjut skall inte göras för mycket framför eller bakom kroppen då det ger inbromsningar. (rörelse av kroppens masscentrum i löpriktningen)
    2) Isättning med rakt ben ger onödigt stora krafter på tex knä. Det viktiga är inte hur foten exakt går i marken utan att benet är lätt böjt för ”effektivaste” energiabsorptionen.
    3) Fotisättningen skall göras med helt avslappnad fot. Typ som droppfot. En mjuk landning fås då. Akivt frånskjut är ej bra då masscentrum skjuts bakåt samt att vaden tröttas ut onödigt mycket. Den effekt man vill ha är short-stretching-cycle i vadens muskler senor, dvs en snabb studs uppåt av kroppen vid fotisättning.
    4) Efter isättning skall benet lyftas avslappnat med hjälp av de stora uthålliga ”höftböjar/lyftmusklerna”. Ju högre lyft ju mer kan man luta sig framåt för att sätta i en avslappnad fot vilket ger en högre fart. (Springar man kortdistans springer de flesta på detta sätt.=snabbt)

    Framgångsfaktorer för ovan är bla:
    A) Kadens på över 90 dubbelsteg/min (180 fotisättningar/min). Det blir många korta steg men farten regleras genom lätt framåtlutning med efterföljande knälyft för att få en avslappnad fotisättning. (punkt 4)
    B) Lätt framåtlutning samt upprätt hållning.

    För att få en bättre känsla av avslappnad fotisättning kan man med fördel springa barfota/med tunna skor, men det är inget självändamål. Det går säkert att springa enligt POSE med löparkängor om man lärt sig grundtekniken. Det är möjligt att Short-Stretching-Cycle:n (SSC) dock fungerar bättre på stummare underlag, dvs ju mjukare underlag ju tunnare skor. Skulle också vara intressant att se studier på eventuell skadeökning relaterat till SSC (hälsena, vader)

    Tack på förhand,
    Olle

  17. Riktigt bra artikel serie och skönt att du tog dig tid. Som vanligt så inser man väl att det finns inte speciellt mycket stödjer profeternas predikan 😛

    Måste dock bara säga att barfotalöpning har gett mig bättre styrka och uthållighet i vaderna, ett starkare löpsteg, bättre balans och mycket mer glädje i löpningen. Dock på the downside så kan jag absolut inte tillryggalägga alls samma distanser än så länge med barfotalöpning då vaderna håller inte lika länge. Men som sagt än så länge. Om man vill träna varierat och för att ha kul så tycker jag lätt man skall prova på det. Men man kan nog inte räkna med att vinna marathon. Även om det nu tydligen är möjligt att göra det.

    Lyfter även vikter i mina fivefingers då det underlättar när jag vill få en känsla för vart jag lägger vikten på fötterna vid lyften. På så sätt har min teknik på tyngre lyft kunnat finslipas genom att ta av mig dojjor med fet sula mellan mig och marken. För övrigt så vart det ju nästan omöjligt att hitta ett par vanliga skor utan tjock sula eller dämping att gymma i, därför föll mitt val på fivefingers.

  18. Först, tack för en bra artikelserie!

    Du skriver att många inte bör gå över till barfotalöpning och pratar då främst om personer i övre tonåren/vuxna men min fråga är då om vi bör låta barnen vänja sig vid barfotalöpning direkt?

  19. Tjena Olle!
    Kul att du gillade inläggen

    Olle: 1) Fotisättning och frånskjut skall inte göras för mycket framför eller bakom kroppen då det ger inbromsningar. (rörelse av kroppens masscentrum i löpriktningen)

    Framför kroppen tror jag också är dåligt. Det är just det som jag tar upp i inlägget kring att landa för långt fram, ofta kallat overstriding.

    Bakom kroppen tror jag beror helt på vilken hastighet man springer i och hurvida man accelererar eller inte. Jag vet dock att POSE inte ser det på samma sätt. För det mesta tycker jag dock att POSE är en massa skitsnack.

    Olle: 2) Isättning med rakt ben ger onödigt stora krafter på tex knä. Det viktiga är inte hur foten exakt går i marken utan att benet är lätt böjt för ”effektivaste” energiabsorptionen.

    Både och. Rakt ben tror jag kan leda till flera skador. Dock ökar det ens leg stiffnes vilket oftast leder till en bättre löpekonomi. Antagligen finns det ett spann som är bättre. För raka knän eller för böjda blir sämre…

    Olle: 3) Fotisättningen skall göras med helt avslappnad fot. Typ som droppfot. En mjuk landning fås då. Akivt frånskjut är ej bra då masscentrum skjuts bakåt samt att vaden tröttas ut onödigt mycket. Den effekt man vill ha är short-stretching-cycle i vadens muskler senor, dvs en snabb studs uppåt av kroppen vid fotisättning.

    Är foten avslappnad så får man ingen SSC. För att man ska kunna lagra energi i en sena måste muskeln vara spännd. Om vaden är helt avslappnad när man sätter i foten kommer man att tappa energi innan man byggt upp spänning i vadmusklerna.

    Jag har aldrig sett någon elitlöpare som landar med en avslappnad fot pekandes nedåt.

    Att använda SSC i övrigt är givetvis bra och det gör människor. Oavsett om de landra på hälen eller framfoten. SSC finns även kring knäled och höftled.

    Olle: 4) Efter isättning skall benet lyftas avslappnat med hjälp av de stora uthålliga ”höftböjar/lyftmusklerna”. Ju högre lyft ju mer kan man luta sig framåt för att sätta i en avslappnad fot vilket ger en högre fart. (Springar man kortdistans springer de flesta på detta sätt.=snabbt)

    Det beror mest på hastighet hur mycket foten lyfts. Att endast använda hamstrings kan väl diskuteras men det är ju i huvudsak den muskeln som sköter flektionen i knäleden som lyfter foten.

    Olle: Framgångsfaktorer för ovan är bla:
    A) Kadens på över 90 dubbelsteg/min (180 fotisättningar/min). Det blir många korta steg men farten regleras genom lätt framåtlutning med efterföljande knälyft för att få en avslappnad fotisättning. (punkt 4)
    B) Lätt framåtlutning samt upprätt hållning.

    Jag håller med. Kadensen verkar vara ganska genomgående vid distanslopp hos eliten. Tveksamt om det är optimalt för mer långsamma löpare som kanske ska gå ner lite i kadens. Fast samtidigt innebär en hög kadens att man minskar på de långa stegen en hel del.

    Olle: Det är möjligt att Short-Stretching-Cycle:n (SSC) dock fungerar bättre på stummare underlag, dvs ju mjukare underlag ju tunnare skor. Skulle också vara intressant att se studier på eventuell skadeökning relaterat till SSC (hälsena, vader)

    Det där tycker jag också är väldigt intressant. Det finns en studie från 70-80 talet där man ändrade hårdheten på underlaget vilket ledde till både bättre prestation och enligt författarna av studien även mindre skador hos löparna. Jag tror att summan av hårdheten i underlag+skor+löparens teknik kan ha stor inverkan på löpförmåga. Mest teorier dock, sen när jag läst på mer kanske jag skriver ett inlägg om det 🙂

  20. Tjena Rilla!

    Rilla: Riktigt bra artikel serie och skönt att du tog dig tid. Som vanligt så inser man väl att det finns inte speciellt mycket stödjer profeternas predikan 😛

    Kul att du gillade inläggen 🙂

    Rilla: Lyfter även vikter i mina fivefingers då det underlättar när jag vill få en känsla för vart jag lägger vikten på fötterna vid lyften.

    Jag använder också FiveFingers vid styrketräning. Tycker de är bra då man får grepp på underlaget vilket man inte får när man kör barfota. Det händer också att jag kör i mina inomhusfotbollsskor 🙂

    När jag springer använder jag aldrig FiveFingers, ser ingen poäng alls i det. Antingen kör jag helt barfota eller så tar jag på mig verkliga skor.

  21. Sam: Först, tack för en bra artikelserie!Du skriver att många inte bör gå över till barfotalöpning och pratar då främst om personer i övre tonåren/vuxna men min fråga är då om vi bör låta barnen vänja sig vid barfotalöpning direkt?

    Tjena sam!
    Jag ser ingen anledning till varför man skulle vilja vänja sig vid att springa runt barfota. Att göra det ibland är nog bra för de flesta men annars finns det mest risker för sår och annat.

    Att vara barfota mycket generellt och använda sina fötter till vardags kan minska på en hel del problem och troligen även förbättra balans och prestation. Att träna upp dem för att klara av att springa längre sträckor barfota när det inte finns några belägg för att det är bra för någonting överhuvudtaget känns lite överdrivet.

  22. Hej igen,
    En till fråga som också är sko-relaterad: vet du om det har gjorts några bra studier om hur länge löparskor håller? När man köper skor får man ju ofta höra att de ska användas i högst si och så många mil, men det känns ju som att det ligger i försäljarnas intresse att man snart ska komma tillbaka och köpa nya dyra skor, så jag vet inte om jag tror på det riktigt. Sedan får man också höra ibland att gummit fort blir gammalt, så oavsett användning ska man inte använda skor som är typ över ett år gamla, men på samma sätt där känns det som en sak de gärna kan säga för att man ska köpa nya skor. Själv har jag sällan känt att jag har slitit ut ett par skor så att de inte bör användas längre, men av rädsla för skador och brist på annan information köper jag snällt nya skor en gång om året eller lite oftare. Finns det någon bra opartisk information om detta?

  23. Ah, nu ser jag. Slarvigt läst av mig. Tack för snabbt svar!

    -Madeleine

  24. Tack för massiv information! Har läst allt och förstått att lagom är som oftast bäst. Har själv problem med knäsmärtor och ägnat de senaste åren åt analyser, grubblerier och skobyten och olika träningsupplägg=frustration och hopplöshet. Hittade för några veckor sen barfotaentusiasterna på nätet och köpte argumenten och satte igång! Löpglädjen kom tillbaka direkt! Känner att min löpteknik är på rätt spår och efter dina artiklar ska jag köpa dom skor som känns sköna och med låg häl! Så länge vädret tillåter blir det inslag av barfota på gräs vilket är riktigt härligt! Ville bara dela med mig!/T

  25. Umm, McDougall snackar mycket skit 🙂 Många liknelser som inte har någonting alls med varandra att göra. Särskilt det om att persistent hunt tar ungefär 2-5 timmar, precis som ett maraton. Sen säger han inget efter, varför är det viktigt liksom? Sen kör han barnargumentet ett par gånger om med.

    Det finns redan nu ett par skador som verkar dyka upp lite väl ofta i samband med barfotalöpning. Sök på smärta på ovansidan foten eller metatarsal stressfraktur (engelska alternativen ännu bättre). Stressfrakturer ge väldigt handikappade effekter om man har otur och de inte läker som de ska.

  26. Intresanta tankar om löpningens biomekanik och nödvändig pragmatism. En liten association som jag fick (men som egentligen ligger vid sidan om hur själva löpsteget påverkas av barfotalöpning vs skolöpning) är att hur skobranchen främst förefaller designa skor mer utifrån utseende än utifrån funktion. En hel del löpare har ju som bekant problem med hälsenesmära. Det kan ju finnas många skäl till detta, men en erfarenhetsbaserad kunskap som skofabrikanter sägs känna till är att den höga hälkappan som dagens löparskor har är till mer skada än nytta. Jag läste en artikel om detta för många år sedan (som jag tyvärr inte kan hitta nu) som tog upp detta. Jag provade, som rekomenderades, att att skära bort den övre uppdragna delen av hälkappan. Mycket riktigt minskade mina hälsenebesvär. Det förefaller som den höga hälkappan på skorna på något sätt kan störa hälsenan eftersom den hela tiden buffas till under pendelfasen och verkar därigenom kunna underhålla eller kanske till och med starta ett smärt-problem. Löpmässigt var det förstås ingen skilland eftersom den uppdragna hälkappan främst verkar vara där av estetiska skäl. En avskuren löpsko blir dock efterhand lite ful och fransig, så jag blev därför glad när jag för några år sedan såg att Puma tillverkat en sko som var tillverkad utifrån detta resonamang. Den hade helt enkelt ingen uppdragen hälkappa utan var så att säga rakt skuren runt hälen, precis som jag själv anpassat mina skor. Fördelen vara att det redan var gjort och att skon på så sätt såg snyggare ut än mina egna fransiga. Skon hette mycket riktigt Puma Tenos, med anspelning på att detta konstiga utseende på skon är till för att minska problemet med smärtande hälsenor, orsakade av en normal hälkappas utseende.

    Jag trivdes utmärkt med skon, och skulle nästa år köpa ett nytt par Puma Tenos. Jag hittade en sko med samma märke, men döm om min förvåning när jag noterade Puma Tenos numera hade en uppdragen hälkappa. Detta tilltag är garanterat inte gjort för att det är bättre för hälsenan utan för att vi inte är vana att en löpsko ska se ut på det sättet. En löpsko som ser ut som vi är vana säljer helt enkelt bättre. Det är den hårda sanningen. Skor ska se snygga ut och det är snyggt med en uppdragen hälkappa.

    Det finns en viss romatik kring barfotalöpning som saknas i denna sak. Tyvärr tror jag man har svårt att vinna mark med de argument som barfotalöpningen flödar av. Eller, varför inte prova att ge sig ut på en mission med budskapet: ”vi är inte skapta för att springa med en uppdragen hälkappa”, eller så gör man inte det…

  27. Tjena Mattias!
    Kloka tankar som vanligt…

    Mattias Hedlund: Intresanta tankar om löpningens biomekanik och nödvändig pragmatism. En liten association som jag fick (men som egentligen ligger vid sidan om hur själva löpsteget påverkas av barfotalöpning vs skolöpning) är att hur skobranchen främst förefaller designa skor mer utifrån utseende än utifrån funktion.

    Jag tror också att skobranchen är ute efter att tillverka snygga skor som folk tror är bra. Om de verkligen är bra är inget de egentligen prioriterar då det är försäljningen som är viktigast. Exemplet som du ger är ganska vanligt.

    Jag tog även upp den del kring detta i en kommentar under del 5. Skoföretagen verkar ju inte direkt negativt inställda till det nya minimalistiska tänket. För dem är det bara en ytterligare marknad. Nu ska ju folk ha både ett par ”barfotaskor” och vanliga skor.
    https://traningslara.se/skor-barfotalopning-fotisattning-del-5-av-7-barfotalopning-forandringar-i-teknik-och-prestationsformaga/comment-page-1/#comment-5056

  28. Jag har ögnat igenom din oerhört intressanta artikelserie och kommer lusläsa den senare.

    Jag testade barfotalöpning i somras på en 5 km slinga med träspån. Det var det bästa jag gjort! Löpglädjen var oerhörd och trots en mycket kuperad bana blev min tid bättre än på den flacka bana jag brukar springa med skor.

    Jag tror på den ”funktionella träningen” som barfotalöpning gör för fötter och ben (och även resten av kroppen). Att vi är gjorda för barfotalöpning är självklart eftersom naturen inte kunnat ge oss skor. Men precis som vi underlättat livet med andra redskap (t ex kläder, knivar och kokkärl) så underlättar skor för löpning och gång.

  29. Tack för en bra artikelserie, har irrat runt efter svar om barfotalöpning, fotisättning etc om alla påstående varit något att lita på eller bara en ytterliggare påhittad ”nu har vi gjort vida jeans, nu gör vi dom snävare” trend. Det mesta man stött på har varit propaganda och svårt att tyda för den inte så insatta, men en som ändå vill ha svar, nu vart det synd att det inte fanns fler svar men det kommer ändå underlätta inför valet i höst och försäljarna kommer få en del frågor 😉

  30. Hej Jacob! tack för en hemskt intressant artikelserie. Jag har läst igenom den (skummat mycket) eftersom det jag är ute efter är min första riktiga löparsko, har bestämt mig för att börja konditionsträna som komplement till styrketräningen.
    du skriver:

    ”Om man ska köpa sina första skor skulle jag rekommendera att man börjar med något enkelt. En tung sko med mycket dämpning, förhöjd häl och hålfotsstöd finns det ingen orsak att lägga pengar på om man inte vet att det har hjälpt en med tidigare löprelaterade skador”

    Ska man alltså helt enkelt välja den sko som känns bäst på en löpband och utan förhöjd häl eller för mycket dämpning (antar att detta kommer visa sig i bekvämligheten).
    Jag har inga skador i fötterna eller knäna, men kan få känningar i behninnorna i början (har märkt detta när jag är ute och går för länge) men efter ett tag släpper det, efter ett antal pass. Jag är 171 lång och väger 71, alltså ingen övervikt.
    Min plan är att springa 2 mil i veckan ungefär (på lite längre sikt) nu i början tänkte jag köra max 20 minuter åt gången 3 gånger i veckan.
    Hoppas inlägget inte känns för redundant, men jag är lite vilse i djungeln av alla skor. Räknas Nike free run + och nike free 3.0 ( och upp till 7.0) som ”enkla” skor, eller syftade du mer på puma lift?

    Trevlig helg!
    /Jörgen

  31. Hej, mycket intressant läsning.

    Under tre års tid försökte jag bli av med mitt problem med benhinnorna. Vila, nya skor, ilägg, nya skor igen, strech övningar, behandla med is, masage. Inget hjälpte.

    Köpte att par fivefingers, har inte haft problem med benhinnorna efter det. Kommer aldrig springa i ett par dämpade skor igen.

    Tror inte att fivefingers är lösningen för alla men det fungerade för mig.

    / Björn

  32. Tjena Björn!
    Kul att du gillade inläggen. Det har precis publicerats en ny studie kring detta som är intressant som jag kommer att skriva om senare i veckan förhoppningsvis. Så kom tillbaka då om du vill ha mer läsning 🙂

  33. Skulle du vilja ge referens så att man kan gå in och kika på studien själv? 🙂

  34. Tja.
    På en föreläsning under en tränarutbildning nämnde de att 90% av alla spelare i allsvenskan använder skoinlägg. Detta på grund av de numer extremt lätta skorna utan dämpning samt att man hellre bör välja ”tunga” skor framför de lätta snabbhetsskorna. Vad anser du om detta?

  35. Tjena Mr Mike!
    Jag tror dig. De elitklubbar som jag har lite insyn i ger vad jag vet alla sina spelare formgjutna inlägg till skorna och flera ha olika inlägg för olika skomodeller. Jag tycker det är en bra idé. Fotbollsskor är sällan ergonomiska och det är mer regel än undantag att man har blåsor och skav under fötterna. Min erfarenhet är att inlägg som verkligen provas ut och sen kan fixas till vid behov kan minska på detta problem ganska rejält. Personligen tycker jag också att skorna blir mycket skönare att springa i. Tyvärr behövs det ofta flera utprovningar innan inläggen blir bra så den lösningen är nog inget för gemene man.

    När det gäller dämpning så springer de ju redan på gräs eller kostgräs och oavsett vilken sko man väljer så är dämpningen i stort sett helt frånvarande. Så den biten har jag svårt att köpa. Likaså att man ska välja de lite tyngre skomodellerna. Det är däremot ett bra ekonomiskt val för en motionär att välja de lite tyngre då de lätta plastiga matchskorna går i sönder väldigt fort.

  36. Bara som exempel på hur fel det kan bli så fick Sjölund i DIF helt fel inlägg och var borta en lång tid innan han blev opererad.

    Diagnos ställd på fakta och korrekta slutsatser är ett måste.

  37. Hej
    Har bara skummat igenom texten o kommentarerna och kanske besvaras denna fråga redan.
    – Vilka effekter har löpning i sand? detta verkar vara väldigt populärt i fys/rehab syfte, (såg en träningsvideo från Milans fotbollslag och de hade en löparbana i sand runt planen)

  38. Hej intressanta inlägg.

    Har precis införskaffat mig ett par Nike Free efter många olika tester av skor.
    Jag har hög hålfot och överpronerar rätt mycket.
    Har provat med ortoped-inlägg i skorna samt olika skor bland annat, Asics GT-2140.
    Inget har riktigt hjälpt mot smärta i knän och fotleder.

    Men jag sprang mina första 9km med nike free häromdagen och kan säga att det var mycket bättre!
    Hade rätt kraftig träningsvärk i mina vader vilket beror på löpstilen, men knän och fötter mådde mycket bättre.

    Kan varmt rekommendera dem även om man kanske ska börja med kortare sträckor för att vänja kroppen.

  39. Hej Daniel!
    Kul att du gillade inläggen. Det du beskriver tycker jag låter som en perfekt situation att prova på något annat. Just knäproblem är ju något som med stor sannolikhet minskar hos många om de börjar springa mer på framfoten.

  40. Mycket intressant, har sett serien först i dag, och har inte hunnit läsa allt. En sak jag länge frågat mej angående hur de flesta träningsskor är utformade, är varför framfoten ser ut som den gör- dvs som något slags rullsula som används av folk med förslitning i stortåns grundled. Jag tycker det borde innebära effektförluster genom att tårna blir mera passiva, att tårnas muskler och senor blir dåligt tränade, vilket i sin tur kunde innebära ökad belastning och skaderisk på andra muskler och senor. Har Du någon synpunkt, eller har jag kanske missat det när jag skummat artiklarna?

  41. Hallå Christer!
    Effektförlust vet jag inte om jag per automatik skulle kalla det. Mindre muskelarbete innebär ju faktiskt mindre energiåtgång och därmed bättre löpekonomi. Sen är ju frågan om effekten verkligen blir den eller om minskad användning av tårna tas ut av någon ökad användning av andra muskler?

    Varför skorna är utformade på det viset vet jag inte.

    Användande av skor med hård sula rent allmänt kan leda till lite sämre dorsalflektion, dvs förmågan att böja uppåt, i stortån. När det gäller löpskor generellt så tror jag inte folk har på sig dem tillräckligt stor del av dygnets timmar för att effekten ska bli märkbar.

    Att våra fötter skulle må mycket bättre av mer barfotagång och mer rymliga skor rent allmänt tror jag på. Jag tror också att rörligheten i stortån skulle bli bättre om den var dålig från början. Det är också det jag skriver här ovanför i summeringen av inlägget.

    När det gäller löpning vet jag inte vilken effekt utformningen av framdelen av skon skulle ha.

  42. Tack för en förtroendeingivande och väl genomarbetad artikelserie. Detta är det första och sista jag läser ang barfotalöpning, som det nu pratas så frekvent om. Plötsligt känns det idiotiskt att göra förändringar när jag idag (peppar, peppar) springer helt skadefri med en enkel och lagom dämpad sko. Tack igen!

  43. Oerhört arbete du lagt ner på artiklarna! Så därför ett stort TACK!
    Jag har själv lagt ~6månader av VFF träning bakom mig och ser mig som nybörjare men lägger 5 – 6 min/km på sträckor 1,5 – 2,1 mil för att prova om det lindrar eller rent av tar bort ljumskbekymmer(ej brock) och att mina tre diskar i ryggen får en bekvämare resa efter operation.
    Hittills har jag mestadels positiva kommentarer om barfota och VFF löpning att ge. Jag använder blyskor vid träning och då är ljumskarna lätt ömma efter alltför många sådana pass på raken.
    Men jag håller med din tes att en mix eller komplement av löpstilar och utrustning är nog ett bra vapen mot skador. Kanske löpskokrängarna rent av generellt borde rekommendera gemene man har två typer av skor på hyllan och alternerar?
    Jag ser fram mot nya artikelserier och kommentarer i ämnet. Själv ska jag ge framfotaisättningarna ett år innan beslut tas om att vikta över träningsdosen till dess fördel. 40/60 får gälla tills dess.

  44. Tjena Sebastian!
    Den studien har jag sett ja. Och jag har ett inlägg som i princip är klart om den med. Men det tar nog minst en vecka innan den blir publicerad. Men tack så mycket för att du tipsar annars, det är säkert en hel del intressant som jag faktiskt missat.

  45. Hejsan!
    Jag skulle först vilja tacka för en mycket bra artikelserie i detta mycket inteessanta ämne. Jag jobbar som skoförsäljare på en av de större sportkedjorna och där diskuteras detta ämne rätt så friskt. Många frälsta vill sprida sitt bidskap och även försöka övertyga oss i personalen om att vi borde slänga alla våra dämpade skor i kontainern. 🙂
    Iaf så tänkte jag mest upplysa dig om en studie som gjordes på nittiotalet som iofs inte bara handlar om löpning och dämpande sulor men som du kanske ändå kan tänkas tycka är intressant;
    http://www.shoedoc.se/forskning.asp

  46. Hallå Nicklas!

    nicklas: Jag skulle först vilja tacka för en mycket bra artikelserie i detta mycket inteessanta ämne. Jag jobbar som skoförsäljare på en av de större sportkedjorna och där diskuteras detta ämne rätt så friskt. Många frälsta vill sprida sitt bidskap och även försöka övertyga oss i personalen om att vi borde slänga alla våra dämpade skor i kontainern. 🙂

    Haha, det kan jag tänka mig 🙂 Jag har fått höra en hel del liknande flera gånger.

    nicklas: Iaf så tänkte jag mest upplysa dig om en studie som gjordes på nittiotalet som iofs inte bara handlar om löpning och dämpande sulor men som du kanske ändå kan tänkas tycka är intressant;
    http://www.shoedoc.se/forskning.asp

    Den där ”studien” har varit uppe för diskussion här flera gånger tidigare. Den säger i princip ingenting. https://traningslara.se/pronerade-eller-supinerade-fotter-ska-man-valja-skor-efter-det/#comment-6301

  47. Hej Nicklas!
    Tack för suveräna sidor – jag har läst alla – noga. Jag har nu löptränat sedan mitten av juli och trappar upp väldigt långsamt pga smärtor i v knä och höft och fötter (växlar vilken fot/vrist som gör ont) och har ett par vanliga Nike med dämpning och höjd häl. Smärtorna släpper efter en löpning om ca 12-15 minuter, såå skönt. Idag sprang jag 5 km för första gången! I omväxlande terräng med ganska mycket backar och nedförslut. Jag har funderat av och till på barfotalöpning och Vibram five fingers, men har dragit slutsatsen efter dina sidor att istället fokusera på löpsteget och hållningen. Det är helt nödvändigt för mig att ha korta steg och rak hållning pga smärtan, det känns helt enkelt skönt och det funkar. Jag är verkligen glad över att dina sidor bekräftar denna ”stil”. Alltså inga five fingers, utan kanske ett par skor med lägre häl och tunnare sula, kombinerat med sköna vardagsskor (ut med höga klackar osv) och fortsatt träning i sakta mak. Det tog 42 min att springa de där 5 km! Och jag är jättestolt! Ännu något positivt med dina sidor är att du visar att det inte finns någon absolut sanning, vilket jag trodde (”barfotalöpning” med five fingers) utan att var och en har att finna sin egen lunk. Jag har försökt titta på reklamen, lycka till med finansieringen, du gör ett toppenjobb!
    /Gunilla

  48. Gunilla:
    Hej Nicklas!
    Tack för suveräna sidor – jag har läst alla – noga. Jag har nu löptränat sedan mitten av juli och trappar upp väldigt långsamt pga smärtor i v knä och höft och fötter (växlar vilken fot/vrist som gör ont) och har ett par vanliga Nike med dämpning och höjd häl. Smärtorna släpper efter en löpning om ca 12-15 minuter, såå skönt. Idag sprang jag 5 km för första gången! I omväxlande terräng med ganska mycket backar och nedförslut. Jag har funderat av och till på barfotalöpning och Vibram five fingers, men har dragit slutsatsen efter dina sidor att istället fokusera på löpsteget och hållningen. Det är helt nödvändigt för mig att ha korta steg och rak hållning pga smärtan, det känns helt enkelt skönt och det funkar. Jag är verkligen glad över att dina sidor bekräftar denna “stil”. Alltså inga five fingers, utan kanske ett par skor med lägre häl och tunnare sula, kombinerat med sköna vardagsskor (ut med höga klackar osv) och fortsatt träning i sakta mak. Det tog 42 min att springa de där 5 km! Och jag är jättestolt! Ännu något positivt med dina sidor är att du visar att det inte finns någon absolut sanning, vilket jag trodde (“barfotalöpning” med five fingers) utan att var och en har att finna sin egen lunk. Jag har försökt titta på reklamen, lycka till med finansieringen, du gör ett toppenjobb!
    /Gunilla

    Hej på dig. Helt noga lär du inte ha läst för jag har ju inte ens skrivit texterna. 😀 Frågorna är Jacob kunnig om.

  49. Hej Jacob!
    Imponerande arbete du har utfört, tack för det. Är själv en ganska van löpare och sprang föregående år Göteborgsvarvet och Lidingöloppet utan besvär från knän, fötter eller höfter. Planen var att jag i år skulle ha sprungit stockholm marathon vilket jag tyvärr fått lägga på is. Efter en förkylning och träningsfritt under en månad i höstas så gjorde jag ett första löppass på löpband(med några år gamla ”dämpade” skor), 5 km vilket resulterade i starten till mina fotbesvär(vänstersidig plantar faciit). Har därefter självbehandlat med stretching, rehab, vila 4 veckor osv samt behandlat med stötvåg med tveksam effekt. Köpte nya dämpade New Balans för dyr peng, dessa skor fungerar inte alls på grund att smärtan blir total varje gång jag sätter i min häl. Jag som många andra blev nyfiken på barfotalöpning och började träna i Merrells barfotaskor med noll dropp i början av feb. Det har varit en berg och dalbana och håller med om att det krävs lång rehab/invänjningsperion för ett nytt löpsätt. Faktum är dock att jag kan springa utan påtaglig mer smärta i min fot(vilket glädjer mig), dock har ett knä(höger), och fötter tagit en del stryk och givetvis vader(men där handlar det om träningsvärk). Som mest har jag sprungit tre km vid fyra tillfällen under en vecka men där tog det stopp på grund av att framfötter smärtade och svullnade, försöker nu succesivt öka min träningsdos på nytt. Min fråga till dig, har du någon erfarenhet angående löpning/löpteknik/skoval och plantar faciit?
    Mvh/Robban

  50. Hallå Robert!
    Jag jobbar med fotbollsspelare som av naturliga skäl i princip alltid springer med fotbollsskor. Så nej, jag har ingen större erfarenhet av skoval och plantar faciit. Skorna väljer spelare själv oavsett vad du säger till dem och plantar faciit är ovanligt hos fotbollsspelare.

  51. GRYM och balanserad artikel om skor! Mycket bra precis som mycket annat du skriver om! Tack för all kunskap!

  52. Är ett stort fan av barfota skor, framförallt för den effekten jag har fått. Dock har jag inte sprungit speciellt mycket, men använder de dagligen i vardagen och under träning.

    Precis som mycket annat så tycker jag de läggs lite vikt på funktion och rörelse. Hur är din funktion, rörlighet, leder? Hur är din teknik när du springer?

    Tränar du med en skit teknik så blir de oftast skit. För ingen talar om för dig hur du ska röra dig mest ekonomiskt. Har gått igenom väldigt mycket intervjuer med Lee Saxby där han lägger stor vikt på funktionen i höfter och fotled. Att barfota löpning inte ens passar om du inte har rätt funktion på dessa ställen.

    Utifrån dessa studier hur mycket fokus har man lagt på att testpersonerna har bra hållning och rörlighet i höft och fotled? Du ska kunna göra en knäböj as to gras.

    Förstod inte alls din teori om att fötterna ska vara så avslappnade som möjligt och att de blir för stor muskelpåverkan med barfota skor? Är du otränad och aldrig har använt dina fötter såklart de är svaga och stela. Har du full funktion och elasticitet så är din fot mer avslappnad. Alla bör få full funktion i dina fötter genom att röra sig mer fritt i skorna. Precis som Lee saxby säger så bör man se till sin funktion och först och främst börja GÅ i odämpade skor.

    Mer forskning självklart. Men som vanligt med träning och kost så gapas de om teorier hit och dit och väldigt få diskuterar ens om hur man rör sig och hur bra man rör sig. Dålig funktion, av stillasittande , dålig mat, träning är ju grunden till hur du rör dig och vilka resultat du får därefter.

    Bra info i artikeln som påvisar att man bör vara kritisk. Du som är kunnig fysio tycker ja bör ge en åsikt gällande funktion och rörelse och inte bara vart foten landar.

    Tack för traningslara.se

  53. Pierre:

    Precis som mycket annat så tycker jag de läggs lite vikt på funktion och rörelse. Hur är din funktion, rörlighet, leder? Hur är din teknik när du springer?

    Tränar du med en skit teknik så blir de oftast skit. För ingen talar om för dig hur du ska röra dig mest ekonomiskt. Har gått igenom väldigt mycket intervjuer med Lee Saxby där han lägger stor vikt på funktionen i höfter och fotled. Att barfota löpning inte ens passar om du inte har rätt funktion på dessa ställen.

    Du kanske har rätt men ett allmänt problem när olika tränings- och/eller kostupplägg diskuteras är just den här typen av argument där varje studie som antyder att den heliga graalen kanske inte alls är så helig förklaras med argument ad hoc. Det är fel på upplägget hit och dit och ”om man bara gör rätt så är det bättre”. Men någonstans måste man ju acceptera att ett hyllat koncept kanske inte förtjänar sin status om det kräver alla möjliga former av anpassning och specialutformningar. Om det nu är så att ”barfotaskor” är utmärkta för en liten grupp med mycket specifika behov och/eller rörelsemönster så bör ju marknadsföringen vara därefter kan jag tycka. Och så är ju inte fallet.

    /Nicklas

  54. Hej,

    Tack för en intressant artikelserie. Vore intressant att i framtida artiklar i samma tema läsa om fotinlägg (s.k. medicinska sådana).

  55. Tack för denna serie! Gav mig riktigt bra förståelse för varför jag fick så ont i ovansidan av foten. Har kompletterat mitt fotbollsspelande med att hoppa hopprep och löpa intervaller på gymet när jag kört styrka. Då jag efter en PT utbildning fick ett par Barefoot skor började jag använda dem på gymmet och började få ont i foten efter någon vecka, detta eskalderade efter en match då jag hade känningar redan under uppvärmningen men bet ihop då det var en viktig match och spelade i 90 minuter. Detta resulterade i att jag sedan inte kunde gå alls på 2 dagar och nu snart en vecka senare fortfarande inte kan lägga tyngd på mina framfötter utan att få enorm smärta på ovansidan av foten, vilket gör att jag antagligen missar slutfasen av säsongen och vad man hoppats på kvalspel. Så vill verkligen varna folk att använda barfotaskor för snabbt och för mycket, det kan gå riktigt illa.

  56. Wow, vilket jobb!
    Tack för en lättläst och trevlig sammanställning.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *