Igår delade jag av en slump mitt äldre inlägg Allt som är fel med dagens journalistik kring vetenskap via twitter och facebook. Idag fick vi av media ett lysande exempel på just det problem som jag tar upp i det inlägget. Den som läst någon av de större tidningarna i Sverige idag eller som har vänner intresserade av kost i sociala medier har nog knappast missat dagens huvudrubrik. Här är några från de större tidningarna.
- DN – Mjölk kan korta livet
- SVT – Svensk studie: Mjölk kopplat till ökad dödlighet
- Aftonbladet – Mjölk kan leda till benbrott och förkorta livet
- Expressen – Mjölk: Stordrickare riskerar dö i förtid
- Helsingborgs Dagblad – Mjölk kopplas till frakturer
Det som tidningarna skriver om är en ny epidemiologisk studie från Sverige där man följt en massa människor över många år och försökt identifiera faktorer i kosten som ökar eller minskar risken för olika sjukdomar (1). I just det här fallet tittade man alltså på mjölk samt fermenterade mejeriprodukter och risken för frakturer, hjärt- & kärlsjukdom samt mortalitet (risken att dö i förtid typ).
Studiens upplägg
Den här studien har inkluderat ganska många människor och totalt var det knappt 110 000 personer med. Vad som inte nämns i tidningarna är att det egentligen är två helt olika grupper. Kvinnorna följdes över längre tid och de blev inkluderade till studien i samband med mammografi. Männen inkluderades istället genom att de fick ett brev på posten där man frågade dem. Av de tillfrågade männen var det knappt hälften som valde att vara med i studien vilket är ganska lågt men som grupp verkar det ändå vara stor spridning när det gäller utbildning, ekonomisk status osv. vilket är positivt.
Kvinnorna i studien följdes som sagt upp över längre tid, i snitt 22 år. Under den tiden fick kvinnorna två gånger fylla i vad de åt via så kallade matfrekvensformulär som Nicklas har skrivit mer om i inlägget, Kostforskning 5 – Hur undersöker man matintag?.
Männen följdes istället upp över i snitt 13 år och de fyllde endast i vad de åt en gång. Så resultaten när det gäller män är något sämre än resultaten när det gäller kvinnor i studien även om resultaten från båda grupperna ska ses med försiktighet då ingen av dem är bra egentligen.
Överlag kan jag inte se några större brister i studien som inte är brister som alltid finns i den här typen av studie. Men problemet är just typen av studie. När man tittar på den faktiska informationen som deltagarna ger i de här studierna blir det allt som oftast uppenbart att saker inte står rätt till. Matfrekvensformulär lämpar sig helt enkelt bäst för att se trender i om en hel folkgrupp äter mer eller mindre av något och är inte alls lika bra för att försöka reda ut precis hur mycket någon äter av någonting.
Studiens fynd – mjölk korrelerar med dåliga saker
Resultatet i studien blev, som du kan utläsa ur rubrikerna ovan, att man fann en ökad risk för frakturer och en ökad mortalitet hos personerna som drack mer mjölk. När det gäller frakturer var resultatet dock bara synligt hos kvinnorna. Överlag var det en stor skillnad mellan män och kvinnor i den här studien och här under kan du till exempel se risken att dö i förhållande till hur många glas (2dl) mjölk som deltagarna drack.
Varför det skulle vara en sådan skillnad mellan männen och kvinnorna är oklart. Forskarna spekulerar kring att det kan vara en faktisk könsskillnad men också att det kan bero på att det här faktiskt är två olika grupper som egentligen studerats separat. Fast de har ju båda fått fylla i samma form av matfrekvensfomulär så den andra förklaringen känns inte så trolig. Som jag nämnde tidigare är datan för vad kvinnorna åt troligen aningen bättre eftersom de fick fylla i informationen två gånger så det kan förklara en del. När forskarna gjorde om uträkningarna med bara informationen från ett matfrekvensformulär hos kvinnorna såg de också att sambandet blev svagare. Personligen har jag dock svårt att köpa att det skulle vara hela förklaringen. Jag tror där finns något som stör datan som man inte korrelerar för.
Är det galaktos som ställer till det?
Vad som är intressant med resultatet i den här studien är att sambandet endast gäller mjölk. Forskarnas hypotes till varför det är så är att galaktos, som bildas när vi bryter ner laktos, är det som är negativt*. När det gäller fermenterade mejeriprodukter likt yoghurt, filmjölk och ost där mängden laktos är lägre än i mjölk var sambandet med frakturer och mortalitet faktiskt det motsatta. De verkade alltså skydda mot frakturer och ökad mortalitet.
Att förhållandet var omvänt är konstigt. För även om fermenterade produkter innehåller mindre laktos så innehåller de faktiskt fortfarande laktos. Om galaktos som bildas när laktos bryts ner faktiskt skulle vara negativt borde ju rimligen det bästa vara att äta ingen laktos. Det är givetvis fullt möjligt att andra positiva faktorer i mejeriprodukter väger över ett litet laktosinnehåll men inte ett stort. Vem vet liksom? 🙂 Det är det här som är problemet med epidemiologi överlag.
Det här är inte den första studien på mjölk och mortalitet
Givetvis är det här inte den första studien som tittat på mjölkkonsumtion och hälsa. I en meta-analys från 2011 där de studier som fanns publicerade fram till dess inkluderades fann man inget samband mellan mjölk och mortalitet (2). Mängden deltagare i alla inkluderade studier tillsammans var fortfarande lägre än i den här studien vilket säger en del om hur stor den här studien verkligen är. Men även om antalet deltagare var lägre så var det ändå totalt drygt 60 000 personer och där var inte någon tendens till en ökad mortalitet hos de som drack mer mjölk.
En sak som jag tycker är lite underlig att man inte nämner i den här Svenska studien är att vi i Sverige faktiskt berikar mjölk med vitamin A. Även om berika alltid låter positivt har man faktiskt funnit en negativ effekt av ett för högt intag av vitamin A och benhälsa (3). Det här gjorde också att man 2005 minskade på mängden vitamin A i mjölk i Sverige (4). I studien har man mätt deltagarnas totala intag av vitaminet (retinol) och det var ingen skillnad i totalt intag mellan de som drack mest mjölk och de som drack minst. Men vi pratar matfrekvensfomulär så jag vet inte hur mycket man kan lita på det.
Summering – Det stora problemet är att media tar upp studien
Som jag ser det är det största problemet med den här studien att media faktiskt nämner den. Den är inte värd rubrikerna (om du inte räknar klick förstås). Den kommer inte att för sig själv förändra några kostråd och den borde inte heller få folk att bli rädda för att dricka mjölk. Om du håvar i dig mer än en liter varje dag borde du kanske se över intaget men det borde du ha gjort tidigare med. Biten om galaktos är intressant men verkar skakig med tanke på att det även finns i andra mejeriprodukter där sambandet var det motsatta.
När det gäller den här typen av nyheter generellt så skulle jag säga att om det inte är extremt tydliga samband och väldigt väl utförd epidemiologi så borde epidemiologi aldrig få några rubriker överhuvudtaget. I alla andra fall är det helt enkelt aldrig tillräckligt bra data för några ordentliga slutsatser.
* laktosfria produkter är i det här sammanhanget inte bättre än vanliga då laktosfria produkter innebär att laktosen i förväg brutits ner till galaktos och glukos. Så galaktosen finns alltså kvar.
Fast det är väl inte bara mjölk som berikas och bara viss mjölk:
“Berikning av mjölk har förekommit sedan 1960-talet. Idag berikas konsumtionsmjölk som har en fetthalt på högst 1,5 procent med vitamin A (retinol). Även vissa syrade mjölkprodukter som lättfil och naturell lättyoghurt berikas.” http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Vitaminer/Vitamin-A/Berikning-av-mjolk-med-vitamin-A-retinol/
Borde inte vitamin A-effekten synas för andra mejeriprodukter som är naturligt vitamin A rika (ost, smör) också i sådana fall? rapporterat intag av dessa borde väl vara ungefär lika säkert som rapporterat mjölkintag. Sen verkar det ju inte vara en jättedrastisk skillnad i berikning nu och förr:
“Berikningsnivåerna baserades tidigare på vitamin A-innehållet i sommarmjölk (leverantörsmjölk). Sedan 2005 är berikningsnivån baserad på genomsnittshalten i standardmjölk (3 procent fett), som har en något lägre fetthalt än leverantörsmjölken.”http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Vitaminer/Vitamin-A/Berikning-av-mjolk-med-vitamin-A-retinol1/
Dessutom bara konventionell mjölk som berikas med A-vitamin, eko-mjölken är enbart D. Inom överskådlig framtid kommer all berikning med A-vitamin i mjölk, filmjölk och yoghurt att försvinna.
Dessutom så är ju mjölksyrabakterier ganska dåliga på att fermentera just galaktos, så jag undrar hur stor skillnaden är på galaktoshalten i yoghurt jämfört med mjölk. Jag tror jag har läst sifforna på hur fördelningen av fermenteringen av glukos och galaktos ser ut i yoghurt, men kan inte komma ihåg siffrorna just nu.
Smör tittade man inte på i studien. Men både smör och ost är ju vanliga ingredienser i färdig mat och såser som folk har mycket sämre koll på än ungefär hur många glas mjölk de dricker. Att räkna glas är också mycket lättare än att ange skivor ost eller kanske mängd ost på en maträtt.
Där står i artikeln att det ska finnas extramaterial med fler tabeller och grafer men jag hittar inte. I dessa ska i alla fall datan om hur ost och yoghurtkonsumption korrelerade med riskerna. I själva artikeln ges inga siffror. Framför allt hade jag tyckt det varit intressant hur konsumtionen av ost och yoghurt förhållit sig till resten.
Från 45 μg till 25 μg så nog var det en ganska rejäl sänkning ändå. Idag står mjölk och fil för ungefär 15 % av det totala intaget av A-vitamin och tänker man då de som ligger i överkant med mjölkkonsumptionen när det var 45 μg så kan det nog ha varit ganska betydande mängder.
Jag ska säga att jag inte tycker att “min” A-vitaminförklaring är särskilt övertygande heller. Jag tog bara upp det eftersom jag tycker att det är underligt att det inte ens nämns något i texten. Man korrelerade för det i analysen det gjorde man. Men jag är som sagt osäker på om intaget av A-vitamin verkligen varit lika mellan grupperna. Man blir nyfiken på vad de som drack mindre mjölk har fått sitt A-vitamin i från i alla fall 🙂
Jaaa… Chockattackrubriker i massor av media.
Professorn som var ansvarig för studien var med i Aktuellt.
Och så är det epidemiologi med kostuppskattning…
Man blir bara trött av sånt.
Bra text, som vanligt.
Vad är det som gör att du tycker att man borde se över sitt intag om man dricker över en liter mjölk om dagen. Jag dricker nämligen själv ungefär en liter om dagen.
Hallå Niclas!
Jag höftade bara en ganska hög siffra. Om man dricker så mycket mjölk så innebär det att mjölket med största sannolikhet utgör en väldigt stor del av det dagliga kaloriintaget. Det är sällan en bra idé att ha det så med kosten och för just mjölk och mejeriprodukter är resultaten oftast blandade med både positivt och negativt. Sen finns det en del studier som visat på ett samband mellan prostatacancer och ett högt intag av mjölk med. Nicklas skrev om det för några år sen på träningslära, https://traningslara.se/mjolk-och-prostatacancer-vad-vet-man/
Tac för svar Jakob!
Är anledningen till att man inte vill äta för stor andel av ett visst livsmedel att man då kanske inte får i sig tillräckligt av något som saknas i just det livsmedlet? I sådana fall tänker jag att mjölk ändå är bra eftersom det innehåller så många näringsämnen.
Med tanke på Nicklas text om prostatacancer borde jag kanske dra ner lite på mjölken ändå eftersom jag äter en hel del ost och grädde också. Men det är ju så gott!
är smör en vanligare ingrediens i fädigmat? i vilken värld lever du?
De flesta kockar föredrar smör framför margarin. Så går du på restaurang och äter mat är det med största sannolikhet smör och inte något annat fett i den maten. Margarin är dessutom berikad med A-vitamin vilket gör det hela till en väldigt ointressant sak att kommentera.
Hittade denna:
Soedamah-Muthu SS, Ding EL, Al-Delaimy WK, Hu FB, Engberink MF, Willett WC, Geleijnse JM. Milk and dairy consumption and incidence of cardiovascular diseases and all-cause mortality: dose-response meta-analysis of prospective cohort studies. Am J Clin Nutr. 2011 Jan;93(1):158-71
Meta-analys som inte visar nån ökad mortalitet.
Man kan t.o.m. visa en minskad risk för kardiovaskulär sjukdom, möjligen gynnsamt påverkat av det fettlösliga D-vitaminet i mjölk.
Det finns inga interventionsstudier eller liknande som fokuserar på mjölk och mortalitet eller hjärt-/kärlsjukdom vad det verkar.
Ja det var ju den som Jacob tog upp i sin text…
Enligt riksmaten så är de stösta källorna “Huvudkällor för vitamin A och retinol i vuxnas kost är matfetter, leverrätter och leverprodukter (leverpastej), mjölk och fil samt olika bageriprodukter.”http://www.slv.se/upload/dokument/mat/vitaminermineraler/Vitamin%20A%20berikning%20av%20mjölk.pdf
Så de som drack mindre mjölk fick ju sannolikt i sig det från de övriga nämnda källorna samt kött, fisk och ägg. Där beräknas ju intag från berikad mjölksorter (med den högre berikningsgraden) bara stå för i snitt 5-6% av retinolintaget.
Det ska du nog vara väldigt försiktig med att påstå. Jag köper att det kan vara så på bättre krogar (låt oss för enkelhets skull definiera detta som alla krogar listade i White Guide) men verkligen inte som någon allmän standard. Jag skulle gissa på att man strävar efter billigast tänkbara råvara så långt det går.
Att kändiskockar sedan upprätthåller en image om “Bara det bästa, mest naturliga och svenska är gott nog” innebär ju inte att de alla lever därefter i verkligheten. Men det här är ju antagligen uppgifter som är upphandlade i något offentligt dokument någonstans så det går nog att kolla upp. 🙂
Aha. Nu när du säger det så hittade jag den vid en ny läsning. Tack.
Det har kommit en kommentar på studien just om påstående angående galaktos.
http://www.bmj.com/content/349/bmj.g6015/rr/778979
Ingen större skillnad på galaktos-halten i yoghurt och mjölk alltså, eftersom mjölksyrabakterierna föredrar glukosen framför galaktosen. I brist på glukos kan dom dock omvandla galaktosen, men det är en energikrävande process och den sker nog inte i någon större utsträckning så länge det finns glukos tillgängligt.
Tack för en bra artikel! Det måste vara något fel i kostdata eftersom de kvinnor som dricker minst mjölk har klarat sig på 1400 kalorier per dag och ändå har ett BMI strax över 24. Orealistiskt och ändå helt okommenterat i den vetenskapliga artikeln och av all media.
Yoghurtbakterier är extremt picky – de tar bara glukos. Yoghurt innehåller därför lika mycket galaktos som mjölk, men mindre laktos. Filbakterier käkar både och, innehåller därför mindre laktos än mjölk, men ingen galaktos.
Laktosfria produkter innehåller mindre laktos (och därmed galaktos) eftersom man inte får en helt laktosfri produkt utan att ta bort en del laktos, vanligen ca 2 g per 100 g.
Det visar på bristerna med egenrapporterad kostuppskattning.
Kommentaren från Stefan Hellstrand tyckte jag också var väldigt intressant. Det är verkligen underligt att åldersjusteringen kunnat förändra datan så mycket när det i princip inte var någon skillnad i ålder mellan grupperna.
Jag såg att Michaëlsson svarat på tidigare kommentarer så förthoppningsvis ger han en replik på det med.
Tackar för ett som vanligt välnyanserat inlägg när tidningarna går loss på en nyhet!
En fundering:
Du skriver att studier av den här typen knappast bör förändra några kostråd. Men som du själv sa är det en större studie än metaanalysen från 2011. Vilken typ av studier bygger kostråd annars på?
Det finns fler sätt än bara epidemiologi att studera om något är skadligt eller inte. Sen finns det också bättre sätt att utföra epidemiologi. Tex som man gjort i studier där man mäter markörer för mjölkintag i blodet istället för att fråga folk hur mycket mjölk de dricker.
Om mjölk vore så bra för kroppen skulle väl kalven dia hela livet!!!
Och vi skulle väl ammas hela livet också. Eller???
Sant är i alla fall att många inklusive jag själv mår bättre utan mjölkprodukter. Jag har mina teorier men jag vill inte visa dom offentligt innan jag är mer säker.
Jag tror dock inte på någon av dom teorier som förts fram tidigare i tråden.
Nej, och det där var nog den mest korkade kommentaren här på några månader. Eller din tanke var att mormor skulle försörja hela familjen nedåt eller?
Tänka först och skriva sen brukar jag rekommenderar, något som kan vara värt för dig att plocka upp.
Kommentaren är väl tänkvärd om man ifrågasätter nyttan med att konsumera komjölk men ditt svar är ju oväntat korkat.
Leffe menar ju naturligtvis att det finns en orsak till att våra mödrar inte producerar mjölk till oss livet igenom utan endast när vi är spädbarn. Hur tänkte du med mormor??
Att vi sen “stjäl” mjölken avsedd för nyfödda kalvar gör det väl ännu viktigare att verkligen ta reda på vad det kan ge för effekter på oss, så fortsätt följa forskningen.
Ja, det är självklart att det finns en orsak till det ? Det är ju precis det jag skriver. Problemet är att Leffe inbillar sig själv att det beror på att det inte är hälsosamt att göra det över längre tid. Men den slutsatsen följer liksom inte från den självklara faktan.
Det är just här som man är korkad om man inte förstår ?
Du förstår, att om mamman aldrig slutat att amma sitt barn så hade vi efter en si sådär 20-35 år haft en mamma som ammat sitt gravida barn. Och något år senare så hade den första mamman (numera mormor) ammat sitt barn som numera också är mamma.
Det är givetvis ingenting som håller i längden, att mormor ska amma mamma som sen ammar barnet. Det säger ju sig själv inte sant?
Då är det givetvis det som är det självklara orsaken till varför inga djur ammar hela livet igenom, för att det inte är praktiskt möjligt. När djur och människor växer upp så måste det givetvis införskaffa sig sin mat själv.
Men det innebär givetvis inte att mjölk skulle vara farligt. Det har precis ingenting med saken att göra. Det är ett korkat argument baserad på ett felaktigt resonemang.
Vi har tydligen olika uppfattningar om vad Leffe menar så vi lämnar det åt Leffe att förklara om han vill.
Orsaken är väl ändå att det är biologiskt omöjligt då modern bara producerar mjölk en viss tid. När den tiden är över är det dags att gå över till fast föda. Det vi gör när vi dricker mjölk i vuxen ålder är ju att vi i princip fortsätter dia fast från en annan art, det kan man ju tycka är lite onaturligt.
Om det sen är farligt eller inte råder det ju delade meningar om, det finns ju som sagt många studier och tolkningen av dem är ju inte alltid till mjölkens favör.