När stämmer pulsklockornas värden för energiförbrukning?

Kan du lita på pulsklokans kaloriförbrukning

Jag har skrivit ett par artiklar här på sidan om olika träningsformer och två av de mest populära (sett till antal läsare, innehållet är det uppenbarligen många som inte gillar) är mina inlägg om BodyPump (inlägg 1, 2 och 3) och Crossfit. I båda dessa inlägg har jag gått igenom hur mycket kalorier man kan tänkas förbränna i de båda träningsformerna och ett svar som jag har fått från många (framför allt som svar till inläggen om BodyPump) är att de minsann bränner mycket mer kalorier än vad jag anger som en trolig siffra.

Orsaken till detta tar jag upp redan i ett av inläggen om BodyPump men folk har en tendens att kommentera och kritisera innan de har läst allting som står i mina texter. Hur som helst så är det där med kaloriförbrukning som uppges av pulsmätare ett intressant ämne och jag kommer i detta inlägg att gå igenom hur det fungerar, när man kan lita på siffrorna, när de inte kommer att stämma så värst bra och när man gör bäst i att ignorera de värden som anges.

Syreupptagning, puls och energiförbrukning

Pulsen höjs när man ökar energiförbrukningen
När syreupptagningen ökar så ökar även pulsen och förhållandet är i stort sett linjärt.

Att pulsen höjs allt eftersom man anstränger sig är inget nytt. I början på 50-talet märkte man att sambandet mellan puls och energiförbrukning var linjärt och man började spekulera i att använda pulsen som ett indirekt mått på hur mycket energi som en person gör av med. Polar konstruerade den första pulsklockan 1977 för att kunna bedöma hur intensivt en person tränar och väldigt snart efter det började man använda pulsklockor för att uppskatta energiförbrukning.

Kurvan här ovanför som visar pulsen och syreupptagningen hos en väldigt vältränad löpare illustrerar detta samband bra. Syreupptagningsförmågan representerar energiförbrukningen väldigt exakt även om det skiljer sig lite mellan om man förbrukar fett eller kolhydrater. Det är den här typen av kurva som pulsklockarnas energiförbrukningsuträkningar baseras på. Klockan antar att förhållandet är helt linjärt och kan på så sätt ta reda på VO2 (dvs syreupptagningen) när den vet pulsen.

Förhållandet mellan VO2 och puls varierar
Grafen visar hur kurvan mellan VO2 och puls varierar och får en annan lutning beroende på vilopuls och maxpuls

Det finns dock flera andra variabler som klockan måste känna till för att uppskattningen ska bli bra:

Det första som klockan behöver veta är personens maxpuls och vilopuls. Pulsen skiljer sig mycket mellan olika individer bland annat pga träningsnivå, ålder och genetiska förutsättning. En lika vältränad person som den i grafen här ovanför som har en vilopuls på 20 slag mindre och en maxpuls på 10 slag mer kommer att få en helt annorlunda linje (se graf till vänster). Läsaren förstår säkert redan nu att en klocka som inte vet vilopuls och maxpuls kommer att återge samma energiförbrukning vid samma puls för de två olika personerna trots att den egentligen bara är den samma vid ungefär 150 slag / min.

Det finns en annan variabel som är ännu viktigare för klockan att känna till, nämligen hur vältränad personen i fråga är. En person med samma vilopuls och maxpuls som personen som representerades med en röd linje kommer att ha en helt annan kurva då denna har en mycket lägre syreupptagningsförmåga och därmed sämre förutsättningar att förbruka mycket energi.

Pulskurva för en vältränad och en otränad person
Grafen visar hur kurvan kan skilja sig mellan vältränade person (röd och svart linje) och mer otränad person (blå linje)

Om vi nu jämför de tre kurvorna här till höger så ser vi ganska lätt att en pulsklocka eller pulsmätare på en träningsmaskin som inte tar hänsyn till träningsnivå, vilopuls och maxpuls är ganska dåligt på att uppskatta energiförbrukning. Då klockan inte har tillräckligt med information för att veta lutningen på kurvan så blir dess uppskattning av ens energiförbrukning dålig.

Det finns även andra faktorer som spelar in så som omgivningens temperatur (1) vilket nog mest är relevant för de som tränar i en varm gymnastiksal här i Sverige just nu :). Värt att tänka på är att det oftast inte blåser inomhus och kroppen blir därför sämre på att reglera sin temperatur. Det är därför man upplever att man svettas mycket mer inomhus än utomhus. En högre temperatur leder till att man får en högre puls och något lägre VO2-max vilket gör att risken ökar att man överskattar sin energiförbrukning om den uppskattas med hjälp av pulsen.

Moderna, mer avancerad pulsklockor har funktioner där man kan ställa in maxpuls, vilopuls, träningsnivå m.m. och de har även mer avancerad ekvationer som är till för att uppskatta de faktorer jag tagit upp här. Uppskattningsmetoderna är ganska bra men det blir bättre om man verkligen mäter upp sin maximala syreupptagningsförmåga och sin maxpuls och lägger in dessa värden i klockan (2, 3). Även när man lagt in sina uppmätta värden i klockan så kan uppskattningen fela så mycket som 180 kcal efter en timmes motion. Om man låter klockan uppskatta förbrukningen så är spridningen ännu större och felet kan uppgå till 250 kcal / timme (något som med stor sannolikhet kan göra en märkbar skillnad i viktreglering för en person som stirrar blint på klockans siffror och litar på dem till 100%).

När man utför lätta aktiviteter så påverkas pulsen av flera faktorer som antingen inte påverkar ens energiförbrukning alls eller som endast har en minimal inverkan. Temperatur har jag redan nämnt. Andra faktorer är nikotin, stress, känslor, daglig variation i vilo- och maxpuls (upp emot 3 slag) , vätskestatus, träningshöjd och feber.

En pulsklocka ska därför inte användas för att mäta ens energiförbrukning under lättare aktiviteter. De används i studier för detta syfte men där kan man leva med att felmarginalen är hög så länge som medelvärdet hos alla deltagarna blir något sådär bra (4). Som privatperson så kan siffrorna dock variera stort och det är därför inget man ska lita på om man vill veta hur mycket kalorier man förbrukar under en dag (5). För er som har en pulsklocka hemma så är det bara att sätta på sig denna när ni ligger ner och sen kan ni märka hur pulsen ökar ganska markant så fort ni gör några mindre rörelser trots att er energiförbrukning inte ökar något nämnvärt.

Olika aktiviteter leder till olika pulssvar

En annan väldigt viktig sak att tänka på som är orsaken till att jag började skriva detta inlägg är att typen av aktivitet kommer att påverka ens pulssvar och därmed pulsklockans uppskattning av ens energiförbrukning. Pulsklockor är tillverkade och deras programvara är anpassad för konditionsträning och konditionskrävande idrotter. De är dessutom främst framtagna för kontinuerlig konditionsträning.

Användandet av klockorna vid andra typer av aktiviteter kommer att leda till att man får ett större fel i värdet. Vid arbeten av intervalltyp så tar det tid för pulsen att komma höja sig och stabiliseras på den intensitet man arbetar. Vanligen tar den anpassningen 1-2 minuter och under denna tid så kommer pulsklockan att återge ett lägre energiförbrukningsvärde än vad man faktiskt gör av med. På samma sätt så sänks inte pulsen lika snabbt som syreupptagningsförmågan när man drar ner på intensiteten i en aktivitet och uppskattningen blir istället fel åt andra hållet. När aktiviteten därför innehåller perioder med olika intensiteter där pulsen inte hinner anpassa sig så kommer energiförbrukningsvärdet som en pulsklocka återger att bli sämre (6). Detta gäller givetvis också vi aktiviteter så som fotboll (7) och handboll (8). Det finns försök till att inkludera denna variation i ekvationen som uppskattar energiförbrukning (9). Om (och i så fall hur bra) detta är inkluderat i dagens mer avancerade pulsklockor vet jag inte. Troligen är det då bäst anpassat för regelbundna intervaller likt 4×1 osv.

En ben och armcykel
En ben och armcykel

En annan väldigt viktig faktor som påverkar hur mycket fel del blir i pulsklockornas uppskattning är om man arbetar med överkroppen eller med benen. När man arbetar med överkroppen så ökar pulsen mycket mer än när man arbetar med benen.

Per-Olof Åstrand och Bengt Saltin, två av världens mest kända forskare inom träningsfysiologi och de överlägset mest kända inom Sverige, visade redan 1961 att den maximala syreupptagningsförmågan skiljer sig markant när försökspersoner får cykla med armarna jämfört med flera andra typer av aktiviteter där man använder ben och armar eller bara ben så som tex, cykling, löpning och skidåkning (10). Föga överraskande när man tänker på att det är så pass mycket mindre muskler som arbetar och att de då självklart inte kan ta upp lika mycket syre. Det som är intressant är dock att pulsen skiljde sig väldigt lite vid de olika testerna. Resultaten för deltagarna kan ses här under. A står för armcykling och A+B för cykling med både armar och ben.

Skillnad i puls och syreupptagning mellan cykling med både armar och ben och endast armcykling
Skillnad i puls och syreupptagning mellan cykling med både armar och ben (A + B) och endast armcykling (A)

Det visade sig att den uträknade syreförbrukningen (och därmed energiförbrukning) var 25-43 % högre än vad den verkligen var när man mätte. Detta resultats har upprepats i alla studier utförda efter detta och är ett väl erkänt fenomen (11, 12, 13).

Nu är det inte så många som sätter sig vid en armcykel för att träna upp konditionen eller bränna kalorier. En blandning av intermittent arbete (intervaller) och arbete med överkroppen kan leda till felaktiga siffror. Lägg till varm temperatur, stress och adrenalin och resultaten felar ordentligt. Det finns väldigt många exempel på detta.

Ett exempel som jag tagit upp i tidigare inlägg är BodyPump där felet blir stort (14). Om vi tittar på medelpulsen hos deltagarna i den studien och använder oss av förhållandet som gäller mellan puls och syreförbrukning vid löpning så borde deltagarna förbruka i snitt 40 % av sin VO2max. I själva verket förbrukade de endast 29 % av sin VO2max.

Styrketräning är en av de träningsformer där mätningarna blir som mest fel. Statiska kontraktioner, höga adrenalinnivåer, mycket arbete med armarna och mycket arbete i liggande eller lutande ställningar påverkar. Tyvärr finns det inte så många studier på ”verklig styrketräning” utan det som finns är mest styrketräning i form av cirkelträning med bestämda arbetsperioder och viloperioder eller så har man använt fler repetitioner jämfört med vad man normalt kör på gymmet (15, 16, 17, 18). Jag har hittat en studie där man verkligen tittat på mer vanlig styrketräning som är publicerad på tyska (19). I den utförde försökspersonerna knäböj, bänkpress, latsdrag och press med en vikt motsvarande 80 % av 1RM. Vilan var i förhållandet 1:4 till arbetsperioden. Resultatet visade att om man gått efter pulsen så man trott att de förbrukat ungefär 37 % av VO2max. Den faktiska siffran var 26,5 % av VO2max. I referens 16 ovan använde man sig av övningarna bänkpress, rodd, bicepskurl och knäböj med arbete i 30 sekunder och vila i 30 sekunder. Resultatet kan ni se i grafen här under.

Förhållandet mellan energiförbrukning och puls vid olika aktiviteter
Grafen visar att förhållandet puls – syreupptagning är väldigt annorlunda vid styrketräning jämfört med löpning eller cykling

Resultat som dessa upprepar sig sen i en flera andra aktiviteter så som klättring (20, 21), gruppträning där det finns moment där man ligger ner (22). Vanlig aerobics där man viftar en del med armarna skiljer sig dock inte nämnvärt från de linjer som gäller för mer klassisk konditionsträning och en pulsklocka fungerar bra för att uppskatta energiförbrukning där (23).

Summering

Förhållandet puls och syreupptagning i vanliga konditionsaktiviteter
Sambandet mellan % av puls och % av syreupptagning och därmed energiförbrukning är väldigt likt vid olika aktiviteter som används för kontinuerlig konditionsträning

För de flesta vanliga konditionsidrotter är uppskattningen av pulsklockor som är kalibrerade (dvs man lagt in sina personliga värden) bra och de fungerar för att ge en uppfattning av hur mycket energi man gör av med under ett träningspass. Värdena ska dock inte tas som några exakta siffror om man inte kontrollerat värdena mot faktiska labbmätningar så man vet inte om man är en av dem där värdena passar väldigt bra eller en av dem som ligger i utkanten där värdena kan fela med 2-3 kcal / min. Även vid olika typer av konditionsidrotter så skiljer sig linjen något åt (graf till höger) (24) och detta är också en potentiell felfaktor.

Vid andra aktiviteter så fungerar inte en pulsklocka som är framtagen för konditionsidrott för att uppskatta energiförbrukning. Pulsen kan fortfarande användas för att få en insikt i hur intensivt man tränar men den ska inte användas för att uppskatta syreupptagningen eller energiförbrukningen.

52 thoughts on “När stämmer pulsklockornas värden för energiförbrukning?

  1. Bra skrivet än en gång!

    Något jag funderat på är om det inte numera finns mobila laktatmätare för att mäta LT (Lactic Treshold) och OBLA för gemene man att köpa.
    Om detta nu finns vore det ytterst intressant om du kunde skriva lite om laktatmätningar istället då detta är ett betydligt bättre sätt att mäta energiförbrukning och VO2max. Även om nu inte alla har möjlighet att utföra ett komplett Wingatetest finns det säkert de som skulle ha nytta av att kunna träna utefter sin laktattröskel och därmed optimera sin träning lite. 😉

    Fortsätt med era artiklar, har ännu inte läst ett enda ointressant inlägg på den här sidan. 😀

  2. Hallå Tommy!

    Tommy Ivarsson: Något jag funderat på är om det inte numera finns mobila laktatmätare för att mäta LT (Lactic Treshold) och OBLA för gemene man att köpa.

    Det finns det. Googla på ”portable lactate” så kommer du att hitta flera exempel.

    Tommy Ivarsson: Om detta nu finns vore det ytterst intressant om du kunde skriva lite om laktatmätningar istället då detta är ett betydligt bättre sätt att mäta energiförbrukning och VO2max.

    Vad jag vet så kan man inte använda laktatmätningar för att mäta energiförbrukning eller VO2max.

    Tommy Ivarsson: Även om nu inte alla har möjlighet att utföra ett komplett Wingatetest finns det säkert de som skulle ha nytta av att kunna träna utefter sin laktattröskel och därmed optimera sin träning lite. 😉

    Att veta sin mjölksyratröskel (eller mer korrekt Maximal Lactate Steady State, MLSS) har man utan tvekan nytta av när man planerar sin träning. Att träna vid vid eller runt mjölksyratröskeln ger utan tvekan stor träningseffekt men tittar man på hur eliten inom konditionsträning tränar så är det väldigt lite träning kring mjölksyratröskeln. Troligen för att det sliter så mycket så man inte kan träna tillräckligt mycket. Du hittar väldigt intressant läsning om det här, http://www.sportsci.org/2009/ss.htm

  3. Jag kanske lämnar ämnet lite, men finns det något riktvärde på hur mycket man förbränt under en period med löpning eller cykling, om man vet sträcka och tid?

  4. Martin:

    Jag kanske lämnar ämnet lite, men finns det något riktvärde på hur mycket man förbränt under en period med löpning eller cykling, om man vet sträcka och tid?

    Hej Martin!

    Vad gäller löpning så är ett ganska hyfsat mätvärde antal km multiplicerat med din kroppsvikt. Självfallet är det inget som ger ett 100%-igt svar men det är en indikation i alla fall.

    Cykling är desto mer komplicerat eftersom det är en fråga om motstånd och kadens. För att veta hur mycket energi cykling förbrukar måste man ha koll på hur mycket Watt som genereras.

    /Nicklas

  5. Tack för svaret Nicklas!

    Jo, det är nog svårare att räkna ut hur mycket energi som används under cykling. Finns det ingen liten idikation, om man cyklar i helt normalt tempo och trampar på helt normalt?

  6. Martin:

    Tack för svaret Nicklas!

    Jo, det är nog svårare att räkna ut hur mycket energi som används under cykling. Finns det ingen liten idikation, om man cyklar i helt normalt tempo och trampar på helt normalt?

    Inget som jag känner till direkt men det tar ju inte många pass innan du själv kan ana det. Genomför du t.ex. 5-6 pass som motsvarar varandra i upplevd ansträngning, distans och tid etc. och lägger upp kosten därefter, under utvärdering av din viktkurva, så märker du antagligen ganska snart vad det hamnar på.

    /Nicklas

  7. Inget nytt under solen här.
    Dock trevligt med fler som hjälper till att belysa detta.

  8. Hallå!

    Väldigt intressant artikel om än väldigt lång att läsa!

    Pulsklockan har jag sen jag köpte den första för ett par år sen bara som ett bra verktyg för att styra hur intensivt jag vill träna för att ligga mer rätt i förhållande till hur länge jag ska träna och vad det är jag gör, där funkar de perfekt när man bara kollar på pulsen och % av maxpuls som får styra intensiteten.
    Den påstådda förbränningen har jag alltid tagit med en nypa salt och man får nog säga åt folk som hävdar att de förbränt si och så mycke att kika in och läsa det här inlägget!

  9. Intressant läsning! Jag har länge funderat på hur pulsklockorna kan mäta kaloriförbränning. Jag förstår dock inte hur syreupptagningsförmågan kan representera energiförbrukningen? Då borde alla rökare vara tjocka och som jag förstått det blir man lätt lite rundare när man slutar röka (och får bättre syreupptagning).

    Viken pulsklocka har du själv? Har hittills lånat en Polar (f4 tror jag). Funderar på att köpa Suunto eller Garmin som testas på http://www.bäst-i-test.se/Pulsklocka

    Jag behöver inte någon GPS klocka då jag alltid joggar samma runda och vill ha en ganska billig modell.

    /A

  10. Tjena Anna!
    När våra celler skapar energi gör de det med hjälp av syre. Så genom att mäta hur mycket syre kroppen förbrukar vet vi hur mycket energi som skapas. Då mängden lagrad energi som ATP är mer eller mindre konstant kan man därmed räkna ut hur mycket energi som förbrukas.

    Som rökare förbrukar du inte mindre syre än någon annan vid ett visst arbete. Deras maximala förmåga att ta upp syre kan bli något sämre men det påverkar ju endast när de gör något som kräver just maximal syreuptagningsförmåga.

    Jag har en Suunto memorybelt, Farmin forerunne 305 och två till billigare modeller. Fast jag är lite prylgalen när det gäller träning 🙂

  11. Hej igen!
    Tack för förklaringen! Nu förstår jag! Nu ska jag bara bestämma vilken pulsklocka jag ska köpa!

    /A

  12. Guddi: När våra celler skapar energi gör de det med hjälp av syre. Så genom att mäta hur mycket syre kroppen förbrukar vet vi hur mycket energi som skapas.

    Hej!Nu har jag kanske inte värsta kollen, men musklerna får ju energi även genom processer som inte kräver syre.Jag menar kan man inte tänka sig att det blir en felmarginal om man bara går efter hur mkt syre kroppen förbrukat? Alltså att det faktiskt skapats mer energi.Bara filosoferar lite…

  13. Tjena Kajsa!
    Muskler kan skapa energi även utan syra ja. Det sker hela tiden men när man inte arbetar på så hög intensitet tas resprodukterna upp snabbt igen och förbränns helt med hjälp av syre. Så på lägre intensiteter blir sambandet mellan förbrukat syre och energiförbrukning ändå linjärt.

    När det gäller högre intensitet och anaeroba arbeten fungerar pulsklocker dåligt. Direkt mätning av syreupptagningen fungerar dock fortfarande bra men man måste fortsätta att mäta syreförbrukningen även några minuter efter själva aktiviteten då kroppen tar upp det laktat som skapats och antingen förbränner det till mer energi eller gör om det till glukos igen (kallas ofta syreskuld).

    Värdet man får på energiförbrukning genom att mäta syreförbrukning blir inte exakt men det blir en väldigt bra approximation. För att verkligen veta energiförbrukningen måste man låsa in folk i ett rum där man har stenkoll på både utfört arbeta och förändring i värme i rummet.

  14. Tjena, jag har en fråga angående VO2 som funktion av hastighet.

    Om man har maxpuls, VO2max, effekt och puls vid olika tester av hastighet och motstånd hur ska man tänka och ställa upp problemet så man får denna linjära ökning. Hur ska man alltså få reda på syreförbrukning vid en viss puls?

  15. Tjena Rickard!
    Om du vet din effektivitet, dvs din ekonomi på cykeln kan du räkna ut din syreförbrukning endast med hjälp av effekten. Det blir den mesta precisa uppskattningen. Effekten vid cykling ligger någonstans vid 20-25 %.

    Det andra alternativet du har är att lägga in dina mätvärden i en bra pulsklocka och sen köra med den uppskattningen. Du kan givetvis göra denna uppskattning själv genom att rita upp en linje på en graf där ditt maxvärde på y-axeln är din VO2max och på x-axeln din maxpuls. Den kan bli missvisande vid puls precis kring maxpulsen och på låga intensiteter. Precis som alla andra uppskattningar med pulsen.

    Så länge du inte mäter syreupptagningen direkt blir det uppskattning.

  16. Hej! Tack för bra sida.

    Funderar på att köpa en Garmin 305, men jag har sett i dess bruksanvisning att man bara kan programmera in maxpuls. Den har jag aldrig mätt upp på mig själv.
    Men när jag mätte min vilopuls för några år sedan (när jag joggade ca 30 km/vecka) så låg den på 43 när jag vaknade på morgonen. Det är väl rätt så lågt för en päronformad ung kvinna som aldrig springer snabbt…
    Så hur ska jag tänka angående träningsintensitet enligt pulsmätare? Hur mäter jag min egen maxpuls bäst? Är min vilopuls viktig?

  17. Förtydligande: Om min man och jag har ungefär samma maxpuls (i teorin borde vi ha 190), men han har 60 och jag har 45 i vilopuls, spelar det någon roll för vilken puls vi bör hålla oss till vid träning för att ligga på samma intensitet? Behöver vi programmera om klockan för varje person?
    (Jag är kort och bygger lätt muskler/fett och springer långsamt, han är längre och smal och springer snabbare.)

  18. Hej Jacob och Nicklas, tack för en mycket bra sajt, har precis köpt boken som jag tror kommer i brevlådan vilken dag som helst.

    Min fråga är: Har börjat springa en del med pulsklocka och förstår givetvis att pulsen min och max -puls är olika för varje individ. Men om man träningslöper finns det då en optimal procentuell puls?. Det kanske finns någon artikel som belyser detta som jag missat.

  19. Hallå Magnus!
    Där står en hel del i boken kring träning och olika intensiteter som man kan mäta med hjälp av pulsklocka. Svaret på din fråga är att det inte finns någon intensitet som är optimal. De är bara olika bra vid olika tillfällen.

  20. Hej,

    Finns det någon ”oberoende” analys av noggrannheten för BodyBugg’s kaloriförbrukning? (http://my.apexfitness.com/) Eller är detta ytterligare en värdelös pryl som säljs för okunniga konsumenter.

    mhv.

  21. Hej,

    Vet någon om den översta kurvan i diagrammet vid summeringen står för cykling eller roddmaskin? Jag har inte lyckats komma åt originalet för att avgöra om triangeln är fylld eller öppen.

    Tack på förhand, PeSi

  22. PeSi:
    Hej,

    Finns det någon ”oberoende” analys av noggrannheten för BodyBugg’s kaloriförbrukning? (http://my.apexfitness.com/) Eller är detta ytterligare en värdelös pryl som säljs för okunniga konsumenter.

    mhv.

    Tjena PeSi!
    Det finns flera studiet på bodybugg (heter sensewear på riktigt). Det kan slå på upp till 10 % åt båda hållen med en sådan. Det är bättre än pulsklockor och liknande men ändå en lite för stor felmarginal tycker jag. Men för populationsstudier bör den vara väldigt bra.

    Sensewear är också sämre på att räkna ut energiförbrukningen vid intensiv träning. Har kommit ett par studier på just det de senaste året.

    PeSi:
    Hej,

    Vet någon om den översta kurvan i diagrammet vid summeringen står för cykling eller roddmaskin? Jag har inte lyckats komma åt originalet för att avgöra om triangeln är fylld eller öppen.

    Tack på förhand, PeSi

    Jag har inte studien framför mig nu men jag är i princip 100 % säker på att det är rodd som är överst.

  23. Mycket bra artikel! Precis vad jag letade efter.

    En fråga dock. Hur många kcal förbrukar man per liter syre, eller hur man nu anger det? För om en pulsklocka ska basera energiförbrukningen på VO2MAX samt puls, vilket samband ju verkade vara linjärt, så måste man väll ha tagit reda på hur många kcal människan förbrukar per liter syre, eller dyl?

    MVH

  24. Joakim:
    Mycket bra artikel! Precis vad jag letade efter.

    En fråga dock. Hur många kcal förbrukar man per liter syre, eller hur man nu anger det? För om en pulsklocka ska basera energiförbrukningen på VO2MAX samt puls, vilket samband ju verkade vara linjärt, så måste man väll ha tagit reda på hur många kcal människan förbrukar per liter syre, eller dyl?

    MVH

    Det är ungefär 5 kcal per liter syre.

  25. Jag har en fundering när det gäller puls och syreupptagning. Jag tränar ganska flitigt och anser mig ökat min kondition. Jag är allsidig, tränar allt från simning till salsa och boxning samt går, springer mm. Jag gjorde ett crosstrainer test efter en timmes boxingpass: Jag körde 20 min på crosstrainer med ett intervallprogram för att sista minuterna hålla i pulsmätaren sedan stanna och hålla kvar. MIn tränare hade ett testprog. som skulle se hur bra återhämtningen var. MIn puls steg istället för att sjunka och sedan låg stadigt när vi testade någon minut senare. Jag fick sämsta resultat!. Kände mig helt ok. Vad kan detta bero på? Var kan jag hitta information om detta. Tränaren hade inte varit med om detta tidigare! Mvh

  26. Hallå Pia!
    Det kan jag inte svara på utan att veta mer precis hur testet gick till. Men generellt sett så tar det någon minut för pulsen att komma ifatt om man höjer intensiteten så om du avslutade testet på väldigt hög intensitet och inte stanna på den intensiteten en längre stund så kan pulsen fortsätta att stiga en kort stund trots att du slutat arbeta.

  27. Både artikel och kommentarer var läsvärda – tack för dom.

    Skaffade precis motionscykel och tänkte på något jag läst om att för fettförbränning är det optimalt att ligga på 70% eller så av maxpuls.

    Kollar man diagrammet så är det linjärt hela vägen för cykel.

    #1. Är det en myt med optimal fettförbränning enligt puls?

    Tänkte köra träning enligt puls.

    #2. Är det myt att minst 20min krävs för att ge någon effekt?

    Tack.

  28. Tack – mycket bra artikel under länken där.

    Några saker har vänts upp och ned.

    För några år sedan körde jag lchf ett år, och kom in i tänket att kroppen förbrukar alltid kolisar först och därför kommer man fortare till fettförbränning om det är underskott på kolisar – sk ketos-tillstånd där kolhydratnivåer hålls uppe via fettförbränning.

    Lågintensiv träning plockar alltså förhållandevis mer från fett – inte kolhydrater i första hand. Så länge gott om syre tar man fett. Låt som ologiskt vid första tanke. Logiken tycker man vore snabba K först när energiuttag ökade hastigt(från vila) – sedan långsammare via fett.

    Men man får böja sig för vetenskap och fakta. 🙂

  29. Just när du ökar hastigheten tar det någon minut för kroppen att komma ifatt, då är det främst kolhydrater som förbränns anaerobt. Men när man arbetar konstant på en hastighet och syreupptagningen matchar arbetet så är det mer fett vid lägre intensitet.

    Så du har rätt när det gäller en hastig ökning, då hinner inte kroppen med. Det tar ungefär 1-2 tills pulsen är ifatt tex.

  30. Tack. Jo, jag minns att stegräknaren har ett läge de kallar Aerobics när man gått raskt 10 minuter, så de räknar fettförbränning annorlunda efter det på något sätt – separat redovisning för aerobics. En OmRon.

    Hedrande fin service du bedriver.
    🙂

  31. Hej. Jag har under en längre tid avslutat mina gympass med 15min hopprep och har hittat väldigt varierande siffror på vad man förbränner. Jag har ingen pulsklocka utan letar efter lite mer generella siffror. Upplägget är 200 hopp som uppvärmning, sedan alternerar jag 100 hopp lugnt temo följt av 200 hopp i högt tempo tills jag nått 2000 hopp (6 serier). Detta brukar ta rätt så precis 15min dvs ca 133 hopp / min. Jag alternerar mellan jämfotahopp och att alternera ben men försöker alltid tänka på att göra ett så litet hopp som möjligt (höjd från golvet).

    Vad kan vara ett en realistisk siffra (kcal), har läst allt från 50kcal till 250kcal.

  32. Hej, jag har ett Nike fuelband, hur korrekt kan man tänkas att kaloriförbrukningen som visas i ett sådant är?
    Nike kallar tekniken bakom FuelBand för Oxygen Kinetics, vilket innebär att de har mätt ett x antal testpersoners
    syre förbrukning vid olika rörelser. Sedan har Nike låtit några av världens främsta experter inom idrottsvetenskap
    arbetat fram algoritmerna till NikeFuel baserat på detta. När du bär FuelBand registrerar en treaxlig accelerometer dina rörelser och översätter dem till NikeFuel. När armbandet
    räknar ut kaloriförbrukningen används även vikt och längd.

  33. Hallå Pontus!
    Du får räkna med att det kan slå på upp emot 300-400 kcal åt båda hållen (10-15 %). Särskilt om du sysslar med lite mer livliga saker i din vardag.

  34. Jag har fått en F4 pulsklocka polarmärket som automatiskt av min träning räknar ut min genomsnittliga puls och maxpuls under träningspassen. Dock räknar den bara ut hur pulsen varit under passet. styrketränar jag tungt som i marklyft så går den inte över 152 , 5 tunga reps , 130 kg typ. När jag sprang med en F2 polar klocka i uppförsbacke utomhus på 1 kopp kaffe på fastande mage , fick jag upp den till 181 som max. Men kan inte detta ha med hur otränad jag var då för 6 månader sedan. Sedan äter jag rödbetor 1-2 st varje dag , gjort i 3-4 veckor 😀 . Jag förbränner från jag går från lägenheten till gymmet 20 min och tränar 60 min och går hem 20 min cirka mellan 1000-1100 kcal. Väger 100-102 kg rätt muskelös. Är det inte så att desto mer du väger desto mer syre behövs det för syreomsätta? F4 pulsklockan använder man ett band runt bröstkorgen också med. Crosstrainer använder ju fler muskelgrupper än löpning ? Jag verkar ha en fettförbränning på 8200 kcal / 2 = aktiv i 12 timmar = 4100 kcal. Detta tycker jag inte låter orimligt och kan förklara att varför jag inte går upp i vikt , men går heller inte ner i vikt och äter inte direkt onyttigt , men gör jag det kommer jag ju aldrig upp i 4200 kcal. Vad är det för mat som spikar insulinet ? måste jag dissa min älskade mjölk ? : /

  35. Vore inte då crosstrainer maskinen det optimala om man ska förbränna många kalorier och öka sin kondition?
    Eftersom man både använder armar och ben samtidigt.

  36. Tjena Jacob!

    Jag undrar hur exakta du tror de armband man har kopplade till telefonen är gällande energi förbrukning? Och om de är hyfsat korrekta, gäller detta endast under träning eller kan man ha en sådan dygnet runt och då få ut sitt kalori behov? 😉

  37. Hallå Anton!
    De använder sig av accelerometrar för att mäta energiförbrukningen. Standardavvikelsen brukar ligga omkring 10 procent på dessa. Men det beror helt på hur tillverkaren har ställt in sina uträkningar och på hur nära ditt rörelsemönster överdagen stämmer med deras referenser.

    Under träning är de vanligtvis mer precisa om du utför enkla former av träning likt cykling, promenader och löpning. Snackar vi lagidrott eller någon bollsport där allt är oregelbundet är de ofta sämre än de där 10 procentens standardavvikelse.

    Du kan använda dem för att mäta din energiförbrukning över ett helt dygn. Men det gäller att vara medveten om att värdet med största sannolikhet ligger i alla fall 100-200 kcal fel och det kan vara ännu mer fel än så. Som medelvärde kan det dock ge dig värdefull information ändå.

  38. Jacob Gudiol:
    Hallå Anton!
    De använder sig av accelerometrar för att mäta energiförbrukningen. Standardavvikelsen brukar ligga omkring 10 procent på dessa. Men det beror helt på hur tillverkaren har ställt in sina uträkningar och på hur nära ditt rörelsemönster överdagen stämmer med deras referenser.

    Under träning är de vanligtvis mer precisa om du utför enkla former av träning likt cykling, promenader och löpning. Snackar vi lagidrott eller någon bollsport där allt är oregelbundet är de ofta sämre än de där 10 procentens standardavvikelse.

    Du kan använda dem för att mäta din energiförbrukning över ett helt dygn. Men det gäller att vara medveten om att värdet med största sannolikhet ligger i alla fall 100-200 kcal fel och det kan vara ännu mer fel än så. Som medelvärde kan det dock ge dig värdefull information ändå.

    Okej, Tack så hemskt mycket för svar! Om man nu skulle satsa på att köpa en, finns det då någon du skulle föredra? Tack återigen!

  39. Pingback: Jenni Sterner
  40. Hej!
    Jag har en fråga som kanske är helt självklar eller väldigt komplex…?
    Jag har burit omkring på min pulsklocka medan jag har styrketränat vid ett par tillfällen (haft problem med återhämtningen) och har sedan dess funderat lite på det här med vilken energi som används medan jag styrketränar. Efter varje avslutat pass på ca 1timme får jag ett medel på ca 122slag/per minut och ett max på 148. Kollade även varje gång jag gjort ett set med repetitioner av tung styrka och då visade klockan på mellan 133-148slag. Jag körde marklyft och knäböj.
    Jag är helt frisk och har mätt min vilo- och maxpuls och vilket innebär att jag legat på den pulszon (60-70%) som innebär att energi förbrukningen kommer huvudsakligen från fett. Men är det så även vid styrketräning? Använder inte musklerna glykogen som främsta bränsle? Eller används nu muskelfett som finns i musklerna? Hur funkar det eg? Då kanske man verkligen inte behöver extra kolhydrater efter träning då jag enbart använt fett som bränsle?

  41. Hallå Katarina!
    Som jag tar upp i inlägget så stämmer inte pulsklockor särskilt bra när du arbetar med överkroppen och inte heller vid styrketräning. Det värde du får från klockan när det gäller din puls återspeglar inte hur dina muskler har arbetat när du gjorde själva lyftet. Styrketräning är först och främst en form av anerob träning. Det innebär att du under själva lyftet kommer att förbruka främst glukos och glykogen som energi.

    Om du endast styrketränar och inte gör det på yttersta elitnivå behöver inte kolhydrater efter träningen. Äter du rimliga mängder kolhydrater under dagen så kommer du att ha gott om energi att träna vid nästa tillfälle ändå.

  42. Hej
    Något jag funderat länge på är att jag har en låg vilopuls genetiskt, 42 i puls.
    Jag är 29år och kvinna. 171 och väger alltid 72.
    Väldigt svårt att gå ner i vikt och detta vet jag då jag tävlat 2 gånger i BF. Det var ett rent helvete att gå ner i vikt.

    Kan den låga vilopulsen ha någonting med förbränningen att göra?

    Har svårt att få upp pulsen under träning fast jag är van vid träning. Pulsen under dagen ligger på ca 50-60 vid promenad.

  43. Riktigt bra inlägg.
    Jag håller på att träna inför flera långdistanslopp och har som måla att springa tre maraton i år. Därför känns det viktigt att jag har en bra pulsklocka som mäter energiförbrukningen korrekt. Men som du nämner det kanske inte är helt enkelt. Min nuvarande klocka en gammal Suunto verkar faktiskt lagt av. Jag förbättrar mina resultat hela tiden med råge men den visar inte detta så ska byta ut nu. Såg denna sidan som jag håller på och kikar på just nu https://www.pulsklockan.com/
    Men som jag sa, det känns dumt att köpa en som senare inte fungerar som min Suunto. Så om nån har tips på riktigt bra klocka som har bra kvalitet. Jag betalar hellre mer och att den håller flera år än en mer prisvärd produkt. Tacksam för tips!

  44. Hej

    Tack för bra info, uppskattat!
    Finns det klockor ni vill rekommendera att köpa?
    Jag ska köpa en och vill ligga ungefär rätt med kcal förbrukning för att bättre kunna kontrollera mi viktminskning.

    Finns det klockor som mäter kaloriintag?

    Mvh
    Tommy

  45. Tjena Tommy!
    Idag är alla klockor tillräckligt bra för att mäta pulsen. Ingen av dem är särskilt bra på att uppskatta kaloriförbrukningen när du gör någonting annat än de enkla saker som jag tar upp i den här artikeln.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *