Att uppskatta sitt energibehov

För många människor kan det vara svårt att få en bild av hur mycket man egentligen bör äta i förhållande till sin förbrukning. Alla har vi olika mål med vår vikt men oavsett om målet är att ligga helt still och behålla den vikten man har idag, om man vill öka sin kroppsvikt, eller om man vill minska densamma, så kan det vara intressant att på ett rent teoretiskt plan bilda sig en uppfattning om hur mycket energi du behöver. Att ens viktkurva motsvarar ens mål är inget som på något sätt KRÄVER kaloriräkning hit och dit, det är inte det jag försöker säga, dock kan det som sagt finnas fog för att en individ väljer att bilda sig en uppfattning om energibehovet.

Så hur gör man?

För detta ändamål finns ett antal sätt att gå till väga. På internet finns flera sidor där du kan göra olika aktivitetsregistreringar, vissa gäller enskilda aktiviteter där man i detalj anger timmar för promenad i olika takt, matlagning, läsning, TV-tittande, joggning m.m. (länk)(länk) Andra är något mer förenklade och gäller mer diffusa faktorer som mer bygger på hur intensiv en aktivitet är och hur många timmar per dygn du utför den (länk).

Utöver det finns även flera matematiska ekvationer som, utifrån variabler såsom kön, ålder, längd och vikt kalkylerar ett s.k. BMR. BMR är en förkortning för basal metabolic rate och det kan ses som mängden energi din kropp förbrukar om du ligger 24 timmar och tittar rakt i taket i princip. Ett annat begrepp för samma siffra är BEE som står för basal energy expenditure. Dessa två förkortningar betyder alltså exakt samma sak. Dock finns även SEE som motsvarar sleeping energy expenditure och den beräknas hamna ca. 5% under BEE p.g.a. att studierna som fastställer energibehov hos individer gör detta på vakna människor i vila efter 12 timmars fasta. Sover man är alltså förbrukningen något lägre än att ligga vaken i total inaktivitet.

När du väl har kalkylerat ditt BMR tar du sedan denna siffra och multiplicerar med med en aktivitetsfaktor, ett värde som kallas PAL-värde där PAL är förkortning för physical activity level. Om vi återgår till exemplet där du spenderar hela ditt dygn tittandes i taket så kan du antagligen räkna med en aktivitetsfaktor på 1, d.v.s. ditt BMR gånger 1 helt enkelt. Ju mer aktiv din vardag är desto högre bör du uppskatta din aktivitetsfaktor och en individ som utövar konditionsbaserad hård träning kan mycket väl ligga på 2-2.5 beroende på nivå samtidigt som en person som tar bilen till jobbet, sitter vid kontoret hela dagen, tar bilen hem och spenderar resten av dagen framför TV:n får en låg aktivitetsfaktor. Här kanske en så låg siffra som t.ex. 1.3-1.4 känns mer rimlig. Det här kan vara lite svårt att uppskatta men vid en korrekt uppskattning bör siffrorna ge en hyfsat korrekt bild av ditt energibehov.

Här efter genomförd uträkning av basalmetabolismen så får vi fram en siffra som återigen bidrar med lite fackterminologi och som kallas TEE och står för total energy expenditure. Alla de här förkortningarna kan säkert upplevas förvirrande men jag hoppas att jag förklarat dem pedagogiskt nog för att förstås. Det är inget man måste känna till förstås men för den som intresserar sig av att läsa vetenskapliga studier inom ämnet så är det helt klart värdefullt att bekanta sig med fackterminologi och vanliga förkortningar.

Så vilka ekvationer har vi att välja mellan?

Ja den kanske mest frekvent utnyttjade är Harris & Benedict-ekvationen från 1919 och räknas ut enligt följande:

Män: 66.5 + (13.75 x kg) + (5.003 x cm) – (6.775 x ålder)
Kvinnor: 655.1 + (9.563 x kg) + (1.850 x cm) – (4.676 x ålder)

Det finns många olika ekvationer att välja mellan, en som heter Mifflin (efter forskaren som skapat den) och som visat sig ”bäst i test” när de olika ekvationerna jämförts (1), FAO/WHO har en ekvation från 1985, Nordic Nutrition Recommendations från 2004 m.m. Dock är skillnaden mellan dessa mycket liten och således nöjer jag mig med att redovisa Harris & Benedict.

Det kan som sagt vara svårt att gissa hur aktiv man är, särskilt om ens dagar är väldigt varierande. För en person där dag 1 kan vara ytterst inaktiv men där dag 2 å andra sidan kan innebära stenhård träning är ett bra sätt att räkna ut sin TEE genom att ta en relativt låg aktivitetsnivå, säg 1.4, som du sedan adderar med 0.05 x antal timmars intensiv aktivitet per vecka (motsvarande t.ex. löpning eller fotboll) och/eller 0.025 x antalet timmars lägre intensitets träning per vecka (exempelvis styrketräning eller rask promenad). Om du då gissar att ditt liv utöver träningen är såpass inaktivt att 1.4 stämmer bra men att du dessutom tränar konditionsträning två timmar per vecka (0.05 x 2), promenerar två timmar (0.025 x 2) och styrketränar två timmar (0.025 x 2) kan du alltså plussa på 0.2 till din aktivitetsfaktor.

Summa summarum 1.6 (2).

Slutord.

Det här med energibehov hit och dit är förstås väldigt teoretiskt och eftersom ens aktivitetsnivå ofta blir väldigt godtycklig (människor har ofta en egenskap att överskatta sin aktivitet och underskatta sitt matintag och vice versa bland personer som har svårt att gå upp i vikt trots att de ”äter hur mycket som helst”) och väldigt felaktiga egna uppskattningar ger ju förstås inkorrekta siffror. Dock kan det vara intressant att känna till och säkert lite kul att testa. Vidare tror jag även det kan vara värdefullt för föräldrar med idrottande barn och för ungdomstränare inom vissa tuffa idrotter att faktiskt ta sig en titt på hur mycket energi det faktiskt går åt under en vecka för dessa ungdomar. Då jag bestämt hävdar att ungdomar själva bör hålla sig från sådan här typ av tänkande med kalorier hit och dit ser jag det som en fördel om kunskapen då trots allt finns hos vuxna i närheten som sedan tar ansvar för att barnen äter därefter.

/Nicklas

1. Frankenfield David C., Rowe William A., Smith J. Stanley , Cooney R. N. Validation of several established equations for resting metabolic rate in obese and nonobese people. Journal of the American Dietetic Association 2003, vol. 103, no9, pp. 1152-1159

2. Becker W, Lyhne N, Pedersen AN, Aro A, Fogelholm M, Þórsdottír I, Alexander J, Anderssen SA, Meltzer HM, Pedersen JI. Energy. Becker W, Lyhne N, Pedersen AN, Aro A, Fogelholm M, Þórsdottír I, Alexander J, Anderssen SA, Meltzer HM, Pedersen JI. I: Nordic Nutrition Recommendations 2004 – Integrating nutrition and physical activity. Nord 2004:13, Nordic Council of Ministers, Copenhagen, s.110-125.

43 thoughts on “Att uppskatta sitt energibehov

  1. Intressant text med bra ”verktyg” och sunda värderingar. Jag håller med om att man ska vara lite försiktig när det gäller att räkna kalorier. När det är nödvändigt är det givetvis bra att veta hur man gör. 🙂

  2. jag har en fråga, potatis. i vilken form är den bäst att äta? bakad eller kokt?

    Den form som du för tillfället känner dig sugen på.:)

    Det är absolut inte meningen att vara någon form av ”goddag yxskaft” över det svaret utan min poäng är den att det är ytterst marginell skillnad rent näringsmässigt och båda är supergoda med enorma variationsmöjligheter. Jag antar att du främst syftar på GI här och generellt sett har den bakade potatisen ett högre GI än den kokta. Men potatissort, mognadsgrad vid skörd, vilken tillagningsmetod, tid för tillagning m.m m.m. påverkar.

    Dessutom äter du ju inte något av dessa ensamt utan tillsammans med både protein och fett. Så om det är en god räksallad eller smält smör som lockar då hade jag valt den bakade. Om det är köttbullar, brunsås och lingonsylt på menyn då hade jag valt kokta potäter.

    /Nicklas:)

  3. Om man vill gå upp i muskelmassa dvs bulka. Ska man lägga på t.ex 500 kcal utöver BMR?

    mvh thomas

  4. Tjena Thomas!
    Överskottet bestämmer du själv. För många fungerar det att bara äta efter hunger och sen ta något litet extra på kvällen. Vissa måste verkligen anstränga sig och äta trots att de inte är hungriga eller rent av mätta. Du får testa dig fram helt enkelt. Jag tror inte det är nödvändigt för dig att räkna till en början. Om det går för fort uppåt eller det inte händer något kan det vara en idé att börja titta lite mer specifikt på kalorierna.

  5. thomas:
    Om man vill gå upp i muskelmassa dvs bulka. Ska man lägga på t.ex 500 kcal utöver BMR?
    mvh thomas

    Hej Thomas!

    Nej 500 kcal över BMR lär knappast få dig att gå upp i vikt. BMR är ju din förbrukning om du ligger och glor i taket. Du måste alltså först multiplicera med lämplig aktivitetsfaktor och SEN lägga till extra kcal. Hur mycket är upp till dig.

    Mitt råd är att tolka dina ekvationssiffror som högst teoretiska och på sin höjd ett litet hjälpmedel. Stirra dig inte blind på siffrorna utan följ din uveckling.

    /Nicklas

  6. Jag undrar vad ni tycker om http://www.kaloritabell.com ?
    Tycker dom har mkt lätta tabeller att svara på och lite mera att välja på än dom ni hade länkat. En på flashback sa dom inte stämmer men jag undrar vad ni tror om dom? Tack på förhand!

  7. Oj kanske borde varit lite mer specifik, det är kaloriförbrukningen på sidan jag är ute efter 🙂

  8. Enligt denna beräkningen är mitt energibehov 2150*1,25 = 2687,5. När jag levde på dieten LCHF (Low Carb High Fat) snittade jag ca 2600 kcal/dag och gick ner 17kg på 1 år. Jag satt hemma och rörde mig minimalt, enbart kortare promenader till och från matbutiken.

  9. lchf:
    Enligt denna beräkningen är mitt energibehov 2150*1,25 = 2687,5. När jag levde på dieten LCHF (Low Carb High Fat) snittade jag ca 2600 kcal/dag och gick ner 17kg på 1 år. Jag satt hemma och rörde mig minimalt, enbart kortare promenader till och från matbutiken.

    Det där beror självklart på att du har multiplicerat med en enormt låg aktivitetsfaktor. 1.25 är mer eller mindre att du enbart ligger i sängen hela dan, varenda dag. Och det antar jag att du inte gjorde, och då följer också att din kcal balans är mer än 2600 kcal.

  10. Behöver vet hur kcal ska räknas. Jag jobbar kväll och/eller natt. Det är olika när jag går upp. En dag kan det vara upp 8 tiden,vara vaken hela dagen eller jobba + jobba natt alltså vara vaken i nästan 24 kanske bara nån vilopuaus under natten.
    En annan kan vara upp vid 14-15 tiden och sen i säng 8 tiden dagen efter.
    Räknas ”kcaldygnet” + sker förbrukningen från man går upp tills man går i säng eller från 00.00 till 00.00.
    För när jag är vaken i nästan 24 timmar så är det svårt att fördela mina 1700 kcal.

    Tacksam för svar
    Misan

  11. Misan: Räknas ”kcaldygnet” + sker förbrukningen från man går upp tills man går i säng eller från 00.00 till 00.00.

    Kroppen förbrukar energi även när du sover så 00.00 till 00.00.

    Jag tror att det är mycket krångligare att räkna ut mängden kalorier man behöver per dag när man har så många variabler.

    Men att du behöver mer kalorier de dagar du inte sover är jag säker på att du gör.

  12. Adam:
    Kroppen förbrukar energi även när du sover så 00.00 till 00.00.

    Förstår jag dig rätt.? Får man en ny uppsättning kcal vart 24 timme?
    Då ligger jag inte på överskott när jag räknar så?
    Hur mycket ska jag äta extra när jag sover lite?

  13. När man gör en uträkning på hur mycket man förbränner så räknar man på hela dygnet. Men du måste höja mängden kalorier de dagar du sover lite.

    Det kan jag inte ge ett svar på. Jag vet inte någon uträkning som är anpassad för folk med oregelbunden dygnsrytm och vill därför inte säga någon siffra.

    Det lättaste borde vara att höja/minska mängden mat tills du ser att vikten sakta ändras. När vikten börjar förändras vet du att du inte ligger på kalori balans och kan därefter höja eller sänka mängden mat beroende på om du minskade eller ökade i vikt.

  14. @Missan:
    I Nicklas text finns en länk till ”Uppladdningen”. Där kan du lägga in dina aktiviter för olika dygn,så ser du hur energibehovet förändras beroende på aktivitet.
    Men jag tror det är viktigare att ligga i fas med intag och förbrukning över längre tid, än att detaljräkna så det blir ”rätt” på varje enskilt dygn.

  15. När jag räknar mitt behov så beräknar jag sömn, arbete, sitta-still-framför-tv (som är en ganska basic dag för mig) och får fram en beräkning sen lägger jag till träning eller drar ifrån lite om jag är hemma från jobbet eller liknande. Sen är det bara kontrollera om siffran stämmer med verkligheten vilket det sällan gör och då är det bara lägga till eller dra ifrån nån hundring för att hitta sin balans.
    Sen är det bara att köra.
    Jag tycker man ska räkna på det man gör under längre tid och inte 15min promenad till T-bana eller 30min dammsugning etc utan gör det enkelt som tex 8h sömn, 10h arbete inkl transport, 6h sitta still.

  16. Mors.

    I texten står att Mifflin’s metod var bäst i test. Jag trodde att de metoder som använde sig av kroppssammansättning (Katch-McArdle) generellt sätt var bättre än den typen av formler som använder sig av ålder och vikt etc. Men det kanske är en orättvis jämförelse?

    Har du någon koll på vilket som ger bäst resultat av Mifflin (eller Harris-Benedict) jämfört med Katch-McArdle där man beräknar kropsfett mha Hodgdon-Becketts formler (nacke, bröst och midjemått)?

    Vad tror du om att använda METS värden för att beräkna TDEE?

  17. Du jämför äpplen och päron sven. Jämförelsen är mellan ekvationer och inget annat. Det är såklart bättre ju mer man kan kolla men det är ju inte väsentligt här.

    METs är ju bra om man har orken till det. Men det förutsätter ju att man uppskattar korrekt också. Har du kollat alla länkar i artikeln? Där finns ju lite andra varianter.

  18. Ja det är ju klart jämförelsen kanske haltar lite. Men det är väl inte helt oväsentligt hur pass bra olika typer av ekvationer approximerar de faktiska värdena? Man vill väl ändå få så korrekta värden som möjligt. Om man kan få mycket bättre värden genom att mäta runt bröst, mage, höft så kanske man hellre gör det…

    På vilket sätt tycker du METS är krångligare än det sätt du beskrev? Jag tycker de verkar väldigt snarlika. Ungefär lika mycket uppskattningar också, eller har jag missat nåt?

    Ja jag har kollat in länkarna också. Det är ju rena djungeln av olika sätt att räkna ut energiförbrukning. Har du nån koll på om det finns någon typ av jämförelse mellan hur pass bra de kan tänkas funka? Vette fan hur man skulle göra ett sådant test dock…

  19. Vad ska jag välja för aktivitetsfaktor om jag har ett fysiskt krävande jobb ena dagen medans jag bara står upp och går runt lite andra dagen?

    Samt 1h gym 5-6 dagar i veckan.

  20. Jag förstår din poäng med att ungdomar inte ska räkna kalorier, men samtidigt tycker jag att det är viktigt att man får lära sej hur mycket och vad man behöver äta. När jag flyttade hemifrån och började träna på heltid hade jag ingen kunskap om mat och återhämtning. Det slutade med att jag kraschade totalt. Om jag hade kunnat något av detta hade jag med största sannolikhet klarat mej mycket bättre. Nu undervisar jag själv ungdomar och undrar därför om du har något förslag på hur man hittar balans mellan information och hets.

  21. Ska man verkligen räkna x 1,4 som låg aktivitetsnivå, jag tränar ca 8 timmar i veckan utöver mina vanliga rutiner. Jag brukar räkna mig som 1,5. Är det för lågt då kanske? Nu vet ju inte du vad mina rutiner är eller hur mina pass ser ut med intensitet osv men snabbt gissat bara, kan 1,5 va för lågt om nu 1,4 räknas till inaktivt?

  22. Putte:
    Ska man verkligen räkna x 1,4 som låg aktivitetsnivå, jag tränar ca 8 timmar i veckan utöver mina vanliga rutiner. Jag brukar räkna mig som 1,5. Är det för lågt då kanske? Nu vet ju inte du vad mina rutiner är eller hur mina pass ser ut med intensitet osv men snabbt gissat bara, kan 1,5 va för lågt om nu 1,4 räknas till inaktivt?

    Ja som du själv säger vet jag ju ingenting om din träning och inget om din övriga livsstil. Åtta timmar styrketräning behöver inte vara särskilt energiförbrukande. 1.5 kan alltså vara utmärkt men också för lågt. Kanske till och med för högt, jag har inte en aning för det finns ju inget att gå på. Du säger ju inte ens VAD du tränar.

    Nicklas

  23. Nicklas, följande studie har testat mät-kammare och en ”stegräknare” för att mäta energiförbrukning. Och vad jag kan läsa ut av studien så verkar det fungera hyggligt väl.

    The use of uniaxial accelerometry for the assessment of physical activity related energy expenditure: a validation study against whole body indirect calorimetry.
    Hideaki Kumahara, Yves Schutz, Makoto Ayabe, Mayumi Yoshioka, Yutaka Yoshitake, Munehiro Shindo, Kojiro Ishii & Hiroaki Tanaka
    British Journal of Nutrition (2004), 91, 235–243

    Rent subjektivt låter detta tilltalande för mig, då stegmätaren följer mig under dygnet oberoende av aktivitet. Sen beror det säkert också på kvalitén/känsligheten på stegräknaren (Finns det någon fungerande stegräknar-App till smartphones?). Det fanns ju en hastighetsgräns på löpbandet där ytterligare ökning i hastighet inte kunde registreras.

    Vore intressant om det gick att få ut sin ungefärliga energiförbrukning baserat på antal steg (registreringar) och kroppsvikt och dag. Men det kanske man redan kan? Jag äger ingen stegmätare och beräkningarna i studien ligger över mitt huvud.

  24. Undrar om mitt energibehov ändras mycket beroende på omj ag endast sover 8 timmar per natt respektive 12 timmar?

  25. Simon:

    Det är helt avhängt vad du gör dessa 4 timmar som du inte sover. Ligger du kvar i sängen och läser eller tittar på TV blir det ingen större skillnad, men om du istället promenerar, städar eller kanske tränar kan skillnaden bli ganska stor. Äter du däremot en exra måltid för att du är vaken längre så jämnar det snabbt ut sig när det gäller energibalansen.

  26. Dricker lite kaffe och sitter vid datorn för det mesta dessa 4 timmar, energi intaget ändrar jag ej (räknar kalorier)

  27. Ska man vid beräkning av BMR räkna på det fettfri kroppsvikten eller på hela kroppsvikten.
    Väger 108 kg med en fettprocent på 28. Fettfri vikt 81,7 kg
    Tanken är ju att jag ska gå ner till en fettprocent under 20.

  28. Peter:
    Ska man vid beräkning av BMR räkna på det fettfri kroppsvikten eller på hela kroppsvikten.
    Väger 108 kg med en fettprocent på 28. Fettfri vikt 81,7 kg
    Tanken är ju att jag ska gå ner till en fettprocent under 20.

    På hela kroppsvikten.

  29. Vad tycker ni om kostprogrammet Coacha Food?
    Där kan man ju räkna ut BMR och ungefär vilken aktivitetsnivå man har.
    Kan det stämma?

  30. Ingen formel stämmer särskilt bra. Det är ett utgångsvärde, något att börja ifrån om du inte orkar/har tid att skriva ner vad du äter när du är i viktbalans i 1-2 veckor. Sen hur bra formeln stämmer i programmet du pratar om beror på vilken formel de använder.

  31. Hej Jacob och tack för en grym sida:)
    En fråga angående aktivitetsnivå.
    Låt säga att personen i fråga inte tränar alls. Kan man då räkna på att de ligger på ca 1,4?
    Om man sedan skulle lägga på 3 träningspass i veckan i form av cirkelträning, tabata eller likanande där det både är styrka kondition. Vad och hur vet man hur mycket man ska lägga på, på aktivitetsfaktorn?
    Mvh Martin

  32. Tjena Martin!
    Det finns riktlinjer för PAL om du söker på det. Du kan ha hög PAL även om du inte tränar. Min mormor tog ibland 10 000 steg även när hon bara var hemma i huset vid 80 års ålder

  33. Hej Jacob,
    Jag tycker det är otroligt svårt att välja vilken aktivitetsnivå jag har. vad tror du jag bör välja?
    Mitt BMR är ca 2150 kcal per dag.

    Min profil:
    Kön: Man
    Ålder: 30
    Längd: 188 cm
    Vikt: 98 kg
    Arbete: Sitter framför en datorskärm 8h/dag -5dagar/veckan
    Träning: Styrketräning (fria vikter) 1-1.5h/dag -5dagar i veckan
    Kardio: Ingen kardioträning för tillfället
    Övrigt: Åker bil mellan hemmet / arbetet /gymmet.

    Vanlig dag kan se ut på följande sett:
    07:30 – > Åker bil till arbetet
    08:00 – 16:30 Sitter framför datorskärm och arbetar
    16:30 -> Åker bil till gymmet
    17:00 – 18:00/18:30 -Styrketräning (fria vikter)
    ca 18:30 -Åker bil från gymmet
    ca 19:00 -> ”Godnatt” -Äta och vila framför TV

    mvh //Adam

  34. Hur mycket aktivitet räknas promenader som? Jag stryketränar (varav 1 pass i veckan hiit i tabayaformat) 3 dagar, vilar 1 o fortsätter så. Utöver det så promenerar jag med hunden ca 2 h per dag, det blir blandat powerwalk med saktare tempo, alltså har jag inte tänkt på det som träning men hur hög kan man tänka sig att aktivitetsnivån är? Frågar för det känns som jag alltid är sugen på mer mat trots redan god aptit ? tack för en riktigt bra sida och massa härligt snack på tyngre radio också!:)

  35. Hej! 🙂

    Har precis bestämt mig för att fixa eget kost- och träningsupplägg efter att ha fått hjälp med detta ett bra tag tillbaka. När jag räknar enligt ovan kommer jag upp i mycket högre siffror än vad jag trodde och än vad jag haft hittills.. Jag som både är ung (19 fyllda) och kort (164 cm), mycket smal (42 kg morgonvikt, nyligen avslutat en tävlingsdiet) och är rätt stilla på jobbet kan väl inte behöva 2000 kcal/ dag? Visst tränar jag 5 dagar i veckan styrketräning med ca 20 min (mycket lätt) uppvärmning och sedan 1,5 – 2 tim styrka per pass, men mellan varje övning kan det gå flera minuter och övriga tiden är inte så aktiv.
    Mitt BMR ligger kring 1200 kcal. Kan så mycket som drygt 2000 kcal/ dag verkligen stämma? Har jag räknat helt fel eller är det verkligen så högt? Just nu ligger jag på i snitt 1500 kcal/ dag.
    Jag som vill (och behöver) gå upp lite i vikt kommer väl göra det på 2000 – inte stå still?

  36. Hej Maria!
    Det här är formler för att uppskatta ens energibehov som en utgångspunkt. De är inte exakta. Vill du veta de exakta värdena så måste du mäta och räkna själv på vad du verkligen äter, vilket du redan verkar ha gjort. Om du inte går upp i vikt när du äter 2000 kcal så är det ju bara att börja äta lite mer.

  37. Nicklas eller Guddi, jag Ber er. Hjälp mig. Får snart en klinisk psykos av dessa förvirrande termer. Även om denna artikel (på svenska tack å lov) är den som förklarat bäst hittills utan massa bs.

    Jag är man, 180 cm, nuvarande vikt 95kg, 23 år. Mitt BMR är således:
    2111.1 kcal

    Mitt mål är att gå ner i vikt och behålla lite muskler. 5-6 dagar i veckan kör jag en rask promenad á 60 minuter på morgonen runt kl08:00 och därefter styrketräning runt 20:00 samma dag. Så skulle vilja säga att min aktivitetsnivå är rätt hög. Började med detta den 10:e januari med en startvikt på ca 97.1. Så jag antar att mycket av viktminskningen bara är vätska *suck*. Käkar f.n ca 2200-2300 kcal om dagen. Med detta upplägg har jag även ökat en del i styrka (dubblat på biceps, axelspress etc).

    Hursom. Det jag inte förstår är från vilken siffra jag ska dra av kalorier (”-500 kcal om dagen för att gå ner 1kg i veckan”) för att gå ner i vikt? Någonstans läste jag att man ska dra det från BMR medan någon annan påstår AMR/Active Metabolic Rate. Och resterande gurus något annat. Samt: Ska dessa kcals tränas bort eller tas bort via mat?!

    Bör jag inte gå ner i vikt med nuvarande aktivitetsnivå och ett intag på 2300 kcal? Kanske drar jag lite förhastade slutsatser. Får ju lite panik av att att vikten kan skifta så mycket på vågen dagligen. Ja, jag har nu lärt mig att man inte bör väga sig dagligen p.g.a weight fluctations och att viktminksning är en långsam process.

    Hoppas innerligt att ni kan hjälpa mig. Vill verkligen förändra min kropp denna gång istället för att det ska bli ännu ett patetiskt försök. Ska låna er bok ”Forma kroppen och maximera din prestation” från Lunds bibliotek så fort jag kommer ner vilket tidigast blir om 2 veckor tyvärr ;(( .

    Mvh,
    Alex

    ps Ledsen ifall texten är osammanhängande.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *