Människor är usla på att uppskatta sin energiförbrukning

En människas viktförändring kan förenklas ner till den väldigt enkla formeln om summan av ens energiintag och ens energiutgifter. Det finns folk som försöker argumentera emot denna väldigt basala formel men det är mest tomtar som försöker sälja något. Det finns flera faktorer som kan inverka på både ens energiintag och ens energiförbrukning så formeln är på inget sett statisk men i slutändan måste du ligga på ett underskott för att gå ner i vikt och ett överskott för att gå upp i vikt.

Det finns många som vill berätta om hur de har gått ner i vikt med någon diet eller någon ny typ av träningsform och gemensamt för många av dem är hur de berättar att de tidigare minsann åt i princip ingenting och tränade jättemycket utan att gå ner i vikt. Det här är på många sett ett amatörfenomen. Med amatörfenomen menar jag att det här av någon anledning aldrig händer personer som tävlar inom någon viktidrott, fitness eller bodybuilding.

Som jag nämnde finns det många faktorer som kan påverka både ens kaloriintag och ens kaloriförbrukning men inga av dessa faktorer kommer att ha en sån markant effekt så du inte går ner i vikt om du verkligen ”äter extremt lite och tränar jättemycket”. Jag har varit inne på de här faktorerna flera gånger om i tidigare inlägg, främst i mina artikelserier om en metabol fördel och svältläge. Nicklas har också varit inne på andra faktorer i hans inlägg om ”NEAT” och varierande energibehov, mjölk och kalcium och nötter.

En annan faktor som jag tagit upp flera gånger om är att folk är totalt värdelösa på att återge vad och hur mycket de har ätit. Jag tog upp en hel del om det i mina inlägg om en metabol fördel och Nicklas har nämnt det i hans artikelserie om kostforskning, främst i del 5 där han tar upp den viktiga poängen att det inte handlar om att personerna ljuger. Det handlar alltså om feluppskattningar trots att individerna försöker. Påpekas detta för personer vars bantning misslyckas kan det ofta tolkas som en kritik mot deras sanningshalt och det är olyckligt. För det handlar inte om det, påpekandet är bara ren fakta om att människor tenderar att ha mindre koll på vad som äts än vi faktiskt tror. Och varför skulle vi ha järnkoll? Överlevde inte folk förr i tiden utan näringsdatabaser och matvågar? I mitt inlägg om hur vi kan luras att äta mer genom olika förpackningar, framställningar av maten osv belyser tydligt hur människor kan luras att äta mer utan att de tänker på det. När de sen ska redovisa sitt intag är det självklart att deras redovisning då blir fel.

Efter denna långa presentation av ämnet tänker jag nu ta upp den andra faktorn förutom matintaget som vi har bäst kontroll över själv. Nämligen energiförbrukning från träning. ”Ät mindre och motionera mer” är ju råd som man inte sällan stöter på när det gäller viktnedgång.

Folk är dåliga på att uppskatta sin kaloriförbrukning under dagen

För er som har läst de andra inläggen som jag länkade till här ovanför kommer detta knappast som någon överraskning. I en undersökning från 1992 som jag redan tagit upp i mitt inlägg kring svältläge överskattade deltagarna sin energiförbrukning med hela 50 % (1). Dessa deltagare var dock lite extrema då de påstod sig äta 1200 kcal per dag och motionera regelbundet utan att gå ner i vikt. När det gäller normalvärden för befolkningen överlag finns det inte i närheten av lika mycket information som när det gäller energiintag.

En studie jämförde tre olika metoder att mäta folks energiförbrukning under 7 dagar (3). Den första metoden var doubly labeled water (DLW) som är den bästa metoden som finns för att mäta energiförbrukning hos fritt levande människor, det är vad man inom forskningen kallar för ”golden standard”. Den andra metoden var att deltagarna fick skriva ner alla sina aktiviteter kontinuerligt under dagarna och den tredje metoden var att personerna fick återge i efterhand hur aktiva de varit under olika dagar. Metod nummer 2 överstämde ganska bra med DLW och deltagarna överskattade endast sin energiförbrukning med 7 %. Men när deltagarna skulle försöka återminnas sin aktivitet i efterhand överskattade de sin energiförbrukning med hela 30 %.

Kaloriintag efter ett träningspass?
Det är inte ovanligt att folk överskattar sitt kaloribehov

I en studie från 1990 observerade man 44 personer i smyg under 1 timme då de fick utföra sin favoritsyssla som innebar en viss fysisk aktivitet. När man efter denna favoritsyssla bad deltagarna att uppskatta hur stor tid de faktiskt varit aktiva under den timmen så överskattade deltagarna sin aeroba aktivitet med 300 % (4).

I en intressant studie från Sverige publicerad 2009 så uppgav 49-69 % av deltagarna att de var mer eller mycket mer aktiva än andra människor i samma ålder som de själva (5). Samtidigt uppgav 37 % av de som var minst fysiskt aktiva aktiva att deras fysiska status var bättre eller mycket bättre än andra i deras ålder. Detta ger en liten antydan om en viss hybris hos den svenska befolkningen. 🙂

En annan intressant studie som är den som mest kan relateras till ”jag åt nästan ingenting och rörde på mig jättemycket”-historierna påbörjades 1972 och avslutades 1983 (6). 1972 fick deltagarna uppge hur fysiskt aktiva de var i intervjuer och sen 1983 fick de återigen svara på hur fysiskt aktiva de var 1972. Deltagarna hade då höjt sin uppskattning från 1345 kcal/dag till 1899 kcal/dag.  Andra studier har dock inte kunnat påvisa denna effekt där uppskattningen ökar allt eftersom tiden går (8)

Det finns, precis som när det gäller kost, en mängd olika frågeformulär framtagna för att uppskatta personers fysiska aktivitet. Dessa tas givetvis fram för att korrigera för den systematiska överskattning som folk gör av sin egna fysiska aktivitet. Det är dock intressant att titta på de studier som finns där man börjar ta fram dessa formulär. När man först producerar dem använder man nämligen den uppmätta kaloriförbrukning som en viss aktivitet innebär. Alltså den typen av kaloriräknare som finns på flera hemsidor. Folk får sen uppge hur mycket de anser sig utföra av varje aktivitet och därefter räknar man ut deras energiförbrukning baserat på dessa formler. En nyligen utförd studie jämförde två såna här formulär mot DLW och fann där att deltagarna överskattade sin energiförbrukning med 27 % och 59 % beroende på formulär (7).

Det är viktigt att nämna här att fördelningen är normalfördelad. Det finns med andra ord personer som grovt överskattar sin energiförbrukning och personer som grovt underskattar den samma. Det innebär att personer som tror sig vara väldigt inaktiva och ändå inte går upp i vikt kan vara mer aktiva än de flesta och personer som upplever att de rör på sig mycket i verkligheten rör sig mindre än de flesta. I Nicklas text om hur man kan tänkas uppskatta sin energiförbrukning rent teoretiskt finns exempel på såna formulär i hans länkar så kolla artikeln ”Att uppskatta sitt energibehov” så hittar du tre länkar redan i början av texten.

Folk är generellt usla på att uppskatta sin energiförbrukning vid träning

Om man bara ber inaktiva personer uppskatta hur mycket kalorier de själva tror att de förbrukar under 10 olika aktiviteter visade en studie att endast 30 % klarade av att uppskatta detta med en felprocent inom 50 % (2). Om vi tar en aktivitet som skulle innebära en faktisk energiförbrukning på 500 kcal så är det alltså endast 30 % som ”gissar” på att de förbrukat mellan 250-750 kcal. Detta var dock inget som deltagarna i den studien fick testa på utan de fick bara svara på en fråga hur mycket de tror att de förbrukar under en viss aktivitet.

I en studie lät man normalviktiga inaktiva män först motionera i 60 minuter, därefter fick deltagarna uppskatta hur mycket kalorier de gjort av med under träningen (9). Den faktiska energiförbrukningen var 282 kcal och deras uppskattning var i snitt 411 kcal. En överskattning av energiförbrukningen med 45 %!

Gissa hur mycket kalorier du brännt
Att försöka lista ut hur många kalorier man förbrukat är inte alltid det lättaste

Som om inte detta var nog lät man sen deltagarna äta en måltid. När de hade ätit klart bad man dem uppskatta hur många kcal de hade ätit. De uppskattade mattintaget till 573 kcal när de i själva verket hade ätit 1008 kcal. En underskattning med 43 %. Totalt hade alltså deltagarna gått 726 kcal plus men själva uppskattade de att de endast hade gått plus med 162 kcal. En miss på 564 kcal, eller 448 %. En intressant aspekt i denna studie är att man delade in deltagarna efter hur stor ”restraint” de hade i förhållande till mat. Alltså i princip hur återhållsamma de var med maten. De som var mer återhållsamma var bättre på att uppskatta energiförbrukningen vid träning.

En väldigt liknande studie som den sistnämnda här ovanför publicerades i slutet på 2010 fast denna gång hade man använt sig av både män och kvinnor (10). Deltagarna var normalviktiga, mellan 20-35 år och lite fysiskt aktiva. Deltagarna fick antingen motionera bort 200 kcal eller 300 kcal och sen uppskatta hur mycket kcal de själva trodde att de gjort av med. Resultatet blev 825 kcal respektive 897 kcal. En överskattning på mellan 300-400 %. Istället för som i den förra studien bara låta deltagarna äta och sen uppskatta sitt energiintag så bad man i denna studien deltagarna äta så många kcal som de själva trodde att de gjort av med under sin träning. Resultatet blev att deltagarna åt 557 respektive 607 kcal. Totalt hade de alltså missat kompensationen med ungefär 200-300 %.

Deltagarna överskattade sin energiförbrukning och underskattade hur många kalorier de ätit
Deltagarna överskattade sin energiförbrukning och underskattade hur många kalorier de ätit.

Summering

Mängden studier på hur folk uppskattar sin energiförbrukning över lång tid finns det få av och ännu färre är studierna som tittat på hur folk uppskattar sin energiförbrukning på kort sig, tex efter ett träningspass. De två studier som finns på kort sikt har båda visat på en trend att folk är väldigt dåliga på att uppskatta sin energiförbrukning. Detta tycker jag inte är så konstigt i sig, det finns liksom inget att relatera till och med den marknadsföring som finns kring många träningsupplägg där man ska ”bränna bort fettet” på 15-45 minuter är det inte konstigt att folk grovt överskattar effekten av träning på kaloriförbrukning. Jag har ju bland annat varit inne på hur missvisande BodyPumps reklam är när det gäller kaloriförbrukning.

När det gäller viktnedgång specifikt finns det utan tvekan många som varken har koll på sitt energiintag eller sitt energibehov. I referens 9 där deltagarna skulle uppskatta sin energiförbrukning efter 1 timmes träning var det 30 % som överskattade sin energiförbrukning med mer än 50 % men samtidigt var det också 20 % som underskattade sin energiförbrukning med 50 %. Här har vi kanske en delorsak till varför vissa människor påstår sig inte kunna gå upp i vikt trots att de själva säger att de knappt rör sig medan andra säger precis tvärt om. Även om personerna gjort precis samma träning så är ju deras uppskattning av den träningens effekt vitt skilda. Det här mönstret kommer även igen när det gäller mat där vissa personer tror att de äter mer än de gör medan de flesta tror att de äter mindre (11).

Så överlag tror folk att de gör av med fler kalorier än de verkligen gör av med och de tror att de äter mindre kalorier än vad de verkligen gör. Det finns dock personer som gör av med fler kalorier än de tror och som äter mindre än de tror. Ett lysande exempel på en person som ligger i den sistnämnda kategorin hittade Nyström i en av de överätningsstudier som han och andra forskare genomfört (12). Personen uppgav före studiens början att han var säker på att han inte kunde gå upp i vikt. När han väl började räkna det han åt och medvetet satte i sig fler kalorier än hans uträknade behov gick han upp i vikt med 15 % på 4 veckor, snabbast av alla deltagarna i studien.

Det är alltså fortfarande så att kalori in – kalori ut gäller som grundprincip vid viktreglering. Men att säga ”ät mindre än du förbrukar” är dock en stor förenkling om man vill ge människor råd i praktiken. Det är lika givande som om du får frågan av en person hur han eller hon ska ta sig ur sitt rökbegär och svara ”sluta röka cigaretter”. Svaret må vara korrekt i sak men det ger ingen information om hur man uppnår det. Ett konstruktivt svar bör ju även försöka förklara hur denna grundprincip på ett bra sätt uppfylls.

Att endast tänka kalori in – kalori ut är lite som en fotbollstränare som bara säger till sina spelare att göra fler mål än motståndarna. I vissa fall kan dessa direktiv räcka men många gånger är motståndet lite tuffare än så och det krävs träning, taktik osv för att man ska kunna uppnå målet. Det här är då motsvarande bra matval, träning, livsstilsvanor med mera för en person som ska reglera vikten. Dock får man aldrig glömma bort grunderna och ens slutliga mål, att uppnå ett kaloriunderskott. Precis som en tränare aldrig får glömma att fotboll fortfarande handlar om att göra fler mål än motståndarna.

55 thoughts on “Människor är usla på att uppskatta sin energiförbrukning

  1. Till att börja med, väldigt intressant inlägg!

    -Hur räknar man lättast ut hur mycket kcal man måste ha i sig under en dag?

    -Finns det nån formel för hur mycket kcal man gör sig av med vid utförande av olika idrotter?

    Tack på förhand!

  2. ”En människas viktförändring kan förenklas ner till den väldigt enkla formeln om summan av ens energiuttag och ens energiutgifter.”

    Menar du intag och utgifter, eller är det jag som inte förstår meningen? 😉

  3. Stefan: Till att börja med, väldigt intressant inlägg!

    -Hur räknar man lättast ut hur mycket kcal man måste ha i sig under en dag?

    -Finns det nån formel för hur mycket kcal man gör sig av med vid utförande av olika idrotter?

    Tack på förhand!

    Tjena Stefan!
    Det finns formler för det. Det fungerar ibland bra ibland sämre. Vill du veta mer exakt är det lättast att bara räkna på hur mycket mat du äter under några dagar. https://traningslara.se/att-uppskatta-sitt-energibehov/

    Det finns olika sidor på internet där man kan skriva in tid och intensitet för att få reda på kaloriförbrukningen. I vissa sporter blir det bättre uppskattning än vid andra. Ingen uträkning blir precis, http://www.caloriesperhour.com/index_burn.php

  4. jag har funderat mycket på det här med hur mycket man bränner. Det finns som du nämner många ställen på nätet där man kan räkna ut hur mycket man bränt, men resultaten stämmer aldrig med min pilsklocka utan blir mycket mycket lägre. Nu vet jag inte om de internetverktyg du syftade på tar med pulsintervall, men oftast brukar det ju vara ”tuff spinning” och liknande. Men frågan då, vem ska man tro på, om man har en korrekt inställd maxpuls, längd och vikt och klockan säger att man bränt många många fler kcal än interneträknaren? Eller egentligen undrar jag ju om du vet ifall pulsklockor uppskattar förbränningen korrekt utifrån dessa parametrar (puls under träning, maxpuls, längd & vikt)?

  5. så sant, så sant. Hur kunde man ens tro att inget var skrivet om en sån sak? 😉 man får tacka! Nu måste jag fråga en sak som kanske då borde fråga därunder, men så här står det:

    ”Även när man lagt in sina uppmätta värden i klockan så kan uppskattningen fela så mycket som 180 kcal efter en timmes motion. Om man låter klockan uppskatta förbrukningen så är spridningen ännu större och felet kan uppgå till 250 kcal / timme” gäller detta då konditionsträningen eller är det nån medeluppskattning? För i sammanfattningen står sen:
    ”För de flesta vanliga konditionsidrotter är uppskattningen av pulsklockor som är kalibrerade (dvs man lagt in sina personliga värden) bra och de fungerar för att ge en uppfattning av hur mycket energi man gör av med under ett träningspass.”

    De felvärden du ger i första stycket stämmer rätt bra med den diskrepans jag brukade få mot internet/programuppskattningar. Nu skulle jag ändå (nu kommer väl då svenskens förmåga att överskatta sig sjäv in? 😉 )påstå att jag är vältränad, klockan är inställd och jag tränar kondition (löpning, skidåkning), då borde ju klockan alltå ge rätt ok? Eller är uppskattningarna på nätet bättre?
    Nu använder jag idag inte klockan för vikten, men jag har funderat mycket på den stora skillnaden jag ofta såg när klockan var ny och jag utforskade funktionerna… 🙂

    måste helt ot säga (och du kan bara lämna följande därhän) att jag hittade hit från kostdoktorn där du verkligen imponerar med att sticka in huvudet i myrstacken. Jag lämnade sidan helt och min nyfikenhet också efter att ha deltagit i en disskusion där (dock är jag fortfarande förbannad)…

  6. Hallå igen!
    Pulsklockan bör fungera rätt bra om du kalibrerat den ja. Om det du sysslar med är löpning och skidåkning så hade jag hållt mig till klockans siffror. Fast det kan fortfarande slå med upp emot en 10 % åt vart håll.

    Precis som du skriver är det dock inget man ska använda slaviskt om målet är att förändra vikten. Där får man anpassa intaget efter hur formen faktiskt förändrar sig.

    Där finns många som kommenterar på kostdoktorn som får härja väl fritt. Det är någon slags inrotad regel inom LCHF att man inte får ifrågasätta eller säga emot oavsett vad som sägs. Kommer det från någon som äter LCHF så är man tyst eller håller med.

  7. Hur har de här studierna gått till? Har man efter träning bett folk uppge hur många kalorier de tror sig ha förbrukat? Det känns väldigt uppgjort för att misslyckas. Naturligtvis kan ingen göra en bättre uppskattning än internetverktygen och pulsklockorna som ni nämner, och redan dom har ju ganska stor felmarginal.

    Den studien som jag tycker känns klart mest intressant är den där man fick jämföra sig själv med andra människor i samma ålder. Där har man ju en rimlig chans att säga något vettigt. Även med matintaget vore det intressant om folk fick göra uppskattningar relativt nånting annat, typ hur mycket mindre dom ätit sen dom började med diet x eller jämföra kaloriinnehållet i olika maträtter.

  8. Simon: Hur har de här studierna gått till? Har man efter träning bett folk uppge hur många kalorier de tror sig ha förbrukat? Det känns väldigt uppgjort för att misslyckas. Naturligtvis kan ingen göra en bättre uppskattning än internetverktygen och pulsklockorna som ni nämner, och redan dom har ju ganska stor felmarginal.

    Den studien som jag tycker känns klart mest intressant är den där man fick jämföra sig själv med andra människor i samma ålder. Där har man ju en rimlig chans att säga något vettigt. Även med matintaget vore det intressant om folk fick göra uppskattningar relativt nånting annat, typ hur mycket mindre dom ätit sen dom började med diet x eller jämföra kaloriinnehållet i olika maträtter.

    Uppgjort för att misslyckas vet jag inte om jag håller med om. Ett resultat är ett resultat, att de gör otroligt fel är ju inget misslyckande eftersom frågeställningen är just den att de förväntas ge en uppskattning av förbrukning. Att de misslyckas kapitalt är ju alltså ett resultat. Så jag tycker resultaten ger svar på syftet med undersökningarna.

    Angående uppskattningar av mat finns lite mer i länken till min kostforskningstext. Att få gissa hur mycket man sänkt intaget mellan olika dieter vore intressant, det kanske finns även om jag inte sett det. Jag tror säkert att människor som vant sig vid att äta mindre skulle underskatta hur mycket de åt innan faktiskt.

  9. Visst är det fina resultat men det var ju ganska väntat och i mina ögon helt ointressant eftersom frågeställningen (hur många gånger kan man höja temperaturn i ett gram vatten med en grad celcius med den energin som du just gjorde av med på löpbandet?) bara är löjlig.

  10. Tjena Simon!
    Det beror på vilka studier du syftar på när du skriver ”de här studierna”? Under rubriken som slutar med ”för dagen” är det folk som uppskattat hur stort kaloribehov de har varje dag.

    Under rubriken ”efter träning” har man gjort som du tror. Där har de först fått träna och sen direkt efter uppskattat hur mycket kalorier de gjort av med. Att det blir fel är inte överraskande, men det är väldigt stora fel. Du får ju tänka på att det är så de flesta faktiskt uppskattar sin träning. De tycker att träningspasset var jobbit och likställer det med att de måste gjort av med många kalorier.

    När det gäller det du skriver om i andra stycket så har det inget med mitt inlägg att göra. Mitt inlägg handlar om att uppskatta sitt egna kaloribehov för att sen kunna anpassa det till hur mycket man äter. Det du tar upp är något helt annat. Om du uppskattar att du har lägre eller högre energiförbrukning än någon annan spelar ju ingen roll så länge du uppskattar din egna förbrukning rätt. Om du vill reglera din vikt behöver du veta ditt behov och ditt intag, hur det sen är i relation till alla andra är oväsentligt.

    Med det sagt så finns det massor av studier som de du frågar efter och jag har skrivit om flera av den typen och jag länkar till dem i början på inlägget. Här är ytterligare en: https://traningslara.se/skillnad-i-energiforbrukning-mellan-personer-som-har-latt-eller-svart-att-ga-upp-i-vikt/

  11. Simon: Visst är det fina resultat men det var ju ganska väntat och i mina ögon helt ointressant eftersom frågeställningen (hur många gånger kan man höja temperaturn i ett gram vatten med en grad celcius med den energin som du just gjorde av med på löpbandet?) bara är löjlig.

    Ja det är ett sätt att se på det. Jag tycker inte resultaten är så triviala dock. Med tanke på att de flesta människor inte räknar och väger sin mat utan mer går på känslor som hunger/ansträngning är det ändå intressant att tittat på hur fel de faktiskt uppskattar när man ansträngt sig och sedan ska äta vad man tror motsvarar den förbrukningen.

    Att det då finns så många som pratar om huru mycket de tränar men ändå inte kan gå ner i vikt förklaras ju delvis av såna här fynd. Att man går på 7 aerobicspass i veckan och tre pass med lite duttande av maskiner i gymmet kanske låter som en jättehög träningsmängd men rent förbrukningsmässigt är det ju inte mycket.

  12. Det som du beskriver Nicklas, att jämföra energiförbrukningen vid träning med energiinnehållet i mat, låter ju ganska vettigt så länge man inte kräver att folk ska sätta siffror på det. Man kanske kan uppskatta antal kalorier också så länge man sätter in det i nån sorts sammanhang. Typ ”i vila förbrukar man x kcal/h, hur mkt tror du att du förbrukar vid löpning?”.

    Guddi, det är ju säkert inte så många som uppskattar sin energiförbrukning, bestämmer sig för att äta motsvarande, uppskattar hur mkt mat det blir, äter det och sen går upp i vikt för att de uppskattat siffrorna fel. Snarare tränar man inte tränar så mycket som man tror, glömmer bort vad man ätit eller vet vad man borde göra men ändå inte gör det. Därför tycker jag det känns mer intressant att studera sådana faktorer. Att uppskatta hur lång tid man har varit fysiskt aktiv som dom gjort i någon av studierna känns alltså vettigt.

    Jag skulle säkert gissa helt fel på både min förbrukning och mitt intag men det betyder ju inte att jag går upp väldigt mycket vikt.

    Snygg ”relaterade inlägg” uppe till höger förresten, har jag inte sett förut.

  13. Tack för alltid lika intressant läsning. Har en fråga som kanske inte riktigt hör hit men har letat efter inormation om detta men inte hittat. Är helt med på att människor uppskattar energibehov och energiförbrukning med ganska stor felmarginal. Det jag funderar lite mer på är det här med aptit och hunger. Finns det några studier där man undersökt hur stor aptit eller hungerskänslor människor med övervikt respektive undervikt känner i jämförelse med varandra.

    Jag är själv en sån person som förmodligen skulle kunna äta dygnet runt. Jag är alltid hungrig! Jag är varken överviktig eller underviktig men har ganska lätt för att lägga på mig om jag inte tänker på vad jag stoppar i mig. Har bra kunskaper om vad jag bör äta o.s.v.. Mitt stora problem när jag ska försöka sänka mitt energiintag är helt enkelt att jag konstant får kämpa mot hungerskänslor, är ju hungrig mest hela tiden även när jag inte äter mer restriktivt. Så vad är det egentligen jag undrar.. ”Känner” människor sig olika mycket hungriga och påverkar det hur mycket vi äter oavsett hur mycket vi egentligen behöver få i oss?

  14. Väldigt bra skrivet och det stämmer nog mycket väl det du säger! Tack för fantastiska artiklar som är både informativa och välskrivna!

    //Mercilabs

  15. Ja, bra och intressant artikel;som så många andra artiklar ni skriver!

    Jag har kostregistrerat (så gott det går 😉 ) 2 dagar nu och det är väl så att maten är mer energirik än vad jag skulle vilja! Jag håller vikten, men tycker jag äter ganska lite. Och tränar mycket. Hm…

  16. Detta var bland det dummaste jag läst om viktreglering.

    1. Människan metabolism är inte en ångmaskin. (Ett system som strikt styrs av termodynamikens lagar.) Människans metabolism och viktreglering styrs av ett avancerat reglersystem styrt av hormoner.

    2. Kalorier in och kalorier ut är inte oberoende variabler. Detta är helt fundamentalt!

    Det finns hur mycket forskning som helst som visar att viktförändring = kalori in – kalori ut inte fungerar på det sätt du beskriver. Bara att leta upp och läsa på Jacob!

    Vänliga hälsningar
    Christer

  17. Du behöver läsa om inlägget Christer. Dina två punkter är inget jag har sagt något emot men du verkar inte har förstått konsekvenserna av dem.

    När det gäller ditt sista stycke får du jättegärna ange en referens om du nu anser att det finns hur mycket forskning som helst som visar att det inte fungerar.

  18. Det finns hur mycket forskning som helst som visar att viktförändring = kalori in – kalori ut inte fungerar på det sätt du beskriver. Bara att leta upp och läsa på Jacob!

    Vänliga hälsningar Christer

    Nej det gör det inte. Man har studerat kraftigt varierande makronutrientfördelningar i kontrollerade former.

    Läs de här tre texterna för en genomgång av studier som dock visar ATT det funkar så:

    https://traningslara.se/finns-det-en-metabol-fordel-del-i/

    https://traningslara.se/finns-det-en-metabol-fordel-del-ii/

    https://traningslara.se/finns-det-en-metabol-fordel-del-iii/

  19. Kära Jacob och Nicklas!

    Jacob, för det första, förstår du varifrån hypotesen ”viktändring = kalorier in – kalorier ut” kommer ifrån. Vet du i så fall under vilka förutsättningar denna lag gäller? För det andra, förstår du innebörden i begreppen beroende och oberoende variabel. Förstår du då varför det är viktigt att inte blanda ihop dessa begrep?

    Nicklas, refererar du till dig själv? 😀 Vad vill du säga med detta? Metabol fördel tror jag inte på så som du beskriver den, och har därför inte försvarat den. Jag hävdar bara att Jacobs överförenklade syn är så överförenklad att den är grovt felaktig. Tyvärr har ni en hel del inflytelserika meningsfränder vad gäller denna infantila synen på metabolism, t.ex. Maj-Lis ”ståbantarn” Hellenius och Stephan ”hallonbåtsbantarn” Rössner.

    Jag tycker att ni själva borde ha kompetens att söka referenser, men jag skall hjälpa er på traven. (Söker ni bara det som passar er syn på metabolism?) Här är några referenser som tydligt visar att energiintag genom mat minus energi som används för träning inte exakt eller ens nära motsvarar viktförändring, samt att kalorier in och kalorier ut inte är oberoende variabler:
    http://www.ajcn.org/content/early/2010/09/29/ajcn.2010.29471.full.pdf+html (Visar att det krävs i genomsnitt 77 timmars träning för att tappa 1 kilo i vikt.)
    http://journals.lww.com/acsm-msse/Abstract/2010/06000/Behavioral_Compensatory_Adjustments_to_Exercise.23.aspx (Visar på förändrade beteende vid träning.)
    Ni bör också läsa Martin Ingvar: Hjärnkoll på vikten, som tar upp viktreglering på ett bra och trovärdigt sätt.
    I Gary Taubes ”Good Calories, Bad Calories” finns några exempel på att den överförenklade synen på metabolism och viktkontroll inte fungerar. Bland annat redogör han för (ordentligt oetiska) försök på fångar och mentalpatienter m.fl. som utfördes under 30- och 40-talen. Det man fann var att ökning av kaloriintaget givetvis ökar vikten, men INTE ALLS i ett ett-till-ett förhållande. Det samma gäller för experiment där personer sattes på svältkost, de gick INTE ALLS ner i den grad som den överförenklade teorin förespår.

    Du skriver ”Nej det gör det inte”, Nicklas. Hur skall du nu slingra dig ur att dessa referenser fanns? 😀

    Jag får säga att jag tycker det är anmärkningsvärt att ni tror på kalorier in – kalorier ut som metod för viktminskning!

    Vänliga hälsningar
    Christer

  20. Skojar du Christer? Du har uppenbarligen inte läst länkarna och inte heller studierna du själv refererar till. Jag har inte ens skrivit artiklarna om metabol fördel, det har Jacob gjort. Så det är ju hur tydligt som helst att du inte läst. Och du förstår ju naturligtvis att jag syftade på studierna i de texterna. Har du läst dom?

    Och de studier du själv hänvisar till säger ju inte ett dugg. Vad vill du ha sagt? Tvp interventioner för ökad fysisk aktivitet där viktnedgången blivit mindre än förväntad på grund av kompensatoriskt ökat intag. Så jag behöver knappast ”slingra mig” eftersom du postar studier som inte har ett dugg med det jag säger att göra. Men jag läste i alla fall till skillnad från dig.

  21. Nicklas summerade det väldigt bra. Du har missat tåget Christer och verkar inte förstå syftet med detta inlägg. Du verkar dessutom helt ha missat innehållet i massor av andra inlägg vi har skrivit här på bloggen. Dina länkar har inte någonting att göra med det jag skriver om här…

    Du argumenterar emot något helt annat, något som jag aldrig har sagt och det är inte heller en ståndpunkt som jag håller. Ingen har någonsin sagt att att kalori in och kalori ut är två statiska oberoende variabler.
    https://traningslara.se/metabola-anpassningar-vid-viktnedgang-med-eller-utan-motion/
    https://traningslara.se/svaltlage-lag-amnesomsattning-del-1-sanning-eller-myt/
    https://traningslara.se/begreppet-neat-och-varierande-energibehov/

  22. Jacob, jag skall bara påminna dig om vad du själv skriver. I denna artikeln: ”En människas viktförändring kan förenklas ner till den väldigt enkla formeln om summan av ens energiintag och ens energiutgifter. Det finns folk som försöker argumentera emot denna väldigt basala formel men det är mest tomtar som försöker sälja något.”

    Vad jag förstår så menar du att denna modell är absolut rätt, så till den grad att de som på vetenskapliga grunder har invändningar mot denna överförenklade modell är TOMTAR!

    Och du skriver om metabol anpassning på annat ställe: ”Personligen så tror jag att det sker en sänkning över den man kan räkna med om man endast ser till förlorad vikt och man kan påverka hur stor denna sänkning är genom att göra bra val när man ska gå ner i vikt.”

    Förstår du att detta är en motsägelse! Varför skall man göra bra val när ”viktförändring kan förenklas ner till den väldigt enkla formeln om summan av ens energiintag och ens energiutgifter”? Det är väl bara att strikt följa din överförenklade teori. Ditt resonemang är häpnadsveckande ologiskt!

    Sedan tycker jag ni kan hyfsa er debattteknik. Givetvis läser jag de artiklar jag refererar till. (Och jag försöker referera rätt, vilket inte alla andra gör.) De referenser jag gav er visar:
    1. Att kalorier in, kalorier ut, och viktändring inte är oberoende variabler. Så även om vi förenklar människan till ett slutet termodynamiskt system så styrs inte viktnedgång av er överförenklade teori.
    2. Att människor som försöker gå ner i vikt genom träning och eller begränsning av matintag förändrar sina beteende, så att de inte får den viktnedgång som den överförenklade modell ni förespråkar förutseer. Detta visar dock inte att er modell är teoretiskt felaktig, men att den inte fungerar som praktisk metod för viktnedgång. Detta är det misstag som Stephan Rössner har gjort i 25 år, och han har ju erkänt att hans verksamhet har varit ett totalt fiasko under dessa 25 år. Hans förklaring är att folk är karaktärslösa och dåliga på att räkna kalorier.
    3. Dessutom visar referenserna på att det sker en metabol anpassning. Exakt hur detta sker och i vilken omfattning är nog ganska omtvistat. Men om det sker metabol anpassning så faller er överförenklade modell platt som en pankaka.

    Vänliga hälsningar
    Christer

  23. 1. Det har ingen av oss påstått. Någonsin.
    2. Det har vi aldrig sagt emot, det är du som på ett felaktigt sätt försöker använda de studierna som ett bevis för din tes om att kaloribalansen inte stämmer. En, än sålänge, helt felaktig hypotes som du inte alls stärker genom dina referenser. Tvärtom så visar den ju att de äter mer helt enkelt. Så kaloribalansen blev inte den som man förväntat sig om de ätit mindre.
    3. Hur visar de det? Vad i studierna påvisar det? Det är din tolkning som går helt utanför vad resultaten visar. Jag kan lika gärna säga att resultaten visar att det beroende på hel- eller halvmåne påverkar energiomsättningen olika och därav de skiftande resultaten.

  24. Låt mig förenkla det med en liknelse för dig Christer:

    Hur mycket pengar du har på ditt konto är summan av dina inkomster och dina utgifter. Denna uträkning stämmer alltid men det är en förenkling då den inte berättar vad det är som står för inkomsterna och utgifterna. Dock är det alltid så att för att du ska gå plus så behöver din inkomst vara större än dina utgifter och vice versa om du vill gå minus.

    Många saker kan påverka dina inkomster och utgifter och flera faktorer kan ha en påverkan på båda variablerna. Tex skulle du kunna välja att sälja din bil vilket ger en inkomst i försäljningspengar och en minskning av utgifterna i form av ingen försäkring och inga bensinpengar. Försäljningen kan dock även leda till att du blir mer ineffektiv på dit arbete, detta ger då en något lägre inkomst. Du får en ny ekonomisk balans som är beroende av både förändringen i utgifter och inkomster. Din ekonomi är dock alltid summan av dina inkomster och dina utgifter, oavsett hur du påverkar dina inkomster och utgifter.

    Christer: Förstår du att detta är en motsägelse! Varför skall man göra bra val när ”viktförändring kan förenklas ner till den väldigt enkla formeln om summan av ens energiintag och ens energiutgifter”? Det är väl bara att strikt följa din överförenklade teori. Ditt resonemang är häpnadsveckande ologiskt!

    Det är inte alls motsägelsefullt. Vill du gå ner i vikt måste din kalori ut vara större än din kalori in. Bra val gör man för att förbättra resultaten. För att må bättre, för att behålla muskelmassa, för att orka prestera osv. Helt enkelt för att göra det lättare för en själv att lyckas uppnå det mål man har (jämför med mitt taktiksnack i inlägget ovan).

    Man kan dock göra hur många bra val som helst utan att lyckas om man glömmer den väldigt enkla grunden. Att man måste ha en kalori ut som är större än ens kalori in. Det är det enda som du måste uppnå för att gå ner i vikt. http://www.cnn.com/2010/HEALTH/11/08/twinkie.diet.professor/index.html

  25. Mark Haubs artikel var ju väldigt intressant. Han minskade sitt energiintag från 2600 kalorier till 1800 kalorier = 800 kalorier per dag. På tio veckor så blir det 10x7x800 = 56000 kalorier. För att gå ner ett pound så krävs ett kaloriunderskott på ca. 3500 kalorier. Vilket skulle på tio veckor ge en viktminskning på 56000/3500 = 16 pounds. Men Mark Haubs har gått ner 27 pounds, d.v.s. hela 70% MER än vad ”kalori in-kalori ut-teorin” förutspår! (Hur skall vi förklara detta, det bör vara omöjligt.)

    Det du skriver i ditt sista inlägg är helt rätt, d.v.s: ”Att man måste ha en kalori ut som är större än ens kalori in” för att gå ner i vikt. Men detta är inte detsamma som att ”viktförändring kan förenklas ner till den väldigt enkla formeln om summan av ens energiintag och ens energiutgifter”.

    Jag skall ge dig en annan referens som visar att teorin inte stämmer på detta sätt: https://traningslara.se/notter-kaloririka-men-anda-gynnsamma-for-viktbalans/

    Vänliga hälsningar
    Christer

  26. Suck, vi lägger ner det Christer. Du förstår inte eller så blev du sur när du läste eskimåinlägget och nu försöker du argumentera baserat på känslor. Oavsett så är det meningslöst att vi fortsätter denna diskussion. Ditt näst sista stycke säger i princip allt om hur du snubblar på din egna logik. Det står samma sak i meningarna.

    Christer: Det du skriver i ditt sista inlägg är helt rätt, d.v.s: ”Att man måste ha en kalori ut som är större än ens kalori in” för att gå ner i vikt. Men detta är inte detsamma som att ”viktförändring kan förenklas ner till den väldigt enkla formeln om summan av ens energiintag och ens energiutgifter”.

    Den här artikeln kanske han hjälpa dig att förstå?

    http://www.bodyrecomposition.com/fat-loss/the-energy-balance-equation.html

  27. Det blir fel när jag skriver formler. Ta gärna bort föregående inlägg. Jag försöker en tredje gång:

    Jacob, i första meningen står:

    energi in mindre än energi ut ger viktminskning

    I andra meningen står:

    energi in – energi ut = storlek på viktminskning

    Om du tycker att detta är samma sak så är det nog inte lönt att fortsätta diskutera. För mig är de har de två meningarna mycket olika innebörd.

    Jag har dock svårt att förstå hur du kan ge dig rätten att vara så extremt slarvig med fakta, referenser och sätt att uttrycka dig, när du uppenbarligen har motsatt extrema krav stingens på att dina meningsmotståndare.

  28. Christer: Om du tycker att detta är samma sak så är det nog inte lönt att fortsätta diskutera. För mig är de har de två meningarna mycket olika innebörd.

    Jag vet att meningarna har olika betydelse för dig. Det jag och Nicklas har upprepat typ 10 ggr om nu är att de inte har det. Läs länken jag gav dig. Allt inkluderas i kalori in och kalori ut. Även energi som, lagras som muskler, åker ut med avföringen, blir till extra värme mm inkluderas i dessa två variabler.

  29. Allt inkluderas i kalori in och kalori ut. Även energi som, lagras som muskler, åker ut med avföringen, blir till extra värme mm inkluderas i dessa två variabler.

    Aha, nu börjar vi komma rätt! Men det kan väl ändå inte vara detta du menade när du skrev ”den väldigt enkla formeln kalorier in – kalorier ut”. Helt plötsligt blir din enkla formel kalorier in -kalorier ut extremt komplicerad, där vi måste ta med metabolismens effektivitet, matsmältningsapparatens funktion, kroppens adaption till kost och träning … Hur skall vi kunna använda detta för viktreglering?

    Du får ursäkta, men det gick verkligen inte att förstå att det var detta mycket komplicerade samspel du menade med ”den enkla formeln”.

  30. Ligger man på kaloriöverskott går man upp i vikt. Ligger man på kaloriunderskott går man ner i vikt. Jag tycker att det är ett rätt lätt koncept att förstå. Visst kan mängden vätska i kroppen variera, men sett över lite längre tid ska det inte påverka viktförändringen. Jag misstänker att du inte håller med, utan tycker att LCHF är lösningen på viktproblematik, stämmer det?

  31. Mange.

    Jag tycker inte om den överförenklade modell som ofta referas till som ”kalorier in – kalorier ut” eller ”en kalori är en kalori”. Hade det varit så enkelt så hade vi inte haft en viktepidemi i västvärden. Varför skulle amerikanska 6-månaders spädbarn helt plötsligt bli lata och glupska? Stephan Rössner har baserat sin katastrofala verksamhet på ”kalorier in – kalorier ut” och har själv beskrivit sin verksamhet som ett 25-årigt fiasko!

    LCHF fungerar löjligt bra för vissa. Själv har jag gått ner 15 kg utan ansträngning, två skeptiska kompisar som tränar mycket men har haft svårt att hälla vikten, har gått ner 9 och 10 kg på tre månader med LCHF. LCHF är kanske inte lösningen för alla men fungerar uppenbarligen för många. Att bara hacka urskillningslöst på LCHF tycker jag därför är urbota dumt.

    Här är en artikel som visar att olika människor reagerar olika på olika dieter för viktminskning: Ebbeling CB, Leidig MM, Feldman HA, Lovesky MM, Ludwig DS. Effects of a low-glycemic load vs low-fat diet in obese young adults: a randomized trial.

    Ännu ett bevis på att överförenklad kaloriräkning inte fungerar!

  32. Ditt resonemang är som att säga att kopplingen mellan hjärnskador vid cykelolyckor och bärandet av cykelhjälm är en överförenklad modell – hade det varit så enkelt hade inga människor valt att cykla utan hjälm!

    Ens vikt är beroende av kaloriintaget. Detta är inte för att hacka på LCHF jag säger detta, jag har själv sagt till folk att fett i kosten inte automatiskt leder till fett runt naveln i snart 15 år. Men att LCHF ofta leder till viktnedgång beror på att det är lätt att hålla en rimlig kaloribalans – för de flest vill tilläggas, det finns människor som har lättare att äta sig feta på protein och fett än på kolhydrater.

    Jag tror att västvärldens viktproblem beror på att det alltid finns jättegod mat tillgänglig varje dag! Det är därför vi cyklar utan hjälm. Jag brukar skämtsamt säga att den bästa dieten är att börja laga skitäcklig mat. Använd inga kryddor eller såser. Ät kokt potatis utan sås eller sky. Till det äts hårt rågbröd utan smör, samt kött eller fisk varannan dag tillagat helt utan kryddor. Drick vatten. Utöver det fri tillgång till rå vitkål. Bombsäker viktnedgång 😉

  33. Christer: Aha, nu börjar vi komma rätt! Men det kan väl ändå inte vara detta du menade när du skrev ”den väldigt enkla formeln kalorier in – kalorier ut”.

    Hahaha, JO!!! Det var verkligen det jag skrev, både i inlägget och i alla efterföljande kommentarer från mig och Nicklas. Det är bara du som inte ville förstå, vilket vi också påpekade flera gånger om. Det stod i våra kommentarer, det stod i våra länkar och DET STÅR I INLÄGGET FLERA GÅNGER OM!

    Några exempel, bara från inlägget. Du hittar flera andra bland kommentarerna och ännu fler i länkarna vi gett som du påstår dig har läst.

    Guddi: Det finns flera faktorer som kan inverka på både ens energiintag och ens energiförbrukning så formeln är på inget sett statisk men i slutändan måste du ligga på ett underskott för att gå ner i vikt och ett överskott för att gå upp i vikt.

    Guddi: Som jag nämnde finns det många faktorer som kan påverka både ens kaloriintag och ens kaloriförbrukning men inga av dessa faktorer kommer att ha en sån markant effekt så du inte går ner i vikt om du verkligen ”äter extremt lite och tränar jättemycket”. Jag har varit inne på de här faktorerna flera gånger om i tidigare inlägg, främst i mina artikelserier om en metabol fördel och svältläge. Nicklas har också varit inne på andra faktorer i hans inlägg om ”NEAT” och varierande energibehov, mjölk och kalcium och nötter.

    Guddi: Det är alltså fortfarande så att kalori in – kalori ut gäller som grundprincip vid viktreglering. Men att säga ”ät mindre än du förbrukar” är dock en stor förenkling om man vill ge människor råd i praktiken. Det är lika givande som om du får frågan av en person hur han eller hon ska ta sig ur sitt rökbegär och svara ”sluta röka cigaretter”. Svaret må vara korrekt i sak men det ger ingen information om hur man uppnår det. Ett konstruktivt svar bör ju även försöka förklara hur denna grundprincip på ett bra sätt uppfylls.

    Guddi: Att endast tänka kalori in – kalori ut är lite som en fotbollstränare som bara säger till sina spelare att göra fler mål än motståndarna. I vissa fall kan dessa direktiv räcka men många gånger är motståndet lite tuffare än så och det krävs träning, taktik osv för att man ska kunna uppnå målet. Det här är då motsvarande bra matval, träning, livsstilsvanor med mera för en person som ska reglera vikten. Dock får man aldrig glömma bort grunderna och ens slutliga mål, att uppnå ett kaloriunderskott. Precis som en tränare aldrig får glömma att fotboll fortfarande handlar om att göra fler mål än motståndarna.

    Angående:

    Christer: Jag tycker inte om den överförenklade modell som ofta referas till som ”kalorier in – kalorier ut” eller ”en kalori är en kalori”. Hade det varit så enkelt så hade vi inte haft en viktepidemi i västvärden.

    Det är inte en överförenklad modell. Den fungerar 100 gånger av 100. Du kan gå ner i vikt på precis vilket sätt du vill om du bara följer den enkla regeln. Till exempel genom att äta godis eller genom att inte äta någonting.

    Christer: Hur skall vi kunna använda detta för viktreglering?

    Det är skitenkelt rent principiciellt. Inga av de faktorerna som du räknar upp och inga andra kända faktorer påverkar metabolismen med mer än några tiotal kalorier. Den enda faktorn som påverkas mer är sänkningen av metabolismen som sker av att du går ner i vikt och den kan inte påverkas betydelsefullt med kosten. Du kan dock påverka den positivt genom träning.

    Det enda som har en betydande effekt som du kan påverka själv är därför ditt kaloriintag och din motion. Allt annat kan du antingen inte påverka alls eller så ger det dig bara några få enstaka kalorier.

    Att man sen inte bara kan säga till någon ”rör dig mer och ät mindre” skriver jag ju redan i inlägget men du ville börja gnälla ändå baserat på ingenting.

    Christer: Här är en artikel som visar att olika människor reagerar olika på olika dieter för viktminskning: Ebbeling CB, Leidig MM, Feldman HA, Lovesky MM, Ludwig DS. Effects of a low-glycemic load vs low-fat diet in obese young adults: a randomized trial.

    Det enda den studien visar är att olika människor trivs olika bra med olika diet. No shit sherlock, tack för upplysningen Christer. Det är ju precis det jag nämnt flera gånger här och som jag skrivit ungefär 100 ggr om här på sidan.

    Den där studien har absolut inget att göra med det vi har diskutera i övrigt, huruvida kalori ut, kalori in fungerar. Du påstod ju att du läst länkarna vi gav dig. Du får tyvärr läsa om dem igen. I detta fallet är det Nicklas första länkar till artiklarna om en metabol fördel.

  34. Jag är lite nyfiken på vad Christer tror sig ligga bakom det som gör att man går ner i vikt även om man ligger på kalori+?

    Och om det är omöjligt att gå upp i vikt om man följer Christers teori, även om man vill det?

  35. Jösses! Vad du visat är att du tror på en kalori in – en kalori ut (som du ju skriver). Detta är termodynamikens första lag, som INGEN, verkligen INGEN ifrågasätter!
    Som jag har påpekat flera gånger är inte detta tillräckligt för att förklara människans viktreglering, bland annat på grund av:
    – Termodynamikens andra lag måste tas med
    – Människan är inte slutet system
    – Metabolismen är inte konstant, statisk
    – Hormoniella effekter, metabolismen styrs av hormoner
    – Skillnad i metabolism hos olika människor
    – Magsmältningsapparatens funktion
    – Adaption till ändrat kaloriintag
    – Adaption till ändrad träning
    – Kalori in, kalori ut och fettinlagring är inte oberoende variabler
    – För verkningsfull viktreglering måste aptitreglering tas med

    Din överförenklade modell tar inte med dessa faktorer på ett riktigt, eller meningsfullt sätt. Att påstå att termodynamikens första lag gäller kan man göra för ALLA fysiska system, men på det sätt du gör det har det inget förklaringsvärde. (Givetvis har de som påstår att de kan lura termodynamikens första lag fel, men vem hävdar något sådant?)

    Om dina överförenklade teorier gälde skulle alla försökspersoner gå ner en exakt och predikterbar vikt när de sätts på samma diet och utför samma arbete. Varför blir det inte så? Varför får vi så stora variationer i respons. Varför blir inte responsen den som din teori förutspår? Jo, för att den är överförenklad!

    Vad gäller den sista artikeln handlar om responsen på olika dieter vid viktnedgång. Läs nu noga: ”CONCLUSIONS: Variability in dietary weight loss trials may be partially attributable to differences in hormonal response.” Vad har detta att göra med vad man trivs med? Helt fel som vanligt!

    Den sista artikeln har verkligen att göra med vad vi diskuterar, för den visar hur fundamentalt fel din överförenklade modell är. Men som du säger om andra, varför skall man bry sig om artiklar som inte visar det man vill få fram. Då kanske man måste börja tänka!

  36. Christer: Om dina överförenklade teorier gälde skulle alla försökspersoner gå ner en exakt och predikterbar vikt när de sätts på samma diet och utför samma arbete. Varför blir det inte så?

    Det här har du redan fått svar på, typ 10 ggr om nu. Ingen har påstått att resultatet blir exakt det samma. Skillnaden är dock minimal och det handlar om skillnader i gram när personerna gått ner ett par kilo. Undantaget protein som kan ha större inverkan om du äter för lite av det på någon av dieterna.

    Christer: Vad gäller den sista artikeln handlar om responsen på olika dieter vid viktnedgång.

    Nej, den sista studien handlar om vilken diet som passar vilka personer bäst när de lever fritt. Givetvis spelar hormoner in här, precis som livsstil, matvanor, vardag osv….

    Studien tittar inte på hur mycket folk går ner i vikt med ett visst bestämt kaloriunderskott. Det har man tittat på i studierna som jag tar upp i inläggen som Nicklas länkade till tidigare. Gissa vad. Sätter du folk på ett bestämt underskott så går de ner i princip lika mycket i vikt oavsett diet (undantag vid ev. lågt proteinintag igen). Det som skiljer i viktförlust är några gram och de beror på de få, i sammanhanget, obetydliga kalorierna som påverkas av din långa lista.

    Viktnedgången är den samma hos olika personer om man verkligen kontrollerar så de hamnar på samma underskott genom att kontrollera vad de äter och energibehovet förändras inte baserat på hur mycket fett eller kolhydrater du äter.

    Läs verkligen artiklarna denna gång Christer. Särskilt rubriken ”studier som inte duger” i del I där din studie passar in. För att kunna påstå det du gör behöver du studier som verkligen kontrollerat antingen kaloriintaget eller kaloriförbrukningen, gärna både och. I din studie har man inte kontrollerat något av det. Jag tar dock upp 12 studier som alla gjort det i mina inlägg och alla visar fördelningen mellan fett och kolhydrater inte spelar någon roll. Det finns inte en enda studier som visat på något annat.
    https://traningslara.se/finns-det-en-metabol-fordel-del-i/
    https://traningslara.se/finns-det-en-metabol-fordel-del-ii/
    https://traningslara.se/finns-det-en-metabol-fordel-del-iii/
    https://traningslara.se/svar-pa-en-lasarkommentar-ang-en-metabol-fordel/

    Christer: – För verkningsfull viktreglering måste aptitreglering tas med

    Återigen Christer. Tack för att du påpekar det mest uppenbara som ingen någonsin ifrågasatt. Men det har (som jag sagt ett par gånger nu) inget att göra med det vi diskuterar här.

  37. Hur orkar du Christer. Du får samma svar om och om igen och kommer med samma argument om och om igen. Oavsett om det handlar om energi i avföring eller skiftande ämnesomsättning på grund av hormonförändringar, NEAT eller kompensation med ökat kaloriintag så är det ju olika faktorer som rör energi in och ut.

    Massor av saker gör bilden komplex, vilket jag och Jacob återkommer till i varenda svar till dig, men det bara rinner av.

    Tvivlar på om du ens är allvarlig nu.

  38. Ge Upp:
    Dom säger ju ”Over eating”, så man behöver ligga kaloriplus ändå…

  39. ge upp:

    Det var ingen dålig övertolkning från din sida. Att tarmbiotan inverkar på människans förmåga att ta upp energi ur fibrer, och kanske även påverkar vår aptit samt riskfaktorer för metabol sjuklighet, är tveklöst intressanta hypoteser. Och det lär dyka upp mer. Men att ”ge upp” och bara tillskriva en enda enskilt avgörande faktor är ju såklart helt befängt. Det finns hypoteser om att kemikalier i vår omgivning också påverkar, det innebär ju inte att förespråkare av den hypotesen ser det som en ensamt avgörande faktor.

  40. Niklas det kan finnas fler orsaker som du sa helt rätt, men biotan är den största orsaken, det är inte längre en teori biotan har bevissats vara den viktigaste orsaken. När du har förstått vad biofilm är då kan du förstå vad som orsakar sjukdom.

    Se detta är en kalori extra om dagen orsaken tror du?
    Why Am I Still Sick? – The Trailer
    http://www.youtube.com/watch?v=bukQbvbU2Jc

    Läs på om hur långt forskningen faktiskt har kommit se europeiska Metahit
    ”Meta Hit – Intestinal microbiota and human health”
    http://www.youtube.com/watch?v=pGpBj5T0-DY

  41. Vet du hur starkt ordet ”teori” är inom vetenskapen? 😉 Och så vitt jag vet har inte tarmbiotans påverkan ens någon ”teoristatus” än så länge, det är intressanta hypoteser som bidrar med ytterligare bitar i pusslet.

    Det är inget som forskarvärlden har kommit till konsensus om som den enskilt viktigaste faktorn. Oavsett om du tror det. Kanske kommer det visa sig vara så, vad vet jag? Men idag råder det absolut ingen konsensus om att tarmbiotan är den primära faktorn. Jag säger alltså inte emot dig i SAK, du kan ju ha rätt som sagt. Men ditt påstående om att man inom forskarsamhället idag skulle vara överens i frågan är fel helt enkelt.

    Det finns forskare som inte tror på hypotesen om att mättat fett är skadligt. Jag tror att de har rätt och jag hoppas på det. Men bara för att jag själv har en förhoppning inbillar jag mig inte att det råder konsensus i frågan. Den inbillningen skulle ju inte ge mig något.

  42. Dom som kan något om biotan är överens om det, (se min länk i 43) forskarna som forskar om biofilm vet redan tillräckligt det är redan så bevisat att det borde räcka, men dom som inte kan något ex Röstner Helenius och stora delar av etablissemanget som sysslar med kost och stora delar av dietförespråkarna förnekar alt, därför att dom måste erkänna att det dom har sagt är fel och det tänker dom inte göra frivilligt.

    Fortsätt med kost och träning för friska personer, där kan ni ha rätt om kosten, men för sjuka som har exempelvis en bakterieinfektion i kranskärlen eller fetma och diabetes så ska ni nog inte längre påstå något, som du själv inser så pekar forskningen åt ett nytt håll.

    Att Ferry och några till presterar bra kan bero på att dom slutade äta spannmål som dom inte riktigt tålde eller att deras biota har förbättrats av en bättre kost så att inflammationsgraden i koppen har minskat.
    Om ren idrottsnuttrition för friska så har jag ett vist förtroende för det ni säger.

  43. När jag var mindre idrottade jag väldigt mkt, i princip varje dag, men var aldrig smal, men samtidigt inte heller tjock. Var nog dock större än nästan alla mina kompisar som idrottade lika mkt eller mindre. Vet faktiskt inte om jag satte i mig mer kalorier än dom eller inte. Kanske stämmer det som du skriver att man inte är så bra på att uppskatta sin energiförbrukning i efterhand.

    I Gymnasiet slutade jag med all extra idrott utöver skolans 2 gånger i veckan. Började då stiga i vikt och efter gymnasiet slutade jag helt att röra på mig förutom nån gång då och då. Vid 25 års ålder hade jag från gymnasietiden gått upp från 87 till 104 kg. (175 cm lång)

    Efter att ha läst lite om LCHF gav jag det ett försök. Jag rörde fortfarande inte på mig, jobbade hemifrån och enda träningen jag hade var till och från mataffären ett par gånger i veckan.

    På ca 1 år gick jag ner från 103 till 86. Jobbade fortfarande hemma och gick minimalt med promenader och absolut 0 i fysisk aktivitet.

    Vissa perioder av LCHF-tiden skrev jag ner ALLT jag åt, t.ex under 1,5 månad snittade jag ca 2500-2700 kcal per dag och gick ner 5kg (detta var inte vatten då det inte var i början av LCHF-perioden, utan riktig fett-kilon)

    Hur är det möjligt att gå ner så mkt på LCHF? Man nästan känner att man är i ketos och energin tas direkt från fettet, men hur går det ihop med dessa uträkningar? 2500-2700 kcal per dag med 0 fysisk aktivitet ger väl knappast en viktnedgång på 17 kg?

    Nu på senare tid har jag slutat helt med LCHF, har under 6 månader av vanlig kost + onyttigheter gått upp från 86 till 96 (fortfarande 0 fysisk aktivitet).

    Nu senaste månaden har jag dock börjat gå och springa väldigt mkt, 5km promenad varje dag och 5-7km löpning varannan. Försöker även tänka på vad jag äter Resultatet är att jag under denna månad gått upp från 96 till 97kg.

    Gillar att springa och motioner, man mår ju bättre, nog lika bra som när man går med LCHF.. men vill ju gärna gå ner i vikt också..

    Jag har väldigt svårt att tro att jag underskattar vad jag sätter i mig, att jag äter för mycket. Vissa dagar under LCHF-period åt jag 4000kcal pga. stort intag av fett, men dessa la sig aldrig på magen som vanlig mat gör nu.

  44. Hallå jag!
    Varför går du inte tillbaka till LCHF när det onekligen fungerade för dig? I övrigt så går det inte att kommentera folks egna uträkningar så här i efterhand, det är tämligen meningslöst.

  45. Hej på er!

    Råkade halka in på er hemsida och sedan blev jag fast.

    Herregud vad bra ni är, Nicklas och Jacob! Sitter bara och gapar över ert tålamod med allsköns galningar.

    Ni har baske mig torrt på fötterna i allt ni säger. Helt underbart.

    Inget daltande, ni säger som det är och backar upp med forskning.

    Det enda negativa är att ni förstörde min lördag eftersom jag inte kunde sluta läsa…

    Snälla fortsätt med er härliga rättframma stil! I love you!

    Kramar Christina

  46. Hallå! Gillar också den här stilen, det ett rättfram och inte så inlindat meddelande.
    Jag ska definitivt ta o läsa mer här inne… jag kör en månads utmaning för att se vad jag kan åstakomma med kroppen, väldigt spännande. All kunskap är guld värd nu 🙂

    Btw, vad har du för tenta kvar?

  47. Hallå Missy!
    Tentan som är kvar är matematisk statistik och sannolikhetlära. Den kursen krockade men anatomin på sjukgymnastiken och jag missade med 0,3 poäng om jag inte missminner mig. Sen efter det så har jag inte orkat ta tag i det riktigt. Jag gjorde ett litet ryck en gång men då när jag skulle skriva omtentan så krockade den med ett läger med fotbollen. Sen efter det så bara rann det ut i sanden. Jag har aldrig riktigt arbetat som civilingenjör mer än några timmar då och då så jag såg inget behov. Numera ångrar jag att jag inte tog tag i det mer direkt.

    Jag har faktiskt skrivit in mig på Universitetet igen och hoppas att jag ska hitta tid i sommar till lite pluggande så jag kan skriva tentan till hösten. Som det sett ut nu i vinter/vår så är jag dock tveksam om tiden kommer räcka till.

  48. Hur stort kaloriunderskott/dag ska man ligga på om man vill gå ner i vikt? Givet att man kan räkna sitt dagliga kaloribehov ganska precist.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *