Hur man studerar något vetenskapligt

Mer eller mindre dagligen kan man i tidningarna läsa om någon ny studie som är bevisa för det ena eller det andra. Tyvärr är det nästan alltid så att det de skriver inte stämmer. Många gånger handlar det om en studie där resultaten varit varierande (exempelvis Aftonbladet kan inte läsa studier), i andra fall är studien den enda av sitt slag och man kan därför inte dra några slutsatser och ibland återges tolkningen som författaren har gjort av studien istället för själva resultatet.

Jag kommer i detta inlägg att först gå igenom grundprinciperna kring ett vetenskapligt tillvägagångssätt och därefter kommer jag att ge några exempel på några vanliga fel som lätt kan lura en om man inte är vaksam.

Observationer leder till en teori

När folk vanligen hör ordet vetenskap så tänker de på alla de saker som de vet har kommit ifrån vetenskapen istället för att tänka på det som egentligen är vetenskap, processen. Det är väldigt viktigt att man belyser just processen då det är den som skiljer på vetenskap och pseudovetenskap.
Det finns egentligen ingen bestämd definition på vad som innefattar en vetenskaplig process och i slutändan är det en hel del filosofi inblandat så jag kommer inte att gå allt för djupt in i denna bit utan hålla mig till det jag anser är relevant.

Exempel på en vetenskaplig process

1. Det man först gör inom all vetenskap är att man försöker hitta en modell eller teori som kan förklara ett visst fenomen. Man tittar helt enkelt på all den information (data) man har för tillfället och sen försöker man hitta en teori som kan förklara all den informationen.
2. När man väl har en teori så ska man med hjälp av denna försöka förutspå utfall på studier som tidigare inte utförts. Man försöker med andra ord förutspå ”framtiden” med hjälp av en teori som man tror återspeglar verkligheten. Ett annat sätt att se på det är att man försöker hitta nya data som antingen ger mer stöd åt teorin eller som visar att den inte stämmer.
3. Nästa steg är att man utför en studie där man undersöker om utfallet faktiskt blir på det sätt som teorin har förutsett. Här brister många pseudovetenskaper då de sällan utför studier för att försöka ge stöd eller förkasta sina egna teorier. Oftast nöjer de sig med att påpeka att den teori som vetenskapen just nu använder inte kan förklara ett resultat i en studie och därför har ”vetenskapen” fel och de har rätt. Detta är en grov miss i logik som jag kanske kommer gå igenom i senare inlägg.
4. Om teorin fungerar så fortsätter man att försöker man på nytt förutspå utfallet i ytterligare en studie. Om teorin inte kan förutsäga utfallet så försöker man hitta en ny bättre teori. Viktigt att påpeka här är att det inte räcker med en studie med resultat som inte stämmer för att man sak förkasta en teori. Studier kan visa fel resultat beroende på slumpen (mer läsning här) och så länge som det inte finns någon teori som stämmer bättre överrens med ALLA den data som redan finns så är det bästa alternativet att köra vidare på den man har då den trots sina brister är den förklaringsmodell som är bäst för tillfället.

En stor del i den vetenskapliga processen är således att försöka hitta motbevis för den teori man för närvarande har. En väldigt viktigt följd av detta är att

Om en teori ska kunna testas och anses vetenskaplig så måste det gå att ta fram ett test som kan falsifiera teorin, dvs visa att den är felaktig.

Att ta fram en teori om att gud skulle ha skapat världen är med andra ord inte vetenskap då det påståendet inte går att testa.

Man kan dock väldigt ofta vända på en teori så att den blir testbar. Säg att någon påstår att jorden besöks av utomjordingar. Detta är omöjligt för någon att bevisa för även om det inte finns några fysiska bevis just nu så bevisar inte det att de inte finns, det visar ju bara att vi inte vet om det. Det motsatta påståendet däremot, att utomjordingar inte besöker jorden är en hållbar teori då den går att motbevisa genom att man helt enkelt fångar en utomjording.

Varför ska man försöka motbevisa teorin?

Den finns två orsaker till att man ska försöka motbevisa teorin istället för att försöka bevisa att teorin stämmer. Den första är helt enkelt därför att folk generellt sett har väldigt lätt för att se saker i sin omgivning som stämmer överrens med det de redan tror på. Den andra orsaken är helt enkelt för att det är det enda sättet att få vetenskapen att gå framåt, att hela tiden försöka hitta bättre och bättre teorier som stämmer bättre och bättre överens med verkligheten.

Nu är det lite av en utopi att tänka sig att en vetenskapsman ska sätta igång en studie för att försöka motbevis en teori som troligen har tagit honom en väldigt lång tid att tänka fram och detta händer i stort sett aldrig i verkligheten. Det behöver det inte heller göra då en ny teori alltid blir ifrågasatt av förespråkare för andra teorier (oftast den teori som är ledande) och dessa vetenskapsmän kommer därför att försöka motbevisa den nya teorin.

Dessa konstanta försök av olika forskare och forskargrupper att försöka slå hål på varandras teorier är en stor orsak till att vetenskapen går framåt.

Occams rakkniv för att välja mellan två teorier

Vissa teorier har väldigt mycket data och studier bakom sig och sannolikheten att de skulle falsifieras är otroligt liten. När det gäller nya teorier om saker som är ”cutting edge” inom forskning kanske sannolikheten att de ska stämma fullt ut bara är 50 %.

För de mindre utforskade områdena kring träning och kost kan man ta fram en mängd olika teorier som alla skulle kunna förklara det fenomen som undersöks. Det är här man ska använda sig utav Occams rakkniv. Det Occams rakkniv säger är att man ska försöka ta fram teorier som gör så få antaganden som möjligt. Ett mer alldagligt uttryck för Occams rakkniv är ”den enklaste lösningen är oftast den bästa”!

Ibland hör man folk kritisera Occams rakkniv med att säga att den ”inte fungerar” då den gjort att man valt en teori som senare visade sig vara fel. Detta är en miss då Occams rakkniv inte säger något om huruvida teorin är korrekt eller inte. Occams rakkniv är till för att ta fram den teori som är enklast därför att en enkel teori är lättast att falsifiera.

Myter, felaktiga påståenden och nyttig användning

Det är bara en teori!

En ”olycklig” konsekvens av den vetenskapliga processen är att många saker som anses vara ett faktum att alla seriösa forskare fortfarande kallas för en teori, eller hypotes. Detta används otroligt mycket av folk som står bakom någon typ av pseudovetenskap. De använder sig utav argument så som ”det är bara en teori” eller ”man har inte kunnat bevisa det utan man tror det är så det är”. Detta är helt felaktiga påståenden. Faktum är att väl vedertagna vetenskapliga teorier är en av de mest säkra saker som finns. Observera nu att jag talar vedertagna faktum och inte teorier som är till för att försöka förklara den senaste forskningen. Ett mer passande ord för dessa teorier skulle kunna vara hypoteser.

Så om du någon gång hör någon köra med argumentet ”det är bara en teori” när det gäller något som är väldigt vedertaget så be dem ta fram studier som motbevisar teorin. Här slutar diskussionen ganska ofta men det är inte sällan som man får tillbaka en förklaring som mer eller mindre förlitar sig på magi. Ibland händer det dock att man får se sig motbevisad och i dessa fall ska man bli glad för man har då lärt sig något nytt!

Studier motsäger varandra hela tiden och det som visades för 10 år sen stämmer inte idag

Detta är ett påstående som man hör väldigt ofta när man försöker övertala någon som är fast förankrad i någon villfarelse att han/hon har fel. Om man inte tänker till så låter det dessutom vettigt, det är bara att tänka tillbaka på sitt egna träningsliv där man gått på diverse trender för att senare inse att de inte gav någonting alls. Misstaget folk gör här är att de blandar ihop teorier (eg hypoteser) eller en tolkning av en studie med själva resultatet i studien. Visst finns möjligheten att det signifikanta resultatet från en studie visar fel pga slumpen men i minst 19 fall av 20 så kommer ytterligare studier att visa på exakt samma resultat som den förra studien.

Verkligheten förändras inte, det är vår tolkning av den som förändras (förbättras)

Detta påstående är en konsekvens av att folk i allmänhet och journalister i synnerhet inte kan skilja på en teori som inte är beprövad och en teori som mer eller mindre räknas som ett faktum.

Jag stötte igår på påståendet i en diskussion att ”En sanning är bara en sanning tills den motbevisas” vilket självklart är totalt skitsnack. En sanning är alltid en sanning. Det är våra försök att förklara denna sanning med teorier och modeller som inte alltid lyckas.

Äldre forskare är ofta väldigt trångsynta och vägrar ta till sig ny forskning

Forskare anses ofta vara väldigt trångsynta och i tidningar och på nätet kan man många gånger läsa hur folk är irriterade över att de inte ändrar sina åsikter/rekommendationer/uttalanden etc. I själva verket är detta ett tecken på en bra forskare och att den vetenskapliga processen fungerar. Forskare arbetar oftast med väl underbyggda teorier och det krävs mer än några studier för att de ska anse sig motbevisade. Många gånger har den motsatta parten en sämre teori och det är rätt att inte lyssna för mycket på dem. I de fall då de har en teori som verkar stämma ungefär lika bra eller kanske till och med lite bättre med verkligheten (men inte perfekt) är det inte heller bra om forskarna bara släppt sin teori för en annan teori utan det är bättre att de två motstridiga teorierna då arbetar vidare med att försöka motbevisa varandra tills det kanske kommer en ännu bättre teori som innefattar alla resultat.

Det finns givetvis forskare som är alldeles för trångsynta och håller fast vid sina egna idéer alldeles för länge och dessa blir allt eftersom tiden går naturligt marginaliserade i forskarvärlden.

Det går inte att bevisa något med vetenskap

Detta påstående är i princip helt korrekt. Även om tusentals studier visat att folk behöver vatten så går det inte att bevisa att det inte finns eller kommer födas någon människa som kan leva utan vatten. Att människor behöver vatten är således en teori som man tagit fram med hjälp av observationen att folk som inte får vatten dör. Exemplet anser nog de flesta är absurt, vi vet ju all att vi behöver vatten för att leva men detta går alltså aldrig att bevisa till 100 %.

Just det faktum att man aldrig kan bevisa något som helt sant innebär att man måste förlita sig på sannolikheter. Sannolikheten att teorin att människor behöver vatten är otroligt hög, men den kan aldrig bli 100 %. Det är här vetenskapen alltid arbetar. Det finns inget objektivt mått på hur stor sannolikheten är att en viss teori stämmer utan det man får göra är att förlita sig på de forskare som är experter inom ett visst område. Om 9 av 10 experter förespråkar en viss teori så är sannolikheten att den är sann troligen mycket högre än den teori vad den ensamma experten förespråkar. Om teorin är ganska gammal och det gjorts mycket forskning på området så ökar sannolikheten ytterligare att teorin som de 9 forskarna stödjer är bäst.

Summering

Det finns i denna värld många människor som på ett oärligt sätt försöker tjäna pengar på andra människors hopp, olycka, drömmar mm och som konsument är det viktigt att man har en god förmåga att urskilja mellan de som snackar skit och de som faktiskt vet vad de snackar om.

Den vetenskapliga processen är väldigt viktig att känna till om man vill fördjupa sig i träningslära eller näringslära utan att bli lurad av all den vilseledande information som finns. Ett annat bra sätt att skydda sig är att skaffa sig en bra kunskapsgrund. Observera att böckerna jag rekommenderar där säkert innehåller teorier som inte stämmer (bla vätskedelen i boken Idrottsnutrition…enligt mig) men sannolikheten för teorierna är stor. Om någon motsäger dem så ska du begära ordentliga bevis och en teori som på ett bättre sätt förklarar alla observationer som finns innan du ens börjar fundera på om det som sägs är sant.

Detta var en kort genomgång om hur man på ett vetenskapligt sätt tillförskaffar sig information om den värld vi lever i. Metoden är inte på något sätt komplett med det jag har tagit upp och det finns många fällor och felkällor i processen. Man har utvecklat flera olika typer av kontroller och liknande för att försöka minimera dessa felkällor och jag kommer troligen att gå igenom dessa i framtiden.