Begreppet "NEAT" och varierande energibehov

Har du någonsin funderat över varför vissa personer verkar kunna äta obehindrat med mat och ändå aldrig gå upp i vikt? Kanske har du undrat över varför en person som tränar jättemycket ändå förefaller behöva relativt små mängder mat för att inte gå upp i vikt?

Ofta får man då höra snack om ”jag/han/hon har så hög/låg ämnesomättning och det kvittar HUR mycket/lite jag äter så vägrar vågen röra på sig!”. Och visst är det så att interindividuella variationer i ämnesomsättningen föreligger och vid vissa medicinska tillstånd såsom rubbad sköldkörtelfunktion, med antingen hypometabolism (nedsatt ämnesomsättning) eller hypermetabolism  (ökad ämnesomsättning) som följd, kan påverka väldigt. Likaså har man faktiskt på senare tid observerat en mer permanent påverkan av ämnesomsättningen vid s.k. ”jojobantning” än man tidigare trott (1).

Men förutsätter vi att inga genetiskt hormonella störningar föreligger mellan individer och/eller att man genom många års misshandel av sin egen kropp (självsvält, stor viktuppgång, jojobantning, mycket alkohol m.m.) ställt om sina hormonella förutsättningar så är det faktiskt inte så jättestora skillnader mellan olika människor för hur mycket ens basalmetabolism skiljer sig från ett teoretiskt BMR (d.v.s. den basala energiförbrukningen som beräknas teoretiskt via en ekvation). Angående BMR, ekvationer, energiförbrukning m.m. rekommenderar jag att du läser mitt tidigare inlägg om detta om du vill lära dig mer (“Att uppskatta sitt energibehov”). Man brukar generellt säga att variationer  utöver teoretiska uträkningar av BMR i praktiken brukar kunna motsvara +/- 10%.

Vad är det då som skiljer så väldigt mellan individer?

Jag har lite smått berört skillnader i ämnesomsättning och genetik här ovan och även om jag inte ens skrapat på ytan där tänker jag inte gå in djupare på de extremt komplexa situationerna som föreligger där.

Däremot har jag tänkt komma till huvudpunkten i denna text om vad som skiljer så väldigt mellan individer när det kommer till ”orimligt” energibehov. Det jag pratar om är snarare den effekten i beteende och rörelsemönster som vissa personer utvecklar vid olika energiintag.

Två personer kanske är träningspolare som joggar tillsammans ett par gånger i veckan, kör samma pass på gymmet, har liknande kroppar, samma ålder och kön m.m. Ändå får den ena kämpa med vikten samtidigt som den andre äter betydligt mer men utan bekymmer.  Hur kan det komma sig när de tränar lika mycket på samma intensitet och dessutom borde ha ungefär lika högt BMR? En mycket trolig faktor till detta är att den ena de facto har en högre fysisk aktivitet än den andra. Ja de tränar lika mycket och med likvärdig intensitet men medveten motion och träning är inte det enda som räknas in bland fysisk aktivitet. ALLA aktiviteter vi gör i vardagslivet kostar energi. De kan vara allt från morgonens påklädning, dusch och förberedelsen av matlådan, följt av promenaden till jobbet/skolan och t.o.m. skillnader i hur en person sitter och vrider sig i stolen, står och ”smågungar” under ett samtal, smårörelser hit och dit o.s.v.

Denna fysiska aktivitet som inte är direkt genomtänkt utan enbart sker spontant förefaller utgöra en viktig faktor för varför vissa individer har ett högre energibehov än andra. Samlingsnamnet för detta är non-exercise activity thermogenesis, förkortat NEAT, och jag skall nu gå in lite djupare på vad NEAT innebär.

NEAT – Nonexercise activity thermogenesis

Nonexercise activity thermogenesis (NEAT) is the energy expended for everything that is not sleeping, eating, or sports-like exercise. It includes the energy expended walking to work, typing, performing yard work, undertaking agricultural tasks, and fidgeting. (2)

Olika grader av NEAT hos olika individer har i studier kunnat visa tydliga skillnader på energiförbrukning hos individer p.g.a. deras spontana fysiska aktivtitet där den mest kända kanske är studien av James A Levine et al. från 1991 som publicerades i tidsskriften Science (3).

Skillnader i basalmetabolism, postprandiell termogenes (d.v.s. ökad energiförbrukning efter mat) och energiförbrukning från fysisk aktivitet i studien
Skillnader i basalmetabolism, postprandiell termogenes (d.v.s. ökad energiförbrukning efter mat) och energiförbrukning från fysisk aktivitet i studien

I den studien lät man 16 individer med normal kroppsvikt äta en kost som skulle motsvara ett teroretiskt energiöverskott på 1000kcal per dag under 8 veckor. Skillnaderna i viktuppgång mellan deltagarna var stora och efter att ha kontrollerat för faktorer som varierande TEF (Thermic effect of food, d.v.s. energikostnad för att smälta och metabolisera maten ) identifierade man en rejält skiftande energiförbrukning genom NEAT. Fettökningen varierade 10-faldigt mellan deltagarna och viktökning skiljde sig från 0.36 kg till 4.23 kg hos personerna. Detta ansågs alltså inte vara en följd av ”fuskande” med mat eller träning utan en stor skillnad i hur vardagsaktiva, pigga, alerta och allmänt rastlösa vissa personer blev genom högre energiintag. Ökad kaloriförbrukning från NEAT var så hög som 336 kcal/dag i genomsnitt och hos den försökspersonen med högst uppmätta energiförbrukning från NEAT uppgick siffran till 692 kcal/dag.

Just den studien av Levine et al. är välkänd men det har skrivits mer på området både fler artiklar av Levine själv men även andra (2, 4, 5, 6).

NEAT har visat sig vara en viktig faktor i skydd mot övervikt för många människor och likaså något som är en viktig faktor då vissa upplever att deras vikt står still. Då är dock följden den motsatta, spontanaktiviteten sjunker på samma sätt vid underätande. Det lägre energibehov man dels kan tillskriva lägre kroppsvikt samt metabola anpassningar till lägre energiintag kan med stor sannolikhet även ha att göra med en lägre fysisk aktivitet. Individen som bantar kanske tränar varje dag men i övrigt sänker sin NEAT drastiskt utan att vara medveten om detta. Således förefaller NEAT, tillsammans med andra faktorer som följer vid varierande energiintag, vara en skyddande faktor både för att motverka viktnedgång men även en viktig faktor att ta i beaktning när viktförluster uteblir (6, 7, 8, 9).

Slutord

Förhoppningsvis var detta en text som gav lite intressant information om hur vi människor fungerar i vissa situationer och hur vi anpassar oss till dessa på olika sätt.

Kanske gav det lite klarhet i varför vissa verkar kunna äta hur mycket som helst utan viktökning och varför vissa ”till synes” väldigt aktiva (tränande) människor inte verkar ha ett så högt energibehov ändå. Jag kan tala från egen erfarenhet och upplever en stor skillnad i mitt allmänt aktiva vardagsliv om jag äter mer. Jag tar mer initiativ, är allmänt mer uppåt och alert, går snabbare, tar oftast lite mer spontana omvägar när jag skall promenera någonstans etc. Och vice versa när jag äter för dåligt. Detta oavsett mängden träning som i regel är kontant.

Så nästa gång du undrar varför Kalle aldrig går upp i vikt så spionera lite extra och studera hans rörelsemönster. Är det en person som flänger hit och dit, ständigt är i rörelse, sällan sitter still, alltid går och cyklar dit han skall så kan du räkna med att där föreligger en ganska hög NEAT.

/Nicklas

1. Rosenbaum M et al. Long-term persistence of adaptive thermogenesis in subjects who have maintained a reduced body weight Am J Clin Nutr 2008;88:906 –12.
2. Levine James A.  Nonexercise activity thermogenesis (NEAT): environment and biology. Am J Physiol Endocrinol Metab. 2004 May;286(5):E675-85.
3. Levine James A et al. Role of nonexercise activity thermogenesis in resistance to fat gain in humans. Science. 1999 Jan 8;283(5399):212-4.
4. Levine James A. Nonexercise activity thermogenesis–liberating the life-force. J Intern Med. 2007 Sep;262(3):273-87.
5. Kotz C.M & Levine J.A. Role of nonexercise activity thermogenesis (NEAT) in obesity. Minn Med. 2005 Sep;88(9):54-7.
6. Donahoo W.T, Levine J.A, Melanson E.L.Variability in energy expenditure and its components. Curr Opin Clin Nutr Metab Care. 2004 Nov;7(6):599-605.
7. Novak C.M, Levine J.A. Central neural and endocrine mechanisms of non-exercise activity thermogenesis and their potential impact on obesity. J Neuroendocrinol. 2007 Dec;19(12):923-40.
8. Teske J.A et al. Neuropeptidergic mediators of spontaneous physical activity and non-exercise activity thermogenesis. Neuroendocrinology. 2008;87(2):71-90.
9. Kotz C.M et al. Neuroregulation of nonexercise activity thermogenesis and obesity resistance. Am J Physiol Regul Integr Comp Physiol. 2008 Mar;294(3):R699-710.

27 thoughts on “Begreppet "NEAT" och varierande energibehov

  1. Tycker fortfarande att det är konstigt att en del som bara sitter vid datorn, tvn osv och äter typ bara onyttigt inte går upp i vikt mer än de gör, men detta kanske beror på att de som jag ”studerat” är i 15-19 års åldern?

    Är det så att en del inte lägger på sig förrän i en viss ålder? För nu börjar man märka en viss skillnad, liten kulmage börjar framträda på dessa unga herrar.

  2. Tycker fortfarande att det är konstigt att en del som bara sitter vid datorn, tvn osv och äter typ bara onyttigt inte går upp i vikt mer än de gör, men detta kanske beror på att de som jag ”studerat” är i 15-19 års åldern?

    Det är inte så konstigt egentligen och det är den myten jag försöker belysa med den här texten. Först och främst ser man bara just de man ser. Visst finns de som bor framför datorn, aldrig tränar och ofta käkar skräpmat. Det är en ohälsosam livsstil men definitivt inget som i sig gör en fet.

    Tro mig, jag har sett den typen av individer i många fall, gamla kompisar, och sedan jag lärt mig mer angående energiförbrukning, matintag, viktreglering, läst forskning kring vanliga faktorer som påverkas osv så har jag insett att det hela är ganska logiskt.

    Sålänge du inte följer de där individerna 24 timmar om dygnet, väger och mäter allt de stoppar i sig samt analyserar varenda liten kroppsrörelse går det att uttala sig egentligen. En pizza om dagen gör inte en 70-kiloskille på 16 år tjock om han knappt käkar något mer, inge stadig frukost, ingen rejäl lunch m.m. Dessutom återkommer man hela tiden till variationer i NEAT och jag hade inte författat texten om jag inte var övertygad om att den skillnaden gör en jättestor påverkan hos vissa.

    Och jag verkar ju ha vetenskapen på min sida när det gäller den teorin.;)

    Tack för kommentaren Anton.

    Mvh
    /Nicklas

  3. Jag satt alldeles nyss på veckans fredagsfika där det bjöds wienerbröd. Teknikchefen här (som är väldigt smal) tog en stor bit, vek den dubbel, och tryckte in den i munnen. Någon minut senare började han ”hoppa” med ena benet och gunga fram och tillbaka, vilket jag tyckte var lite lustigt. Väldigt passande att denna artikeln ploppade upp just nu. Hans beteende klarnade verkligen.

  4. Jag satt alldeles nyss på veckans fredagsfika där det bjöds wienerbröd. Teknikchefen här (som är väldigt smal) tog en stor bit, vek den dubbel, och tryckte in den i munnen. Någon minut senare började han ”hoppa” med ena benet och gunga fram och tillbaka, vilket jag tyckte var lite lustigt. Väldigt passande att denna artikeln ploppade upp just nu. Hans beteende klarnade verkligen.

    Haha däre ser man! Kul med ett så oerhört konkret exempel på NEAT direkt.

    Den teknikchefen skulle nog vara en av prickarna längst ut till höger på det diagrammet från vänster i Levinestudien 😀

  5. Okej! 🙂
    Det är väl troligen så att de äter på tok för lite och därför ej går upp i vikt eller rör sig mer än man tror!! skönt att få det svart på vitt en gång för alla!

  6. Angående effekt på ämnesomsättningen vid jojobantning. Vilka anledningar finns det till en nedsatt metabolism? Som jag har förstått så beror det ofta på att jojobantaren tappar muskelmassa vid viktnedgång och därefter lägger på sig en större andel fettmassa vid viktuppgången. Således borde man kunna återställa metabolismen genom att skaffa sig samma andel muskelmassa som före bantningen. Eller ligger det någon mer komplex anledning bakom som ger en mer stadigvarande nedsättning?

  7. Eller ligger det någon mer komplex anledning bakom som ger en mer stadigvarande nedsättning?

    Kroppen ställer ned konverteringshastigheten av det inaktiva (buffer)hormonet T4 till det aktiva hormonet T3. Ämnesomsättningen sjunker vilket gör att man förbrukar mindre energi, blir frusen, deppig, sköra naglar, ev. tappar hår, vilket gör att det krävs allt mindre energi för att uppnå samma förlust, men med de andra nämnda biverkningarna.

    Att konstant ligga på ett för lågt energiintag är alltså inte att rekommendera, särskilt inte om det är en drastisk minskning.

  8. Eller ligger det någon mer komplex anledning bakom som ger en mer stadigvarande nedsättning?

    Kroppen ställer ned konverteringshastigheten av det inaktiva (buffer)hormonet T4 till det aktiva hormonet T3. Ämnesomsättningen sjunker vilket gör att man förbrukar mindre energi, blir frusen, deppig, sköra naglar, ev. tappar hår, vilket gör att det krävs allt mindre energi för att uppnå samma förlust, men med de andra nämnda biverkningarna.

    Att konstant ligga på ett för lågt energiintag är alltså inte att rekommendera, särskilt inte om det är en drastisk minskning.

    Är det något som sker i någon större utsträckning hos friska individer? Borde inte T3 nivåerna återställas relativt fort hos en person med normal sköld körtel då man får ett adekvat energiintag igen?

  9. Angående effekt på ämnesomsättningen vid jojobantning. Vilka anledningar finns det till en nedsatt metabolism? Som jag har förstått så beror det ofta på att jojobantaren tappar muskelmassa vid viktnedgång och därefter lägger på sig en större andel fettmassa vid viktuppgången. Således borde man kunna återställa metabolismen genom att skaffa sig samma andel muskelmassa som före bantningen. Eller ligger det någon mer komplex anledning bakom som ger en mer stadigvarande nedsättning?

    Nej det är framför allt hormonell påverkan som diskuteras. MikaelJ är inne på sköldkörtelhormoner men även kroniskt sänkta leptinnivåer är en diskuterad orsak och något man lyfter fram i en del studier och även denna (referens 1). Dvs att leptinnivåerna sjunker vid viktnedgången men utan att fullständigt ”repareras” även om man återgår till viktbalans och samma kroppssammansättning igen.

    /Nicklas

  10. Tack för förtydligandet, Nicklas. Jag går runt med min hormonhammare och allt ser plötsligt ut att vara baserat på jod. Som du säger finns det en rad andra hormoner som spelar in.

    Det är verkligen intressant att kroppens ”totala” ämnesomsättning ibland inte återställs. Det kanske går att jämföra med att en bantad tjock person ändå har hormonsvar som en tjock person, jämfört med en lika stor (vikt/kroppskomposition) person som aldrig varit tjock?

  11. Oj vad träffande! Jag är själv en individ som kan ses som ett levande bevis på artikeln. Sitter ofta stilla vid datorn i långa perioder, ja månader alltså. Äter då nästan ingenting, blir helt enkelt inte hungrig. När man träffar polarna på en lördagkväll kan jag sitta å slänga i mig 1 pizza, ett par öl och massa godis men då är det ju nästan det enda jag ätit under dagen. Dom fattar inte hur jag kan se ut som en elitidrottare i kroppen. Knappt nå fett alls. 180cm lång och 80kg med tydligt 6 pack. Jag har försökt att säga hur det ligger till men aldrig haft konkreta bevis men nu har jag det!

    Sen har vi den där träningsperioden som infaller ungefär 3 gånger per år och varar i ca 2 månader per gång(som gör att jag trots allt har muskler på kroppen) . På ett par dagar kan jag gå från att äta kanske 1500kcal på en dag till 3000kcal och aptiten styrs endast av skallen. Det enda jag gör är att dämpa hungern med mat.

    Jag vet, inte en jättebra livsstil att bara sköta kroppen 6 månader per år. Men jag tappar helt enkelt motivationen när konditionen kommer tillbaka och så blir jag sittandes tills jag blir andfådd i trapporna igen…

    Sen har jag blivit ganska lat med åren pga att kroppen sköter sig själv. Går ju aldrig upp i fett. Det som brukar hända när jag börjar träna är att jag går upp 2-3kg under perioden. Sen tappar jag 2-3kg när jag mest sitter, förmodligen endast muskelmassan som förändras

  12. Hej!
    Vill börja med att tacka för en utomordentlig blogg!
    Jag hittade hit idag, och efter att ha suttit och läst i ett par timmar i sträck så är jag helnöjd att jag gjorde det =)

    Det är onekligen intressant det här med NEAT!
    Jag har misstänkt att det kan bero på nedsatt energiförbrukning när viktnedgången stannar av efter några veckors deff. Men vad ska man göra för att fortsätta gå ner? Ska man öka kaloriintaget och på så vis börja röra sig mer omedvetet eller minska det och på så vis få större underskott?
    Jag inser att båda alternativen fungerar, men har du några argument för/emot det ena och/eller det andra?
    Mvh

  13. Hej!
    Vill börja med att tacka för en utomordentlig blogg!
    Jag hittade hit idag, och efter att ha suttit och läst i ett par timmar i sträck så är jag helnöjd att jag gjorde det =)

    Det är onekligen intressant det här med NEAT!
    Jag har misstänkt att det kan bero på nedsatt energiförbrukning när viktnedgången stannar av efter några veckors deff. Men vad ska man göra för att fortsätta gå ner? Ska man öka kaloriintaget och på så vis börja röra sig mer omedvetet eller minska det och på så vis få större underskott?
    Jag inser att båda alternativen fungerar, men har du några argument för/emot det ena och/eller det andra?
    Mvh

    Hej Robert, jag får börja med att tacka för de trevliga orden. Att vår sida och våra texter uppskattas är alltid jättekul att få höra.

    Vid viktnedgång sker det som sagt dels metabola anpassningar till det lägre enrgiintaget och hur mycket det spelar in varierar mellan individer. Där tillkommer ju sedan NEAT som sagt. Är du individen vars vardagsaktivitet och allmänna energitillstånd är som dag och natt kan det säkert vara lämpligt att då och då under dietens tid käka lite extra. Jag syftar nu inte på grisätardagar utan någon dag här och där då du ligger i balans eller lite över. Får äta dig mätt och belåten helt enkelt.

    Finns inget exakt datum angivet för när kroppen skall vara ”optimal” (typ inför ett scenframträdande i bodybuilding) bör inte någon dags extra ”uppehåll” i deffen spela någon roll.

    Man kan aldrig ge generella svar men OM det är så att du ligger på ett väldigt lågt energiintag men trots det står still i vikt kan säkert någon dag med lite extra mat ge en push både fysiskt och mentalt.

    Hoppas svaret gav dig något och tack igen för alla trevliga ord!
    Med vänliga hälsningar
    /Nicklas

  14. Vill även inflika en hyfsat ny studie (du har väl säkert koll på den Niclas :)) där de gjorde en Supersize Me fast i Sverige och med svensk ”snabbmat”.
    Skillnaderna mellan de olika individernas BMR. En individ hade ökat sin basalmetabolism med 30% vid en vikt uppgång på endast 7%. Har inte hittat studien i text men har föreläsningen istället.

    Intressant är den iaf.

    http://lioappl1.lio.se/video/2009/Framkant/tva.htm

    // Tommy

  15. Tommy Ivarsson:

    Vill även inflika en hyfsat ny studie (du har väl säkert koll på den Niclas :)) där de gjorde en Supersize Me fast i Sverige och med svensk “snabbmat”.
    Skillnaderna mellan de olika individernas BMR. En individ hade ökat sin basalmetabolism med 30% vid en vikt uppgång på endast 7%. Har inte hittat studien i text men har föreläsningen istället.

    Intressant är den iaf.

    http://lioappl1.lio.se/video/2009/Framkant/tva.htm

    // Tommy

    Jodå den känner jag til väl. Den genomfördes ju för ett par år sedan och fick en del uppmärksamhet. Men det där med ökad förbrukning får man ta med en nypa salt också. Helt kontrollerat var det ju inte.

    Samme forskare söker nu etisk prövning för att få genomföra en liknande studie på rödvin läste jag. 🙂

  16. Jag började regga mitt intag för ca 6 månader sedan, höll mig till mitt rekomenderade intag enligt sidan och gick väl ner ca 3 kg på de första 3 månaderna, inget markant. Jag hade dock innan detta varit totalt inaktiv i nästan ett helt år pga utbrändhet, så mina muskelvinster vägde väl upp det hela.
    Sedan när jag tyckte att jag var i hyffsad form så tänkte jag att jag kanske skulle prova att deffa lite inför sommaren, inga förhoppningar om att kunna bli hård, men att ta lite på överskottet.

    Så efter 4 månader så tänkte jag att jag lägger mig på underskott, gjorde detta i ca en månad, men gick inte ner i vikt, inte ens 1kg. Det enda som hände var att allt jag gjorde på gymet blev jobbigare och jobbigare, medan vikten var densamma. Träningsvärken satt i i 4-5 dagar istället för att gå över på det normala 1-2 dagar.
    Mitt NEAT var i stort sett detsamma, jag kunde inte se några skillnader i min dagliga aktivitet, handla, diska, laga mat det vanliga. Jag var dessutom pga av bla er artikel särskilt uppmärksam på detta.

    Började då höja mitt intag igen och prestationerna ökade på gymet, träningsvärken minskade, med andra ord inget konstigt där.

    Det lite lustiga är det som hände efter 2 veckor, min vikt började sakteliga röra sig nedåt, samtidigt som prestationerna på gymet ökade.
    Jag ökade tex 5kg i bänkpress på 2 veckor samtidigt som jag tappade 2 kg i vikt. Intensiteten i min träning var densamma som innan underskottet och på underskottet, mängden repetitioner, vila mella set och total tid det tog att göra passen.

    Nu har jag ju läst artikeln om detta fenomen, eller snarare tråden som följde angående muskelvinster trots underskott, men detta borde ju inte gälla mig efter 4 månaders träning och då jag iaf enligt andra inte är överviktig (kanske lite skitviktig :P). vet inte min exakta fettprocent men gissar på ca 15%.

    Min fråga är då denna, finns möjligheten att jag är en person som inte vinner något på ett underskott, eller har jag ett så högt NEAT att jag inte faller inom de normala ramarna när det gäller mitt rekomenderade intag så min kropp ställer sig i svältläge vid ytterligare underskott?
    Ligger nu på ca 2400Kcal med 86kg arbetslös. Detta är inget nytt fenomen för mig.
    Hade samma problem för 2-3 år sedan, låg då på samma vikt, kanske något mer tränad, men arbetade och hade ett intag på 4300Kcal. Min kropp svarade med samma mynt då vid underskott.

    Fattar ingenting….trodde jag visste något men verkar snurrat bort mig själv. Tacksam för andra ögon på mitt dilemma.

  17. Lars:

    Du säger att du inte ändrade din NEAT men det är ju lite en motsägelse i sig eftsrom du uppenbarligen beaktar din aktivitet, om du räknar in alla de där aktiviteterna så är de ju inte spontana på samma sätt. Jag tror faktiskt en ganska nitisk syn på sitt aktivitetsschema ändå kan innebära att kroppen ”slösar” med massa smårörelser, allmänt mer energisk livsstil osv. Att t.ex. laga mat kan ju göras i ett halvt apatiskt tillstånd och det kan göras med energi. Båda kategoriseras som ”laga mat”. Vidare kan man ju gå och skänga och flänga eller rakt som en vampyr.

    Att din viktnedgång tog fart när du så sakteliga ökade matintaget tror jag fortfarande beror på en ökning av NEAT vare sig du tror det eller ej. NEAT och en kombination av en högre metabolsism som ju följer med lite högre energiintag. Kroppen är komplex. 🙂

  18. *Jag* tror att din kropp helt enkelt justerade ned din energiförbrukning nedåt hellre än att bli av med fett.

    Jag har förresten varit med om precis samma sak, med ett energiintag på 1400 kcal/dygn och extra motion motsv. 400 kcal. Gick jag ner? Nope. Däremot frös jag och mådde psykiskt dåligt.

    Därför tycker jag det är dumt att säga att alla överviktiga fuskar med sin kostreg… Kroppen är mycket riktigt komplex.

  19. Saken är den, vilket antagligen också starkt bidrog till min utbrändhet, när jag arbetade så fanns det inte utrymme för att sakta ned.
    Cykla till jobbet, ca 1,5 mil, jobba, cykla hem, lämna cykel, ta spårvvagn för att passa tiden på dagis som stängde kl 1700, till den bokade barnpassningen 1730, träna 1 timme duscha och vara klar till senast 1800 då barnpassningstiden var slut, handla, hem laga mat o slänga ungen i säng innan läggdags 2000, sedan fixa matlådor, shakers se till att alla mellanmål var packade i ryggsäcken, kolla på TV 1 timme om tid fanns, sova, börja om nästa dag, maniskt jag vet 😛

    Timingen i allt detta fram till matlådorna var +- 5 minuter, annars blev det kaos :P, stress stress 🙂

    Neat verkar inte vara en stor faktor då känns det som, ändå var fenomenet detsamma 🙁

  20. Mikael Jansson: *Jag* tror att din kropp helt enkelt justerade ned din energiförbrukning nedåt hellre än att bli av med fett.

    Jag har förresten varit med om precis samma sak, med ett energiintag på 1400 kcal/dygn och extra motion motsv. 400 kcal. Gick jag ner? Nope.Däremot frös jag och mådde psykiskt dåligt.

    Därför tycker jag det är dumt att säga att alla överviktiga fuskar med sin kostreg… Kroppen är mycket riktigt komplex.

    Det är välkänt att man går ner i vikt i vågor. Man vet inte till 100 % vad det beror på men det beror nog en hel del på vätskeretention. Så att man ligger still i vikt under 2 veckor på ett litet underskott och sen går ner i vikt veckan efter trots flera kalorier är inte ovanligt. Det är till och med vanligt att viktnedgången tar ett litet skutt nedåt de första dagarna när man börjar äta lite mer kalorier igen.

    Det finns trots flera tusen bantningsstudier INGA kända fall där folk inte har gått ner i vikt på underskott. Hur stort underskottet faktiskt blir varierar men om du normalt behöver 2000 kcal för att hålla vikten och börjar äta 1000 kcal så kommer det att leda till viktnedgång. Det finns inga människor som anpassar sin energiförbrukning så mycket så de kompenserar för detta fullt ut.

  21. Detta förklarar ju en hel del!! Glad att jag fick syn på denna artikel.
    Tack för en bra blogg! Keep up the good work!!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *