Recension av Andreas Eenfeldts bok Matrevolutionen

I dagarna släpps Kostdoktorns nya bok Matrevolutionen. Både jag och Nicklas har fått ett förhandsex i mellandagarna och jag har nu tänkt att ge min syn på boken efter att ha läst den. De som läser här eller på bland kommentarerna på kostdoktorn.se vet att jag inte alltid är direkt förtjust i det sätt som många LCHF-are kategoriskt uttalar sig. Jag har även väldigt svårt för den väldigt selektiva presentationen av studier som många gånger sker och jag har ju bland annat skrivit ett inlägg om hur just kostdoktorn enligt mig redovisar en specifik studie på ett vilseledande sätt, ”Kostdoktorn har svårt med hur man tolkar studier…

Trots att jag inte alltid håller med Andreas (eller kostdoktorn/doc) så är hans sida ändå av den mer vettiga varianten. Han är oftast nyanserad i sin syn på mat och Andreas påstår inte att alla ska äta LCHF och han är tydlig med att han inte ens tror att alla behöver äta enligt LCHF. En självklarhet kan tyckas men bland framstående LCHF-are är Andreas ganska unik med att vara så tydlig på denna punkt. Även om jag tycker han slänger upp ett och annat dumt inlägg på sin blogg så ligger han även där klart i lä jämfört med de flesta andra LCHF-arna som verkar tävla om vem som kan komma undan med flest dumma uttalanden.

Kort och gott så är Andreas Eenfeldt en av få som är värd att lyssna på när det gäller LCHF eller lågkolhydratkost i Sverige. Det finns många andra duktiga läkare och forskare som visar sig i debatten kring mättat fett, kolesterol och kolhydrater men dessa är enligt mig mer förespråkare av mindre socker och lättsmälta kolhydrater än vad de är förespråkare för just LCHF. Hur som helst, när nu Andreas varit så snäll att han skickat ett förhandsexemplar av sin bok Matrevolutionen till mig så kände jag att jag givetvis skulle skriva en recension av den här 🙂

En bok för nybörjare

Bokens framsida
Framsidan av boken…komisk och samtidigt skrämmande. Jag gillar den 🙂

Matrevolutionen är ingen bok skriven till mig som ung och frisk hobbyidrottare med bra koll på näringslära. Det är inte heller en bok skriven till någon som har goda kunskaper kring kost sen tidigare som vill lära sig mer om hur kroppen fungerar med olika typer av mat. Matrevolutionen är istället en bok som helt klart riktar sig till personer med övervikt och utan tidigare kunskaper som växt upp med föreställningen att fett är farligt. Till personer som varje gång de försöker gå ner i vikt börjar dra ner på fettet i kosten och plockar bort pålägget på mackorna på morgonen istället för att minska på antalet mackor och lägga på mer pålägg.

Upplägget i boken är simpelt och inget direkt nytt för en lågkolhydratbok. Inledningsvis skriver Andreas om vår evolution, vilken kost vi troligen ätit under flera tusen år och hur våra kroppar kan tänkas ha anpassat sig för detta. Jag är lika allergisk mot den den typen av retorik som jag är för termen “funktionell träning”.

Stenålders/paleo/jägarfolk-snack används nästan uteslutande av förespråkare för någonting när de inte längre har några sakliga argument för sin sak. Helt enkelt för att rationalisera helt subjektiva val av matvaror. Så fort de inte har ett vettigt argument eller någon studie att backa upp sina påstående med går de per default över till argumentet utifrån deras egna lilla påhittade stenåldersmänniska.

En väldigt stor andel av alla nytillkomna kostupplägg från de senaste åren förlitar sig på deras alldeles egna lilla stenåldersmänniska som tydligen levde precis som just de förespråkare. Människans kost har varit väldigt varierad i alla tider och det går inte att säga något specifikt kring hur mycket kolhydrater, fett och protein man ska äta med det argumentet.

Lyckligtvis tar Andreas en ganska sund ståndpunkt här och det enda som läsaren egentligen tar med sig till efterföljande delar av boken är att stora mängder socker och vitt mjöl inte har funnit i vår kost mer än under en väldigt kort tid av vår evolution. Ett rimligt antagande som jag tror att få ifrågasätter. Jag tror dessutom att det ligger mycket i att raffinerad mat har en stor del i dagens hälsoproblem.

Mättat fett och kolesterol

Boken fortsätter med en hel del information om mättat fett och hur vi har blivit utsatta för en hel del skrämselpropaganda kring dess farlighet. I den här frågan undrar jag om jag är för ung för jag har ärligt talat aldrig upplevt denna skräck för fett som målas upp i mer eller mindre varje bok kring lågkolhydratkost. När jag växte upp var det givetvis direktiv om att det var massor av kolhydrater som gällde för mig som idrottare men när det gällde typen av fett har jag nästan aldrig stött på den här bilden. SLV har ju också sina fortfarande sina riktlinjer men den lilla utbildning jag fick i näringslära i grundskolan handlade nästan alltid om att undvika socker, inte någon viss typ av fett.

Inom LCHF gillar man att slänga ur sig ordet fettskrämd men jag får mer känslan av att det är de som är kolhydratskrämda. Varje litet gram gram kolhydrat kan enligt dem ställa till det något helt otroligt negativt med deras kroppar. Andreas är dock mycket mer nyanserad även på denna punkt vilket jag återkommer till senare.

Hur som helst så får vi läsa om hur dagens kostråd kom till. Var det gick snett, hur Ancel Keys fuskade med sina studieresultat och hur det kommer sig att statiner fungerar trots att kolesterol i maten inte är farligt. Andreas går igenom detta på ett väldigt pedagogiskt och bra sätt. Överlag är boken väldigt lättläst och Andreas får saker som jag redan vet om att ändå bli underhållande att läsa om. I vanliga fall har jag dåligt tålamod när det gäller upprepning så det är en bedrift. Det finns tyvärr inga referenser inne i texten men i slutet av boken finns det ett kapitel med referenser till respektive delar av boken och det är relativt lätt att finna det man söker.

Om man är rädd för fett eller känner någon som envisas med att alltid äta väldigt fettsnålt är boken värd att köpa bara för denna del. Det är som sagt inget nytt för en lågkolhydratbok att det finns med men detta är en av de bättre framställningar jag läst. Det är med andra ord väldigt bra läsning för den som alltid köper lightprodukter utan att först läsa på näringsinnehållet.

Bokens tema och ton

Som jag gick igenom tidigare är Matrevolutionen en ganska liberal lågkolhydratbok. Andreas är tydlig med att det inte finns några absolut gränser och att man får anpassa mängden kolhydrater efter vad man anser sig vilja äta eller vad tycker man klarar av rent fysiskt. I stort skulle jag nästan säga att boken mer handlar om att det är dags att folk börjar äta bra råvaror och slutar förlita sig på halvfabrikat, processad mat och snabbmat. Andreas har också medvetet gjort valet att använda termen lågkolhydratkost och inte LCHF genom hela boken.

Betoningen ligger på att folk ska börja äta mer kött, fisk, ägg och ovanjordgrönsaker. En väldig massa sunt förnuft med andra ord. I slutet av boken tar Andreas upp Michael Pollans bok, ”Till Matens Försvar” (”In Defence of Food”) och jag upplever att Andreas verkar ha funnit mycket inspiration i denna bok. En bok som även jag tycker är väldigt bra och som jag rekommenderar till alla.

Andreas tar också upp den klart sämre boken Good Calories, Bad Calories av Gary Taubes och anger den som en inspirationskälla. Som tur är upplever jag inte att det finns med lika mycket av Taubes idéer i boken förutom när Andreas tar upp det löjliga exemplet med barn som växer på längden och jämför det med växa på bredden. Det som påstås är att barn äter extra mat därför att de växer, inte att de växer för att de äter mycket mat och detta förs sen över till övervikt där man påstår att vuxna inte växer på bredden för att de äter för mycket utan de äter för att de växer på bredden (insulin är givetvis boven). Det som helt missas är att man kan börja äta så man går ner i vikt medan ett barn aldrig kan äta för att sluta växa.

Eenfeldt är envisas också med att skulle all övervikt på någon slags funktion av högt insulin från kolhydrater. Detta är en modell som han delar med Taubes men den saknar helt stöd inom vetenskapen trots att Eenfeldt igenom hela boken vill få det att låta precis tvärt om, mer läsning hittar du här, ”Påståendet att insulin gör dig fet är en stor fet lögn!

Den stora elefanten i rummet

I boken tar Andreas även upp det som jag tog upp i mitt förra inlägg om ”Kostdoktorn”, det vill säga diskussionen om vilken diet som fungerat bäst i studier. Han lägger fram en lista på studier som jämfört lågkolhydratkost med en kost lik den som SLV rekommenderar och slutresultatet är 10-0. Det vill säga 10 studier har visat på fördel lågkolhydratkost medan inga studier har visat på fördel SLV. 11 studier har visat på ingen signifikant skillnad. I själva verket har en av de tio studierna som Andreas tar upp som fördel lågkolhydrat, Krebs et al., en uppföljning både 11 och 23 veckor efter studiens avslutande där man inte såg någon signifikant skillnad (1). Så siffran 9-0 är mer korrekt.

Där finns också ett väldigt intressant mönster. I graferna här under har jag skrivit in studietiden för de 21 aktuella studierna. Den första grafen visar de 9 studier som visat en signifikant fördel för lågkolhydratkost och den andra grafen är de 12 som visat på ett oavgjort resultat.

Studietid på de studier som visat fördel lågkolhydratkost
Studietiden i de studier där lågkolhydratkost varit signifikant bättre än en kost med 50-60 E % kolhydrater. De flesta studier är kortvariga.
Studietid på studierna som inte visat någon skillnad mellan dieterna
Studier där man inte kunnat se någon skillnad mellan dieterna. De flesta studierna har varat i ett år eller längre.

Som ni kan se är det en väldig skillnad när det gäller studietiderna och nästan alla längre studier visar på ingen skillnad medan nästan alla kortare studier visat på skillnad. Den enda studien över 12 månader som visade på fördel lågkolhydratkost var dessutom Shai et al som jag skrivit om tidigare här på sidan, ”Aftonbladet kan inte tolka studier”. I denna studie fick deltagarna kost serverad en gång om dagen i matsalen på sin arbetsplats vilket gjorde det lättare för dem att följa sina dieter. Förutom denna studie finns det en 12 månader studier som visat på fördel lågkolhydratkost. När det gäller oavgjorda studier finns det 8 studier över 12 månader som inte kunnat påvisa någon skillnad och endast två studier är kortare än 6 månader.

Missförstå mig inte nu. De 9 studierna som visar fördel lågkolhydratkost är inget man ska ignorera. Jag är helt för att man rekommenderar lågkolhydratkost till personer som vill gå ner i vikt. Det är en diet som fungerar för många och på befolkningsnivå fungerar det lika bra som något annat om inte lite bättre, i alla fall på kort sikt. Men betoningen ligger på lite bättre. Det jag motsätter mig är därför påståendet att lågkolhydratkost är så otroligt överlägset och/eller att det är bäst för alla. Mer läsning här, ”LCHF vs kost med mer kolhydrater – vad är bäst för viktnedgång?

Det här är en diskussion som jag haft i omgångar med Andreas och hans argument är att motivationen aldrig är bra i randomiserade studier och om man vill veta hur lågkolhydratkost verkligen fungerar får man istället titta på studier med motiverade personer. Detta skriver också Andreas i sin bok och han tar upp flera exempel på studier där man inte har randomiserat, det vill säga där man tagit personer som vill äta lågkolhydratkost och studerat dem. Det här argumentet duger inte. När motivationen är stor kan folk svälta sig själv för att gå ner i vikt och det väldigt framgångsrikt (2, 3). För bara några veckor sen kunde man läsa om en läkare som gått ner 13 kg på 2 månader med hjälp av en diet på Twinkies och annat godis (4).

Det jag har svårt att förstå här är hur motivationen kan vara så dålig i de randomiserade studierna? Enligt Andreas är det socker och vitt mjöl (och till viss del alla kolhydrater) som gör oss överviktiga. Han säger till och med att dessa tillsammans med insulin mer eller mindre tvingar oss att äta mer (Taubes liknelse med växande barn). Förutom dessa effekter så radar Andreas upp fördelar med lågkolhydratkost och ger flera anekdoter om personer som blir av med alla andra möjliga besvär förutom vikten. Inte någonstans nämns några nackdelar förutom temporära besvär som tydligen endast varar under de första omställningsveckorna.

Trots allt detta så verkar alltså vanliga människor sluta följa sitt kostupplägg och börja gå upp i vikt igen efter de första månaderna på sin diet. Detta gäller inte bara alla randomiserade studier, det gäller även studierna med motiverade deltagare. I Karlshamnsstudien som är en av de mest hyllade inom LCHF och som Andreas också tar upp som ett exempel i sin bok gick deltagarna i snitt upp 2,7 kg efter de första 6 månaderna och ytterligare 1 kg månaderna 22 månader senare.

I min lilla värld så får jag inte det här att gå ihop. Om nu allting är så underbart med lågkolhydratkost. Snabba kolhydrater och insulin är orsaken till övervikt och fetma och personer som följer en lågkolhydratkost blir av med alla möjliga besvär. Varför fortsätter inte folk att följa dieten i randomiserade studier? När man läser argumenten från Andreas och alla andra lågkolhydratförespråkare så låter det ju som att man jämför himmelriket med helvetet, eller som de själva gillar att kalla det njutmetoden vs svältmetoden, och ändå blir problemet det samma som med alla andra dieter, följsamheten. Att inte alla följer sin diet kan jag köpa. Men att resultatet skulle bli oavgjort efter något år låter helt osannolikt. Det är något med lågkolhydratkost som gör att folk slutar följa den trots allt positiv som tillskrivs kosten. Vad det är får vi inte veta i Matrevolutionen.

Som jag ser det är randomiserade studier utmärkta även för att titta på motivationen.  Själv hade jag önskat att man försökt att finna orsakerna till varför motivationen inte verkar bli bättre på lågkolhydratkost istället för att hela tiden försöka förstora upp att lågkolhydratkost alltid vinner eller fungerar lika bra som andra upplägg när det i praktiken inte är det minsta imponerande. Varför inte erkänna att det finns problem med följsamheten även för lågkolhydratkost och sen försöka hitta orsakerna bakom detta så att fler kan lyckas med sin viktnedgång? Att bara sopa saken under mattan leder ingenvart.

Jaja, nog om viktnedgång nu. Det är inte det viktigaste i boken enligt mig och det är inte heller det som Andreas betonar även om det säkert är det som leder till en stor bokförsäljning.

En sak som jag saknar och en sak som jag önskar inte funnits med

Den punkt jag saknar mest i boken är en diskussion kring GL, det vill säga glykemisk belastning. Andreas tar upp en del kring GI och nämner dess för och nackdelar, men GL nämns inte överhuvudtaget. GL är mer abstrakt än GI och inte lika lätt att applicera i verkligheten men det är istället ett mycket viktigare mått. Boken lägger som alla andra lågkolhydratböcker ett väldigt stort fokus på insulin och hur kolhydrater höjer dess nivåer. Att då inte nämna GL tycker jag blir fel. Jag skulle kunna stoppa i mig 100 gram Ahlgrens bilar varje dag utan någon mätbar påverkan på mitt blodsocker eller mina insulinnivåer. Tricket är att äta små mängder varje gång. En liten godisbil kommer inte att ha någon mätbar effekt på mitt blodsocker överhuvudtaget. Att endast nämna GI och utelämna GL ger folk lätt intrycket av att kurvan kommer se likadan ut oavsett om jag äter 100 gram godisbilar på ett bräde eller om jag äter en liten godisbil var tionde minut.

Den andra negativa saken som jag ser med boken är att det ibland blir lite väl kategoriskt. Potatis som enligt mig är ett fantastiskt livsmedel läggs hela tiden i samma kategori som pasta, ris, bröd, fikabröd, socker osv. Det är här man ser tydligast att Andreas står för LCHF. Potatis har i samband med först GI-hypen för några år sen och nu LCHF fått ett oförtjänt dåligt rykte på grund av dess höga GI. Ser man istället på potatis ur ett GL perspektiv blir det en helt annan bild av en bra råvara. Att nämna potatis som en möjlig betydande kolhydratkälla och något som personer med diabetes bör undvika köper jag. Men inte hur det kategorisk packas ihop med flera andra, klart sämre livsmedel.

Summering

Hackandet på potatis till trots så ges det flera goda råd i boken och jag ser som sagt fler likheter med väldigt bra boken ”till matens försvar” än vad jag gör med de lågkolhydratböcker jag tidigare läst. För diabetiker och personer med metabola syndromet är däremot Andreas väldigt tydlig med att han förespråkar väldigt lite kolhydrater vilket jag köper, det fungerar säkert bra.

I tidigare inlägg här på sidan har jag uttryckt min syn på faran med att fokusera på en enda sak som orsaken till allt och att detta endast leder till att folk börjar äta dåliga matvaror av annan sort (”näringsbrist med populära dieter”).  Även här är dock Andreas tydlig med att det är bra mat som gäller. Jag har verkligen inte läst alla lågkolhydratböcker som finns men av de jag har läst är detta den första bok som verkligen betonar detta vilket är väldigt bra.

Jag är med på Andreas linje att mindre socker och mindre raffinerade kolhydrater är en bra kost för alla. Jag tror att de flesta skulle må bättre och ha mycket lättare att hålla vikten eller gå ner i vikt om de åt bra och näringstäta råvaror istället för halvfabrikat och raffinerade produkter. Jag tror också att många skulle må mycket bättre om de slutade äta sin vanliga kost och började följa de råd som ges i matrevolutionen.

Det här är en bok som jag rekommenderar till många personer som inte är så värst insatta inom kost men som vill börja äta bättre. Ibland tycker jag den är väl kategorisk och ur mina preferenser svänger den lite för mycket åt mer smör och mindre potatis hållet men många gånger behöver man vara lite väl kategorisk för att få fram ett budskap och jag tycker att Andreas ändå har lyckats med att göra det utan att överdriva för mycket. Nackdelen med att ge den här boken till personer som inte är pålästa är att de flesta kommer att tro att insulin är grunden till allt av ondo när de läst igenom den. Något som inte stämmer.

För er som är intresserade finns första kapitlet av Kostdoktorns bok att läsa gratis via hans hemsida.

131 thoughts on “Recension av Andreas Eenfeldts bok Matrevolutionen

  1. Jag måste protestera mot ditt motstånd mot ”paleo”-begreppet. Jag tycker att det är en jättebra sanity check om något verkar människosäkert eller inte. (Eller om det finns traditionella friska kulturer som ätit maten i hundratals år och mår bra.) Sedan finns det ju LCHF-are som anser att alla stenåldersmänniskor åt LCHF, vilket är lite lustigt, såklart. Potatis, jams o frukt verkar ju också människosäkra, åtminstone om man inte skadat sin metabolism genom för mycket socker, vetemjöl och näringsfri färdigmat.

    Jag håller inte med dig om allt annat heller, men delvis. Och absolut om att ”Till matens försvar” är bland de bästa böcker jag läst.

    Du har råkat skriva ”vitt mjölk” och ”en lite bil”.

  2. Hej A F

    A F:
    Jag måste protestera mot ditt motstånd mot “paleo”-begreppet. Jag tycker att det är en jättebra sanity check om något verkar människosäkert eller inte. (Eller om det finns traditionella friska kulturer som ätit maten i hundratals år och mår bra.)

    Om man använder tänket på ett sunt och övergripande sett fungerar det bra. Problemet uppstår ju när man ska försöka motivera allting med sin egna lilla bild av en stenåldermänniska. Det är inte ovanligt att man hör personer som sätter helt godtyckliga gränser för hur mycket man kan äta av ett livsmedel, hur ofta man ska äta varje dag osv endast baserat på deras egna bild av hur de inbillar sig att folk levde för flera tusen år sen.

    Det är dessutom inte ens troligt att vi har samma gener som människorna som levde för en 10000 år sen. Det har rått helt andra selektiva tryck de senaste tusen åren än tidigare. Och även för 10000 år sen verkar människor ha levt på väldigt varierad kost beroende på var de levt.

    Så visst kan man tänka i banor av paleo. Men när man använder det för att motivera specifika val istället som en övergripande riktlinje är man ute på väldigt hal is.

    Det blir också oftast väldigt löjligt när argumentet används för att motivera en viss träningsform. Många drar helt enkelt allting för långt…

    A F:Sedan finns det ju LCHF-are som anser att alla stenåldersmänniskor åt LCHF, vilket är lite lustigt, såklart. Potatis, jams o frukt verkar ju också människosäkra, åtminstone om man inte skadat sin metabolism genom för mycket socker, vetemjöl och näringsfri färdigmat.

    Vilket bevisar min poäng. Det finns ju onekligen många folkgrupper som levet på en kost med väldigt lite kolhydrater under många generationen. Men det finns också bevis för precis motsatsen hos andra folk.

    De LCHF-are som då börjar motivera saker med hjälpa av stenålders/paleo väljer ju då deras egna bild. Precis som folk som snackar zone, paleo osv också gör.

    A F:
    Du har råkat skriva “vitt mjölk” och “en lite bil”.

    Tack 🙂 Det är svårt att hitta alla de där små felen när man läser igenom något man själv skrivit.

  3. Tack för en bra och utförlig recension.

    Jag tycker som du att Andreas är den som förespråkar LCHF/lågkolhydratkost på det mest ödmjuka sättet och inte tvingar på det på folk. På lång sikt tror jag att det är det mest effektiva sättet att få folk att ta till sig information och förhoppningsvis äta lite nyttigare.

    Kommer att köpa boken och efter genomläsning kommer den att lånas ut till de i min närhet som är nyfikna.

  4. Du var väldigt kategorisk i texten ovan om att paleo-begreppet nästan uteslutande används av människor utan sakliga argument för sin sak. Jag har en helt annan uppfattning, att det finns många som använder begreppet sunt och som en bas för sitt tänkande kring hälsa. Och så finns det några som missbrukar begreppet.

    Jag tycker att det är en bra riktlinje. Entrecote är mer människosäkert än proteinpulver, potatis är mer människosäkert än havrefras. Men sen måste man ju komplettera med vad man själv mår bra av, såklart. Att vistas och röra sig mycket utomhus i naturen är bra både för kropp och själ. Att sitta vid datorn så mycket som jag gör är inte lika lysande.

  5. Jag skulle vilja påstå att Kostdoktorn tvättat sin fasad men egentligen har inte mkt förändrats. Till skillnad från övriga LCHF-förespråkare som gör fiender av alla oliktänkande har Kostdoktorn valt en annan väg. Det är väldigt bra då man faktiskt iaf kan försöka ha en vettig diskussion istället för att utsättas för diverse personangrepp och attacker.
    Det som är tråkigt är att Kostdoktorn fortsätter att visa tydligt hur han inte kan förhålla sig korrekt till vetenskap och hur extremt selektiv han är med publikationer. Det är nästan lite skrattretande hur han kan påstå att nästan alla observationsstudier är omöjliga att dra slutsatser från (även om resultat stödjs av kontrollerade studier) samtidigt som han höjer personliga observationer från en kringresande tandläkare i början på 1900-talet till något det verkligen inte är, bra vetenskap. Precis som du påpekar klumpar han ihop potatis med raffinerade livsmedel och jag tycker det illustrerar en viktig sak. Han vill visa en mer nyanserad sida där kolhydrater i viss mån är okej för vissa personer men frågan är vilka kolhydrater? Om jag skulle säga att det är lugnt att äta fett i viss mån men kött, fisk, olja, smör, nötter, frön, avocado och oliver är dåligt så säger jag ju egentligen att man inte ska äta fett.
    Jag tycker definitivt det är bättre att läsa In defense of food eller översättningen Till matens försvar. Och jag skulle nog inte rekommendera Matrevolutionen till någon som inte vet mkt om kost då det skulle skapa onödig kolhydratsrädsla och ge en väldigt skev bild av vad bra mat egentligen är.

  6. Ditt resonemang om GI/GL håller inte. Du säger att du kan äta 100 g ahlgrens bilar uppdelat på många portioner och därför inte få någon blodsockerhöjning och därmed GI-värde. I definitionen av GI-värde ingår att det handlar om blodsockerhöjningen efter intag av 50 g kolhydrater. Sen har du rätt i att GL på många sätt är ett mer användbart mått, kaNSKE JUST PGA ATT gi INTE TAR HÄNSYN TILL KOLHYDRATMÄNGD UTAN BARA UTGÅR FRÅN 50 G

  7. A F:
    Du var väldigt kategorisk i texten ovan om att paleo-begreppet nästan uteslutande används av människor utan sakliga argument för sin sak. Jag har en helt annan uppfattning, att det finns många som använder begreppet sunt och som en bas för sitt tänkande kring hälsa. Och så finns det några som missbrukar begreppet.

    Att tänka i paleobanor när man köper matvaror till sig själv är en sak. Att använda en fiktiv stenåldersmänniska som enda argument för sin sak i en diskussion kring vad som är bra mat är en helt annant. Då blir det en meningslös diskussion om det inte handlar om så otroliga basic saker som att socker en massa tomma kalorier inte är bra för dig…

  8. Johan: Jag tycker definitivt det är bättre att läsa In defense of food eller översättningen Till matens försvar. Och jag skulle nog inte rekommendera Matrevolutionen till någon som inte vet mkt om kost då det skulle skapa onödig kolhydratsrädsla och ge en väldigt skev bild av vad bra mat egentligen är.

    Hallå Johan!
    Visst finns där många brister i boken om man ska vara hård. Som du skriver är det många sågningar av epidemiologiska studier emot lågkolhydratkost och sen drar han upp flera när det gäller raffinerade kolhydrater och olika sjukdomar. Historierna om gamla läkare i Afrika, tandläkare etc ser jag mest som kuriosa i boken och de belyser ju bara att just socker och raffinerade kolhydrater inte är någon höjdare. De stödjer ju inte lågkolhydratkost per se.

    Förutom just potatisbiten är det dock inget större fel i de andra rekommendationerna. Boken är ju för LCHF och då är det det som rekommenderas när han specifikt skriver om LCHF. Men det är ingen svartmålning av alla kolhydrater rakt av alá klassisk LCHF. Under frågor och svar står det att det unga, smala och friska kan äta måttliga mängder om de undviker socker och vitt mjöl. Sen får man ju lägga sin egen värdering på vad måttliga mängder betyder men för mig är det kring 40 E % vilket är helt ok.

    Pollans bok är klart bättre men samtidigt tror jag det finns en risk att den mer ger folk känslan av ”det visste jag ju redan” och sen kör de vidare precis som tidigare på sin vanliga kost. Ibland tror jag att det behövs något lite mer mot en extrem för att man ska få folk att tänka till lite mer. Den här boken är helt klart överdrivet kolhydratskrämt och det är inte mer än väntat men samtidigt finns där ändå nyanser och få överdrifter som annars är vanligt.

    Jag tror det hänger lite på vad man förväntar sig av en kost/dietbok för nybörjare som detta faktiskt är. Det här är ingen bok för någon som är intresserad av nutrition, det är en bok för Gösta 40 som äter makaroner, köttbullar och grönsallad till lunch.

  9. David:
    Ditt resonemang om GI/GL håller inte. Du säger att du kan äta 100 g ahlgrens bilar uppdelat på många portioner och därför inte få någon blodsockerhöjning och därmed GI-värde.

    Läs om läs rätt David. Du har misstolkat det jag skriver totalt och har helt fel.

  10. Min kompis med diabetes får ett skyhögt blodsocker på ett par kokta potatisar. En mätning visade 34. Jag vet att det kan kallas för riktig mat, men kanske inte för alla.

  11. Willie: Men de skriver ju att de utgår från friska personer. Jag tycker alltid att denna blogg är noga med att poängtera det!

  12. Det är alltid suspekt när en förespråkare ska presentera resultat från undersökningar. Det är så lätt hänt att dom ”råkar” välja bort studier eller drar tvivelaktiga slutsatser från dom.

    Förresten hade jag nog föredragit att ni fokuserat mer på det som är relevant för oss som tränar regelbundet. Jag tror nämligen att majoriteten här är mer intresserade av hur en LCHF-kost skulle fungera för någon som tränar flera gånger varje vecka. Om boken då är vinklad mot personer i medelåldern så blir det så klart svårt men då kanske man borde ställa frågan om det ens finns någon poäng att diskutera den på den här bloggen?

  13. Blev glad när jag såg att ni skrivit en recension av boken. Är sugen på att beställa men vill gärna höra en lite mer nyanserad syn på boken, än alla hyllningar från LCHF-frälsta läsare först. Gillar er blogg just för att ni brukar hålla er till fakta och ger ett seriöst intryck.

    Synd då att en stor del av texten i recensionen går ut på att argumentera mot saker som inte ens finns med i boken. Guddis personliga åsikt gentemot vissa diet- och träningsgrupper ventilers friskt. Det blir svårt att hålla isär när det är själva boken, eller generella påståenden och gammalt groll som det argumenteras mot. Även om det Guddi skriver stämmer så tycker jag det är lite synd, då det är bokens innehåll man trodde sig få läsa en recension av.

  14. Nilla,
    Detta gäller boken Matrevolutionen och inte träningslära.se. Boken riktar sig bl a till överviktiga och diabetiker.

    ” Potatis som enligt mig är ett fantastiskt livsmedel läggs hela tiden i samma kategori som pasta, ris, bröd,”.

    Är potatis så mycket bättre än pasta och ris? Kokt potatis är väl i stort sett som rent druvsocker, eller är jag ute och cyklar här? Har hört att vi har ensymer som redan i munnen bryter ner stärkelsen (som verkar fastna i kastruller och i diskmaskiner) till långa kedjor av druvsocker.

  15. Angående den påstått dåliga motivationen hos deltagarna i randomiserade studier, så brukar ju den mest vara ett problem när man jämför med grupper som inte är föremål för någon ”åtgärd” (kontrollerna börjar göra sina egna åtgärder, vilket gör det svårt att jämföra). I studier där man jämför den ena dieten med den andra ser jag inte riktigt problemet. Om man inte vill låta påskina att typ slumpen gör att alla som lottas till LCHF hatar just den dieten och inte följer den, medan alla i jämförelsegrupperna är jätteplikttrogna. Vilket väl inte känns direkt sjukt sannolikt.

  16. Johan: Förresten hade jag nog föredragit att ni fokuserat mer på det som är relevant för oss som tränar regelbundet. Jag tror nämligen att majoriteten här är mer intresserade av hur en LCHF-kost skulle fungera för någon som tränar flera gånger varje vecka. Om boken då är vinklad mot personer i medelåldern så blir det så klart svårt men då kanske man borde ställa frågan om det ens finns någon poäng att diskutera den på den här bloggen?

    Hallå Johan!
    Vi har väldigt många inlägg på denna blogg som inte direkt riktar sig till folk som tränar flera gånger i veckan. Så många besökare vi hade igår har vi inte haft sen jag publicerade mina inlägg kring löparskor och barfotalöpning i höstas. Så visst verkar det som att flera av våra läsare har ett intresse för detta inlägg. Sen passar säkert inte alla inlägg alla, det förväntar vi oss inte heller.

  17. Kan det inte vara så enkelt att en av anledningarna till att folk hoppar av från LCHF-kosten är att det är ett besvärligt sätt att leva? Med ”besvärligt” menar jag att det sociala umgänget i en omgivning som ofta frossar i socker/kolhydrater blir lidande om man själv inte äter/dricker på det sättet? Åtminstone brukar min fru ange det som ett tungt skäl mot att hålla sig till LCHF, som hon dock mår bättre av.

  18. Stefan: Synd då att en stor del av texten i recensionen går ut på att argumentera mot saker som inte ens finns med i boken. Guddis personliga åsikt gentemot vissa diet- och träningsgrupper ventilers friskt. Det blir svårt att hålla isär när det är själva boken, eller generella påståenden och gammalt groll som det argumenteras mot. Även om det Guddi skriver stämmer så tycker jag det är lite synd, då det är bokens innehåll man trodde sig få läsa en recension av.

    Tjena Stefan!
    Jag har i stora drag gått igenom mer eller mindre allt det som tas upp i boken. Förutom inledningen där jag tar upp min syn på Andreas som personer är det endast diskussioner rörande saker och argument i boken. Sen är det väl självklart att jag tar upp de saker som jag tycker är värda att diskutera i boken och de punkter där jag inte är av samma åsikt? Vad tycker du annars jag borde ta upp? Det låter mer som att du förväntade dig någon form av summering av boken än en recension.

    Boken är en lågkolhydratsbok där man får menyexempel enligt LCHF. Förvånar det dig? Tycker du att jag borde diskuterat det i hela min recension och bara förkorta ner det som står?

  19. Tolkia:
    Angående den påstått dåliga motivationen hos deltagarna i randomiserade studier, så brukar ju den mest vara ett problem när man jämför med grupper som inte är föremål för någon “åtgärd” (kontrollerna börjar göra sina egna åtgärder, vilket gör det svårt att jämföra). I studier där man jämför den ena dieten med den andra ser jag inte riktigt problemet. Om man inte vill låta påskina att typ slumpen gör att alla som lottas till LCHF hatar just den dieten och inte följer den, medan alla i jämförelsegrupperna är jätteplikttrogna. Vilket väl inte känns direkt sjukt sannolikt.

    Hej Tolkia!
    Jag håller med. Dessutom går ju lågkolhydratgrupperna i snitt ner mer i vikt de första veckorna/månaderna vilket man tycker borde höja deras motivation lite extra.

  20. Jan Andersson:
    Kan det inte vara så enkelt att en av anledningarna till att folk hoppar av från LCHF-kosten är att det är ett besvärligt sätt att leva? Med “besvärligt” menar jag att det sociala umgänget i en omgivning som ofta frossar i socker/kolhydrater blir lidande om man själv inte äter/dricker på det sättet? Åtminstone brukar min fru ange det som ett tungt skäl mot att hålla sig till LCHF, som hon dock mår bättre av.

    Hallå Jan!
    Det skulle absolut kunna vara en bidragande orsak. Nicklas var ju också lite inne på det i inlägget om att personer på lågkolhydratkost mådde lite sämre psykiskt i en studie: https://traningslara.se/bantningsmetoders-inverkan-pa-psykologiska-faktorer-en-uppmarksammad-studie/

  21. Wille:
    Nilla, Detta gäller boken Matrevolutionen och inte träningslära.se. Boken riktar sig bl a till överviktiga och diabetiker.
    ”Potatis som enligt mig är ett fantastiskt livsmedel läggs hela tiden i samma kategori som pasta, ris, bröd,”.
    Är potatis så mycket bättre än pasta och ris? Kokt potatis är väl i stort sett som rent druvsocker, eller är jag ute och cyklar här? Har hört att vi har ensymer som redan i munnen bryter ner stärkelsen (som verkar fastna i kastruller och i diskmaskiner) till långa kedjor av druvsocker.

    Tjena Wille!
    Vi har amylas i munnen som sakta börjar bryta ner stärkelse redan innan det når magen ja. Potatis är dock verkligen inte som druvsocker. Druvsocker är heller aldrig långa kedjor. Druvsocker är ett annat ord för ren glukos, dvs en glukosmolekyl.

    Potatis är mer näringsrikt och mer mättande än de flesta (möjligen alla) andra stora kolhydratkällorna i svenskarnas kost. Äter du potatis kommer du att äta en mindre total mängd kolhydrater jämfört med när du äter tex pasta och ris. Det ger då också ett lägre blodsocker och insulinsvar. Det här går ju in i GL som jag tog upp i recensionen.
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17497076

    Sen är hela antagandet att minimala insulin- och blodsockernivåer hela tiden är bäst baserat på egentligen ingenting. Bara för att höga nivåer är dåligt innebär inte det att mindre höjningar då och då skulle vara negativt. https://traningslara.se/ar-mer-alltid-battre-hormesis-och-dosforhallanden/

    När det gäller diabetiker så skriver jag i inlägget att utan kolhydrater är helt okej för mig. Men boken är verkligen inte riktad endast till diabetiker och jag tycker att grupperingen av olika kolhydratskällor blir väl kategorisk när man drar med potatis med socker och raffinerade kolhydrater.

  22. Guddi,
    Är det inte så att för friska människor kan det bli en kortvarig peak, medan för andra en mera långvarig höjning? Jag kommer ihåg några tester som gjordes på mat som egentligen inte hade sådan hög GL.
    Hittade en här (står att fler tester kommer):
    http://www.matfusket.com/2010/10/21/grot-vs-lchf/

    Jag tänkte att jag skulle göra ett potatis-test några veckor för att se vad som händer med vikt och blodsockerkänningar. Men det blir senare i år och ärligt talat är jag inte alls sugen på att börja koka potatis igen;-)

  23. Guddi,

    Jag läste igenom en del av dina kommentarer gällande gener iförhållande till mat och att var vi bodde borde ha påverkat vad vi åt och även vad vi ätit de 10 000 senaste åren. Det finns en rätt så intressant bok (om man filtrerar bort skitsnacket, som i många andra böcker) som heter ”The Metabolic Typing Diet” av William Linz Wolcott och Trish Fahey. Den är inne på hur våra ämnesomsättningar är individuella på grund utav våra ursprung (och andra påverkningar i dagliga livet).

    Jag antar att du har läst Paul Chek’s ”How to Eat, Move and Be Healthy” (som även den innehåller en del skitsnack)? Det är en ganska märkbar del av hans kostsynpunkter som är baserad på metabolic typing-boken.

    Den tredje rätt intressanta personen som är inne på ett liknande men lite annorlunda spår är Michael Fitzgerald (stavning?), även kallad OPT (optimumperformance training). Hans nutritional dvd’s och liknande är extremt intressanta, speciellt ur ett träningsperspektiv.

  24. Hej Jacob!

    Tack för en väl genomarbetad och mycket intressant genomgång. Det är sällan vi varit så överens som här, men jag vill ändå kommentera några småsaker! 😉

    När det gäller att de långa randomiserade studierna mer sällan uppnår signifikant fördel för lågkolhydratkost medan de korta oftast gör det så tycker jag inte det är förvånande. Problemet med randomiserade långa koststudier är ju compliance som i genomsnitt sjunker väldigt fort med tiden, oavsett vilken kost man testar. Alltså är det svårt att visa signifikanta skillnader i långa sådana studier, längre än några månader. Att det ändå gått att få signifikant skillnad i en studie på hela två års uppföljning tycker jag är väldigt imponerade. Som du nämner hade man i den studien fördelen av lunchservering för deltagarna.

    Eftersom man kan förvänta sig en sådan effekt på grund av sjunkande compliance så ser jag inga skäl att förutsätta att lågkolhydratkost bara har sina fördelar på kortare sikt.

    När det kommer till GL: jag håller med om att det är ett klart bättre mått än GI. Men också mer komplicerat. Det har dessutom samma svaghet som GI: det försummar helt problemet med fruktos (socker). Lågkolhydratkost ger ju förstås lågt GL hur som helst så jag valde att inte komplicera mer än nödvändigt genom att diskutera GL i boken.

    Angående ”hackande på potatis”: Jag tycker jag är tydlig med att socker och vitt mjöl är värst, alltså kan jag inte se att jag jämställer potatis fullt ut med dem. Men riktigt kolhydratkänsliga tjänar absolut på att ta bort potatis också, som jag ser det.

    Hur som helst, tack för en mycket läsvärd recension.

    Allt gott,
    Andreas

  25. Bra recension! Kanske lite mycket egna argument från din sida ist för recension men det är nog bra. Jag recenserar dig nu, meta… haha 🙂

    Diskuteras det något i boken angående blodfetter? Vad jag förstått så kan blodfettsprofilen bli bättre med lågkolhydratskost även om viktnedgången inte skiljer sig mot fettsnål kost på lång tid.

    Förresten, har ni skrivit något om GL här på sidan? Skulle vara intressant att läsa.

  26. Hej!
    Jag vill gärna berätta om min personliga upplevelse av att äta enligt LCHF. Jag var lika slank som innan jag började med LCHF och hade inga metabola sjukdomar eller allergier. För min del har ändå LCHF haft en stor förändring på mitt liv.
    Jag lider inte längre av migrän eller spänningshuvudvärk, vilket var min vardag tidigare. Inga blodsockersvängar eller humörsvängningar längre, till min pojkväns stora lycka! 😀 Och jag har gladare mage än vad jag trodde var möjligt! (trodde min mage var normal innan). Kan tillägga att jag aldrig ätit mycket socker, att jag även innan åt feta produkter alltså på det stora ganska likt LCHF på många punkter, MEN jag åt mycket kolhydrater framförallt i form av bröd! Men jag åt fortfarande två lagade mål mat om dagen samt frukost och mellanmål och rörde på mig dagligen. För min del har borttagandet av pasta, bröd, ris, potatis etc förändrat mitt välmående till det bättre, mycket bättre!
    Ville bara ge en annan vinkel på LCHF än det ständiga fokuset på viktnedgång!
    Ser fram emot att läsa Matrevolutionen!

  27. Johanna/

    Jo, finns nog en hel del diabetiker där ute som är nöjda med kosten också. Men jag håller med Jacob om att det är svårt att hålla den i längden. Brukar bli lite upp och ner för mig, bra att du kan hålla dig iaf. Vet hur bra jag mådde när jag åt strikt; finnar, trötthet och dåligt humör var som bortblåst. För mig blir det nog inte strikt förrän till sommaren igen då man ska i badbrallorna 🙂

  28. Det här med diet-jämförelserna motivation och viktnedgång så kan det väl vara så personerna som gick på LCHF inte visste att dom gått ner i vikt som det Guddi skrev att det skulle kunnat motiverat dom och sen att personerna har en fetträdsla som gör att dom inte känner sig motiverade för att dom inte tror på det eller/och känner sig sämre psykiskt. Sen kan det bero på vad dom fick för mat att äta.

    Bara en tanke.

  29. Varför man inte stannar kvar i himlen?! Ja, du… Det undrade jag med…

    Min story – med.kand och dietist så när som på en kurs kvar. Jag provade med LCHF för att bevisa att det var galet 🙂 Men fann att jag aldrig mått så bra någonsin. Jag var stabil i blodsocker och jag mådde bra. Några överskottskilon (vi snackar mest skönhetskilon här, jag har inte varit överviktig i BMI eller så) försvann. Jag tänkte att det här är livet. Här stannar jag för ALLTID.

    Men så blev det en resa till London. Afternoon Tea skulle provas. Och så enkelt var det. Kalla mig karaktärslös eller vad som helst. Men jag åkte dit på kolhydraterna. Och blev fast där. I flera år!! FAST jag visste att jag mådde sämre (och gick upp i vikt och blev irritabel på eftermiddagarna och allt sånt där). FAST jag inte ville äta den kosten!

    Så det är väldigt enkelt att ”trilla dit”. DÄR ligger min stora utmaning. Jag får betrakta kolhydrater som något jag inte tål i stora mängder. Nu äter jag tämligen lite kolhydrater och mår åter på topp! Men att ta sig hit igen – DET var min utmaning!

    Jag vet inte om det är min ålder (snart 40) eller vad det är – kanske dietistutbildningen (där vi lärde oss jubla över minilätta) – men jag är def rejält fettstkrämd. Det sitter faktiskt i fortfarande TROTS att jag mått så himla bra med LCHF!!! Fett ÄR livsfarligt – det är inbankat. När vi tom fick lära oss på läkarutbildningen (!!!) att säga åt våra hjärtpatienter att steka köttbitar i lättmargarin (den som vet lite vet ju att helt kött inte tar upp fettet vid stekning) är det svårt att bara släppa idén om att fett är livsfarligt.

    Jag väntar på mitt exemplar från förlaget! Det ska bli spännande att läsa boken. Inte så insatt i studier är jag, men väl i kost hälsa och näringsfysilogi. Och numera också i hur väldigt lätt det är att hamna snett – vad man än tycker är snett 🙂

  30. Jag reagerar lite på ditt uttalande om diskussionen om evolution. Inget inom biologin hänger ju ihop om man inte har ett evolutionärt perspektiv på det, något som man ofta missar inom nutrition och medicin. Jag tycker inte alls att människor som Cordain, Lindeberg och Wolf använder någon påhittad stenåldersmänniska som argument, men det kanske mer var lekmän och självutnämnda internetexperter du vände dig mot i uttalandet?

    Jag brukar tjata om att man inte ska imitera utan se på saker och ting med evolutionsglasögon. Det finns ju iofs folk som kanske använder den typen av argument som du kritiserar, typ den där skäggiga muppen från New York som springer barfota och lyfter stenar.

  31. Hej Guddi!

    Jag reagerade lite på hur du vill tona ner ”fettskräcken”. Såklart är själva ordet vinklat för att få fram en poäng – lite som din egen retorik kring paloetänket :). Det är/var naturligtvis ingen som när de ser ett smörpaket i affären börjar skrika, ta sig åt huvudet och hyperventilera i pur skräck. Men jag kan ta några exempel:

    1) För något år sedan hade vi en genomgång av ”bra kost” på jobbet av en sjuksköterska. Genomgående var rådet att alltid byta ut normalfeta produkter mot lightalternativ.

    2) Självaste Michael Pollan beskriver att ”the low fat low cholesterol experiment” är för nutritionismens vad Sovjetunionen var för kommunismen. (Jag har läst/sett en del av Pollan men tror han skriver detta bla i In defense of food)). Jag tror iof att fettskräcken är värre i USA än i Sverige.

    3) Du kanske läste mitt inlägg på min blogg om hälsokollen där sjuksyrran fick poängtera att hon INTE FICK framföra synpunkten att lågkolhydratkost kanske är bra. Hennes standardråd MÅSTE vara att dra ner på fettet.

    4) Vet inte hur gammal du är (jag är 34) men du kanske minns när det var allmänt accepterat att ägg är farlig kost? Även rött kött var farligt ett tag. Fortfarande står det i tidningen att fettet ska skäras bort från skinkan på julafton och jag lärde mig på hemkunskapen att synligt fett ALLTID ska skäras bot.

    5) Jag minns ett tag då devisen bland en hel del träningsmagasin var – var inte rädd för sockret – det är hjärnans bränsle och förbränns direkt.

    Pollan skriver i ”Omnivores dilemma” ungefär att eftersom vi är omnivora varelser så har det här med att välja mat alltid varit ett ”problem”. Jämför tex med en koala som bara äter eucalyptus där matvalet aldrig är på tapeten. Detta innebär att vi är extremt känsliga för vad andra människor säger om mat, eftersom denna känslighet varit en strategi för att vi ska hitta bra mat. (Hoppas att det inte blev för mycket evolutionstänk där 😉 )

    Min poäng med allt detta i samband med din kommentar är att vi inte kan lita på att ”sunt förnuft” (dvs att inte äta socker och processad mat) kommer att råda kring mat. Fettskräck sprider sig lätt och folk lyssnar hellre på andra än sitt ”sunda förnuft”. Det allmänna sunda förnuftet skiftar snabbt. Pollan beskriver hur hans mamma på 60-talet börjar servera margarin istället för smör med en fras ungefär såhär: ”Någon gång i framtiden kommer de upptäcka att smör är nyttigt igen.” Men trots denna insikt följde hon den tidens ideal och idéer.

    Fridens

  32. Jag tycker att den här recensionen var både bra och intressant. Det är alltid en fördel att få olika perspektiv och infallsvinklar kring en fråga.

    Själv stötte jag på LCHF för några år sedan när Annika Dahlqvist var som mest på tapeten, men jag började äta enligt LCHF först i september förra året eftersom jag ville gå ner 10 retfulla kilon som jag hade lagt på mig i onödan (såklart).

    Jag har tränat och motionerat en del i mina dagar och alltid varit konstintresserad, så jag är inte helt okunnig när det kommer till mat och träning. Mina slutsatser kring LCHF är därför lite kluvna.

    På plussidan placerar jag det faktum att LCHF mat är god, håller en mätt länge, gör under med magen, och att man inte räds det nyttiga och goda fettet som jag är övertygad om att vi alla behöver. I det stora hela upplever jag det också som att både kropp och psyke mår betydligt bättre med LCHF än med i alla fall extremt fettsnål och övervägande kolhydratbaserad mat.

    Däremot så har min träning aldrig gått så dåligt som med LCHF. Framförallt i sporter där man behöver vara explosiv och snabb. När jag spelar innebandy och badminton känner jag mig som en sengångare på sömnpiller. Men inte bara det. Det känns som kroppen tar stryk av träningen på ett helt annat sätt än vad jag är van vid. Kroppen ”kärvar”. Jag upplever det som mycket obehagligt. Styrketräningen går däremot hyggligt bra.

    För övrigt så har jag inte gått ner något nämnvärt heller. Tre kilo försvann första veckan (vätska), men de kom tillbaka igen. Jag tror i och för sig att om man är kraftigt överviktig så kan man säkerligen gå ner mycket i vikt med LCHF. Men om man enbart har lagt på sig en 5-15 extra trivselkilon så är det nog inte lika lätt. Men visst – jag har ju inte gått upp i vikt heller.

    Slutligen. Det jag funderar över är hur LCHF funkar för oss som är relativt normalviktiga och som kanske bara vill få bort sladdret runt midjan och/eller må lite bättre i det stora hela. Vanliga människor som motionerar på en normal nivå och som inte är särskilt överviktiga eller har diabetes.

    Personligen tror jag inte att strikt LCHF är lösningen för oss – tyvärr. Visst kan man sluta vara rädd för fettet, dra ner på kolhydraterna och inte minst sockret. Fast man ska nog inte vara överdrivet rädd för lite kolhydrater heller. Om man vill få bort sina love handles och må bättre så är det nog klassikern som gäller. Det vill säga att äta något mindre mat och motionera mera. Det är det enda som någonsin har funkat för mig i alla fall.

  33. Åsa/31

    Det var en mycket bra och verklighetsbelysande beskrivning av LCHF!

  34. Intressant och välskriven analys och kul att se att du i grunden är positiv till boken; har ju läst en del av dina många gånger kritiska kommentarer på Kostdoktorns blogg!

    Mina egna erfarenheter är ungefär som Johannas ovan, jag har alltså inte främst av viktskäl anammat LCHF-kost (sedan två år nu) utan för att få/ha en bättre hälsa. Har nu en underbart lugn mage, inga sugkänslor (bara normal hunger) samtidigt som jag äter supergod mat och håller vikten så jag ser inga skäl att börja äta mer kolhydrater eller mindre fett. Har också en övertygelse om att svängande blodsocker är av ondo och försöker därför hålla det stabilt genom kosten. ”Vågade” börja med kosten just för att Kostdoktorn i ett svar på min oroliga fråga försäkrade och motiverade (på KiF) att fett inte kloggar igen blodkärlen såsom vi blivit indoktrinerade sedan modersmjölken. Hittills har jag sedan inte hittat någon information som motsäger detta!

    Är äldre än du och för mig har skrämselpropagandan mot mättat fett varit i högsta grad levande. Besökte USA i våras och där råder det verkligen en helt sjuk blockering mot det mättade fettet. Så att ändra folks inställning på den punkten är en välgärning och tar Andreas bok (som jag alltså inte läst än) upp detta är det högst välbehövligt.

    Gällande lågkolhydratstudiernas ”långtidseffekt” var det en nyhet för mig att fördelarna, (antar att du med ”fördelar” ovan under avsnittet ”Den stora elefanten i rummet” avser viktminskning), planade ut med tiden. Visst kan/bör man som du gör påtala detta faktum och spekulera över orsakerna till det. Men för mig inte är det svårförståeligt; ser jag till min egen omgivning är det få som orkar/klarar att ”hålla i” i längden. Samhällets ”normala norm” spelar nog större roll än man tror och folk har varken tid att själva hålla på att uppfinna hjulet igen och igen eller stå emot det sociala trycket i olika sammanhang. Det positiva resultatet i långtidsstudien där folk fått ett mål per dag serverat i lunchrestaurangen är ju ett belägg för att detta. Låt oss hoppas på att nya och fler studier fokuserar på att mer exakt ta reda på varför så att denna tro kan bekräftas!

    Det här att vända uppochner på normerna för det ”normala” är ju det något av det viktigaste i a f jag hoppas på att Andreas bok ska åstadkomma. (Som en bieffekt blir då inte den som käkar lågkolhydratkost den främmande fågeln längre :-))

    Jag hoppas också att man med ”fördelar” med en kost mer och mer ska börja fokusera på hälsa istället för viktminskning och ser fram mot att nya studier ska visa just dessa fördelar (som så många ännu så länge bara ”upplever” i sin ensamhet) för lågkolhydratkosten.

    Tror inte heller man helt ska förkasta ”evolutionsargumentet” som du tydligen är allergisk mot.

  35. Om man ser till anekdoterna kring LCHF(som ju inte är bevis men som ändå har viss relevans – speciellt när det saknas fler riktiga studier) så är det sällan man hör något om nedstämdhet. Det beror säkert delvis på att det inte finns någon bra arena för att ge uttryck för sitt missnöje – de flesta LCHF-forum är ju för de redan frälsta. För egen del så är de positiva effekterna på humöret det viktigaste för min del. Som många andra har jag haft återfall där jag har frossat kolhydrater – och mått som en skadeskjuten skunk! Nu har jag accepterat att jag faktiskt inte tål kolhydrater i större mängd och har inga problem med att äta enligt LCHF. Förstår egentligen inte varför vissa tycker det är så svårt.

    Att personer i studier känner sig nedstämda tror jag beror på att de är ordentligt fettskrämda och att de felaktigt tror att deras artärer proppas igen av fettet de äter. Tror man det så är det ju klart att man får ångest.

  36. Problemet med motivationen löste sig galant på 70, 80-talen. Har man någon myndighet som man tror kan ta på sig ansvaret för vad man gör så blir allting mycket lättare. Det är bara att hänga med och slippa tänka!

    Så fettsnålt med sockerpåslag var enkelt att trumma in i folket då. Det vet vi som nu jobbar med att normalisera kosten igen efter 30-40 års dekadens. Fettskräcken sitter otroligt djupt i befolkningen och det bara efter en mycket kort tid.

    Men ska vi själva ta ansvar för vad vi äter med eget kunskapsinhämtande etc. så blir motivationen en av komponenterna att ansvara för – på gott och ont. Det är inte lätt ty det är ny sits för väldigt många!

    Andreas Eenfeltds bok, som gott kan ses som en samlad redogörelse för dagens läge på kostfronten, kan säkert hjälpa många att se motivationen som avgörande för livskvalién överhuvudtaget. Att kunna leva frisk på ålderdomen är väl intressant för de flesta.

  37. Hör också till de som inte är direkt överviktig utan mitt stora mål med lchf var att må bättre och försvann några kilo så var det bara ett plus. Jag har aldrig vart så mycket för godis i form av socker utan mitt sug bestod mest av sug efter chips och fet mat. Har kört lchf lite mer än ett år och har inte mått så bra på länge. Jag tränar en del styrketräning och innan lchf så kändes det som en ständig jakt på mat, var alltid hungrig trots stora mängder mat.
    Halsbränna i stort sätt varje dag samt en massa andra besvär tex uppblåst mage, humörsvängningar mm mm.

    Det känns verkligen som lchf är normalt för mig och för mig är det inte längre en diet utan den normala sättet att äta för min kropp.
    Ibland blir jag sugen på skärpmat och chips men det händer nästan bara när jag fått med för lite fett i maten.

    Nu äter jag 3 ggr om dagen och står mig bra på det sen att ca 14 kg fallit av gör ju inte saken sämre. Som jag ser det så tycker jag man ska äta det man mår bra av och kroppen mår bra av.

  38. Guddi!
    En diabetiker(2) är skadad av en kolhydratrik samt i övrigt undermålig kost.Han mår bevisligen bra av Lchf.Utan kolhydrater hade han inte blivit sjuk-eller? Är vi överens på den punkten? Och alla övriga bevisade hälsovinster som folk rapporterar(nåja anekdotiska-har DET inget värde?) Varför då ifrågasätta nyttan med Lchf för folk som ännu inte har fått några problem (var lugn-det kommer).
    Jag har på 3 år fått nog med bevis för egen del för att hålla fast vid annan kost än vad LMV rekommenderar trots social oacceptans.
    De akademiska dimridåerna behöver skingras till förmån för sunt förnuft och logiskt tänkande.

  39. Wille: Är det inte så att för friska människor kan det bli en kortvarig peak, medan för andra en mera långvarig höjning?

    Så är det absolut. Sämre insulinkänslighet leder till högre blodsocker efter en måltid. Det är ju därför personer med diabetes för bättre kontroll på blodsockert när de äter mindre kolhydrater.

    Det enda jag vill belysa med potatis är att det inte ska grupperas med de andra mer kolhydrattäta och näringsfattiga matvarorna som Andreas tar upp. Allt är inte svart eller vitt utan det handlar om en skala från riktigt dålig mat (typ sportdryck) till grymma grejer. Potatis är helt klart mer mot det bättre hållet än de andra produkter som Andreas säger att man ska undvika.

  40. Simon L: Jag läste igenom en del av dina kommentarer gällande gener iförhållande till mat och att var vi bodde borde ha påverkat vad vi åt och även vad vi ätit de 10 000 senaste åren. Det finns en rätt så intressant bok (om man filtrerar bort skitsnacket, som i många andra böcker) som heter “The Metabolic Typing Diet” av William Linz Wolcott och Trish Fahey

    Hallå Simon!
    Jag har kommenterat metabolic typing här, https://traningslara.se/konditionstraning-med-37-e-eller-60-e-kolhydrater/comment-page-1/#comment-5682

    Det är intressanta idéer och för mig är det troligt att det kan vara så men de metoder som finns nu för att man ska ta reda på vilken ”typ man är” baseras på ingenting. Det finns ju seriös forskning som verkar visa lite på samma sak, https://traningslara.se/dina-gener-styr-vilken-diet-som-passar-dig-bast/

  41. Doc: Tack för en väl genomarbetad och mycket intressant genomgång. Det är sällan vi varit så överens som här, men jag vill ändå kommentera några småsaker! 😉

    Tjena Andreas!
    Kul att du uppskattade recensionen.

    Doc: Eftersom man kan förvänta sig en sådan effekt på grund av sjunkande compliance så ser jag inga skäl att förutsätta att lågkolhydratkost bara har sina fördelar på kortare sikt.

    Jag menar inte att fördelarna endast finns på kort sikt om man följer dieten om det är så du tolkar det. Jag menar bara att där finns problem att lösa när det gäller följsamhet och jag tycker att det borde tas upp i boken. Förutom just omställningsproblemen så finns där ingen information om varför folk har svårt att följa dieten på längre sikt och hur man kan undvika de fällorna.

    Gällande GL så håller jag med om att det inte är någon superverktyg men det är enligt mig viktigt för att man ska få perspektiv på kolhydrater och GI.

  42. Erik:
    Bra recension! Kanske lite mycket egna argument från din sida ist för recension men det är nog bra. Jag recenserar dig nu, meta… haha :)

    Tjena Erik!
    En recension utan en hel del personliga åsikter tycker jag är skittråkigt. Fast jag vet att vissa tycker annorlunda. Kul att du ändå fick ett positivt intryck totalt sett.

    Erik: Diskuteras det något i boken angående blodfetter? Vad jag förstått så kan blodfettsprofilen bli bättre med lågkolhydratskost även om viktnedgången inte skiljer sig mot fettsnål kost på lång tid.

    Blodfetter finns med. Andreas tar också upp LDL, HDL och apo-kvot. Intressant läsning…

    Erik: Förresten, har ni skrivit något om GL här på sidan? Skulle vara intressant att läsa.

    Nicklas skrev för ganska länge sedan ett kort inlägg där han går igenom definitionen och berättar hur det kan bli fel när man endast kör efter GI och inte tänker på GL, https://traningslara.se/gi-och-gl-en-kort-beskrivning/

  43. Hej
    Som svar på varför alla inte fortsätter äta LCHF trots att det är så bra.
    Jag har ätit lågkolhydratkost i olika versioner sedan länge (slutade helt med socker 1993), LCHF började jag med 2004/2005 och kommer aldrig att sluta.
    Problemet med att fortsätta och som gör att många slutar är inte att de mår bättre av den ”vanliga” kosten utan att det fortfarande är väldigt opraktiskt och obekvämt att äta lågkolhydratkost i det offentliga rummet. Det är tex helt omöjligt i en lunchmatsal som serverar endast en rätt, möjligen med vegetariskt alternativ.
    Det kräver ofta matlåda årets alla arbetsdagar. Många orkar inte hålla på med det när kollegorna går ut och äter.
    Det är svårt i det sociala livet eftersom omgivningen tror att man kan göra avsteg när som helst eftersom man inte är ”sjuk/allergisk/vegeterian” osv. Att ständigt bryta ketosen och börja om med omställningsfasen får många att inte fortsätta.
    Det går än så länge inte att beställa LCHF och våga lita på att det blir rätt ens på den finaste restaurang. Lyckas man kan sällskapet ha ätit upp när ens mat äntligen kommer in.
    Som sajtvärd för Kolhydrater iFokus har jag under 4,5 sett massor av människor återvända till kosten efter att ha gjort utflykter pga ovanstående skäl och en massa andra. Tryck från familjen är också vanligt.
    Den som är intresserad av dessa anekdoter får hur många som helst gratis på Kolhydrater iFokus. Efter ett årsskifte ramlar det in många återvändare och där kan man fråga dem vad som hände när de bröt och varför de återvänder till LCHF. Det är aldrig kosten det varit fel på utan omständigheterna. Dessa personer finns inte med i de studier du nämner, men det finns många av dem i verkligheten.

  44. Robert Rönngren: Jag reagerar lite på ditt uttalande om diskussionen om evolution. Inget inom biologin hänger ju ihop om man inte har ett evolutionärt perspektiv på det, något som man ofta missar inom nutrition och medicin. Jag tycker inte alls att människor som Cordain, Lindeberg och Wolf använder någon påhittad stenåldersmänniska som argument, men det kanske mer var lekmän och självutnämnda internetexperter du vände dig mot i uttalandet?

    KickAnn: Tror inte heller man helt ska förkasta “evolutionsargumentet” som du tydligen är allergisk mot.

    Hallå Robert och KickAnn!
    Jag ska ge mig på att börja skriva på det där inlägget jag nämnde att jag skulle skriva senare redan nu så jag verkligen kan få fram vad jag menar 🙂 Det är svårt att förklara med bara några meningar så tills vidare får ni nöja er med mitt lilla försök i kommentar nr 2, https://traningslara.se/recension-av-andreas-eenfelds-bok-matrevolutionen/comment-page-1/#comment-5784

  45. Guddi: Läste kommentar #2, nu förstår jag och håller helt med dig. Det är roligt att för lchf:are som använder paleo-argumentet påpeka att Kitava-folket som Lindeberg studerade var fria från civilisationssjukdomar samtidigt som de åt en kost bestående av till största delen rotfrukter. Många av dem verkar också tro att människan utvecklats i ett arktiskt eller sub-arktiskt klimat, med enbart tillgång till kött uinder stora delar av året när vi i själva verket från början utvecklades i ett mycket varmt klimat som inte alls liknar det vi har haft här uppe i norden.

  46. primaliv: Min poäng med allt detta i samband med din kommentar är att vi inte kan lita på att “sunt förnuft” (dvs att inte äta socker och processad mat) kommer att råda kring mat. Fettskräck sprider sig lätt och folk lyssnar hellre på andra än sitt “sunda förnuft”. Det allmänna sunda förnuftet skiftar snabbt.

    Hallå primavi!
    Det var ordentliga exempel du hade 🙂 De officiella rekommendationerna och personer som återger dem är onekligen ”fettskrämda”. Det jag syftar på är gemene man. Där tror jag att folk inte bryr sig så värst mycket. De väljer light, nyckelhålsmärkt osv för att de tror det är nyttigare. Om sen light innebär mindre fett, mindre socker eller nått annat vet de nog egentligen inte.

    Titta bara på USA där man samtidigt har produkter med stor bokstäver där det står NO-FAT brevid produkter med texten LOW-CARB. Folk köper båda två i tron att de är nyttiga när oftast båda varianterna är skit. Precis som de köper flingor med stor text om hur mycket vitaminer och lite transfett det finns i dem.

    Så normalsvensson kan nog tänkas äta fettskrämt just nu men det beror på att det tror att produkterna med en massa färgglad text är nyttiga, inte för att de innehåller mindre fett per se. Fråga en vanlig person på gatan om kriterierna för nyckhålsmärkning och de kommer inte kunna svara utan antagligen får du bara höra ”det är nyttigare”.

    Förstår du min distinktion? Visst finns det säkert många som tror att fett är jättefarligt men överlag tror jag att folk mest är rädda för att äta onyttigt. De vet inte vad nyttigt är så de följer de färgglada texterna 🙂 I de tidningarna du nämner att man rekommenderar att skära bort fettet kan man ju nästa dag se rekommendationen att man ska undvika alla kolhydrater. Så det kan man inte använda som argument för att fettskräck på något sätt dominerar, följer man tidningarna är det ju skräck mot allt 🙂

    Det är just detta som är bra i matrevolutionen, det är väldigt tydligt att det ska vara bra mat först och främst.

  47. KickAnn: Men för mig inte är det svårförståeligt; ser jag till min egen omgivning är det få som orkar/klarar att “hålla i” i längden. Samhällets “normala norm” spelar nog större roll än man tror och folk har varken tid att själva hålla på att uppfinna hjulet igen och igen eller stå emot det sociala trycket i olika sammanhang. Det positiva resultatet i långtidsstudien där folk fått ett mål per dag serverat i lunchrestaurangen är ju ett belägg för att detta.

    Margareta Lundström: Efter ett årsskifte ramlar det in många återvändare och där kan man fråga dem vad som hände när de bröt och varför de återvänder till LCHF. Det är aldrig kosten det varit fel på utan omständigheterna. Dessa personer finns inte med i de studier du nämner, men det finns många av dem i verkligheten.

    Hur skiljer sig de ni beskriver här från periodare hos viktväktarna eller någon annan diet? Finns det någon diet som är lätt att följa när man ska äta ute? Jag vet inte hur det är i era sällskap men när jag äter ute är är det sällan mat som passar in på någon hälsosam diet. Socker och fett är gott så det är det man säljer. I min värld är det ett universellt problem att färdigmat inte är nyttigt.

    Sen kan jag hålla med att det kan vara en mycket trolig orsak. Tycker ni inte då att det är något som borde tas upp i boken? För det är ju det jag skriver. Det saknas tips om hur man undviker de fällor ni beskriver. Hur man förbättrar följsamheten. Det finns ju gott om bevis på att endast ge råden inte räcker för de flesta.

  48. Visst har man varit fettskrämd. Har fått intutat från kostrådgivare i 20års tid att fett,ägg,kött är inte bra att äta varken för hälsan eller vikten. Har följt dessa usla råd i alla tider med uselt resultat. Trots träning 6 dar i veckan och inge fett och hungrig jämt så har jag alltid haft 10 kilos övervikt i 20 år. Har provat alla viktråd från experter typ skär ner på fett, räkna kalorier osv….
    Tills decemb.månad 2010 när jag först hörde om lchf .Tänkte man kan ju lika gärna prova. Och ser du jag rasade 5 kilo på en månad och tappade ytterligar 5 till inom loppet av nån månad.så efter 1 år av lchf är jag supernöjd – 10 kilo,får äta mig mätt och träningen går utmärkt på lchf.Det är bara larv att man inte orkar träna på denna kost.

  49. ulf pohl:
    text..

    Det där var en otrolig hög med dravel Ulf. Vill du få ett vettigt svar så skriv vettiga kommentarer kring något jag har skrivit tidigare eller som vi diskuterar. Du tar ju bara upp en massa saker som ingen har berört och du gör det dessutom osammanhängande…

  50. Det här med varningar för det ena eller det andra (fett, ägg, kolesterol osv), jag kan inte påstå att jag på något vis fastnat i något av det här under min levnadstid heller, utan ätit av hjärtats lust. Har ändå hunnit med 50 år här i livet. Min fundering är om inte de här bekymrena kommer sig av folk som läser kvällspressen ofta och mycket att de gärna tar till sig allt som sanningar. Och idag verkar det vara sport att googla sig till en rad nya krämpor.

    När jag läste en av Are Waerlands böcker som handlade om ett femtiotal Waerlandister som möttes och där flera hade mirakulöst botats med kruska, sockerfri kost och kalla avrivningar. Några av dessa hade nästan lika långa listor på krämpor som vissa LCHF:are har – fast dom käkade massor av fibrer och kolhydrater. Det var sport redan då att ha längsta-krämplistan.

    Det positiva med LCHF, som jag ser det, är att det gör det lätt att separera seriösa lågkolhydratare från oseriösa. Säger de LCHF så vet man att alla hästar inte är hemma, men säger de lågkolhydratkost så vet man att det går att prata med dom.

    God fortsättning!

  51. Till badgear .Ja ja tydligen så lever inte du och jag i samma land. vi är ju lika gamla så hur har du undgått råden från livmedelsv. i alla år. Smör, ägg och kött har ju denna instution tjatat om i 20 år att dessa ska man inte äta mycket av. Och man skulle äta fettsnålt ,light produkter i alla dess former. Är du både blind och döv?
    De gängse råden har varit ät fettsnålt med mycket fibrer.. det är inte konstigt att folk har problem med gaser och irriterad tarm. Sen jag började med LÅGKOLHYDRATKOST(om nu namnet är så viktigt) så fungerar min mage utmärkt

  52. Blev sugen på att köpa boken efter att ha läst ditt utlåtande. Om inte min läsförståelse felar undrar jag om närmre förklaring till några punkter.

    Varför är du för att man ska rekommendera lågkolhydratskost till personer som vill gå ner i vikt? Själv tycker jag att man kan rekommendera massor med olika fördelningar mellan fett och kolhydrat för olika personer, med fokus på kalorireduktion.

    Undrar också varför man inte skulle äta hel- och halvfabrikat och snabbmat? Själv tycker jag det finns utmärkta alternativ där till t.ex. godis om man inte orkar lägga så mycket tid på mat.

    Även om patienter har t.ex. DM, varför ge rekommendationer som riskerar ge dålig compliance?

    Är ju ändå generella uttalanden som diskuteras och värderas …

  53. badgear: Har ändå hunnit med 50 år här i livet. Min fundering är om inte de här bekymrena kommer sig av folk som läser kvällspressen ofta och mycket att de gärna tar till sig allt som sanningar. Och idag verkar det vara sport att googla sig till en rad nya krämpor.

    Tjena Badgear!
    Det kan nog ligga en förklaring i det. Även personer som har fått ta emot de officiella råden flera gånger kan jag förstå om de blivit lite väl negativa mot fett. Sen var ju jag väldigt unga på 80-talet och verkar ha missat den värsta delen om man ska tro de flesta…

  54. Sanslöst: Varför är du för att man ska rekommendera lågkolhydratskost till personer som vill gå ner i vikt? Själv tycker jag att man kan rekommendera massor med olika fördelningar mellan fett och kolhydrat för olika personer, med fokus på kalorireduktion.

    Tjena Sanlöst!
    Jag är inte för lågkolhydratkost för alla. Jag tycker att man ska välja det koncept man tror att man klarar av att följa. Det jag rekommenderar först och främst är tillräckligt mycket protein. Äter man proteintäta livsmedel håller man sig mätt längre. Dessutom finns det väldigt få skitprodukter med en stor andel protein.

    Ska man äta väldigt lite kalorier blir det svårt att få i sig tillräckligt med näring från maten och då är det näringstäta matvaror som gäller. I dessa fall finns det sällan plats för några betydande mängder socker eller raffinerade kolhydrater.

    Sen vill man inte ligga för lågt på fettet då det behövs för att ta upp en del vitaminer. Det finns ju också två studier som visat lite negativ påverkan på testosteron och GH när man äter för fettsnålt.

    Räknar man då på det blir det inte så mycket plats för kolhydrater när man vill gå ner i vikt. Typ 100-200 g beroende på hur aktiv man är brukar bli max om man ska uppnå de andra nivåerna. Sen behöver man ju inte ligga nära max utan man kan köra på det man trivs med.

    Jag har gett ett exempel på hur det kan se ut en bit in i detta inlägg, https://traningslara.se/naringsvardet-i-menyer-for-populara-dieter/

    Sanslöst: Undrar också varför man inte skulle äta hel- och halvfabrikat och snabbmat? Själv tycker jag det finns utmärkta alternativ där till t.ex. godis om man inte orkar lägga så mycket tid på mat.

    Vet man verkligen vad man köper finns det så klart även bra alternativ bland halv och helfabrikat. Men de flesta är sämre alternativ än grundråvaran efter man själv tillagat den. Jag brukar säga att man ska köpa råvaror istället för matvaror, då blir det svårt att hamna fel. Ska man välja helfabrikat måste man kunna mycket mer än att bara tänka ”inga kolhydrater”, ”mycket fiber”, ”lite kalorier”, ”lite fett” eller något liknande. Tänker man så enkelspårigt hamnar man fel. Tänker man på samma sätt när man väljer råvaror blir man oftast bara onödigt begränsad i sina valmöjligheter.

    I min värld är fobi för någon makronutrient fel. Fobin bör finnas mot dåliga, näringsfattiga, processade matvaror. Kostdoktorn är enligt mig väl restriktiv mot kolhydraterna men när det handlar om personer med dålig insulinkänslighet så köper jag det. Andreas är annars tydlig med att det är bra mat som gäller för friska personer och att de klarar av en del kolhydrater (fortfarande något restriktivt dock). Som jag skrev i min avslutning:

    Ibland tycker jag Matrevolutionen är väl kategorisk och ur mina preferenser svänger den lite för mycket åt mer smör och mindre potatis hållet men många gånger behöver man vara lite väl kategorisk för att få fram ett budskap och jag tycker att Andreas ändå har lyckats med att göra det utan att överdriva för mycket.

    Sanslöst: Även om patienter har t.ex. DM, varför ge rekommendationer som riskerar ge dålig compliance?

    Compliance är ju dålig oavsett vilken kost man rekommenderar. Lågkolhydratkost är ju på inget sett sämre än någon annan diet. Då det helt klart fungerar väldigt bra för vissa ser jag ingen anledning till varför man inte även kan rekommendera det.

  55. Vad är det som är så bra med kolhydrater så att vi måste ha det i maten? Tycker det finns mycket bevis på att man helst bör äta väldigt lite kolhydrater. Ett litet exempel är ju det här med tänderna som fräts sönder av socker. Det är ju ett ganska tydligt exempel på att vi inte är anpassade för det.

  56. Compliance får man när man vid individanpassning. Som exempel så kan det innebära att man rekommenderar helfabrikat, eller råvaror beroende på vem du har framför dig. Compliance får man inte vid kategoriska uttalanden, blev lite besviken av dina kategoriska uttalanden eftersom jag tycker du brukar vara mer nyanserad än så. Jag syftar till de punkterna i tidigare inlägget.

  57. Blind och döv kan vara att jag är, men skulle snarare tro att jag väljer att ta till mig det som intresserar mig, själv läste jag nästan aldrig kvällspressen under 70-80-90 talet. Inte heller kan jag minnas något massivt tryck i min brevlåda med propaganda från SLV. Men även om jag skulle ha läst kvällspressen varje dag, varför skulle jag ha behövt tro på allt vad som stod där? Men tydligen finns det folk som gjorde/gör det, och de hoppar tydligen fortfarande från den ena ”religiösa” uppenbarelsen till den andra. Har man fått sin huvudsakliga utbildning genom kvällspressen så är det nog svårt att värja sig mot en viss typ av retorik och sväljer allt.

    Ett exempel är att man tar en bild av en gigantisk sumobrottare, och så skriver man en text som berättar hur sumobrottare utvecklat sin diet under 1400 år för att bli FETA. Inte ett ord om att sumobrottare är muskelberg och inte fettberg, inte ett ord om att sumobrottaren på bilden kanske inte ens är en japan (kan vara från Hawaii), inte ett ord om att sumobrottare och svenska män i medel har ungefär samma fettprocent. Ett välsmort propagandamaskineri maler ut sin retorik tillsammans med bilder och påståenden. Om det är SLV? Icke. Om det är Sverigedemokraterna?, ja kunde vara, eftersom de inte gillar gulingar, judar, bögar, muslimer & annat. Om det är LCHFrörelsen? – youbetcha!

    Visst fanns det folk i min omgivning som varnade för allt möjligt; salt, kaffe får maten att ruttna i magen, att fettranden på kotletten var äcklig (obs; inte farlig utan äcklig) men själv åt jag den, varnade för McDonaldsmat konstant och ofta (det hindrade inte mig) osv, kolesterol hade jag nog hört talas om – men vem fan bryr sig om sånt? Kommer inte ens ihåg om det var kopplat till ägg, för ägg åt jag ofta. Och jag fet blev jag med åren; kanske tack vare äggen och fettranden på kotletten… Jag har i alla fall aldrig stött på en människa som är på väg att bli fetare säga nej till fet mat. Jag sa aldrig nej till fet mat när jag blev tjockare (men jag jag sa konsekvent nej till havregrynsgröt, fiberbröd, morötter och de flesta rotfrukterna).

    En viss mängd fiberpropaganda kan jag minnas – men det var knappast SLV som gick ut med den, såvitt jag förstår idag så var det livsmedelsproducenterna. Är det några som har makten att sprida information så är det livsmedelskedjorna och livsmedelsproducenterna – det är dom som väljer vad vi ska matas med. Frågan är om SLV:s propagandabudget räcker till 15 minuter med ICA-Stig. Enbart ICA har en reklambudget runt en miljard varje år.

    Lågkolhydratkost har det hetat länge, LCHF är ett ganska nytt förkortningsflum som försöker ta till sig samtliga kost/dietinriktningar som man tycker kan verka lågkolhydratiga (och mycket handlar om makt, pengar och ära). I reklamen för Kostdoktorns bok så står det om Solveig som gick ner 168 kilo, hon började med en VLCD – och en VLCD är lågt vad gäller alla energigivare, tom lågt i fett. Men ändå så är det nära att hon blir ett flaggskepp för hur bra en högfettsdiet är. Helt plötsligt är kaloribantningen det bästa i hela världen, fast man döper om det till lågkolhydrat. Kul.

    Tänkte att det var bra att få lite återkoppling till vad bloggningen handlade om, Kostdoktorns Matrevolution. Det är kanske trots allt boken som ska diskuteras här… inte att vissa ska komma in här och berätta sitt livs historier om hur de hälsoförbättrat sig.

  58. Till Badgear.
    Mycket konstigt att du inte hört några rekommendationer från lsv ,då man i skolan fick dsk matpyramiden, så sluta och gaffla om kvällspressen.Och var kommer ”ÄT 6-8 BRÖDSKIVOR OM DAGEN” och alla dietisters råd har varit det eviga mantrat ät lite fett med mycket fibrer och räkna kalorier. Om det finns ett enkelt sätt att äta på utan kaloriräkning och betydande hälsovinster för gemene man. Varför ska det inte gå att ändra kostråden. Och man räknar absolut inga kalorier vid kolhydratreducering om nu namnet är så viktigt för dig.

  59. Badgear:

    Grattis! Du verkar vara en som gjort dina val i livet med gott självförtroende och skitit blankt i vad andra varnat och ”rasat” för i kvällspressen mm. Önskar jag gjort det samma men tyvärr hade jag inte den insikten eller självförtroendet tidigare i livet. Jag LETADE kostråd, kämpade med övervikt, läste det mesta man kunde av vad man skulle äta. Inklusive personlig rådgivning av dietist. Resultat? Ät LITE fett, och definitvt inte mättat fett. Ät MER fiber och frukt. Ungefär så. Minns fortfarande dietistens öppningsfras (ca 15år sedan): ”du kan bara glömma allt i chark/delikatessdisken”. Sen tog hon fram ett blädderblock med bilder på ”godkänd” mat. Jag kan garantera att det inte var något fettrikt med där! Kan inte påminna mig någon alls som hade en liberal syn på fett under den tiden faktiskt. Fanns förstås någon men dom var inte speciellt synlig iaf!

  60. badgear: Kul att du drar upp Are Waerland! Jag har forskat lite om Waerland och den dåtida hälsokoströrelsen, och det är intressant att se hur mycket av det som liknar den nutida LCHF:rörelsen: Karismatiska och kontroversiella ledare, vaccinationsskräck, misstänksamhet mot läkare, tron på den egna kosten som den ultimata, anekdotisk bevisföring, mm.

  61. Janne:
    Vad är det som är så bra med kolhydrater så att vi måste ha det i maten? Tycker det finns mycket bevis på att man helst bör äta väldigt lite kolhydrater. Ett litet exempel är ju det här med tänderna som fräts sönder av socker. Det är ju ett ganska tydligt exempel på att vi inte är anpassade för det.

    Tjena Janne!
    Det är en imponerande mängd logiska fel du får in på ett sånt litet stycke. Först och främst finns det flera typer av kolhydrater än socker, de är verkligen inte de samma. För det andra finns det fler exempel på äldre kulturer som levt med stora andelar kolhydrater i sin kost som har väldigt fina tänder. Du skulle kunna läsa Weston A price bok istället för att höra en massa LCHF-are berätta om den så får du massor av exempel.

    Slutligen finns det ingen orsak att äta kolhydrater om man inte vill, det är inte essentiellt. Det finns inte heller någon orsak att äta mättat fett eller enkelomättat fett. Det är inte heller essentiellt…

    Men jag ser ingen orsak till varför man skulle vilja begränsa sina matval i onödan. Det enda man gör då är att göra maten tråkigare samtidigt som man ökar risken för att inte få i sig allting kroppen behöver…

  62. Hej på er all!

    Jag är alldeles färsk in i debatten efter att ha läst boken i förrgår. Detta mest för att kunna bemöta och förstå vänners uttalanden och tyckanden i kostfrågor.

    En första reflektion efter att ha läst lite bloggar och kommentarer är den hätska och tidvis ganska oförsonliga syn som råder. Jag är glad i att alla fall här råder en respektfull ton mellan Andreas och Jacob.

    Hursomhelst, jag läste boken och drog två slutsatser. Ett den ville bevisa att fett inte är farligt, vilket vi tydligen skulle vara indoktrinerade till att tro. Boken lyckades på ett bra sätt få mig att förstå det och kanske har jag varit lite indoktrinerad sen grundskolan på 80-talet. En annan slutsats var att raffinerat stärkelse och socker leder till sjukdomar. Det kunde jag också förstå och är inte helt ologiskt givet det, i kommentarerna nämnda, ”paleo” argumentet.

    Det jag inte förstår är varför kolhydrater rent generellt anses så dåliga. De argument som framförs baseras på dessa ”paleo” argument och de stämmer ju inte ens då vi människor mycket väl kan ha haft kolhydrater som en huvudsaklig energikälla. Att sedan läsa om en distinktion mellan ovan- och underjordsgrönsaker verkar som något som skapats för att teorin skulle kunna försvaras.

    En annan iakttagelse var att det refererades flera gånger till en viss Cleave och hans epidemiologiska studier. Jag läste den rapport ”The Saccharine Diesese” som nämndes också och den var, givet den har några år på nacken, riktigt intressant. Men Cleave’s slutsatser, om jag förstod rapporten rätt, om vad man skall göra för att vara frisk var inte att avstå från kolhydrater helt, för det skulle inte gå, utan att sluta med raffinerat stärkelse och socker. Det verkar klokt.

    Slutligen, och här är punkten där debatten med de som ser LCHF som den stora frälsningen brukar urarta, är att jag är besviken på hur Andreas slätar över LCHFs miljöpåverkan med endast en fotnot där han säger frågan är stor och komplicerad och förtjänar en egen debatt. Det gör frågan verkligen. Min stora oro kring LCHF är inte om dieten fungerar eller inte, för det gör den säkert, och den ger de som tror på den just något att tro på, vilket är bra i sig. Min oro är snarare, vad blir konsekvenserna för mänskligheten och den globala matproduktionen. Kommer vi att kunna försörja stora populationer på LCHF diet eller är det en diet som endast den rika delen av mänskligheten kan få ta del av?

    Jag försökte bilda mig en uppfattning kring den frågan också och sökte lite och hittade en doktorsavhandling ”Human Use of Land and Organic Materials – Modeling the Turnover of Biomass in the Global Food System”. En mycket intressant rapport från 2000 som utgår från data över åren 92-94. Där framgår att globalt utgör spannmål 20% av den biomassa som används för att framställa livsmedel och den bidrar till 54% av energibehovet. Hur skall vi producera animaliska produkter som ersätter det energibehovet när produktionen av motsvarande mängd animalisk energi kräver, som exempel, närmare 50-100 gånger mer biomassa om den animaliska energin kommer från gräsbetande nötkreatur, som Andreas rekommenderar. (Det skall sägas att andra animaliska energiformer enligt rapporten är mer energieffektiva än gräsbetande djur). Är det någon i debatten som känner till om studier eller fakta finns i den här frågan?

    Det var allt och tack för mig!

  63. Ni som säger att ni inte känner igen talet om fettskräck – följ följande länk till de kostråd som SLV ger idag:

    http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Kostrad/Vuxna/

    Där står ju rätt upp och ner att man ska äta mindre fett. Känner ni till nyckelhålsmärkningen – ett märke som ska hjälpa konsumenterna att hitta just livsmedel med lite fett i.

    Hur kan ni ha missat det? Helt otroligt.

    Anders (kommentera 65) – du skriver bland annat: ”De argument som framförs baseras på dessa “paleo” argument och de stämmer ju inte ens då vi människor mycket väl kan ha haft kolhydrater som en huvudsaklig energikälla.” Jag undrar – hur kunde våra förfäder ha kolhydrater som huvudsaklig energikälla före jordbruket? Hur gick det till? Säg nu inte att de åt frukt – dagens frukter är kultiverade till att bli riktiga sockerbomber. Tänk vild-äpple!

    Sedan är det ingen som äter noll kolhydrater – det är i praktiken omöjligt. Jag skulle tro att de flesta som följer LCHF äter mellan 20 och 30% kolhydrater – dvs efter omställningsfasen och en eventuell period av viktminskning så brukar de flesta hitta den nivå av kolhydrater som passar just dem bäst.

    Frågan om vad som skulle hända om alla åt betydligt mer kött är dock intressant. Då är förstås netto-effekten det intressanta. De som följer LCHF äter tex inte massa exotiska frukter som har fraktats jorden runt! Idealet är väl att stor del av kosten ska komma från växtätande kreatur som inte behöver fraktas långa sträckor mellan producent och konsument. När jag åker bil i Sverige passerar jag mil efter mil av tomma fält – nog kunde väl ett eller annat får livnära sig där?

  64. Jag känner att hela konceptet med fettskräck är helt främmande för mig. Jag är i 30-års åldern och har aldrig fått uppfattningen att fett skulle vara livsfarligt. Ej heller så har livsmedelsverket gått ut med att alla ska trycka i sig socker, som LCHF-are verkar påstå. Deras rekommendationer har väl i stort sätt varit ”käka inte så jävla mycket kaloririk mat, och rör på er!”. Är det någon skräck man kan tala om så är det väl kolhydratskräcken som dykt upp nu.

  65. Hallå Anders!
    Jag håller med dig i allt du skriver..

    Anders: Det jag inte förstår är varför kolhydrater rent generellt anses så dåliga. De argument som framförs baseras på dessa “paleo” argument och de stämmer ju inte ens då vi människor mycket väl kan ha haft kolhydrater som en huvudsaklig energikälla. Att sedan läsa om en distinktion mellan ovan- och underjordsgrönsaker verkar som något som skapats för att teorin skulle kunna försvaras.

    Det finns många kända jägar och samlar folk som levt på stora andelar kolhydrater utan några västerländska sjukdomar. Många av dem finns med i den bok av Weston A Price som Kostdoktorn tar upp i sin bok. Av någon anledning får de inte samma uppmärksamhet som eskimåer, masaijer och samer.

    Gränsdragningen mellan ovangjord och underjordsgrönsaker är givetvis helt godtycklig. Fast Kostdoktorns egna stenåldersmänniskor visste kanske inte hur man drog upp grönsakerna ur marken. Rent historiskt finns det dock många folk fria från västerländska sjukdomar som har lyckats lära sig det…

    Anders: Slutligen, och här är punkten där debatten med de som ser LCHF som den stora frälsningen brukar urarta, är att jag är besviken på hur Andreas slätar över LCHFs miljöpåverkan med endast en fotnot där han säger frågan är stor och komplicerad och förtjänar en egen debatt. Det gör frågan verkligen. Min stora oro kring LCHF är inte om dieten fungerar eller inte, för det gör den säkert, och den ger de som tror på den just något att tro på, vilket är bra i sig. Min oro är snarare, vad blir konsekvenserna för mänskligheten och den globala matproduktionen. Kommer vi att kunna försörja stora populationer på LCHF diet eller är det en diet som endast den rika delen av mänskligheten kan få ta del av?

    Den här frågan dyker upp ibland på olika LCHF-forum och deras favoritargument brukar vara boken ”The Vegetarian Myth”. Den boken tar upp att vi förstår jorden mer eller mindre överallt pga jordbruk och att den enda lösningen är att börja äta djur som fritt får beta på markerna. Nersidan med den lösningen är dock att jordens befolkning måste minska.

    Ser man till rent jordbruk har jag hittat följande studie där man uppskattar att behovet för jordbruk blir ungefär dubbelt så stort med en aktins diet jämfört med en som följer matpyramiden.
    http://www.informaworld.com/smpp/section?content=a903782392&fulltext=713240928

  66. MrMox (66):

    Hur de kunde ha kolhydrater som huvudsaklig energikälla. De åt rotfrukter och rötter. Dvs det som man inte får äta ”underjords grönsaker”

    Sen vad gäller animalier vs vegetabilier som energikälla så var det inte koldioxidutsläpp jag avsåg, för kött transporteras lika mycket som frukt, utan ren möjlighet att producera så mycket animalisk föda. och försörja hela jordens befolkning. Sen, visst några får kan säkert födas upp 🙂

    Jacob: Tack. Jag skall ge mig in och förhöra mig hur och om Andreas svarar på frågorna istället.

  67. Guddi: Väldigt logiskt svar? Var skrev jag om gamla kulturer? Jag menar att utan kolhydrater/socker så får jag inte de beläggningar jag vanligtvis hade på tänderna annars. Men det kanske finns någon näring i dessa beläggningar? Dessutom så blev jag av med all sorts acne. Jag tar detta som ett tecken på att det jag äter är rätt.

    Och JA det finns anledning att äta mättat fett för min del. Jag blir mätt och mår bra. Dessutom så har jag gått ner över 20 kg på det. Dessutom så började jag laga mat för jag kunde äta allt med gott samvete. Äter jag däremot kolhydrater under en helg så går jag direkt upp 2-3 kilo. Troligtvis mest vätska men det tar 5-6 dagar att bli av med.

    Så för mig är det väldigt logisikt att skippa kolhydraterna och sjukdomarna som följer med dem.

  68. Jo – det är utan tvekan så att det tar mer resurser att framtställa kött… det är en källa till oro. Men varför ska man just fokusera på maten när vi i övrigt också lever på ett sätt som inte kommer att hålla i längden. Vi får väl alla åka kollektivt och käka spannmålsprodukter för att det hela ska gå ihop. Och sluta köpa massa nya roliga prylar osv… Min framtid ser inte så ljus ut – ett grått o tråkigt liv – dessutom trött och väderspänd!

    Sedan undrar jag om man faktiskt kunde livnära sig på rotfrukter o rötter såvida man inte aktivt odlade dem. Jag har alltid tänkt mig att våra förfäder var tvingade att fokusera på den mest engergitäta födan – dvs kött – för att överleva. Sedan kunde de väl inte vara så kräsna – allt som gick att stoppa i munnen fick de nog sätta i sig. Enligt boken ”Gryning över Kalahari – hur människan blev människa” så var det kött som jägarsamlar-folken åt (även de spillror som finns kvar idag äter så gott som enbart kött om de kan – annars drygar de ut med just rötter o rotfrukter).

  69. Janne:
    Guddi: Väldigt logiskt svar? Var skrev jag om gamla kulturer? Jag menar att utan kolhydrater/socker så får jag inte de beläggningar jag vanligtvis hade på tänderna annars. Men det kanske finns någon näring i dessa beläggningar? Dessutom så blev jag av med all sorts acne. Jag tar detta som ett tecken på att det jag äter är rätt.
    Och JA det finns anledning att äta mättat fett för min del. Jag blir mätt och mår bra. Dessutom så har jag gått ner över 20 kg på det. Dessutom så började jag laga mat för jag kunde äta allt med gott samvete. Äter jag däremot kolhydrater under en helg så går jag direkt upp 2-3 kilo. Troligtvis mest vätska men det tar 5-6 dagar att bli av med.
    Så för mig är det väldigt logisikt att skippa kolhydraterna och sjukdomarna som följer med dem.

    Okej Janne. Jag trodde vi diskuterade folk i allmänhet. Du skrev ju vi och man i ditt förra inlägg men tydligen är det just bara dig vi diskuterar nu. Fast då förstår jag inte varför du kommenterade? Om du redan vet att du inte ska äta kolhydrater behöver du ju inte fråga här varför du skulle behöva det…

  70. #69

    Det finns en hel del intressant kring Weston A Price’s kartläggning av traditionella kulturers/folks kostvanor. Om man orkar kan man lyssna på Sally Fallons föreläsningar om just hans fynd. Det jag finner lärorikt från hennes förläsningar är att kolhydrater återfanns hos flera friska folkslag MEN att det även alltid fanns ett speciellt förfarande gällande förberedning utav kolhydratkällan. Man kände till nödvändigheten att blötlägga,surdegsbak/mjölksyrning osv. Denna kunskap verkar ha gått smått förlorad inom dagens stressade produktionssamhälle och kan vara en mycket tänkbar orsak till att kolhydrater eller rättare sagt källan till kolhydraten bidrar till ohälsan.

    F.ö mitt första inlägg här och all heder åt en välskriven blogg!

  71. MrMox:
    Boken av Weston A Price finns att läsa här – helt gratis (och helt lagligt!):
    http://gutenberg.net.au/
    Har inte läst den själv ännu – men det ska bli intressant.

    Caveman:
    #69
    Det finns en hel del intressant kring Weston A Price’s kartläggning av traditionella kulturers/folks kostvanor. Om man orkar kan man lyssna på Sally Fallons föreläsningar om just hans fynd. Det jag finner lärorikt från hennes förläsningar är att kolhydrater återfanns hos flera friska folkslag MEN att det även alltid fanns ett speciellt förfarande gällande förberedning utav kolhydratkällan. Man kände till nödvändigheten att blötlägga,surdegsbak/mjölksyrning osv. Denna kunskap verkar ha gått smått förlorad inom dagens stressade produktionssamhälle och kan vara en mycket tänkbar orsak till att kolhydrater eller rättare sagt källan till kolhydraten bidrar till ohälsan.
    F.ö mitt första inlägg här och all heder åt en välskriven blogg!

    Tack till er båda! Jag är väldigt intresserad av berättelserna från Weston A. Price och ska titta vidare. Kul med nya personer i kommentarsfälten!

    /Nicklas

  72. @Grovah – Om det på riktigt hade varit så att folk led av fettskräck under de sista tre decennierna av 1900-talet, om det verkligen hade varit på de viset hade det inte funnits några pizzerior, hamburgerrestauranger, kineshak eller något där maten dryper av fett. Antalet matställen med den här sortens mat ökade från år till år – det vet vi alla som växte upp i det. Det här är verkligheten och de val människor i vårt land gjort.

    @Nina – Som jag tidigare skrev, mycket av det skuldbelägger SLV har ofta annan bakgrund. 6-8 brödskivor låg brödinstitutet bakom. Och det var bra för dig att du har ett fotografiskt minne som gör att du minns allt från grundskolan hemkunskapslektioner. Jag har få om några minnen av vad exakt som fanns i böcker eller vad varje lektion innehöll. Matpyramiden har jag säkert hört talas om nån gång, men inget jag höll reda på. Den tittade jag närmare på när jag började intressera mig för kost för 4 år sedan. Jag får gratulera till dig till ditt goda minne från grundskolan… då kanske du kan berätta hur ditt andra historieprov i åttonde klass var fråga för fråga. Kan du det, ja då kan du nog också komma ihåg matpyramiden. Jag gör minns varken det ena eller det andra.

  73. #79

    Och alla light-produkter då? Varför finns de om folk inte försöker dra ner på fettet???

  74. Light produkter innebär i regel färre kalorier, inte nödvändigtvis mindre fett

  75. MrMox:
    #79
    Och alla light-produkter då? Varför finns de om folk inte försöker dra ner på fettet???

    Det här har jag redan svarat på, https://traningslara.se/recension-av-andreas-eenfelds-bok-matrevolutionen/comment-page-2/#comment-5844

    Sen är det precis som B-A skriver. Light innebär inte nödvändigtvis mindre fett. Titta tex på light-läsk eller O’boy light/sockerfri. Light står oftast bara för mindre kalorier. En massa lightprodukter innehåller dessutom fortfarande stora mängder fett. Så om det varit fettet i sig människor varit rädda för hade de inte valt produkten överhuvudtaget.

    Matindustrin tillverkar dessa produkter för att de säljs. Ofta använder man på ett fult sätt olika rekommendationer från SLV för att marknadsföra sina produkter. Att det ofta blir baserat på SLV är ju naturligt då SLV för många står för en auktoritet inom kost. Matindustrin stannar ju dock inte där. De finns ju som sagt en mängd low-carb produkter på marknaden med som också de säljs med ”hälsoargument”. Likaså finns det mängder av GI-produkter, VV-produkter osv som inte nödvändigtvis passar med SLV’s rekommendationer.

    Du kan se det på ett annat sett med. När du är och handlar, hur många ser du som faktiskt läser innehållsförteckningen för att tex kolla att det är lite fett i produkten? Dessa människor är väldigt få inte sant. Det finns däremot väldigt många av är dem som läser den stora färgglada texten som säger något som låter positivt och sen köper de den produkten. Om folk verkligen varit rädda för något hade de läst innehållsförteckningen. Precis som folk med nötallergi gör varje gång de handlar en produkt.

    Hur gör du när du handlar MrMox? Jag kan tänka mig att du läser innehållsförteckningen och sen undviker produkter med kolhydrater i, har jag rätt? Om jag har rätt, skulle du kalla det för kolhydratskrämd?

    Folk överlag väljer helt enkelt produkter baserat på marknadsföring, stor text på paketet och vad de tycker är gott. Inte baserat på några rekommendationer.

  76. #81, #82

    Enligt FDA används light när man beskriver en produkt som innehåller mindre fett,kalorier,salt än referensvaran. Eftersom man berör fett i de första punkterna i dokumentet 21 cfr 101.56, så har jag svårt att fria märkningen från spridningen av ”fettskräcken”. Lite som vårt Gröna Nyckelhål, ett verktyg för att konsumenten ska lättare välja rätt för en bättre hälsa.

    http://www.fda.gov/Food/GuidanceComplianceRegulatoryInformation/GuidanceDocuments/FoodLabelingNutrition/FoodLabelingGuide/ucm064911.htm

    edocket.access.gpo.gov/cfr_2008/aprqtr/pdf/21cfr101.56.pdf

  77. @MrMox – det är ganska ballt att se hur många som försöker skylla fetma på lightprodukter och annat i den vägen. Men eftersom jag talar från egen erfarenhet som fd fetto så vet jag att sånt är rent skitsnack.

    Det hände aldrig att jag under min fettotid att sa nej till fet mat/snacks. Jag gillade inte smaken av lightprodukter. Godaste osten var den fetaste, godaste mjölken var gammaldags eller direkt från grannbonden osv. Och jag blev fetare med åren, det var säkert. Och jag är övertygad om att samtliga som blir fetare och fetare beter sig i verkligheten likadant som jag gjorde; frossar i fet mat. Oavsett om de vågar erkänna det eller inte.

    Eller så kan man skylla på det gröna nyckelhålet och SLV. Det är ju inne bland alla fjollor som inte klarar hundra armhävningar att sätta skulden på något annat. Eget ansvar, vadå, jag dyster?

  78. Caveman -> Nu verkar ju inte FDA i Sverige. Det finns som sagt gott om lightprodukter där fettmängden inte är påverkad utan socker har ersatts med någon form av sötningsmedel.

    Sen missade du nog hela min poäng. Även om light endast hade stått för mindre fett så hade inte folk valt det pga att det innehåller mindre fett. De hade valt det därför att de hade trott att det varit nyttigare för dem. Det finns som sagt gott om produkter som marknadsförs som nyttigare alternativ som inte är fettsnåla och dessa säljs de med.

    Folk är rädda för att äta onyttigt. Då de inte har någon susning om vad som är nyttigt så väljer de efter förpackningarna. Då kan de bli lättmjölk, nyckehålsmärkt falukorv, atkinsbars, Viktväktarsoppa, nutrilletpåse, paulun musli osv osv. En och samma person skulle lätt kunna köpa alla dessa produkter. Inte för att han eller hon är rädd för fett eller socker. Utan för att han/hon tror att detta är nyttiga produkter. Hur tror du annars att så mycket skit som påstås vara nyttigt eller bra för viktnedgång kan sälja som det gör?

  79. @badgear:

    ”eftersom jag talar från egen erfarenhet som fd fetto så vet jag att sånt är rent skitsnack.”

    ”Och jag är övertygad om att samtliga som blir fetare och fetare beter sig i verkligheten likadant som jag gjorde; frossar i fet mat. Oavsett om de vågar erkänna det eller inte.”

    Fint statistiskt underlag du har där för att alla utan undantag levt precis som dig… tom KAM-entusiaster brukar iaf ha minst ett par fall av anekdotiska ”bevis” att ta upp…

    Konstigt nog gjorde jag precis tvärt om sen för en 10 år sen, tog bort allt fett (bara lightprodukter/ och naturligtvis utan att kolla energi/sockerinnehåll) som var möjligt och svällde upp som en ballong på det, så med ditt resonemang måste ju jag, med min egna erfarenhet som fetto, veta att du snackar rent skitsnack eller?

  80. #85
    Jo,absolut,människor har oftast i regel ingen susning om vad som är nyttigt. Så visst kan mindre insatta personer komma hem med en blanding likt den du beskriver. Folk blandar ”koncept” och följer ingen ”lära/teori” utan äter och väljer det de tror är nyttigt,alltså bra för hälsan. Jag känner delvis igen det du beskriver men inte allt. Jag vet inte,men jag har svårt att se hur t.ex. min generation,födda på mitten av 70-talet inte blivit påverkade av t.ex. Gröna Nyckelhålets framfart. Det enda socker-reducerade livsmedlet jag kommer på just nu ( är ju sent 🙂 ) är läsk som kallats light,annars är det mest fast föda jag kommer på. Sista åren har det börjat dyka produkter som belyser att varan innehåller inget tillsatt socker osv, men tidigare var ju fruktyoghurt ett hälsomedvetet val av livsmedel,idag är det fler som tvekar.

    Anledningen till varför jag reagerar på inläggen som tonar ner fettskräcken är bl.a min egen erfarenhet. För min egen del började jag tidigt läsa om kostens betydelse för ökad prestationsförmåga. Jag tränade mycket och tränade hårt,givetvis ville man ha samtliga marginaler på sin sida. Litteraturen och informationen som fanns var identisk,undvik fett och då huvudsakligen animaliskt fett. Vid närmare eftertanke vill jag inte kalla det fettskräck utan det handlar snarare om skräck inför animaliskt fett. Man skulle undvika smör utan ta Lätta, skära bort fettranden på kotletten, ägg höjde kolesterolet osv. Just detta finner jag, helt ärligt, märkligt att ni missat och kan bara gratulera.

  81. #85
    ”Folk är rädda för att äta onyttigt. Då de inte har någon susning om vad som är nyttigt så väljer de efter förpackningarna. Då kan de bli lättmjölk, nyckehålsmärkt falukorv, atkinsbars, Viktväktarsoppa, nutrilletpåse, paulun musli osv osv. En och samma person skulle lätt kunna köpa alla dessa produkter.”

    Här tror jag en stor del av förklaringen ligger. Vad de skriver på förpackningarna/i reklamen varierar dessutom väldigt mycket beroende på nuvarande trender, för ett antal år sedan var det mest fett, nu är det lite mer blandat (mycket socker) och jag gissar att det inte kommer att dröja länge innan många lowcarb-produkter kommer att fylla skräpkvoten. Jag förstår till viss del de som pratar om en ”fettskräck” då det under min uppväxt alltid var fett (och läsk som förstörde tänderna) som var den stora boven men budskapet kom ju mest från företagen och ”vanliga människor”, inte så mycket från myndigheter…

  82. @Undrande – vad är det i stycket ”Och jag är övertygad om att samtliga som blir fetare och fetare beter sig i verkligheten likadant som jag gjorde; frossar i fet mat. Oavsett om de vågar erkänna det eller inte” som du inte förstod? Som jag ser det så är det ett svar på din fråga.

    bonuslänk; http://hundredpushups.com/

  83. Känns som vi börjar komma fram till något – den ”fettskräck” som många ändå menar finns (eller i varje fall har funnits) är/var nog snarast en skräck för animalisk fett. Bacon är väl en sak som väldigt många tror är onyttigt (på grund av den stora mängden animaliskt fett).

    Sedan så har allt badgear rätt i att de flesta ”fetton” frossar i fett snarare än i light-produkter… MEN för mig är grejen med light-produkter att de inte alls är nyttiga och dess förekomst inte alls har bidragit till att göra folk smalare.

    Guddi tycker jag har helt rätt i att folk väljer light-produkter främst för att de söker ”nyttigt” snarare än ”fettsnålt”.

    Här kan ni läsa en intervju med Gary Taubes(en av förgrundsgestalterna bland låg-kolhydratförespråkarna i USA) som tar upp de frågor som vi diskuterar på detta forum:

    http://www.fathead-movie.com/

  84. @badgear

    Enligt dig i det stycket så frossade SAMTLIGA (100%) av alla överviktiga/feta i fet mat, en del bara utan att vilja erkänna det. Min fråga var retorisk att eftersom du vet att alla som säger att de gjort nått annat än dig snackar skit så måste ju jag tolka dig efter samma kriterier och då din historieberättelse:

    ”Det hände aldrig att jag under min fettotid att sa nej till fet mat/snacks. Jag gillade inte smaken av lightprodukter. Godaste osten var den fetaste, godaste mjölken var gammaldags eller direkt från grannbonden osv. Och jag blev fetare med åren, det var säkert. Och jag är övertygad om att samtliga som blir fetare och fetare beter sig i verkligheten likadant som jag gjorde; frossar i fet mat. Oavsett om de vågar erkänna det eller inte.”

    absolut inte stämmer överrens med hur jag levde så måste ju det om man vänder på ditt resonemang betyda att jag då måste anta att du snackar skit.

    ett sidspår jag avslutar här, ville bara påpeka att bara för att du gjorde på ett sätt och fick ett utfall av det behöver inte det betyda att alla som fick det utfallet gjorde som dig, hur mycket du än är övertygad om det, speciellt när du bygger din slutsats på en enda anekdot (din egen)…

  85. Tillägg:
    Missade länken, hoppas du får provision på det där så du inte jobbar gratis…

  86. Har LCHF testats på folk som tränar riktigt mycket, alltså fotbollsspelare, maratonlöpare osv? Har svårt att tänka mig att de skulle kunna prestera ordentligt utan kolhydrater..

  87. #93

    Om jag inte minns fel var det något norskt fotbollslag som började äta ”LCHF”? Vad detta nu innebär i praktiken vet jag inte eftersom tolkningarna kan minst sagt vara breda 🙂 Sen vill jag understryka en uttjatad detalj: L= low, inte No carb. Att nolla kolhydraterna är nog ovanligt och man måste i princip endast äta kött.

    Eftersom LCHF blivit poppis börjar man se ett definitionskrig, alltså vart går gränsen för vad som ska kallas LCHF. Rätt ”tråkigt” men oundvikligt kan man kanske tycka. Det verkar i mina ögon främst vara personer med f.d metabola syndrom,övervikt osv som hörs mest inom den kretsen.

  88. #93 T ex Björn Ferry (har till och med gett ut en bok med LCHF mat) och Jonas Colting (Triathlon)

  89. Micka:
    Har LCHF testats på folk som tränar riktigt mycket, alltså fotbollsspelare, maratonlöpare osv? Har svårt att tänka mig att de skulle kunna prestera ordentligt utan kolhydrater..

    Björn Ferry är det enda exemplet jag känner till. Sen kan man ju tolka hans senaste uttalande lite hur som helst. ”Jag har hittat en balans för jag tror inte heller på att helt utesluta kolhydrater” http://www.dn.se/mat-dryck/reportage/ferrys-guldrecept

    Jag har sett andrahandssiffrorn på att han äter typ 15 E% kolhydrater. Med hans träning blir det nog kring en 150 g kolhydrater per dag ungefär. Så räknar man på E% kan det kallas för LCHF, räknar man i absoluta mått är det knappast LCHF.

    Caveman:
    Om jag inte minns fel var det något norskt fotbollslag som började äta “LCHF”? Vad detta nu innebär i praktiken vet jag inte eftersom tolkningarna kan minst sagt vara breda :) Sen vill jag understryka en uttjatad detalj: L= low, inte No carb. Att nolla kolhydraterna är nog ovanligt och man måste i princip endast äta kött.
    Eftersom LCHF blivit poppis börjar man se ett definitionskrig, alltså vart går gränsen för vad som ska kallas LCHF. Rätt “tråkigt” men oundvikligt kan man kanske tycka. Det verkar i mina ögon främst vara personer med f.d metabola syndrom,övervikt osv som hörs mest inom den kretsen.

    Strömsgodset är det nog som du syftar på. De började rekommendera mer fett och mindre kolhydrater i kosten till sina spelare 2006 ungefär. Går man in på deras hemsida nu har de reklam för Strömsgodset brödlimpa längst upp på sidan 🙂 Personen som är kostansvarig där, Kenn Hallstensen, är dock lågkolhydratförespråkare även om han också säger att man kan äta kolhydrater i samband med aktivitet.

    Sen undrar i alla fall jag hur väl spelarna följder direktiven. När jag var i Helsingborgs IF var det killar som verkade leva på pizza och Coca Cola trots att vi hade föreläsningar kring kost ett par gånger per år.

    Odd verkar också rekommendera en hel del fett till sina spelare då tränaren som var i stömsgodset gick dit senare. Hittade en ganska intressant artikel här. De verkar nöjda i klubbarna, http://www.dagsavisen.no/sport/article337584.ece

    Patrik:
    #93 T ex Björn Ferry (har till och med gett ut en bok med LCHF mat) och Jonas Colting (Triathlon)

    Colting äter verkligen inte enligt LCHF. Han är väldigt tydligt med det själv med men det verkar vara många som vill ignorera det.

  90. Har inte följt Colting noga, men har inte läst något där han tar avstånd från någon diet så du får gärna peka ut några referenser? Ang. Björn Ferry så är det möjligt att vi har olika definitioner av vad LCHF är för något. Jag har inte hållt på så länge heller så jag kanske har missat något, eller tillhör en annan ”generation”. Tycker det blir rätt roligt att han har skrivit en bok som heter Ferry Food: LCHF och i boken beskriver hur han åt sig till toppen med LCHF. Att en elit idrottsman kanske käkar mer kolhydrater än en soffpotatis som mig som försöker gå ner lite i vikt och bli av med lite krämpor, men vad jag vet så är det ingen som förespråkar en LCHF med 20-50g Kolhydrater om man tränar hårt eftersom det finns inte många som har gjort/vågat då det inte finns studier, och man vill kanske inte chansa och komma efter istället för att gå framåt.

    Det jag däremot tycker är väldigt konstigt och tråkigt är den hetska debatten och den aggressivitet som vissa uppvisar, i båda lägren. Den lär ju inte leda någonstans, och ingen kommer att bli övertygad av varandra. Märker det till och med folk runt omkring mig, dom blir nästan förolämpade för att jag har valt att dra ner på mina kolhydrater fast dom inte har med det att göra över huvudtaget. Men det är kanske så att man har hetsat dom båda sidorna mot varandra och sen har dom värsta från båda sidorna stigit i graderna och skriker ut sin vrede.

    Hade varit betydligt mer spännande om alla lämnade sina känslor utanför debatten och börjar tänka lite rationellt istället och kanske tillförde något istället till kunskaps poolen, och kanske också hörde andras röster än dom i sitt huvud 😉
    Ingen lär få mig att lyssna på någon som är rabiat och inte lyssnar på andra, avfärdar vad andra säger och omdefinierar saken när det inte passar.

    Typiskt är när man hela tiden söker ytterligheter för att bevisa sin sak, då kommer man aldrig att få ner diskussionen till en dialog, alla försöker härska och ingen lyssnar.

  91. Patrik: Har inte följt Colting noga, men har inte läst något där han tar avstånd från någon diet så du får gärna peka ut några referenser?

    Här har du lite mer information. Lite längre ner finns ett citat till. https://traningslara.se/konditionstraning-med-37-e-eller-60-e-kolhydrater/comment-page-1/#comment-5688

    Patrik: Ang. Björn Ferry så är det möjligt att vi har olika definitioner av vad LCHF är för något. Jag har inte hållt på så länge heller så jag kanske har missat något, eller tillhör en annan “generation”. Tycker det blir rätt roligt att han har skrivit en bok som heter Ferry Food: LCHF och i boken beskriver hur han åt sig till toppen med LCHF.

    Det är ju det här Caveman skriver om i sin kommentar. Inom LCHF har man börjat diskutera ganska hätskt kring vad som är LCHF. Detta är inget nytt, händer hela tiden inom träning och kost. En rörelse växer och folk blir oense om defintionerna.

    I LCHF-magasinet satte Skaldeman, Dahlqvist och Forsenberg en definition enligt följande.
    * Max ca 10 gram kolhydrater om dagen = strikt LCHF
    * Max ca 25 gram kolhydrater om dagen (5 E%) = Normal LCHF
    * Max ca 50 gram kolhydrater om dagen (10 E%) = Övre gräns för LCHF
    * 100 gram kolhydrater om dagen (ca 20 E%) = Kolhydratreducerad kost
    * 30 E% kolhydrater om dagen, och däröver = Kolhydratbaserad kost

    Här hamnar ju Ferry i någonslags ingenmansland mellan kolhydratreducerad kost och kolhydratbaserad kost. Kostdoktorn som ju som sagt är väldigt liberal med definitioner har ändå nämnt 10 E% som ett hyfsat riktmärke, så där kvalificerar inte heller Ferry sig.
    http://www.kostdoktorn.se/en-trygg-lchf-definition

    Att folk skriver böcker och rekommenderar saker de egentligen inte står för är verkligen inget nytt inom träningsvärlden det heller. Finns massor av exempel på idrottare som säljer tillskott, matprodukter, träningskoncept osv som de själv aldrig använt eller följt. Nu tror jag inte Ferry ljuger om sin kost. Samtidigt tror jag inte att han själv äter så kolhydratsnåla recept som det finns i boken hela tiden. Men det baserar jag på ingenting utan är en gissning…

    Patrik: Det jag däremot tycker är väldigt konstigt och tråkigt är den hetska debatten och den aggressivitet som vissa uppvisar, i båda lägren.

    Så där blir det lätt tyvärr. Fast inom LCHF är man ju väldigt bra på att överdriva och ljuga om sin källor. Efter ett tag blir man trött på det. Jag har till exempel fått skriva att Colting inte äter LCHF under mer eller mindre varenda kommentarstråd där något av våra inlägg handlat om kolhydrater. Colting har själv alltid varit väldigt tydlig med att han inte äter enligt LCHF och ändå verkar en stor mängd LCHF-are tro det. Hur kommer det sig tror du?

    Du hittar fler exempel på överdrifter och lögner inom LCHF om du trycker på taggen LCHF under inlägget. Problemet är egentligen inte att de förekommer, skitsnack finns inom de flesta rörelser. Problemet är att det många gånger är från personer med status inom LCHF och när någon säger något felaktigt blir det heller aldrig ifrågasatt eller tillrättalagt.

    Vi kan ju ta Coltingdiskussionen som exempel igen. Om de flesta inom LCHF varit intresserade av att saker ska vara korrekt hade de givetvis själva tillrättavisat personer som nämnt Colting som någon som äter enligt LCHF. Hur många gånger har du sett att detta har hänt? Jag skulle vilja påstå att jag kan gå in på vilket LCHF-forum som helst nu och börja hylla Colting som en LCHF-are utan att få något egentligt mothugg. Helt enkelt för att allt pro-LCHF är bra enligt de inom LCHF. Det finns ingen intern kritik.

    Patrik: Märker det till och med folk runt omkring mig, dom blir nästan förolämpade för att jag har valt att dra ner på mina kolhydrater fast dom inte har med det att göra över huvudtaget.

    Hehe, det där får du vänja dig vid 🙂 Det hänger ihop med det vi har diskuterat här innan som jag försöker belysa.

    Människor vill äta nyttigt. De har ingen aning om vad nyttigt är så de flesta famlar runt i någon form av dimma samtidigt som de gärna vill tro att de ändå gör ett bra jobb. Då kommer du och äter väldigt annorlunda från dem samtidigt som du, antar jag, mår väldigt bra med det. Helt plötsligt förstör du det för dem. De blir rädda att de har gjort fel i en massa år och då blir de defensiva och försöker slå ifrån sig.

    Patrik: Typiskt är när man hela tiden söker ytterligheter för att bevisa sin sak, då kommer man aldrig att få ner diskussionen till en dialog, alla försöker härska och ingen lyssnar

    Här håller jag inte med dig. Att folk hela tiden försöker bevisa sin sak är ju skitbra. Om folk inte försökt hitta bevis för sin sak hade man ju aldrig kommit någonstans informationsmässigt. Då hade det ju bara varit två grupper som stått och skrikit ”vi har rätt” i varsitt hörn. Problemen uppstår bara när folk börjar hitta på saker, förvränga information eller använder sig av anekdoter för att bevisa sina teser. Då blir det meningslöst.
    https://traningslara.se/hur-man-studerar-nagot-vetenskapligt/

  92. Det är ju lite av min poäng, att du kan alltid hitta ytterligheter och det kan finnas oändligt med gömda orsaker varför dessa ytterligheter finns, därför är dom totalt ointressanta när man försöker diskutera själva frågan. Dessutom är dom oftast inte så många eller går vetenskapligt att bevisa, utan det leder bara till att försöka förstöra varandras trovärdighet. Lite som fett/kolhydrat debatten på 40 talet, blev forskningen bättre genom att försöka tysta oppositionen? Trovärdigheten är också dubbeleggat, man förstör lätt sin egen trovärdighet genom att försöka att påvisa ytterligheter, istället för att hålla sig till sakfrågan, då man lätt glider ifrån ämnet och börjar koncentrera sig på bevisa motsatsen med alla medel.

    Det är inte svårt att se hur många lägger fram saker och maskerar det som fakta och i nästa mening lägger till med att ”jag tror…”, t ex om Björn Ferry.

    När det gäller definitioner så tycker jag det också är konstigt att man samtidigt säger att alla kroppar är olika och vi står inför olika fysiska utmaningar så vill man helt plötsligt definiera vad LCHF kost är, men det är nog mer ett naturligt steg mot att alla som börjar vill ha siffror, menyer o annat för att man är rädd, som du själv säger själv, att göra fel. Jag tror inte definitionen var tänkt för dom som är elit idrottare, för dom är inte så många i samhället. Jag är emot generaliseringar, men samtidigt är det ju en stor del av vår vardag och det är så vi hanterar information oavsett om det handlar om fakta eller om människor.

    Visst är det intressant att jämföra oss med jägare och titta på kosten, men för den delen så kan det bli väldigt svårt att jämföra en högpresterande idrottsman med en jägare då vi har gått ifrån stadiet att äta mat för att överleva och hålla sig friska till att prestera till vår max gräns. Har svårt att tro att vår kropp är designad för t ex body building, och då kanske vi också behöver ändra kosten lite för att kunna matcha kroppens behov, men om det är bra ( t ex skadligt för kroppen) i långa loppet eller för prestationen är ju olika saker. Och här är det väldigt många teorier och väldigt lite vetenskap.

  93. visserligen ett av de första inläggen i debatten. Men diabetespolaren som hade fått 34 i blodsocker efter att ha ätit 3 potatisar. Han ljuger dig nog upp i ansiktet, det finns inga hemma-mätare som har så hög övre gräns, det kallas konfidensintervall för att använda fina kemiska ord. Det går på de flesta mätare till 26-27µmol/L sen brukar visaren visa ”HI” eller liknande. Polaren kan ju ha gjort testet på ett diabetescentrum med ett riktigt blodprov som analyseras enligt en annan teknik. Frågan är vilken mottagning som skulle slösa tid och resurser på ett sånt test.

    Sen till nåt annat, mina första diabetesår brukade jag klaga över att folk (framförallt i olika yrkesroller) hade så dålig koll på diabetes. Nu önskar jag mig tillbaka, det är trist att vara slagpåse i denna debatt. Nu har alla en åsikt om hur jag borde äta… Sen skiljer man ju aldrig på typI och typII i debatten heller vilket är lite trist. Jag har fått höra att om jag ätit lchf hade jag inte behövt ta nåt insulin och det är värre att höra än att ska du verkligen ha en kaka -du som är diabetiker?

  94. Hej Malin!
    Intressant inlägg, vi får se om Wille kommer tillbaka med ett svar. Han brukar kommentera ganska regelbundet när vi tar upp LCHF.

    Visst är det intressant med just kost och träning. Folk tror att de är experter och kan berätta för alla andra hur de ska äta och träna bara de läst om hur någon kändis gått ner i vikt i ”Se & Hör” 🙂

  95. hmm..finns det någon som kan tolka studier förutom författaren till denna blogg?
    Det finns människor inom alla områden som uttalar sig kategoriskt. ”Ät mindre och rör dig mer”, ”plus och minus måste gå ihop” tex. Jag uppfattar din syn som ett sätt att distansera dig från LCHF, inte i sakfrågan utom genom att utse LCHF-arna till monster och extremister.

  96. Tjena Hans!
    Det finns många som är väldigt duktiga på att tolka studier. Inom LCHF verkar de dock vara i stort sett frånvarande, i alla fall när det gäller att tolka studier som de anser visar på en fördel för LCHF, där är allt skitbra.

    Hur du uppfattar min syn på ”?” (du sa aldrig vad) kan jag inte rå för tyvärr. Jag är dock säker på att du har fel.

  97. Det där med motivationen att köra med lågkolhydrat långsiktigt kan ju bero på att så mycket av vår traditionella och även nyare matlagning är så upphängt kring potatis, ris, pasta och bröd och att det då kan vara svårt att i längden hitta på nya sätt att laga mat hela tiden.

    Kör LCHF så gott det går och upplever ständigt hur jag måste anstränga mig för att hitta på nya sätt att laga mat. Så potatisen har gjort en återkomst men gärna gjord i ugnen tillsammans med andra rotfrukter och grönsaker.

  98. hellstream: Det där med motivationen att köra med lågkolhydrat långsiktigt kan ju bero på att så mycket av vår traditionella och även nyare matlagning är så upphängt kring potatis, ris, pasta och bröd och att det då kan vara svårt att i längden hitta på nya sätt att laga mat hela tiden.

    Kör LCHF så gott det går och upplever ständigt hur jag måste anstränga mig för att hitta på nya sätt att laga mat. Så potatisen har gjort en återkomst men gärna gjord i ugnen tillsammans med andra rotfrukter och grönsaker.

    Kul att du nämner just den aspekten hellstream, det är nämligen det jag funderar på att undersöka i min masteruppsats nästa vår. De sociala aspekterna av att äta LCHF med tanke på vår svenska matkultur.

    En intervjustudie är planen i dagsläget. 🙂

  99. #102
    Kan inte annat än att hålla med dig .Sån besserwisser stil. Jag är förvånad 😮

  100. What!: #102 Kan inte annat än att hålla med dig .Sån besserwisser stil. Jag är förvånad :-o

    Hej What!
    Du och Hans kanske ska motivera er kritik istället?

  101. Guddi: Hur du uppfattar min syn på ”?” (du sa aldrig vad) kan jag inte rå för tyvärr. Jag är dock säker på att du har fel.

    LOL!

  102. Många har undrat hur Guddi kunnat missa propagandan mot mättat fett. Här kommer en teori: För att han är en självutnämnd expert som inte har någon relevant utbildning på kostområdet. Nu påstår jag inte att jag har det själv men jag har åtminstone gått gymnasiet på tidigt 2000-tal och läst IoH A och B, specialidrott A,B samt därefter ett par av SISU:s instruktörskurser. I kostdelarna av samtliga dessa kurser har mättat fett angivits som huvudorsaken till fetma och hjärt- och kärlsjukdomar. I en imponerande stor andel användes ”Uppladdningen” (skapad av Ceralia, dvs Kungsörnen, AXA m.fl.) som kursmaterial. Definitivt det enda fallet jag har stött på i den svenska skolan där privata företags propagandablad används som kurslitteratur.

    Känner herrn möjligen någon som har haft en hjärtinfarkt? De jag har träffat äter gladeligen massor av lättmargarin på sina mackor helt enligt råden från sjukvården att undvika farligt fett som smör.
    SLV:s ståndpunkt? Gå in på deras näringssök och sök på smör. Du får upp en lista där de tre sorternas smör går att hitta efter 39 sorters margarin. Frågor på det?

  103. Jag känner en, min pappa. Efter råd att minska på det det mättade fettet samt öka motionen så har hans värden blivit bättre samt att en antal kilon försvunnit.
    Frågor på det herr/fru cyklist?

  104. Gunnar: Hur vet du att det berodde på att han åt mindre mättat fett? Han kanske gjorde andra förändringar samtidigt eller så beror det kanske bara på motionen?

  105. Nicklas 105 #

    Det låter som det skulle kunna bli en mycket intressant studie!

    Vh Stefan

  106. Robert

    Självklart vet jag inte exakt vad det berodde på. Han kanske blev mindre stressad i samband med pensionen som skedde kort därefter. Han började också kolla på tv mera, kanske hjälpte det?
    Eller mindre mättat fett?
    Eller kanske ”bara” på ökad motion 😉

  107. cyklist: Nu påstår jag inte att jag har det själv men jag har åtminstone gått gymnasiet på tidigt 2000-tal och läst IoH A och B, specialidrott A,B samt därefter ett par av SISU:s instruktörskurser.

    Det har jag med, tog studenten 2001, hade fotboll som specialidrott då jag spelade i Helsingborgs IF. Jag har bara gått någon enstaka SISU-utbildning men jag har istället läst hela BAS inom fotbollen.

    Utöver dessa utbildningar som inte har något som helst med kost att göra i mina ögon har jag läst en väldig massa kring idrottsnutrition.

    cyklist: I kostdelarna av samtliga dessa kurser har mättat fett angivits som huvudorsaken till fetma och hjärt- och kärlsjukdomar.

    Pratade dem verkligen om fetma och hjärt- och kärlsjukdomar på dina idrottsutbildningar? För det gjorde de inte på mina.

    cyklist: I en imponerande stor andel användes ”Uppladdningen” (skapad av Ceralia, dvs Kungsörnen, AXA m.fl.) som kursmaterial.

    Uppladdningen delade de ut när jag gick fotbollsutbildningarna med. Nu minns jag inte vad som står i det tjocka häftet men i de mindre häftena som heter ”ladda för…” nämner man inte ens mättat fett. http://www.uppladdningen.nu/uppladdningenwww/main.nsf/page.items.www/AA59AB506C907F00C1256F19003EE3A1

    Om du tar boken ”Idrottsnutrition – För bättre prestation” av SISU som får se som standarden i Sverige så nämner man iofs att mättat fett är kopplat till hjärt och kärlsjukdommar men det är totalt 4-5 stycken i en bok på 340 sidor. Totalt nämns ordet ”mättat fett” 7 gånger i hela boken. På dessa 7 benämningar hinner man till och med få in att det råder oenighet mellan om det är bäst att äta smör eller margarin. Vilken fettskräck 🙂 (ironi, i fall du inte förstod det)

    Att de sen upprepar råden från stora organ för människor överlag även i idrottsnutritionsböcker är väl inte så konstigt. Givetvis nämner de flesta böcker att mättat fett påstås leda till hjärt- och kärlsjukdom. Det är dock ingen bok som är ”fettskrämd” och som ”tjatar” om det och får en att undvika allt fett eller allt mättat fett. Det är betoning på helt andra saker så som vätska, protein, kolhydrater i samband med tävling, kolhydrater för återhämtning, totala energiintaget osv….

  108. Det är tråkigt att inga av de här böckerna tar upp den Stora Hälsofaran Nummer Ett: Fisk.
    Om man äter fisk får man skylla sig själv, verkar det tycka. Tråkig attityd mot det äckliga giftet från havet. Den enda fisk man kan äta är tonfisk men absolut inte mer än en halv burk i månaden. Läkemedelsindustrin vill inte att vi ska veta hur farligt det är?

  109. LP:

    Då tillhör du själv läkemedelsindustrin antar jag? Med tanke på att du inte vill berätta för oss.

  110. En av de klart bättre recensionerna av denna bok. Även om jag inte håller med dig i allt du säger Jacob så måste jag verkligen ge dig tummen upp för att du påpekar GL – någonting som tyvvär är ganska svårmätt/beräknat men ack så viktigt.

    Någonting som jag personligen saknat ganska mycket i LCHF-debatten är inte bara att man borde ta med allting som höjjer insulinet utan även externa faktorer som sällan tas med i studier (dvs övriga hormonutsöndringar – t.ex. stresshormoner) eller debatt.

    Jag måste bara fråga – hur ställer du dig till Zon-dieten?

  111. Simon Lundmark: Jag måste bara fråga – hur ställer du dig till Zon-dieten?

    För stort fokus på siffror och för lite fokus på matkvalité. För mig känns det väldigt meningslöst att sitta och räkna på maten bara för att man ska se till att hamna kring 40-30-30 när det inte är bättre än något annat.

    Om jag förstått det rätt så finns det även en helt slumpmässig gräns på hur mycket kalorier man får äta vid en måltid? Det ser jag ingen som helst orsak till heller.

    Det som är positivt är ju att proteinmängden går upp för de flesta. Det kommer säkert ge positiva effekter. Sen är det mer grönsaker i dieten men det är det ju i alla dieter jämfört med hur folk äter vanligtvis 🙂

  112. Guddi: För stort fokus på siffror och för lite fokus på matkvalité. För mig känns det väldigt meningslöst att sitta och räkna på maten bara för att man ska se till att hamna kring 40-30-30 när det inte är bättre än något annat.

    Jag håller med om att det är lite väl mycket räkna i den, men när man väl fått ihop sina listor så funkar det rätt bra (iaf upplevde jag det så när jag körde den för ett par år sen). Matkvalite diskuteras om jag kommer ihåg det rätt en hel del och rekommendationerna var att man inte ska köpa saker som har mer än fyra ingredienser… om jag kommer ihåg det rätt. Det var ett tag sen.

    Guddi:
    Om jag förstått det rätt så finns det även en helt slumpmässig gräns på hur mycket kalorier man får äta vid en måltid? Det ser jag ingen som helst orsak till heller.

    Hmm nej? Varje måltid består av ett visst antal block, antalet block är beroende på hur mycket ditt energibehov är per dag. Varje block består av en viss mängd proteiner, kolhydrater och fett. Så visst kan det ske en viss variation på antalet kalorier man intar på en viss måltid – men slumpmässigt är det inte. Dessutom så varierar väl ändå mängden energi som kroppen tar upp från ett mål mat beroende på en hel mängd externa faktorer – så att sätta en viss gräns på hur mycket kalorier man får äta vid en viss måltid ser jag ingen som helst orsak till heller.

  113. Jag måste få tillägga att kommentaren om varför det är så svårt att hålla sig till LCHF är just för att ALLA nästan alla är vana att äta mycket kolhydrater en del socker och peta med fettet. Det är så sant att man måste lära om hela familjen och nästan släkten när det närmar sig högtider. Klart att många hoppar av av den anledningen för att inte frysas ut av resten av de sociala umgänget. Önskar att det bara är en tidsfråga tills restauranger hänger på och skapar fler alternativ. För det är nog just nyckel att hitta goda alternativ att presentera för de närmsta så de också klarar av att hänga på i den grad de vill/kan!! Alla människor är olika och passar för olika mat. Beroende på ålder, kön, och dna… ingen nyhet men lchf har tydliga resultat att vi äter sjukt mycket fel kolhydrater och socker. Stäng alla läskfabriker och se vad som händer med världen…

  114. Gaia: Jag måste få tillägga att kommentaren om varför det är så svårt att hålla sig till LCHF är just för att ALLA nästan alla är vana att äta mycket kolhydrater en del socker och peta med fettet. Det är så sant att man måste lära om hela familjen och nästan släkten när det närmar sig högtider. Klart att många hoppar av av den anledningen för att inte frysas ut av resten av de sociala umgänget.

    Hej Gaia!
    Det du skriver gäller alla dieter. Så fort du inte äter som alla andra får du svårt att hitta mat till dig själv. Det är inget unikt med LCHF på den punkten.

    En person som bara vill undvika socker har näst inpå samma problem som någon som äter LCHF om vi snackar julhelgen. Ska man äta stenålderskost är det ännu svårare då väldigt mycket innehåller mjölk. Är du vegetariant får plocka bort köttbiten medan någon som äter LCHF får plocka bort potatisarna. Precis samma lösning men bara något annat som plockas bort.

    Så du är inte unik i din situation. Det gäller alla som försöker att äta en diet som skiljer sig från normen i dagens samhälle och det är verkligen ingen ursäkt till att inte fortsätta med sin diet.

  115. Gaia:
    Stäng alla läskfabriker och se vad som händer med världen…

    Redan fattiga människor förlorar sina arbeten och blir ännu fattigare. Det är ju en konsekvens.

    Observera att jag inte på något vis tycker att läsk- och godisindustrin är bra men skulle man genomföra en väldigt extrem nedreglering på kort tid så skulle också väldigt många människor förlora sina jobb. Men någon form av reglering tror jag dock är ett måste om man faktiskt VILL förbättra folkhälsan. Om man däremot anser att folkhälsan är mindre viktig än principen om en fri företagsamhet så är det en annan sak. Jag tror dock inte att man kan få båda två tyvärr.

  116. Förhoppningen om de fattiga är att satsa på ekologisk odlad mat istället och tänk tanken att världen möjligen kan skära ner något på mjölprodukter och odla mera grönt ovan jord… om det går att transportera så miljövänligt som möjligt. Jag tror denna matrevolution är nyttig för världen vi måste ju ändå tänka om hur vi behandlar jorden som vi misshandlar i rask takt..

  117. Gaia:
    Förhoppningen om de fattiga är att satsa på ekologisk odlad mat istället och tänk tanken att världen möjligen kan skära ner något på mjölprodukter och odla mera grönt ovan jord… om det går att transportera så miljövänligt som möjligt.Jag tror denna matrevolution är nyttig för världen vi måste ju ändå tänka om hur vi behandlar jorden som vi misshandlar i rask takt..

    Först och främst finns ju ingen matrevolution i den här frågan. Ordvitsen i boken är snygg och känslan hos vissa kanske är att en revolution är på gång men det är en trend bland många och redan nu är ju hela den här LCHF-boomen kraftigt nedtystat jämfört med för bara ett år sedan.

    Om du tror att det för fattiga människor är mer grönsaker (mindre kalorier) och mer ekologiskt (mindre utbyte i faktisk mängd grödor och dyrare pris) så undrar jag verkligen hur du tänker. Jämfört ekologiska grönsaker med konventionellt odlad vete utifrån pris, mängd grödor och mängd kalorier så undrar jag hur du tänker.

    Återigen, jag säger INTE emot dig i sak. Om människor i landet skar ner på mjölmat och åt mer grönsaker vore det ju toppen. Suveränt rent av. Men för fattiga? Hur tänker du så? Är det några i världen som verkligen inte ska behöva bry sig om miljösnacket så är det de som är mest fattiga och från minst utvecklade samhällen. Vi i Sverige som är rika och feta bör dock ändra oss om man ser på det rent utilitaristiskt och egalitärt.

  118. Jag får väl erkänna att jag är en galen romantiker som önskar att världen kan bli bättre på att tänka globalt. Hur vi kan fungera bättre med jordens resurser och kanske begränsa varje individs ekologiska avtryck. Osv

  119. Jag vet inte hur gamla ni är, men jag är 42 år gammal och jag fick i skolan lära mig att mättade fetter ledde till åderförfettning, medan omättade (helst enkelomättade) var hälsosamma (dock i måttliga doser, för att inte gå upp i vikt). Så sent om 2001-2002 deltog jag i ett viktminskningsprojekt på Nortulls överviktsenhet i Stockholm och där fick vi lära oss att tänka i E%, där fettet skulle stå för så liten del som möjligt. Vi fick till och med höra hur människor med någon viss sjukdom som leder till att de knappt kan äta något fett alls klarade sig utmärkt – detta framställdes alltså som något av ett ideal – men att det var svårt och att vi var riktigt duktiga om vi lyckades äta så att 10% av energin kom från fett under viktminskningsperioden. Så inledde vi med 7 veckor på VLCD (alla dess förkortningar på fyra bokstäver!) då vi levde på pulversoppor om totalt 800 kcal om dagen och skulle befinna oss i ketos och helst också träna, för att upprätthålla förbränningen. Dessförinnan hade jag gått på Viktväktarna flera gånger, och där var det också underförstått att fett var väldigt farligt (återigen: särskilt mättat fett), eftersom ganska små mängder kostade oerhört många ’points’. Nyckelhålsmärkningen och light-/lättetiketter talar sitt tydliga språk – det handlar det framför allt om fettreducerade produkter, där socker rentav kan ha lagts till för att kompensera smakbortfallet när fettinnehållet minskas. En bekant som pluggade till läkare tills för max fem år sedan, la ut texten för mig hur farligt det var med LCHF, för det hade de sett efter att ha gjort något test på utbildningen där någon åt mkt fett och hur fettet for ut i blodet. Dessutom påstod hen att kokosfett var livsfarligt. Som jag minns min utflykt till GI-land och Paulún, så var det inte så fettvänligt där heller. Så ja, de absolut senaste åren har attityden blivit lite mer avslappnad när det gäller fett, och det tror jag faktiskt att man har mycket att tacka LCHF-rörelsen för, men för inte alls många år sedan var folk verkligen extremt fettskrämda. I synnerhet för mättat fett, margarin var det enda rimliga under flera decennier. Dessutom var själva LCHF-förhållningssättet ganska främmande; med fet mat menades oftast chips, pizza, hamburgare, friterad mat o.dyl., alltså mat som innehöll både mkt fett och mkt (snabba) kolhydrater. Jag var själv så inkörd på detta att jag till en början helt avfärdade LCHF som en Hollywood-bantningskur av värsta sort, det tog mig några år och några vänners positiva erfarenheter att så sakteliga börja närma mig den kosten.

    På frågan om varför man hemfaller till annan kost om man nu trivs så bra med LCHF kan jag bara ge ett personligt svar. Jag är gammal tröstätare och den bästa trösten hittar jag oftast i antingen den maten som för tillfället är förbjuden (friheten i att strunta i regler) eller i mat som ovan, som innehåller både mkt fett och (snabba) kolhydrater. När jag käkar LCHF så finns inte de hyllorna överhuvudtaget för mig i mataffären. Men om jag av någon anledning halkat ur (oftast i samband med semesterresor), så hamnar jag i tänket att jag bara ska ’unna’ mig någon ytterligare dag med kolhydrater, och de där dagarna blir bara fler och tar aldrig slut. När jag äter LCHF saknar jag inte mjölkchoklad, förstår knappt vad poängen med den är, men när jag inte äter LCHF känns en tillvaro utan otänkbar. Med betoning på känns, för intellektuellt vet jag förstås att det funkade, men själva övergången känns ouppnåelig. Hur det är för andra vet jag inte. Jag kämpar med detta än idag och längtar tillbaka till de perioder då jag lyckats upprätthålla LCHF, för då blir allt så enkelt och jag slipper kämpa så förbaskat mot suget.

  120. Emma: På frågan om varför man hemfaller till annan kost om man nu trivs så bra med LCHF kan jag bara ge ett personligt svar. Jag är gammal tröstätare och den bästa trösten hittar jag oftast i antingen den maten som för tillfället är förbjuden (friheten i att strunta i regler) eller i mat som ovan, som innehåller både mkt fett och (snabba) kolhydrater.

    Hej Emma!
    Det här är ju en förklaring som, precis som du skriver, förklarar varför det är svårt för dig. Men det man ska komma ihåg är att i alla långsiktiga studier så är följsamheten precis lika dålig för lågkolhydratkost som för annan kost.

    Du beskriver ju själv en massa fördelar med LCHF som du inte tycker att man får i annan kost men hur kommer det då sig att resultatet blir det samma? Vi pratar alltså inte om resultat där man ser att andra dieter är dåliga och LCHF aningen bättre. Resultaten är precis lika dåliga. Detta innebär något av följande:
    1: Det finns, på populationsnivå, inga fördelar med LCHF/lågkolhydratkost före andra upplägg. Folk följer dem lika dåligt eftersom de är lika svåra att följa och de som påstår något annat talar bara ur sin egna personliga upplevelse eftersom det just passat dem.
    2: Fler människor har lättare att följa LCHF men resultaten sett till viktnedgång är ändå lika dåliga eftersom LCHF är sämre på att viktnedgång jämfört med andra dieter. Vi har alltså fler följare men viktnedgången blir inte bättre i medeltal eftersom de som följer LCHF går ner mindre i vikt än de som följer andra dieter.

    Personligen tror jag främst på alt 1. En intressant följdobservation till detta är att nog många, precis som du, upplever att de faller ifrån sin diet då och då. Sen försöker de arbeta sig tillbaka. Men vad är det då som skiljer dig med din LCHF i denna situation från någon som väljer att gå med i viktväktarna gång efter gång? I båda situationerna är det ju uppenbarligen en diet som inte fungerar alltid i alla situationer.

  121. En fråga: jag byter ofta ut kolhydraterna i skolmaten mot de vegetariska matalternativen då det oftast är bröd, ljus pasta eller vitt ris som finns. Är det något man borde sluta med?? Det känns som om det finns mer näringsämnen i grönsakerna än i tex pastan? Är det rätt tänkt??

  122. Hallå Renneé!
    Byter du ut bröd, ljus pasta eller vitt ris mot grönsaker så kommer du att få i dig mer näring per kalorimängd. Sen om det är rätt tänkt eller inte beror på vem du är. Det finns många personer som äter för mycket kalorier och för lite näring och för dem hade det varit bra att byta. Sen finns det vissa andra människor som äter för lite och har svårt att få i sig tillräckligt med energi över dygnet, för dem är det ett dåligt beslut.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *