Dina gener styr vilken diet som passar dig bäst!

Uppdatering 2019: Den här artikeln är nästan 10 år gammal. Det finns en nyare artikel i ämnet att läsa på Tyngre, En diet anpassad efter dina gener


Det påståendet gjordes nyligen några forskare i ett abstrakt som presenterades för 6 dagar sen på en konferens i San Francisco. Än så länge finns bara abstraktet och några tidningsartiklar tillgängliga om studien, men jag tyckte att det var så intressant så det var värt att nämnas här ändå. Studien har alltså ännu inte blivit godkänd för att publiceras och det kan alltså mycket väl vara en totalt värdelös studie.

Vanligtvis är det ganska kassa resultat när man går före den vetenskapliga processen och offentliggör sina resultat för pressen innan andra forskare har fått titta på resultaten. Ett vanligt motiv är att man vill få in en massa pengar till sin forskning trots att man vet att den ännu inte har producerat några övertygande resultat.

Tills vidare så gör jag dock en snabb titt på det jag kan utläsa från abstraktet och den information som man kan få ut från ett par tidningsartiklar. De tidningsartiklarna jag har funnit än så länge är Wall Street Journal, Diabetesincontrol.com och timesonline.co.uk. Den preliminära titeln och abstraktet på studien i fråga är följande:

Nelson MD, Prabhakar P, Kondragunta V, et al. Genotype patterns predict weight loss success: The right diet does matter. Presented at EPI|PNAM (Cardiovascular Disease Epidemiology and Prevention  and Nutrition, Physical Activity, and Metabolism) Conference March 2-5, 2010.

Background/Introduction: Recent evidence demonstrates there is no one weight loss diet that is most effective for everyone. Genetic heterogeneity may offer a partial explanation to differential responses to different diets. Genotype patterns of single nucleotide polymorphisms (SNPs) associated with obesity and weight loss have been identified.
Objective: To determine whether genotype patterns associated with macronutrient metabolism will predict weight loss success in response to low-carbohydrate vs. low-fat diets.
Design: This is a secondary analysis of data from 101 Caucasian women in the A TO Z weight loss study who provided DNA from buccal cells. The analysis included diet assignments, weight loss results, and anthropometric and lipid panel values. Functional SNPs relevant to weight loss and responsive to macronutrient composition in the diet were analyzed. Women in the original A TO Z study were randomly assigned to either Atkins (very low carbohydrate), Zone (low-carbohydrate/high protein), LEARN (low-fat) or Ornish (very low fat). The subset of women was classified into 3 genotype groups; low carbohydrate diet responsive genotype (LCG, n=61) and low fat diet responsive genotype (LFG, n=35), and a balanced diet responsive genotype (BDG, n=5).
Results: Participants in the appropriate dietary groups for their genotype showed 2-3 fold greater 12-month weight loss compared to participants in inappropriate dietary groups for their genotype (p=0.02) with parallel findings for reduced waist circumference (p=0.01), decreased triglycerides (p=0.007), and increased high density lipoprotein (p= 0.01).
Conclusion: These findings suggest a simple DNA test of buccal cells from a cheek swab could help predict whether someone is more likely to be successful with weight loss on a low carbohydrate vs. a low fat diet.

Regelbundna läsare här på sidan har säkert uppfattat några varningstecken redan. En negativ sak är att man har gjort en analys av data i efterhand. En stöttepelare inom vetenskap är att man ska ta fram hypoteser som i sin tur ska kunna förutspå framtiden. Det man har gjort här är i stället att titta på data som redan finns för att försöka hitta ett mönster. Det betyder inte att resultatet blir fel men det öppnar upp en mycket större möjlighet till tolkning och förutfattade meningar hos forskarna.

För att verkligen testa resultatet i studien ska man kunna använda det för att förutspå resultaten i förväg. En studie där man först delar in deltagarna i olika grupper för att sen randomisera dem till olika dieter hade varit mycket starkare bevis. Om studien blir godkänd för publicering så kommer en sådan studie säkerligen att dyka upp inom några år och det är mycket möjligt att en sådan studie redan är påbörjad (det påstås också i en av tidningsartiklarna). Flera av forskarna har tidigare gjort studier där de tittat på skillnader mellan olika grupper och hur olika personer svarar olika bra på olika dieter. Bland annat en studie från 2008 som de döpte till ’Insulin Resistance – An Effect Moderator of Weight Loss Success on High vs. Low Carbohydrate Diets.’ Den studien blev aldrig publicerad i någon tidsskrift.

Om studiens upplägg

Bakgrunden

Författarna till studien tar i bakgrunden upp det faktum att ingen diet verkar fungera bra för alla. Detta är något jag har tagit upp så många gånger här på sidan så jag känner mig tjatig nu när jag skriver det men det verkar vara väldigt svårt för folk i allmänhet att acceptera.

Flera av forskarna som utförde denna studie utförde tidigare den väldigt kända studien där man jämförde dieterna Zone, Ornish, LEARN och Atkins. Resultaten i den studien var som i alla andra viktnedgångsstudier, dvs dåliga och det fanns mer eller mindre ingen skillnad mellan grupperna. Kostdoktorn och flera andra lågkolhydratförespråkare har givetvis valt att bortse från detta och lyfter fram studiens som ett starkt bevis för att deras kost är bäst. Lyckligtvis tolkade inte författarna själva studien på detta sätt för att sedan sätta punkt, de resonerade kring sina resultat och valde att fokusera på varför det fanns vissa som lyckades väldigt bra i varje grupp medan det fanns andra som misslyckades totalt. I en av artiklarna uttrycker en av författarna det på följande vis:

Within every diet group, though, some of the women lost more than 30 pounds and kept it off for over a year,” said Gardner. ”And some of the women gained more than 10 pounds. Within every diet, the range is at least 40 to 50 pounds. Between the different diets, the weight loss difference was just a few pounds, yet within the group, the difference is much larger. This is actually much more interesting than the difference between groups. How can the responses to the same diet be so different?

Vanligt utsende på resultatet i viktnedgångsstudier
Vanligt utseende på resultatet i viktnedgångsstudier

Bilden här ovanför använde jag i mitt inlägg ”Aftonbladet kan inte tolka studier” som handlar om en annan väldigt citerad studie i lågkolhydratkretsar, Shai et al. Bilden är framtagen från standardavvikelserna som återges i studien och visar därför inte på de faktiska värdena (de får man inte reda på), men den visar trots det på ett väldigt tydligt och klart sätt hur viktnedgången skiljer sig väldigt mycket mellan olika individer och ingen diet är bäst för alla.

Orsaken till att man utförde studien var alltså för att man ville hitta en möjlig förklaring till den stora variationen i viktnedgång på olika dieter. Genomsnittsvärden kan vara hypotesbilnade för en generellt sett mer fungerande viktnedgångsmetod (eller en medicin eller ett träningsupplägg t.ex.) men extrema värden inom grupper glöms ibland bort. Detta är dock intressant även det, varför fungerar det superbra för en individ i gruppen med sämsta genomsnittsvärden och varför gick det käpprätt åt skogen för en individ i gruppen med de bästa genomsnittsresultaten?

Design / metod

Förutom det jag nämnt om att man gjorde mätningarna efter det att studien var slutförd så kan jag inte säga mycket mer om denna del just nu. För att kunna uttala sig om detta så behöver jag läsa studien och antagligen läsa på om lite olika gener 🙂

Värt att nämna som troligen också är viktigt för studiens resultat är att tekniken som användes i studien är från ett företag vid namn Interleukin Genetics, Inc. och detta företag var också de som sponsrade studien. För att göra allting ännu lite mer suspekt så säljer redan företaget denna typ av undersökning till allmänheten för 149 $.

Resultatet

Förutsatt att det inte finns något fel i metoden (som vi inte kan avgöra nu) så är resultatet väldigt intressant. Här under kan ni se skillnaden i resultat mellan de som fick en diet som passade deras gener jämfört med de som fick en som inte passade.

Skillnad i resultat
Skillnaden i resultat mellan de som blev tilldelade en diet som passade deras gener (helt blå staplar) jämfört med de som fick en diet som inte passade (vita staplar med blå linje).

Andra intressanta saker från studien är att de som var bättre anpassade för en lågfettsdiet förlorade i snitt 6,4 kg medan de som var bättre lämpade för en lågkolhydratdiet i snitt förlorade 5,6 kg. För de som blev tilldelade ”fel” diet så var viktnedgången istället 1 kg för de som fick lågfettkost men som bättre passar för lågkolhydrat och 1,4 för de som hade gener för lågfettkost men som fick lågkolhydratkost.

Inte heller här kan man alltså se någon diet som är bättre än någon annan. Om man då tar i åtanke att:

  1. …det numera finns hur många studier som helst (nåja, många är det) som jämför olika dieter
  2. …resultaten är i stort sett de samma mellan grupper oavsett tilldelad diet
  3. …resultaten är i stort sett alltid ganska dåliga

Så undrar man hur folk fortfarande orkar bråka om vilken diet som är bäst för ALLA. Enligt forskarna till studien så är fördelningen i befolkningen mellan de två olika typerna ungefär 50-50. I en utav artiklarna återger man att siffran hos vita kvinnor visat sig vara 45 % med gener som passar lågkolhydratkost och 39 % med motsatta gener. Detta förklarar troligen varför denna genetiska skillnad inte visar sig vid studier där man inte tar hänsyn till den.

Summering

Jag hoppas verkligen att den här studien blir publicerad så att man kan få reda på mer ingående information. Om den blir det så kommer som sagt jag eller Nicklas säkert att titta lite mer ingående på metod, resultat och diskussion. Tills vidare vill jag bara påpeka att det här inte är lösningen på överviktsproblemet på något sätt. Viktnedgången varierade fortfarande mellan deltagarna och det fanns (troligen, jag tolkar författarnas kommentarer på det sättet) fortfarande de som gick upp i vikt trots att de fått en diet som passade deras gener. En av författarna till studien uttryckte sig på detta vis vilket jag tyckte speglar det hela bra

The results don’t explain the whole nutrition puzzle, but it explains a large enough chunk to be of interest

Uppdatering 19/5: Aftonbladet och DN har nu även skrivit om detta.

Genetic Phenotypes Predict Weight Loss Success: The Right Diet Does Matter
Mindy Dopler Nelson, Stanford Univ, Palo Alto, CA; Prakash Prabhakar, Venkateswarlu Kondragunta, Interleukin Genetics, Waltham, MA; Kenneth S Kornman, Interleukin Genetics, Waltham, CA; Christopher Gardner, Stanford Univ, Palo Alto, CA

22 thoughts on “Dina gener styr vilken diet som passar dig bäst!

  1. Hej!
    Detta blir riktigt intressant när det publiceras.
    Har läst en bok – Den självläkande människan, av Susanna Edin.
    Där finns intressant introduktion till hur blodgruppen spelar stor roll i samband med hur kroppen reagerar på olika kost.
    Tänkte höra om du vet nån mer ”skrift” eller publikation med kost i samband med olika blodgrupper?
    hälsningar,
    Peter

  2. Peter:

    Hej!
    Detta blir riktigt intressant när det publiceras.
    Har läst en bok – Den självläkande människan, av Susanna Edin.
    Där finns intressant introduktion till hur blodgruppen spelar stor roll i samband med hur kroppen reagerar på olika kost.
    Tänkte höra om du vet nån mer ”skrift” eller publikation med kost i samband med olika blodgrupper?
    hälsningar,
    Peter

    Hej Peter!

    Sanna Ehdin har en del bra idéer tycker jag. Jag håller med om hennes syn på kolhydrater och fett exempelvis. Men tyvärr har hon gjort uttalanden jag tycker är oaccebtabla också. Boken du nämner har jag själv inte läst men jag vet att hon ger råd där som jag tycker övergår gränsen.

    Blodgruppsdieten är i mina ögon kvacksalveri. Den saknar evidens helt och är ett fullständigt påhitt anser jag.

    http://www.vof.se/arkiv/blodgruppsdieten_lt.pdf

  3. Hej Peter!
    Ledsen att behöva säga det men Susanna Ehdin är en kvacksalvare. Att äta efter blodgrupp är även det skitsnack, finns inga som helst stöd för det.

  4. Hur går man då tillväga i praktiken om man vill göra ett sånt här DNA-test och prova att fokusera på den viktminskningskost som passar en bäst?

  5. Tjena Emma!
    I praktiken så testar man ett av kostuppläggen. Om inte det fungerar så testar man det andra i hopp om att det ska fungera bättre 🙂 Finns ingen orsak att betala pengar för ett test som är så ospecifikt så det bara kan urskilja mellan två grupper.

  6. Kul… om man få VERKLIGEN finna den ”magiska” maten som funkar på en… då jag fortfarande med ljus och lykta (mer än 12 år!) letar efter det vad passar just mig…

    Långsamm metabolism, allt kost som hamnar i magen – lagras…

    Finns det något som ska påskynda ämnesomsättningen?! Grönt te? Grönt kaffe? Gröna bönor?? Något annat som är grönt?? 😛
    Levaxin intar jag dagligen 125mkg, tyvärr.

    Hur ska jag veta VAd ska jag äta?

    Och hur ska man bli kvitt hungerkänsla? Finns det något mättande grönsak eller frukt?

    Och hur ska man stoppa i sig inte mer än vad man behöver?

    Mejla gärna några råd… tack!

  7. Hej Tati!
    Vi har skrivet ett par inlägg om vanliga produkter som har positiv inverkan på ens metabolism. Du hittar nog flera under etiketten fettförbränning, https://traningslara.se/tag/fettforbranning/

    Det finns ingen som kan säga vad du ska äta. Man kan äta många olika sätt och med många olika val av mat och råvaror och äta väldigt bra.

  8. Kan detta betraktas som en parallell till påståendet att man ska äta vad som passar ens blodgrupp? Blodgruppen är ju genetiskt betingad.

  9. Hej Lars!
    Jag har aldrig stött på några som helst fakta som ens antyder att blodgrupper skulle spela någon roll när det gäller kost. Blodgruppsdieter verkar helt taget ur luften och sen framställt som vetenskap av personer som vill sälja något. Om det varit så enkelt som att testa blodgrupp så hade man troligen gjort det testet istället för att testa gener.

    Så en parallell kan man knappast kalla det. I detta fallet har man forskat fram gener och sen kunnat visa att personer med en viss gen får bättre resultat vid en viss diet, än så länge dock i efterhand och inte prospektivt. När det gäller blodgrupper så har man varken kunnat ta fram någon förklarar till varför det skulle spela någon roll och ännu mindre visat några resultat där det visat sig vara så, inte ens i efterhand.

  10. Det finns även svensk forskning inom detta område som faktiskt har publicerats.

    I höstas publicerade Emily Sonestedt vid Lunds Universitet en artikel om en riskvariant för övervikt, matvanor och kopplingen till övervikt i American Journal of Clinical Nutrition.

    Den som är intresserad kan testa denna dna-variant för att få veta hur man förhåller sig till resultaten i den studien. Annars håller jag med Jacob om att det bara är att testa de olika dieterna, i slutändan handlar det alltid om att förbränna mer energi än kroppen tar upp ifrån kosten.

    Lund Universitets nyhet om studien:
    http://www.ludc.med.lu.se/news-archive/food-habits-are-more-important-than-the-most-important-obesity-risk-gene/

    Mvh Daniel Zakrisson/VD DNA-Guide

  11. Tack för en bra och informativ blogg. Brukar med stort intresse läsa dina och Niclas inlägg hos Kostdoktorn.
    Eftersom jag är intresserad av kost främst för att få bra träningsresultat och för att må så bra det går, inte för att banta, så ger den här bloggen bra balans i informationsflödet.

  12. mia:

    Tack för en bra och informativ blogg. Brukar med stort intresse läsa dina och Niclas inlägg hos Kostdoktorn.
    Eftersom jag är intresserad av kost främst för att få bra träningsresultat och för att må så bra det går, inte för att banta, så ger den här bloggen bra balans i informationsflödet.

    Tack för det mia!

    Vi gör vårt bästa helt klart. Om du tycker om det vi skriver kommer du förhoppningsvis gilla vår bok som kommer ut till hösten. Om det är av intresse. 🙂

    /Nicklas

  13. mia:

    En bok är alltid av intresse! :-)

    Kul!

    Några detaljer gällande titel och innehåll kan vi inte ge i nuläget men med tiden kommer vi informera mer och mer. Så fortsätt jättegärna läsa och kommentera. Och självklart får du komma med förslag på ämnen.

    Alla läsare uppskattas!

    /Nicklas

  14. Hej !

    Visst är detta sjukt intressant men måste tas med stor försiktighet precis som Jacob skriver (bra skrivet förövrigt).

    Detta får mig att tänka på ayurveda-kost där olika kroppstyper och personligheter kategoriseras i olika ämnesomsättningar. Så min fråga till Niklas eller Jacob blir;
    Finns det någon forskning runt ayurveda och dess inverkan på metabolismen?

  15. Jocke:

    Hej !

    Visst är detta sjukt intressant men måste tas med stor försiktighet precis som Jacob skriver (bra skrivet förövrigt).

    Detta får mig att tänka på ayurveda-kost där olika kroppstyper och personligheter kategoriseras i olika ämnesomsättningar. Så min fråga till Niklas eller Jacob blir;
    Finns det någon forskning runt ayurveda och dess inverkan på metabolismen?

    Hej Jocke!

    Att jämföra genetikforskning med blodgruppsdiet och Ayur Veda känns inte helt rätt i mina ögon. Men visst förstås jag liknelsen, det handlar om att en viss kost blir lämpli/olämplig för en viss kropp. Jag är fullständigt övertygad om att genetiska faktorer påverkar kraftigt, både mentalt och fysiologiskt, för hur individer reagerar på näringsintag och ätande. Men dock är jag ytterst tveksam till metoden det stod om i DN att man får en diet utformad från ett labbsvar.

    Angående vetenskaplig evidens för Ayur Veda så är det samma sak där som med mycket andra alternativmedicinska metoder. De saknar vetenskapligt stöd men samtidigt görs inga bra studier så det blir ju på sätt och vis en ond cirkel.

    Här hittade jag en artikel som behandlar det:

    http://www.ias.ac.in/currsci/oct252009/1117.pdf

  16. Hej Niklas !

    Jag håller med dig att det inte känns helt rätt att jämföra ayur veda eller blodgruppskost med genetik, men man kan inte låta bli att dra paralleller mellan dem. Jag är även övertygad om att genetiska faktorer påverkar.
    Dock är jag hoppfull då det gäller dessa metoder för att kartlägga en diet och jag hoppas att intresset och debatten nu ökar kring den.

    Artikeln gav mig tyvärr inget men jag tackar så mycket för att du letade upp den. Man tycker ju att det borde forskas mer kring en metod som praktiserats i över 5000 år.

  17. Vad spelar det för roll hur många omtentor du har gjort?!
    (ang din presentation)

  18. Anna:
    Vad spelar det för roll hur många omtentor du har gjort?!
    (ang din presentation)

    Det är inte hur många jag har gjort. Det är hur många jag har kvar. Jag har en kurs kvar som jag ännu inte tentat av innan min civilingenjörsexamen är klar.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *