Då är jag hemma från semestern igen och direkt när jag började läsa mina mejla och meddelanden igen så märkte jag ganska fort att det återigen startats igång en debatt kring skatt på socker.

Ska vi ha en generell sockerskatt i Sverige?

Det som startade igång allting verkar ha varit en debattartikel av Göran Greider, Claude Marcus och David Stenholtz med titeln ”Inför en sockerskatt och subventionera grönsaker”. Redan när man ser namnet här så kan man ana att det möjligen inte blir helt faktabaserat.

Greider utgår ju alltid främst ifrån sin ideologi och sen får fakta hålla sig i baksätet. Det innebär givetvis inte att han behöver ha fel i en viss fråga men det innebär att om du vill veta fakta i en fråga så är han sannolikt inte alltid den mest tillförlitliga källan.

Claude Marcus verkar vara ganska duktig på det han gör men samtidigt har han en historia bakom sig om att inte vara rädd för att dra till lite från höften när det gäller offentliga frågor. Jag mins särskilt en debatt i SVT där han utan att blinka påstod att det bland studier där man jämfört lågkolhydratkost mot lågfettkost fanns lika många studier med bättre resultat för lågfettkosten som för lågkolhydratkosten. Vilket det inte gör, det är inte ens i närheten av att vara så.

Slutligen är det David Stenholtz som är grundaren av Läkare för framtiden vilket i princip bara är en enda stor propagandamaskin för vegankost. Om du besöker deras hemsida så ser du precis samma ideologidrivna förvrängning av vetenskap som du hittar hos kostdoktorn. Epidemiologi är skitbra om det stödjer det man vill, annars är det uselt. Interventionsstudier är för dåliga, korta, har för få deltagare, ställde fel fråga med mera om resultatet är fel och felfria om resultatet passar och så vidare.

Så de här tre tillsammans bådar inte särskilt gott och därför tänkte jag först titta på deras påståenden innan jag går vidare till de repliker som har publicerats vilket faktiskt ut många hänseenden är långt värre rent om man ser till förvridning av fakta och vad som tidigare har sagts.

Evidensen i artikeln och evidensen för en sockerskatt

Det första som är värt att diskutera kring är dagens sockerintag. I debattartikeln anges 118 gram per dag som genomsnittet för en svensk. Det gäller att vara medveten om att den här statistiken är snällt sagt osäker vilket också påpekas i artikeln. Jordbruksverket redovisar regelbundet ett uppskattat intag av endast sackaros, det vi oftast kallar strösocker/socker.
När man generellt sett pratar socker och nutrition så syftar man dock vanligen inte endast på sackaros utan man syftar på alla typer av sockerarter vilket det finns flera olika typer av och ännu fler namn, Olika namn för samma sak – socker!.

Så statistiken från jordbruksverket är inte fullgod då den inte inkluderar flera andra typer av sockerarter som också används för att söta vår mat och som kan bidra till ohälsa om du äter för mycket av det och/eller går upp i vikt. Det här påpekas också i artikeln fast där skriver de texten som att det är självklart att intaget ligger ännu högre då det ju faktiskt är flera typer av sockerarter som fattas i statistiken.

Tittar vi däremot på annan typ av data än den jordbruksverket redovisar så verkar det inte vara självklart att värdet ska vara över 118 gram per dag. I en stor kostundersökning utförd av livsmedelsverket kallad riksmaten så hamnade det genomsnittliga intaget på endast 50 gram per dag. Euromonitor uppskattar det istället till 86 gram per dag.

Om vi istället tar endast jordbruksverkets statistik och adderar till det man tror att vi äter från andra sockerkällor med när man nyttjar samma metod så kan man hamna upp emot 150 gram sockerarter per dag. Det här är en helt absurd mängd socker och om den vore sann så skulle det innebära att Svensken i genomsnitt får i sig 25 % av sina kalorier i form av socker. Jag är säker på att en hel del människor ligger upp emot det värdet men som genomsnitt så hade vi legat högst i världen när det gäller sockerintag om det varit sant.

Det finns med andra ord helt enkelt idag inga säkra siffror på hur mycket socker den genomsnittlige svensken äter idag. Personligen ser jag inte det här som ett större problem i själva frågan om sockerskatt är en bra eller dålig idé då det är väldigt väl bevisat att sockerintaget idag är ett problem för många oavsett.

Det är däremot ett problem att man inte vet hur mycket socker folk äter idag om man vill kunna utvärdera effekterna av en sockerskatt om det införs. För om man inför en skatt så ska man givetvis också utvärdera det ordentligt efterhand.

Hälsoeffekterna från socker är tydliga, om du dricker socker

Efter det här går debattörerna vidare till att diskutera hur socker påverkar folks hälsa och här har de definitivt medvind i sina påståenden. Idag verkar det i princip vara ett stort konsensus att socker är dåligt oavsett hur du får i dig det och oavsett vad du också äter samtidigt. Det här visar sig också i att jag inte kunnat hitta någon motdebattör som ens nämnt den här delen i sina repliker.

Det är dock inte självklart att socker är dåligt oavsett allting annat. Jag har gått igenom det här mycket mer ingående i artikeln ”Ät lite socker och alla går bananas” och du kan få två bra exempel på att du måste ta kontext i beaktande när du diskuterar socker i artiklarna ”Är frukt nyttigt eller onyttigt?” och ”Mycket frukt eller nötter”.

De överlägset största negativa effekterna från socker kommer från att vi lätt äter för mycket av saker med socker i, framför allt läsk och andra sockersötade drycker. Även för sig själv verkar också socker i större mängd kunna ha en negativ inverkan på hälsan men alla studierna som visat på det har nyttjat rent socker och oftast i flytande form (1).

Ett livsmedel som det däremot finns solklara bevis både för att det påverkar hälsan negativt och att det dessutom ger en ökad risk för viktuppgång är läsk och andra sockersötade drycker, Läsk – Världens sämsta livsmedel. Att vårt intag av läsk har ökat markant är det inte heller några tvivel om.

På senare år har faktiskt Svensken minskat sitt intag av läsk och under samma tid har ökningen i övervikten i alla fall börjat plana ut något.
Problemet här är att väldigt många använder data för studier på läsk eller sockersötade drycker och drar sen ett likhetstecken mellan dessa studier och hälsoeffekterna från socker överlag eller livsmedel som innehåller socker överlag. Det är dock långt ifrån en självklarhet att alla livsmedel med socker har samma effekter som sockersötad dryck.

Personligen tycker jag därför att om man idag vill ta ett beslut som verkligen är säkert rent vetenskapligt så är det skatt på sockersötade drycker som gäller först och främst. Visst kan man diskutera en skatt på socker överlag med men då tycker jag att man riskerar att gå evidensen i förväg lite.

Evidensen för att en sockerskatt kommer fungera

När det gäller evidensen för att en sockerskatt kommer att fungera så är den snällt sagt blygsam. Det finns en mängd olika simuleringar eller ekonomiska uppskattningar där man försökt titta på frågan men precis som ovan handlar dessa nästan alltid om en specifik skatt på sockersötade drycker.

Jag skrev väldigt nyligen kring skatt på socker på träningslära och jag går igenom det mycket mer ingående där, Om skatt på socker eller sockersötade drycker. Även här tycker jag alltså att man ger ett överdrivet säkert intryck i debattartikeln.

Det är sant att de flesta studier där man tittat på ämnet så har resultatet visat på att man troligen kommer att se en effekt men det här är alla studier med viss osäkerhet. Dessutom är effekterna som man faktiskt får fram som resultat många gånger ganska blygsamma.

Tittar vi däremot på Norge som enskilt exempel så talar väl det mesta för att en generell sockerskatt inte kommer att ha någon betydande effekt. Det här har Louise Ungerth gått igenom bra på sin blogg i artikeln ”Norrmän vräker i sig läsk och godis – trots sockerskatt”.

Subventionerad skitmat och livsmedelsindustrins agerande

Efter det här kommer de in på subventioneringen av jordbruket där många produkter som används väldigt mycket i skitmat, bland annat då socker, gynnas. Här håller jag med författarna fullt ut och jag tycker det är dags att man slutar med det. Det här kommer säkerligen att drabba en hel del bönder men på något vis måste man ju avsluta något sådant här som drabbar många människor negativt.

Även när det gäller livsmedelsindustrins agerande här så håller jag med artikelförfattarna fullt ut. Det finns mängder av exempel på där industrin har lovat att de ska förbättra sig för att sen istället göra precis motsatsen. Till exempel lovade man att minska på reklamen riktad mot barn i USA för några år sen men istället blev resultatet att mängden reklam ökade (2 pdf).

Något annat som livsmedelsindustrin gör väldigt aktivt är att ge folk en felaktig bild av hur vi som människor fungerar när det gäller energibalans. Det mest tydliga exemplet här är Coca Cola som i sin reklam påstår att det bara är att leka lite extra efter att man druckit en Coca Cola. Så fungerar dock inte kroppen och tron att man kan kompensera för skitmat genom att medvetet promenera lite längre den dagen fungerar helt enkelt uselt i praktiken, Du kan inte ”kompensera” för skitmat med motion.

Även när det gäller frågan om individens ansvar när det gäller övervikt så har författarna till debattartikeln rätt. Det är ingen som helst tvekan om rent vetenskapligt att vi påverkas väldigt mycket av vår omgivning när det gäller vilka matval vi gör och när vi då låter omgivningen nästan fullt ut styras av företag och personer som vill sälja skitmat till oss så är det inte så konstigt att vi också äter mer skitmat. Det här har jag skrivit mycket mer ingående om i artikeln ”Är det bara individens fel om han eller hon blir fet?”.

Kort och gått så är det givetvis ett samspel mellan den enskilda individen och miljön runt omkring individen som kommer att påverka vilka beslut som tas. Och här spelar givetvis också priset på någonting in och det är också givetvis därför som en skatt på socker är aktuell som en insats mot övervikt och ohälsa.

Slutligen vill jag också kommentera förslaget om att använda skatteintäkterna från en sockerskatt på att göra frukt och grönsaker billigare. Det här är någonting som frekvent föreslås och gissningsvis är det något som tilltalar folk överlag då de ju vet att frukt och grönsaker är nyttigt och de borde äta mer av det. Jag tycker dock att det är en högst tveksam idé eftersom mer frukt och grönsaker troligen inte kommer att ha en särskilt stor effekt på folk hälsa.

Jag har skrivit om det här mer ingående i artikeln ”För lite bra frukt och grönt eller för mycket skitmat?” om du är intresserad, men kort och gott så är även slutsatsen här att vi faktiskt inte vet rent vetenskapligt om en liten ökning i intaget av frukt och grönsaker verkligen kommer att ha någon större effekt på folks hälsa.

Dåliga eller usla repliker

Överlag tyckte jag att debattartikeln av Göran Greider, Claude Marcus och David Stenholtz var helt okej. Långt mycket bättre än vad jag hade förväntat mig att den skulle vara från början. Det enda jag irriterade mig lite på var främst delen kring att man valt att fokusera på sockerskatt istället för endast skatt på läsk samt att man ibland får det att låta som att vetenskapen kring socker och sockerskatt är lite mer given än vad den verkligen är.

När det gäller replikerna till artikeln så satt jag i princip och skakade på huvudet eller skrattade medan jag läste dem. De är helt enkelt mest en blandning av trams och felaktigheter. Vi börjar med livsmedelsindustrins svar från livsmedelsföretagen.

Medvetet vilseledande och självklara påståenden i osäkra frågor

Det första som utmärker det här svaret från Marie Söderqvist är att hon direkt tar upp påståendet om att vi inte äter mer socker idag än förr. Jag har redan bemött det här påståendet här ovanför och tänker inte ta upp det mer igen förutom att då nämna att det här givetvis är att fullständigt ignorera det faktum att texten man ger en replik på uppenbarligen syftar på alla sockerarter och att man är tydlig med det.

Istället för att bemöta det så väljer Marie Söderqvist att dumförklara sig själv och skriva socker när hon endast pratar som sackaros. Ett pinsamt svar vilket tydligt visar på oärlighet där målet är att förvirra majoriteten som inte riktigt är bekant med begreppen och frågan samtidigt som man vet att alla som förstår frågan vet att de svarar fel.

När det gäller andelen överviktiga i Sverige så blir hennes redovisning missvisande den med. Enligt senaste rapporten från folkhälsomyndigheten kring svenskarnas hälsa så stämmer det att andelen överviktiga inte har ökat (3). Vad som däremot har skett är att andelen personer med fetma har ökat.

Det är givetvis oärligt att då bara skriva att andelen överviktiga inte har ökat på 10 år eftersom det som i själva verket har hänt är att en hel del av de som var överviktiga tidigare istället har blivit feta medan fler av de som tidigare var normalviktiga nu har blivit feta. Orsaken till att andelen överviktiga förblir den samma är helt enkelt eftersom det bara är en tillfällig station från normalvikt till fetma.

Det ska sägas att övervikten ökar långsamt i Sverige vilket så klart är positivt och förhoppningsvis kommer det en verklig utplaning eller rent av vändning snart. Men än så länge är det inget land i hela världen som har vänt den uppåtgående trenden.

Efter de här två uppenbart medvetna oärliga påståendena så fortsätter Marie med att gå in på eventuella effekter från en skatt på socker. Det hon tar upp är givetvis mest spekulationer det med men här blir det faktiskt uppenbart att Greider, Marcus och Stenholtz gett sig ut på aningen djupt vatten när de tog upp en ren sockerskatt då de exempel som finns från Danmark (fettskatt) och Finland faktiskt inte talar för att det kommer bli en succé.

I Danmark såg man dock en faktisk väldigt liten minskning i intaget av mättat fett (4) så om man nu vill tro att socker är markant sämre än det mesta annat i vår kost så borde rimligen en sockerskatt kunna få en positiv effekt på folkhälsan.

Av någon underlig anledning nämner inte Marie Norge alls som något exempel i sin text. Det är ju faktiskt ett argument emot sockerskatt som hälsoåtgärd.

När det gäller att en sockerskatt skulle drabba vissa grupper mer så är hela det resonemanget baserat på hennes antagande om att de inte kommer att minska sitt intag utan istället bara betala mer för skitmaten. Här är det återigen ingen som vet säkert vad som verkligen skulle ske men ser man till skatten som införts i Mexiko så såg man att intaget av läsk faktiskt minskade mest hos den fattigare delen av befolkningen.

I Mexiko har man dessutom svårigheter med att få tag i rent dricksvatten ibland medan man här i Sverige utan problem kan få hur mycket dricka man vill så länge som det är just vatten.

Resten av artikeln från Marie Söderqvist får man nästan beundra då hon försöker vrida hela frågan till att det är de få regler som finns idag för konsumenternas skull som faktiskt är problemet och att livsmedelsföretag behöver få ännu mer möjlighet att påstå saker utan belägg om sina produkter ?.

Friskvårdsföretagen vill så klart tjäna mer pengar de med

En annan replik till debattartikeln kom från Gustav Wiel-Berggren på Almega Friskvårdsföretagen och den här repliken har egentligen inget med förslaget att göra utan Gustav har väl helt enkelt sett en möjlighet för honom att göra lite reklam för det han vill uppnå.

Det han förslår är att vi tydligen ska se till så att vi blir av med mer skattepengar samtidigt som folk får göra en massa saker som man i mängder av studier har visat fungerar dåligt istället för att testa något som om inget annat faktiskt skulle dra in skattepengar som sen kan nyttjas på saker som vi vet kan hjälpa. Eller så hade man ju kunnat använda skattepengarna till att sänka skatten på hans arbetsgivares tjänster 😉

Vikarien som uppenbarligen har noll koll på ämnet

Värst bland de som gett en replik är nog faktiskt ändå Susanne Nyström som vikarierar med ledare i DN. Susanne Nyström har uppenbarligen ingen som helst susning om hur forskningen inom näringslära och övervikt ser ut idag men tydligen kände hon sig ändå manad att skriva ner sina fördomar som om de vore fakta.

Det går att ge henne en poäng när det gäller en eventuell effekt från sockerskatt vilket jag tagit upp ovan. Därefter så fortsätter dock Susanne Nyström med att ge en massa förslag på en massa saker som redan testats och som vi vet inte fungerar.

Hon börjar istället tjata om utbildning och att folk behöver lära sig mer. Det Susanne Nyström inte förstår är dock att folk inte brister särskilt mycket i viktig kunskap, de vet givetvis att det inte är hälsosamt att dricka läsk och äta godis, chips, pommes, pizza med mera. Men folk gör det ändå eftersom det är väldigt tillgängligt och billigt samtidigt som de ständigt blir lockade.

Bilden här under visar resultatet från en nyligen genomförd studie i USA där man jämförde nutritionisters syn med vad som är nyttigt med gemene mans (5). Som du kan se är det ett tydligt och ganska bra samband mellan de två. Så folk vet överlag vad de borde äta mindre av och vad de borde äta mer av.

Nästan alla studier som är utförda fram tills idag där man försökt att minska övervikten har varit baserade på just utbildning. Och de har alla ganska dåliga resultat, det är därför inget land har lyckats vända på överviktsproblematiken och folks dåliga hälsovanor överlag.

Nyligen publicerades till exempel en väldigt stor (och dyr) studie här ifrån Sverige där man inkluderat hela 1355 familjer där hälften fick genomgå en gruppgenomgång och sen 8 individuella samtal med målet att försöka motivera till bättre hälsoval i familjen (6). Resultatet i studien blev ingen effekt alls varken när det gäller vikt och motionsvanor. Visserligen självrapporterade deltagarna att de åt lite nyttigare men det kan likaväl vara de som säger till forskarna vad de vet att forskarna vill höra.

I flera decennium nu har personer likt Susanne stått och skrikit ut ”Vi behöver få ut information” och sen när de har sett att inte det fungerat så har de börjat skrika ”Vi måste få ut mer information” och sen har det följts upp med något i stil med ”Vi måste bli bättre på att få ut mer information” för att sen fortsätta i samma spår i all oändlighet.

Man testar nya sett att försöka nå ut till människor, man testar att lära ut annan information, olika dieter jämförs, man provar att jobba i grupper och individuellt, man testar effekten av stöd via mobilen eller internet, man undersöker psykologiska metoder, man testar meditation och så vidare. Resultatet är alltid det samma, mer eller mindre ett rent misslyckande. Folk återgår i stort till den livsstil som deras miljö styr dem in i.

Det är helt enkelt dags att folk inser att problemen som finns idag inte har uppstått eftersom att folk har blivit dummare eller är sämre utbildade inom kost och träning idag. Problemen vi har idag är på grund av att vi har tillåtit världen runt omkring oss att successivt gå mot det sämre. Vi lever i en värld som mer och mer lockar folk till att göra dåliga val och med en sådan värld så kommer fler människor att göra dåliga val. Så enkelt är det.

Så när Susanne Nyström skriver ”Den egna vikten är något som bara den enskilde kan påverka” så har hon helt fel. Samhället har stor inverkan på folks vikt. Ett bra exempel på det är vad som händer med immigranters vikt när de flyttar till USA som du kan se här under (7).

Som du kan se är mängden normalviktiga högre hos immigranterna än i USA vid starten men allt eftersom tiden går och de lever i samma miljö så blir också vikten ungefär den samma hos immigranterna som hos amerikanarna. För många fler exempel rekommenderar jag texten ”Är det bara individens fel om han eller hon blir fet?”.

Människor är inte fetar i USA för att de på något sätt är sämre människor än oss här i Sverige. De är fetare eftersom de lever i en värld som är ännu mer förvriden av den ”fria” marknaden än vad vår värld är.

Det som Susanne Nyström förslår när det gäller utbildning är därför helt enkelt mestadels pengar i sjön. Dessutom skattepengar som kan användas för mycket bättre saker. Det som Susanne Nyström kritiserar, en sockerskatt, kommer i alla fall att dra in pengar, och möjligen då faktiskt förändra situationen lite mot det bättre.

Gabriel Wikström och ett helhetsgrepp

Avslutningsvis vill jag även kommentera Gabriel Wikströms svar på debattartikeln där han skriver i princip samma sak som han sagt flera gånger tidigare. Han tycker att det är bra att folk är engagerade och sen skyller han lite på den tidigare regeringen som velat lägga över allt ansvar på enskilda individer. Efter det så säger han att han är övertygad om att hela samhället måste ta ett ansvar kring det här problemet och att det krävs en aktiv politik för att komma till rätta med problemet.

Efter det här så lägger han sen en hel del tid på att säga att han och regeringen för närvarande inte gör någonting alls för att förändra situationen. Han väntar istället på en utredning som han har pratat om ett bra tag nu som sägs bli klar i mars nästa år.

Jag tycker på sätt och vis att det är bra att Gabriel Wikström väntar in en utredning så att det man sen testar att genomföra är mer genomtänkt och kanske då också har större möjlighet att lyckas men samtidigt finns det idag väldigt lite som man vet verkligen fungerar så jag är säker på att den där utredningen ändå kommer att innehålla en hel del saker som verkligen behöver testas innan man vet om de fungerar.

Problemet är uppenbart, företag som säljer skitmat har fått för stor inverkan på folks vanor. De syns nästan överallt, är billigt och lätt att få tag på. Frågan är ju dock hur mycket man behöver förändra för att hitta en rimlig balans i situationen.

Det här är ett nytt problem som har uppstått för att livsmedelsföretagen hela tiden har flyttat gränserna och ingen har arbetat emot. Nu behöver man flytta tillbaka gränserna lite och med det kommer att det att komma många försök att kritisera de gränser som sätts, många försök att gå runt dem, många gränser som slår fel och så vidare.

Det går liksom inte att undvika att det kommer bli så här. Oavsett var man sätter gränserna så kommer det alltid finnas någon som anser sig orättvist behandlad, det gäller i princip alla lagar i samhället oavsett område. Men då ska man komma ihåg att de här lite luddiga gränserna ändå är dragna för att om inte gränserna finns alls så blir situationen ännu sämre.

Summering – skilj på faktafrågor och åsiktsfrågor

Den här diskussionen består ofta av två olika delar. Den ena delen är kring vad som orsakar ohälsa och övervikt samt hur stor del av den ohälsan och övervikten som finns idag som beror på att individer har dålig självkontroll kontra hur samhället påverkar människor. Det här är de mer vetenskapliga frågorna där det går att finna faktiska rätta svar, det är helt enkelt faktafrågor även om alla svar möjligen inte finns tillgängliga idag.
Om vi dröjer oss kvar vid den här första delen så är det idag enligt mig solklart att läsk är negativt för folks hälsa. Det ger både negativ inverkan på hälsan direkt och indirekt via en ökad risk för övervikt.

Att socker som makronutrient är ett stort problem är däremot inte lika självklart. Raffinerat socker som en ingrediens i skitmat är med stor sannolikhet ett stort problem det med men där agerar socker sällan för sig själv och frågan är vilken effekt som en generell sockerskatt faktiskt skulle ha på folks intag av skitmat överlag och hälsa i stort?

När det gäller frågan kring självkontroll vs miljön runt människor så är det idag solklart rent vetenskapligt att det framför allt är miljön runt om människor som har förändrats och påverkar folk i en negativ inriktning.

Den andra delen av den här frågan är vad man sen är beredd att göra åt de svaren som man får i faktafrågorna här ovanför. Även om det skulle stå utom alla tvivel att socker är den överlägset största boven idag och att en sockerskatt skulle kunna få folk att äta mindre socker så innebär ju det faktiskt inte nödvändigtvis att vi måste göra något åt det rent politiskt. Det här har jag utvecklat mer ingående i texten ”När du har rätt till din åsikt och när du inte har det”.

Problemet i den här debatten är att många som är emot skatt och andra förändringar är det på grund av ideologi men istället för att bara säga det så försöker de istället hitta på en massa ”fakta” eller så ljuger de kring data som redan finns.

Kanske är det ganska förståeligt eftersom om man erkänner att övervikten idag inte i huvudsak beror på försämrad självdisciplin hos individer så säger man ju också att man skiter i dessa individer ändå eftersom man inte vill förändra något i miljön. Så istället säger man att man bryr sig och vill ge mer utbildning och ”motivation” till dessa individer trots att man vet att det egentligen inte fungerar något nämnvärt.

Jag tycker personligen att vi ska försöka förändra miljön

Min personliga politiska åsikt i den här frågan är att jag tycker att staten ska försöka göra något åt situationen. Sen är jag mer för en skatt på sockersötade drycker än för socker generellt. Det skulle vara mer evidensbaserat och samtidigt mycket enklare att utföra rent praktiskt. Men jag är i princip för alla försök mot att göra någonting bättre istället för att bara låta det fortsätta åt fel håll hela tiden.

Sen tror jag att det finns mycket mer ”att vinna” i att försöka förändra folks miljö när det gäller till exempel tillgänglighet och exponering istället för pris. Men det får bli ämne för en annan text 🙂

I fall jag har några verkliga liberaler som läser den här texten och som kommit ända ner hit så vill jag slutligen bara rekommendera artikeln ”Libertarian Paternalism Is Not An Oxymoron”.