Storleken på portionerna som serveras på restauranger har ökat stadigt de senaste decennierna och följer ökningen av övervikt i bland annat USA (1). Trenden fram till år 2000 var att man införde fler och fler större förpackningar och portioner. Portionsstorleken på de större restaurangerna är mellan 2-5 gånger så stora jämfört med när de först introducerades (1).
2004 släpptes filmen ”Super size me” där Morgan Spurlock gick upp ungefär 12 kg i vikt genom att endast äta mat på McDonalds. I samband med detta så gick McDonalds ut med ett pressrelease där de sa att de tänkte sluta sälja sina menyer i Super size (2). Sen dess har också McDonalds minskat storlekarna något på både storleken på sina pommes frites i storleken Medium och Large och även tagit bort Super size från sortimentet. Under de senaste åren har dock både Burger King och Wendys antingen ökat storleken på sina nuvarande menyval eller infört större portioner i menyn (2). Samtidigt har flera stora snabbmatskedjor döpt om sina produkter, från namn som Super size och Biggie, till namn som Medium och Large (2). De största valen i USA är klart större än de i Europa men även i Europa ser man samma trend med ökande portionsstorlekar (2).
Det är inte bara storleken på portioner på restauranger som har ökat kraftigt utan även förpackningarna för produkter som vi köper i mataffärer har ökat. Grafen här under visar ökningen i förpackningsstorlek för 181 olika produkter som författarna till studien lyckades hitta information om den ursprungliga förpackningsstorleken (1).
Större portioner lurar oss att äta mer
Vad innebär nu informationen här ovanför. Är det ett svar från marknaden på att deras kunder börjat äta mer och mer? Hur påverkar det oss om individer när vi ges större portioner? Svaret på den första frågan är givetvis ett ja. Om det vore så att de större portionerna inte såldes så skulle givetvis ingen tillverka dem. Så det finns med andra ord en marknad. Frågan är dock om sambandet endast är hungrigare kunder -> större portioner eller om även större portioner -> hungrigare kunder?
Det har de senaste årtiondet kommit väldigt övertygande bevis för att vi faktiskt äter mer kalorier när vi blir serverade en större portion mat. Om man slumpmässigt ger personer sandwich av olika storlek så kommer de att äta fler kalorier om de får en större sandwich och det gäller även när baguetterna är så stora så att de inte orkar äta upp hela (3). Trots att personerna åt fler kalorier när de fick en större sandwich så uppgav de ingen större mättnad efter måltiden. Försökspersonerna åt med andra ord fler kalorier utan att få någon ytterligare mättnad när de fick en större sandwich.
Den här typen av försök finns det numera massor av (10). Om man ökar portionsstorleken i en restaurang så äter gästerna mer (4). Om man ger barn en större måltid än vad de normalt får eller som de själva skulle valt så kommer de att ta större tuggor och äta fler kalorier (5, 6).
Effekten gäller inte bara vid hela måltider. Om man ger folk större godisbitar eller större kakor så kommer de att äta en större total mängd kalorier (7). Om man serverar snacks i stora skålar så kommer ens gäster att äta mer (8). Om man ger biobesökare gratis popcorn så äter de mer om de får en stor skål och denna effekt kvarstår även när de popcorn man delar ut är 2 veckor gamla (9).
Man skulle kunna tänka sig att den överätning som sker när man ges möjlighet att äta mycket mat blir kompenserad vid senare tillfällen. Som jag har skrivit ett par gånger här på sidan så är människan fantastisk när det gäller att balansera sitt kaloriintag. De flesta av oss äter omkring 750’000 till 1’000’000 kcal varje år och den genomsnittliga viktuppgången i befolkningen ligger kring ungefär 0,5-1 kg vilket innebär ett överskott på 3500-7000 kcal. Detta är en felmarginal på mindre än 1 %. Antagandet att vi kommer att kompensera för de extra kalorierna senare är därför ganska trolig. Effekten har dock visat sig kvarstå över 11 dagar vilket antyder att kroppen inte helt kompenserar för de kalorier som personerna ”lurats” till att äta (11).
I studien som pågick i 11 dagar fann man även många andra intressanta resultat. Upplägget på studien var så kallad cross-over vilket innebär att deltagarna får testa alla interventionerna vid olika tidpunkter. I denna studien så innebär det att deltagarna både fick stora portioner under 11 dagar och normalstora portioner under 11 dagar. När deltagarna fick större portioner så uppgav de i frågeformulär att de märkte av att portionerna var större än normalt. De uppgav också att de kände sig mer mätta efter en måltid och de uppgav mindre hungerkänslor. Trots detta så åt deltagarna mer kalorier vid varje måltid och när man bad dem uppskatta kaloriinnehållet i deras måltider så uppgav de samma värden som när de fick äta en mindre måltid. Hunger och mättnadskänslor verkar med andra ord inte räcka till som signaler för att reglera energiintaget.
En intressant observation i samband med detta är att folk vanligtvis går upp ungefär 0,5 kg under julhelgen (och thanksgiving i USA) som ofta blir bestående (12, 13, 14). Kanske är det den stora tillgången till mat och de stora portioner som bidrar till detta?
Fler faktorer som lurar oss att äta mer
Nicklas skrev för någon vecka sen om en studie där man låtit deltagare äta antingen en vanliga portion spaghetti bolognese och lika stor portion med kalorireducerad spaghetti bolognese. Deltagarna i den studien fick uppge hur mätta de trodde att de skulle bli av måltiden innan de skulle äta den och deltagarna uppgav samma värde för måltiderna även när de fått äta dem flera gånger. Detta antyder att storleken på måltiden spelar roll när vi ska avgöra hur mätta vi tror att vi ska bli av en måltid. Frågan är då om denna förutfattade mening som vi bildar innan vi börjar äta måltiden har någon inverkan på den mättnad vi upplever efter måltiden.
Det finns många studier som antyder att upplevelsen av hur mycket vi tror att en måltid ska mätta inverkar på våra mättnadskänslor. I en väldigt intressant studie från 2005 visade man att vår hunger påverkar av hur mycket vi tror att vi har ätit (15). Det man gjorde var att man serverade soppa i två olika förhållanden. I det ena förhållandet så fick deltagarna fylla sin skål om de ville äta mer än det som serverades från början. I det andra förhållandet så fyllde man i smyg på med mer soppa i skålarna utan att deltagarna visste om något. Deltagarna som fick sin soppskål påfylld i smyg åt mer soppa. I slutändan hade de ätit 73 % mer soppa. Trots detta så upplevde de inte att de var mer mätta än de andra deltagarna.
I en annan intressant studie gav man 83 nutritionsexperter olika stora skålar och olika stora skedar att ta glass med vid en fest där man firade en av deras kollegor (16). Hypotesen i studien var att en illusion kallad Ebbinghaus illusion som ni kan se här till höger. Det man trodde var att festbesökarna skulle luras att ta mera glass när de gavs en stor skål eller en stor sked då själva mängden glass skulle se mindre ut.
Resultatet i studien bekräftade forskarnas hypotes. Trots att alla försökspersoner alltså var väl tränade inom nutrition så tog de omedvetet mer glass om de antingen fick en stor skål eller en stor sked. De som hade fått en stor skål tog i snitt 31 % mer glass. När forskarna frågade dem om hur mycket glass de hade tagit så var de dock omedvetna om detta. Effekten var något mindre när det gällde storlek på sked där deltagarna som fick en stor sked tog i snitt 14,5 % mer glass. De som både fick en stor sked och en stor skål tog i snitt 56 % mer glass än de som fick en liten sked och en liten skål.
En annan vanlig illusion som påverkar hur mycket vi serverar oss själva är att vi överskattar längden på vertikala linjer jämfört med horisontella. Detta innebär att när vi tex ska hälla upp ett glas mjölk så kommer vi tro att vi hällt upp mer mjölk om vi använder ett smalt högt glas jämfört med om vi har ett brett kort glas. Denna effekt används flitigt inom pub- och restaurangbranschen där smala höga glas är normen. När bartendern då häller upp sprit så tror vi att vi får mer dricka för pengarna jämfört med om han skulle hälla upp samma mängd sprit i ett bredare glas.
Effekten inverkar även på bartenders som häller mindre alkohol i smala höga glas jämfört med breda och korta (17). Om din bartendern inte använder sig av cl mått när han/hon häller upp drinkar så får du med andra ord mer alkohol för pengara om du ber om ett bredare och kortare glas. Effekten kvarstår dessutom även om man berättar om fenomenet och låter personer träna på att hälla upp rätt mängd (17).
Om man i smyg tillför extra energi till en måltid så kommer personerna att äta fler kalorier under måltiden (18). Detta sker oavsett om man tillför kalorierna i form av fett eller om man endast minskar på densiteten i måltiden genom att öka volymen utan att tillföra kalorier. Fett har störst potential att förändra energitätheten i mat och många tidiga studier kontrollerade inte för energitäthet vilket innebar att man felaktigt la skulden på en ökad mängd fett i maten som orsak till ett ökat kaloriintag. Senare studier har visat att även när fettinnehållet i en måltid varierar mellan 20-60 procent så är det kaloridensiteten som styr kaloriintaget och mängden fett spelar ingen roll så länge som den inte påverkar kaloridensiteten (18).
Kunskap om energitätheten i en måltid verkar inte spela någon roll. Om man informerar kvinnor om energitätheten i deras måltid påverkas inte deras intag och det kommer fortfarande att äta fler kalorier av den mer energitäta måltiden (19).
Typen av förpackning kan även påverka ens konsumption av vissa varor. Titta till exempel på förpackningen här till höger. När man väl har öppnat den så är sannolikheten att man kommer att äta de översta 4 kexen pga att de inte längre får plats i förpackningen när man har öppnat den. Försäljarna av kexen här till vänster har mycket troligen medvetet lagt randen med texten ”öppna här” onödigt långt ner för att stimulera ökad konsumption av deras produkt.
När man ger försökspersoner stora förpackningar och ber dem hälla ut den mängd som de tycker är lagom för en måltid så häller du upp en större mängd mat om förpackningen är stor (20).
Summering
Vad ska man då göra med all den här informationen? De flesta människor äter oftast upp det som de lägger på tallriken och när de funderar kring hur mycket de ska äta så funderar de flesta inte i gram eller kcal utan de tänker istället i portioner. ”jag ska äta en halv tallrik fil”, ”till frukost blir det två mackor med ägg” osv. Personer som tänker på detta viset kommer att äta olika stora måltider beroende på hur stor tallrik de får eller hur stora brödskivor de ges.
Den första tanken som slår en är att de kan vara en bra idé att börja fundera på detta i sin vardag. Om tallriken är stor så kan man tänka på att man inte ska fylla den till max. De studier som finns kring detta visar dock på att detta är ett ganska hopplöst uppdrag i många fall. Även när man är medveten om fenomenet och får träna på att motverka det så fyller man fortfarande mer vätska i ett brett kort glas än i ett smalt och högt glas och personerna som var kunniga inom nutrition blev lurade när de gavs en större skål eller sked.
Ett annat sätt att använda informationen som troligen kommer att fungera bättre är att man förändrar sin omgivning så man inte blir utsatt för illusionerna eller de stora måltiderna. Om du har stora tallrikar och bestick hemma så byta ut dem mot mindre modeller. Beställ inte buffen när du äter på restaurang utan se till att du får en måltid där mängden är bestämd. När det serveras godsaker så köper man mindre kakor och ser till att faten som de serveras på också är små.
Fenomenen ovan är inte bara av ondo. Om man vill att barn ska äta mer sallad så kan man se till att tallrikarna vid salladsbordet är större och gärna placerat på så sätt att man passerar salladsbordet före man kommer till övrig mat.
guddi på lång sikt så spelar portionsstorleken ingen roll, leptinet ökar och dämpar den totala aptiten på sikt.
Fetman vi ser är antagligen orsakad av att kroppens balanspunkt har rubbats,
Leptinresistesn som feta har måste leda till för stor aptit, en mindre tallrik löser inte på något sätt ett fel i leptinregleringen.
Se fredrik nystöms forskning naturligt smala kan inte bli feta. Att vi skulle ha en oändlig aptit som kvacksalvaren röstner påstår är fullständigt motbevisat.
Hormonerna bestämmer vikten, fettcellerna släpper ut leptin proportionellt mot fetman så återkopplingen till hypotalamus kan reglera vikten runt något kilo på ett helt år.
Men störs den återkopplingen så kan balanspunkten hoppa upp 10 kg och stanna där konstant, eller så förskjuts balanspunkten sakta uppåt hela tiden.
Att banta är dårskap då tror kroppen att det är svält och drar ner BMR till minimum, när man sen slutar banta då återgår kroppen till den ursprungliga balanspunkten.
SLUTSATS feta har fel i sitt hormonsystem.
Som du vet så finns det ingen metabol fördel men om kaloriintaget hamnar över eller under balanspunkten så kan det handla om åtskilliga kalorier i förändrad BMR.
LCHF kanske kan rubba balanspunkten i så fall så kan BMR öka och det ser ut som att det vore en metabol fördel.
Bullshit Patrik R. Det finns inga bevis mot det som jag tar upp i inlägget ovan. Du snackar som vanligt i nattmössan. Om du vill diskutera så ange referenser istället för att svamla.
”Det finns inga bevis mot det som jag tar upp i inlägget ovan”
Det du sa var sant, men leptinet ska reglera det på lång sikt.
Referenser? Du har väl läst om leptin?
Det som saknas är bevis för att vår naturliga aptit är så stor att vi skulle bli fotbollar på fri mat. Röstner är en dåre.
Inga naturfolk vad jag känner till med god tillgång på mat är feta.
Det går inte att utesluta att en kemikalie rubbar den hormonella balanspungten ex bisfernol a
Lysna på vetenskapsradion där får du länkar till studierna på råttor.
”Ny teori om fetmaepidemins dolda orsaker”
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=4313&artikel=3752520&sida=2
se ljudfilen
feta lider av leptinresistens orsaken kan vara kemikalier, det går inte att utesluta. Även om jag är tveksam till att det skulle vara den största orsaken.
Jacob se spamfiltret min kommentar stoppades
Där finns ingen kommentar i spamfiltret.
Grymt bra och intressant inlägg Jacob!
Intressant läsning *byter ut mina stora tallrikar mot mindre*. 😀
jacob
mins du fruktosdiskutionen? fruktos misstänks ge leptinresistens.
http://ajpregu.physiology.org/cgi/reprint/00195.2008v1
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20083828
http://www.springerlink.com/content/v16028206h0kw8wl/
http://www.nature.com/nature/journal/v401/n6748/abs/401073a0.html
feta är leptinresisstenta om du kan bota det så går dom antagligen ner till normalvikt.
om dom ändå äter lite för mycket så går BMR upp se fredrik nyströms studie.
Why Are Thin People Not Fat
http://www.youtube.com/watch?v=_6-A0iHSdcA
BMR ökade 30% på en person.
inser du att studier på feta inte är relevant för att förstå orsaken till fetma?
du studerar bara dom som har stor aptit och inte kan öka BMR.
vetenskap är ibland bara dårskap.
”Det finns ting som är oändliga: Universum och männsklig dumhet, och när det gäller universum så är jag ändå inte helt säker.”
” Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka”
höga triglysider mistänks je leptinresistens, LCHF är känt för att minska triglyciderna,
sen aptitreglerinshormoner från magen som har med portionsstorleken att göra diskuteras ständigt och att fiber och volymen då skulle lura kroppen, jag ser inte något fel i det men styrkan i den hormonpåverkan verkar inte vara så stor.
leptin har en stark påverkan känt från dom som saknar leptin.
leptinresisten är samma sak som leptinbrist om leptinet ex blockeras av blod hjärnbarriären.
det är märkligt att det inte diskuteras mer om leptin .
niklas jg vad är er syn på leptin?
Som vanligt så klarar du inte av att se nyanser Patrik.
En diet bestående av 60 % fruktos testad på råttor går inte att överföra till människor.
Inget nytt här. BMR höjs alt. sänks när man äter mer alt mindre, det har man vetat hur länge som helst. Att vissa lägger på sig mer muskler och andra mer fett har man också vetat väldigt länge. Du verkar dock ha missat att alla personerna faktiskt gick upp i vikt när de åt för mycket.
Att de sen gick ner i vikt igen är ingen direkt chock. Folk har en setpoint som deras kropp arbetar mot. Det har man också vetat väldigt länge. När personerna dessutom gick tillbaka till sitt gamla levende och kostvanor så hade det varit konstigt om de INTE gått ner i vikt igen.
Bullshit. Du missade väl inte personerna i ”din dokumentär” som var smala men som inte fick en höjd BMR och gick upp mycket i vikt eller? Hur kommer det sig att de var smala trots att de hade så lätt att gå upp i vikt när de väl överåt?
???? När man citerar så anger man källa. sluta lägga in helt meningslöst skit Patrik. Du har förstört tillräckligt många kommentarstrådar här på vår sida.
Och det baserar du på vad?
Total avsaknad är inte det samma som förhöjda nivåer eller resistens. Om du läst dina egna referenser så hade du bland annat sett att leptin spelar störst roll vid viktnedgång där dess verkan för en återgång till den tidigare vikten är mycket större än vad den är när man går upp i vikt.
Dessutom pekar det mesta mot att leptinresitens är något som kommer efter det att man blivit överviktig.
http://endo.endojournals.org/cgi/content/abstract/en.2010-0336v1
Människor som överäter får en ökning av leptinnivåern med 40 % redan efter 12 timmar vilket var orsaken till mitt första svar till dig här ovanför. I studien jag referera till ovanför åt personerna för mycket under 11 dagar utan att man såg någon förändring i kaloriintag eller mättnadskänslor. Leptin är med andra ord inte förklaringen för allt som du vill få det till. http://jcem.endojournals.org/cgi/content/abstract/81/11/4162
Råttor kan få stor ökning i leptinresitens efter bara 3 dagars överätning:
http://diabetes.diabetesjournals.org/content/50/12/2786.full
Så vi kan summera detta med att du som vanligt har:
* Överdrivet
* Tagit en faktor och försökt få den till att förklara allting
* Visat brist på kunspat och baserar dina påståenden på youtubeklipp och tidningsartiklar
jg
”Tagit en faktor och försökt få den till att förklara allting” det gör jag inte, jag tog upp en viktig sak.
men röstner med flera skyller alt på brist på motion och för energität mat, så enkelt är det inte.
”Folk har en setpoint som deras kropp arbetar mot.” det är vi och forskarna överens om varför inte lägga energin på att rätta till det?
om en person har 10kg övervikt flytta då ner setpointen 10 kg och alt är löst.
varför har naturfolk som har överflöd på mat och inte behöver anstränga sig mycket för att få maten en så låg setpoint?
vad har hänt som gör att det skiljer så mycket till oss?
en eller flera saker har flyttat setpointen uppåt, medan hallonbåtsstofilen skyller alt på individen.
dålig förklaring till förändring i setpointen är motion, (motion är ändå bra) motion bestämmer inte aptiten.(snarare ökar aptiten)
energitätheten på maten förklarar det inte, aptiten skulle bara minska via setpointen.
andra tänkbara förklaringar kemikalier, tarmflora, msg, fruktos, virus, eller något helt okänt.
Tack för att du bevisar min poäng Patrik. Du har ingen aning om vad du snackar om. Läste du ens vad jag skrev i min förra kommentar?
jg jag läser alltid dina och nicklas kommentarer, även era länkar.
”Dessutom pekar det mesta mot att leptinresitens är något som kommer efter det att man blivit överviktig.”
utan leptinresistens så borde man inte bli fet, med leptinresistens så bromsas inte aptiten då blir man fet.
varför skulle fetma ge leptinresistens?
det är slående att du inte vill tala om leptinets roll.
vad är det i kroppen som bestämmer settpointen? varför tar du inte upp sådana frågor?
vissa personer kan äta enerigtät mat och röra lite på sig utan att bli feta. ex nyströms försökspersoner.
vad i kroppen reglerar setpointen? om man löser det så behövs ingen diet, motion.
leptin är den mest betydelsefulla som är känd.
” Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka”
Nä det gör du inte. Om du hade gjort det så hade du inte fortsatt att skriva så felaktiga saker som du gör hela tiden.
Och citatet här ovanför är ett bra exempel. Det jag skrev var inget som jag hittade på. Tar du friska djur utan leptinresitens. Ger dem mat som de tycker om och ger det i överflöd så kommer de att överäta och bli både leptinresistenta och överviktiga.
Eftersom det verkar fungera bra för djur att äta sig till leptinresistens så fungerar det med alla säkerhet även på människor. Oavsett vad du vill tro och då är mitt inlägg väldigt relevant och det visar hur fel du hade i din öppnande kommentar (och alla efterföljande kommentarer dessutom):
Hur tror du att man studerar leptinresistens? Tror du man smittar djur med något virus, utsätter dem för kemekalier eller vad är din teori? För oavsett hur jag söker så är alla studier på leptinresistens som jag sett på djur utförda genom att man helt enkelt ger djuren mycket och god mat och sen låter dem äta fritt.
Vad gjorde jag i min förra kommentar och i detta? Sluta upp med en massa dumma kommentarer! Det som är slående är hur lite du verka förstå trots dina kategoriska uttalanden.
guddi
”Tror du man smittar djur med något virus, utsätter dem för kemekalier eller vad är din teori?” nä det tror jag inte men utsätter man möss medvetet för kemikalier så blir möss fetma, fetmavirus diskuteras bland forskare, smittar man möss med vissa tarmbakterier så blir dom feta, så enkelt är det inte.
du läser uppenbart inte mina länkar till forskning.
din beskrivning av mättnadshormoner från magen är riktig men du tar inte upp leptinets roll som långsiktigt reglering. sen menar du att fetman orsakar leptinresistens var har du belägg för det? fruktos kunde orsaka leptinresistens då kommer leptinresistensen före fetman.
hur fetma direkt kan orsaka leptinresistens har jag inte sett en biokemisk förklaring till, däremot så hittar forskarna ett samband med tarmfloran och inflammation som leder till metabola fel.
kroppens skydd mot övervikt är leptin varför skulle det bli leptinresistens om det finns mat? först skapar evolutionen ett biologiskt skydd mot kraftig övervikt sen skapar evolutionen en total spärr mot skyddet (leptinresistens) det är inte logiskt.
leptinresistens ger sjuklig fetma det ger ingen fördel i generna.
en liten reglerad övervikt skulle kunna vara bra för en art, men leptinresistens ger så kraftig övervikt att det är negativt fotbollar springer dåligt
Patrik, du måste skilja på din fantasivärld och verkligheten.
Visst är det så och du har till och med kommenterat i ett inlägg där jag skrivit om det förra året, https://traningslara.se/bidragande-faktorer-till-den-okade-overvikten/. Måste det vara förklaringen till allt då menar du? Kan det inte finnas flera förklaringar till ett problem?
Du läser verkligen inte vad jag skriver va? Vi tar det igen..
Bara för din skull så lägger jag till en studie där möss fick äta till sig leptinresistens och sen blev de bättre igen när de fick en bättre kost och gick ner i vikt. Förklara det med dina teorier där mat inte kan orsaka leptinresistens. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17339026
Slutligen ett relevant citat från en sammanfattande artikel publicerad 2008.
Från: Mechanisms of leptin action and leptin resistance
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17937601
fruktos orsakar skada
http://www.sciencedaily.com/releases/2010/07/100701183514.htm
att bara mat skulle kunna orsaka leptinresistens är bevisligen fel,
dina studier läste jag.
du kan även orsaka leptinresistens med fruktos och taskiga tarmbakterier
”Patrik, du måste skilja på din fantasivärld och verkligheten.”
guddi du lever i en fantasivärd där tarmfloran inte kan orsaka fetma insulinresistens leptinresistens,
det är inte bakterierna direkt som är problemet det är inflammationen dom orsakar, om du hade läst om immunförsvarets inflammatoriska hormoner så skulle du förstå hur kraftigt hormonerna påverkar oss.
hallonbåtsteorin dör sakata men säkert, aptitregleringen är kung, det är vår aptitreglering som det har blivit fel på. inte karaktären.
guddi
hur förklarar du att LCHF med en så extremt energität mat inte leder till fetma? (fritt ätande 60-80E fett)
om matintaget vikten huvudsakligen regleras av mättnadshormoner som aktiveras av en full mage, då skulle LCHF ge fetma vad är mer energitätt än fett?
sen smakar det gott då borde det bli ännu värre.
sen äts det till mättnad.
hur förklarar hallonbåtsteorin det?
Det är helt klart att du fattas något när det gäller att diskutera saker Patrik. Det här är mitt sista svar till dig. Orsaken till det är enkel. Du verkar inte förstå det vi skriver, du svarar aldrig på det som skrivs utan hittar på nya påståenden och du tar hela tiden upp saker som inte har något med inläggen som du kommenterar att göra.
Om du nu tycker att det är bevisligen fel så får du lägga upp några bevis för det. Just nu så står du och banka huvudet i väggen och samtidigt som du upprepar frasen ”det inte kan vara möjligt”. Jag vet att du inte kan få det att passa med din världsbild men det är så man skapar leptinresistens hos försöksdjur.
När skrev jag att de inte var möjliga förklaringar? Nu hittar du på en motståndare som inte finns…
Ännu en gång hittar du på saker. Inte nog med att du inte läser det jag länkar till, du har inte ens läst inlägget här ovanför. Det säger nämligen raka motsatsen mot det som du skriver här ovanför. Full mage är INTE så viktigt när det gäller mättnad vilket alla studierna som jag tagit upp ovanför visar.
”Om du nu tycker att det är bevisligen fel så får du lägga upp några bevis för det. Just nu så står du och banka huvudet i väggen och samtidigt som du upprepar frasen ”det inte kan vara möjligt”. Jag vet att du inte kan få det att passa med din världsbild men det är så man skapar leptinresistens hos försöksdjur.”
Du kan skapa leptinresistens med fruktos, kemikalier, tarmfloran, men det vill du inte tala om.
” När skrev jag att de inte var möjliga förklaringar? Nu hittar du på en motståndare som inte finns…” men ta då upp forskningen om fruktos och tarmfloran.
Om 1 av 10 skulle ha sin övervikt från fel tarmflora, då har du inte någon juridisk rätt att je råd till den tionde, det är då en läkarfråga om du ändå ger råd så är det straffbart, du kan inte veta vad som är bäst för en person som har en skadlig tarmflora, du saknar all medicins utbildning om det.
Du har inte rätt att behandla sjukdommar, (sjukgymnastik är ok du är utbildad)
(dom flesta läkarna saknar även kunskap om tarmfloran)
Kost för friska som tränar det kan du.
Hahaha. Det här är inte längre endast en källa till kunskap och intressanta artiklar. Nu får man sitt dagliga skratt här också…
Tack för en bra artikel Guddi. Beundrar ditt tålamod.
Patrik R
Jag själv kan vara slarvig när jag skriver inlägg och var inte särskillt duktigt på uppsatser i skolan men dina inlägg är väldigt svåra att läsa, dom är grötiga och röriga, svårt att se vad som är citat och vad som är det du säger så försök gärna skriva tydligare.
Patrik R: ”Om 1 av 10 skulle ha sin övervikt från fel tarmflora, då har du inte någon juridisk rätt att je råd till den tionde, det är då en läkarfråga om du ändå ger råd så är det straffbart, du kan inte veta vad som är bäst för en person som har en skadlig tarmflora, du saknar all medicins utbildning om det.”
Menar du att Jacob ger råd angående bot mot övervikt eller pratar du bara generellt? Eller anser du artikeln är ett råd så det kan vara straffbart, jag har väldigt svårt att förstå vad du menar, snälla försök att vara mer tydlig.
”Medicinsk utbildning”, Patrik R, måste man ha det för att skriva en sådan artikel?
Tack Guddi för en bra och informativ artikel. Jag beundrar ditt tålamod!
jg
att äta sig till fetma det verkar inte vara omöjligt om man äter fruktos I vanliga mängder
det är fruktosen som höjer triglysiderna, som kan vara en orsak till leptinresisstens, leptinresistensen kom då före fetman.
“Blood triglyceride levels were higher when subjects drank fructose-sweetened beverages with their meals compared to when they drank glucose-sweetened beverages. The total amount of triglycerides over a 24-hour period was almost 200 percent higher when the subjects drank fructose-sweetened beverages.”
http://www.sciencedaily.com/releases/2009/02/090212161819.htm
“Brain Chemical Boosts Body Heat, Aids in Calorie Burn, UT Southwestern Research Suggests”
http://www.sciencedaily.com/releases/2010/07/100706123015.htm
leptin är delvis med i denna reglering
att lchfare förbränner mer kalorier I vila är möjligt, men inte på grund av en metabol fördel.
Complete du har rätt i att jag skriver dålig svenska.
”Menar du att Jacob ger råd angående bot mot övervikt eller pratar du bara generellt?”
om det visar sig att en del feta har fått sin fetma orsakad av tarmbakterier som ex förstör leptinregleringen, vilka råd ska då den fete få? kalorirestrektion eller ett fungerande antibiotikum?
och vem ska i så fall behandla den som bär på en sådan tarmbakterie?
det finns inga absolut säkra bevis för att tarmfloran kan orsaka fetma,
men det finns inget som säger att det inte kan vara så.
B-A har du läst bakteriologi och immunologi?
Spännande artikel, mindre spännande dravvel. Spännande referencer, som man om man letar tillräckligt länge kan hitta en vinkel från vilket håll som helst att hålla fast vid. Hejja, taggarna ut bara.
Kan vi inte blanda in livsmedelsverkets funktion i sammhället medans vi ändå är på gång? Där verkar det ju verkligen finnas en anledning till uppdatering på världens forskningsresultat. Men det kan vi ta i en annan tråd.
Patrik, lite nyfiken bara. Vilken bakgrund har du själv gällande ämnet som startade tråden?
[…] är ett ämne som jag redan har skrivit om på Traningslara.se i inlägget, Stora förpackningar, stora portioner och ökat kaloriintag. Jag tänker inte upprepa allt här utan nöjer mig med att konstatera att storleken på det man […]
[…] en hel del evidens för att folk äter mer om de får en stor förpackning jämfört med en liten, Stora förpackningar, stora portioner och ökat kaloriintag. Det är ju mycket möjligt att det även hade gällt i det här fallet och folk då dricker mindre […]
[…] om denna artikel hade publicerats i någon av våra stora morgontidningar istället för den smått otroliga artikeln […]
[…] Boken handlar till stor del om hur vårt matintag påverkas av portions- och förpackningsstorlekar, vilka ord som tillverkarna använder för att beskriva sina varor, vilken ljussättning och vilka färger som används i inredningen av restauranger osv osv. Brian upplyser om hur mattillverkarna och restaurangägarna kan lura oss till att äta mer, men samtidigt om hur vi kan vi själva kan vända på dessa strategier för att på så vis lura oss till att vi slutligen äta mindre. Jacob har tidigare skrivit om en del av just Wansinks forskning i inlägget Stora förpackningar, stora portioner och ökat kaloriintag. […]
[…] en kalori men”, ”Du kan inte ”kompensera” för skitmat med motion”, ”Stora förpackningar, stora portioner och ökat kaloriintag” och ”Förpackningar som är till för att missleda”. Tillsammans med detta finns […]
[…] en kalori men”, ”Du kan inte ”kompensera” för skitmat med motion”, ”Stora förpackningar, stora portioner och ökat kaloriintag” och ”Förpackningar som är till för att missleda”. Tillsammans med detta finns […]
[…] luras att äta mer genom olika förpackningar, framställningar av maten osv belyser tydligt hur människor kan luras att äta mer utan att de tänker på det. När de sen ska redovisa sitt intag är det självklart att deras redovisning då blir […]
Intressant inlägg! Men lättast är väl att läsa på förpackningen/fråga personalen hur många gram/kilo/dl/cl det är? Så är hela problemet löst, kan tycka man har eget ansvar i det hela.
Hej Jacob,
Fråga. Blir det samma effekt att man överäter även om man har tagit bort skitmaten från sin kost och äter efter hunger? eller om man då får en större portion? 😮
För jag minns att du har skrivit tidigare för de som åt efter hunger och hade tagit bort skitmaten ur kosten höll sig mer i viktbalans, (var nog från er bok jag läste om det där deltagarna levde på en avdelning och fick dricka från en maskin efter hunger.)
🙂
Människor fungerar inte på det viset och det spelar ingen roll om du känner till fenomenet, du blir lurad ändå. Det här är visat på studenter dagen efter de fått en lång föreläsning om det.
Hallå Simon!
Jag skulle gissa på nej, det blir det inte. Jag skriver det på ett annat ställe i boken med. Att det här troligen bara är ett problem om det får människor att äta mer av skitmaten.
Jag tror iofs också att det är fullt möjligt att äta sig fet även på uteslutande bra mat men då måste man på något sätt anstränga sig för att uppnå det och äta ofta trots att man egentligen inte är hungrig och fortsätta med det över veckor/månader. Det är nog svårt för de flesta att uppnå i praktiken.
Aah, Tackar för svaret Jacob.
Har inte läst färdigt hela boken om skitmat än, väldigt informativ, (båda era böcker)
🙂
[…] Jacob Gudiol skriver om hur vi luras av ”nya storlekar”. Det är en väldigt intressant artikel som jag rekommenderar dig att läsa. […]
[…] stor den portionen faktiskt är. Det här har jag skrivit lite om i ett inlägg på träningslära, Stora förpackningar, stora portioner och ökat kaloriintag, och jag skriver också väldigt ingående om det i […]
[…] mer än fem år sen skrev jag en populär artikel här på träningslära om just det här ämnet, Stora förpackningar, stora portioner och ökat kaloriintag. Det är också någonting jag tar upp ganska ingående i min bok Skitmat när jag i del 2 tar upp […]
Jaloers makend, die prachtige foto’s. Wat een geweldige tocht. Jammer dat jullie niet een wat groter “bereik” hebben om de nuances in het denken over anderen aan te kunnen boren.Goede reis, verder en blijf genieten!Warme groet,Loes Versteeg
Evidence to date does not show that dishware size has a consistent effect on food intake, so recommendations surrounding the use of smaller plates/dishware to improve public health may be premature.
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/obr.12200/full
Cochrane review från förra året:
”This review found that people consistently consume more food and drink when offered larger-sized portions, packages or tableware than when offered smaller-sized versions. This suggests that policies and practices that successfully reduce the size, availability and appeal of larger-sized portions, packages, individual units and tableware can contribute to meaningful reductions in the quantities of food (including non-alcoholic beverages) people select and consume in the immediate and short term.”
http://onlinelibrary.wiley.com.ludwig.lub.lu.se/doi/10.1002/14651858.CD011045.pub2/abstract
Sen jag skrev den här artikeln för 6 år sen har dock kunskapen om området ökar en hel del och det finns en hel del ”i fall att” och ”under förutsättningen att” mm som borde vara med här.
[…] kunna förklara resultaten fullt ut. Nu tror jag att det ligger mycket annat bakom med så som storleken på portionerna, att man inte påverkade matens smak (är det gott, äter man mer) […]