Socker som en drog

Kan socker fungera som en drog?
Kan socker fungera som en drog?

Jag tror personligen att matens belönande egenskaper och den överdrivet belönande maten som främst matindustrin tagit fram är en stor orsak till dagens övervikt. Jag brukar förenkla det hela ner till termen skitmat även om det inte blir helt korrekt eftersom dålig och näringsfattig mat vilket också är skitmat inte behöver vara så värst belönande.

Men om du köper skitmat i affären så kommer den till 99 procent att vara högbelönande med. Så det går allt som oftast hand i hand. Jag har gett ett förslag på en definition på skitmat tidigare i inlägget, En väldigt bra definition på skitmat. Här under är den definitionen igen.

Termen skitmat refererar till högprocessad mat som oftast produceras av stora världsomspännande företag. Dessa produkter är skapade från delar av bra råvaror så som de billiga resterna från köttprodukter, billiga ingredienser så som ”raffinerad” stärkelse, socker, fett och olja, konserveringsmedel, samt andra tillsatser. Produkterna är utformade för att vara väldigt aptitliga och för att lura kroppens hunger och mättnadskänslor. Många av dessa produkter, även om de är lagliga, är i själva verket dåliga plagiat tillverkade för att se ut som och smaka som  hälsosam mat.  De är formulerade och förpackade för att ha en lång hållbarhet och för att eliminera behovet av tillagning eller preparering. De kan konsumeras varsomhelst, omedelbart eller väldigt fort, och ofta finns det inget behov av bord, stolar, bestick, tallrik, glas mm och det blir ingen disk efteråt. Skitmat kallas därför ofta för snabbmat och benämns ofta som smidig eller praktisk.

Vissa väldigt processade matvaror så som bröd och korv har varit en del av vår konsumtion sen före industrialiseringen i många länder. Andra matvaror, så som hamburgare, chips, kakor, godis och sötsaker, ”nuggets”, energibars och läsk och andra sötade drycker är mer nytillkomna, åtminstone i den kvantitet som de konsumeras idag. Sedan 1980 har den här typen av förpackad mat med lång hållbarhet som är lätt att konsumera ersatt riktiga måltider till stor grad. Förändringen började i de rikare länderna men har nu även börjat penetrera marknaden i fattiga länder.

Effekten av denna typen av mat är helt enkelt att du väldigt lätt äter mer kalorier än vad du behöver. Risken att du kommer äta något trots att du egentligen inte är hungrig och trots att din kropp inte är i behov av fler kalorier är helt enkelt väldigt hög.

Detta är ju något som livsmedelsföretagen förnekar till 100 procent och de fortsätter att slänga ur sig klyschan ”energi in – energi ut” och påstå saker som att om du äter säg 200 kcal från deras mat är det bara att ta en promenad där du bränner 200 kcal så är det hela balanserat. Dessa påståenden stämmer till 100 procent om du verkligen kontrollerar intaget och utgifterna men detta är inte så människor fungerar. Vi har inte denna kontroll i vardagen och förutom några få möjliga procent av befolkningen som för stunden räknar kalorier så kör de andra på känsla och denna känsla går totalt bananas om du äter för mycket skitmat.

Jag har gått mycket djupare in på det här i inlägget Du kan inte ”kompensera” för skitmat med motion så vill du läsa mer om denna fråga kan du göra det där.

Är mat med hög belöning att betrakta som en drog?

Så att mat med hög belöning leder till övervikt är bevisat bort om alla tvivel tycker jag. Oavsett vilken typ av djur som studeras så äter de sig feta och sjuka om du serverar den så kallade ”kafeteria dieten”. Egentligen räcker det nästan alltid med att du bara tillför extra fett eller socker i rätt mängder. Studier på människor har visat på precis samma sak men där finns ju inga välkontrollerade långtidsstudier.

Något som däremot är en fråga mycket mer öppen för diskussion är huruvida den här typen av överbelönande (hyper palitable) mat ska kunna liknas vid en drog? Och en följdfråga på det är om man ska kunna säg att folk är beroende av maten, ungefär på samma sätt som en alkoholist är beroende av alkohol? För några dagar sen publicerades en artikel i tidskriften Current Opinion in Clinical Nutrition & Metabolic Care där just den frågan tas upp och fokuset ligger på socker som av allt att döma är den värsta boven i det hela.

Curr Opin Clin Nutr Metab Care. 2013 Jul;16(4):434-9.
Sugar addiction: pushing the drug-sugar analogy to the limit.
Ahmed SH, Guillem K, Vandaele Y.

PURPOSE OF REVIEW: To review research that tests the validity of the analogy between addictive drugs, like cocaine, and hyperpalatable foods, notably those high in added sugar (i.e., sucrose). RECENT FINDINGS: Available evidence in humans shows that sugar and sweetness can induce reward and craving that are comparable in magnitude to those induced by addictive drugs. Although this evidence is limited by the inherent difficulty of comparing different types of rewards and psychological experiences in humans, it is nevertheless supported by recent experimental research on sugar and sweet reward in laboratory rats. Overall, this research has revealed that sugar and sweet reward can not only substitute to addictive drugs, like cocaine, but can even be more rewarding and attractive. At the neurobiological level, the neural substrates of sugar and sweet reward appear to be more robust than those of cocaine (i.e., more resistant to functional failures), possibly reflecting past selective evolutionary pressures for seeking and taking foods high in sugar and calories. SUMMARY: The biological robustness in the neural substrates of sugar and sweet reward may be sufficient to explain why many people can have difficultly to control the consumption of foods high in sugar when continuously exposed to them.

Det här är enligt mig ett lite överdrivet abstrakt. Läser du bara det kan du säkert få uppfattningen att du tar droger om du sitter med en påse gott och blandat. Ärligt talat känns abstraktet mest som någon slags reklampelare för att få en massa klick och nedladdningar. Ungefär som Aftonbladets löpsedlar som sällan ger en bra bild av innehåller i artikeln.

Läser du hela artikeln så blir istället uppfattningen snarare att det behövs mycket mer forskning och att det även om det finns likheter så finns det också skillnader. Det finns djurstudier, särskilt på råttor, som pekar på att socker i alla fall i vissa situationer kan skapa ett starkt beroende. Men på människor är det ganska ont om information. Så här står det i själva artikeln när delen kring människostudier summeras:

Overall, available research shows that, although hyperpalatable foods high in sugar are clearly not as behaviorally and psychologically toxic as cocaine and other drugs of abuse, sweet reward and craving are apparently comparable in intensity or magnitude to drug reward and craving, thereby providing some support to the analogy between hyperpalatable foods and drugs. However, solid evidence for the food-drug analogy is still scant and most of it is based on poorly validated intersubjective comparisons and evaluations by people with drug addiction who are clearly not representative of the general population currently exposed to foods high in sugar.

Så för lite kontrast rekommenderar jag dig att läsa den här artikeln med om du har tillgång till de olika tidskrifterna.

Nat Rev Neurosci. 2012 Mar 14;13(4):279-86.
Obesity and the brain: how convincing is the addiction model?
Ziauddeen H, Farooqi IS, Fletcher PC.

An increasingly influential perspective conceptualizes both obesity and overeating as a food addiction accompanied by corresponding brain changes. Because there are far-reaching implications for clinical practice and social policy if it becomes widely accepted, a critical evaluation of this model is important. We examine the current evidence for the link between addiction and obesity, identifying several fundamental shortcomings in the model, as well as weaknesses and inconsistencies in the empirical support for it from human neuroscientific research.

Så det hela är som sagt en ganska intensivt pågående debatt. Men samtidigt finns det precis som det påpekas en väldig massa som talar för att socker i vissa situationer faktiskt kan fungera som en drog. Eller i alla fall har det flera egenskaper som gör att dess funktion blir av en liknande effekt.

Mest tilltalande är ju försöken på djur där man till exempel sett att råttor i vissa situationer väljer en sockerlösning framför kokain eller nikotin. Detta pekar ju på att råttorna föredrar den belöning de får från sockerlösningen jämfört med den från antingen kokain eller nikotin. I tabellen här under kan du se resultatet från de jämförelse som är gjorde mellan kokain och socker på råttor.

Socker kan ge stor belöning hos råttor. Lika stor som kokain i många aspekter
Tabellen visar belöningen och den drivkraft som belöningen ger från kokain och socker hos råttor. Preference står för vilket som föredras när råttorna får välja. Demand inelasticity står ungefär för hur mycket råttorna är beredda att upprepa något för att få belöningen. Punishment resistance är hur mycket smärta råttorna är beredda att genomgå för att få sin belöning. Till exempel gå över golv som ger elshocker för att få tillgång till det. Breaking point är hur hårt råttorna är beredda att arbeta för att få sin belöning.

En väldigt intressant aspekt här som jag inte kände till sen tidigare är att den belönande effekten från socker verkar ha ett mer robust system bakom sig än den från droger. I studier på råttor har man nämligen sett att när man påverkar belöningsvägarna så blir effekten oftast att intresset för drogen kokain försvinner eller minskar. Intresset för socker finns dock ofta kvar i någon form.

Sättet man använder för att påverka skiljer sig mycket åt. Det kan vara via droger, genetiskt modifierade djur eller att man helt enkelt skurit bort en del av hjärnan. Effekten är dock alltså ofta ändå att belöningen från kokain försvinner medan den i alla fall till viss del finns kvar från socker.

However, the big picture emerging from Table 2 clearly shows that many different specific interventions can profoundly affect cocaine reward or motivation while sparing sucrose reward or motivation. This discovery strongly suggests that the neurobiological substrate of sugar reward and motivation is more robust than that of cocaine (i.e., more resistance to individual biological failures or dysfunctions). Such robustness probably results from the evolution of multiple neural mechanisms for seeking and taking sugar and other foods high in calories

Summering – hög belöning är inte det samma som gott

Jag tycker det finns en viktig poäng i det sista stycket som jag citerade precis här ovanför. Den poängen är att vi troligen evolutionärt har utvecklat det här belöningssystemet för att det gynnat oss. Att vi som människor får en form av belöning när vi äter är bra, det är så det ska vara. Det är det som driver oss att äta och gör att vi helt enkelt överlever. Att det är en väldigt viktig funktion visar sig ju också i att det finns många olika vägar så även om en slås ut finns effekten kvar.

Även om det i alla fall i djurstudier finns ett överlapp eller liknande effekter från mat med hög belöning och droger så tycker jag att det här finns en stor skillnad. Droger är något som vi inte är skapta för att utsättas för. Det är ämnen som direkt påverkar signalsubstanser i vår hjärna. Socker och annan belönande mat påverkar inte direkt. Dess påverkan går via ”naturliga” vägar som finns där och är utvecklade för att vi ska klara oss.

Problemet uppstår dock när de här vägarna blir överdrivet stimulerade. Precis som det uppstår problem om du konstant går runt och är stressad och har ett adrenalinpåslag. Eller om du tränar alldeles för mycket. Jag har varit inne på det många gånger men det tål att upprepas. I princip allting hos oss människor handlar om dosförhållanden (mer läsning, Är mer alltid bättre? Hormesis och dosförhållanden). Detta gäller även belöning från mat.

Jag tycker också att det här är läge att påpeka att hög belöning och gott inte är samma sak. Precis som att hög belöning och skitmat ofta kommer i samma paket så gäller detta även god mat och hög belöning men där finns skillnader. Lite förenklat kan man säga att mat med hög belöning är något som du kan märka att du äter trots att du inte är hungrig och ibland till och med trots att du nästan mår illa av att äta det. Vi har nog alla upplevt detta framför någon film någon gång, du vet när du har ”fredagsmys” genom att få dig själv att må dålig och samtidigt ökar risken för övervikt och ohälsa 🙂

Godis har högre belöning än kött
Båda de här två sakerna är enligt mig väldigt goda. Det är dock bara godiset som jag regelbundet kan fortsätta att stoppa i mig trots att jag egentligen inte tycker att det är särskilt gott efter ett tag och att jag nästan mår illa.

Så du behöver inte äta en ”tråkig” kost för att undvika den här belöningen. Men när vi till stora delar endast stoppar i oss mat producerad av livsmedelsföretag som alltid tar fram sina produkter för högsta möjliga belöning så blir det ett problem. För vi blir lite mer sugna hela tiden och det är lite lättare att vi äter lite mer än vi verkligen behöver och efter några år så är de där kilona på magen där. Och företagen kommer att fortsätta att producera den här maten för högsta möjliga belöning för deras mål är högsta möjliga försäljning, inte en bästa hälsa/vikt för dig.

Jag tror inte att hög belöningseffekt från maten vi äter idag är enda orsaken till dagens överviksproblem. Och jag köper inte en liknelse rakt av när det gäller droger och till exempel socker. Men jag är säker på att det är en starkt bidragande orsak. Och att vi äter mer av den här maten är det ingen som helst tvekan om, Äter vi en större andel kolhydrater idag än förr?.

Författarna till den andra artikeln jag tipsade om här ovanför som är lite mer restriktiv när det gäller att säga att övervikt är en form av drogberoende presenterar följande illustration i sin artikel. Denna tycker jag är mycket mer trolig och där är mat och dess belöning inbakat som en variabel. Variablerna har inte vägts upp i den här grafen men skulle jag göra det så hade jag nog satt belöningen som en av de mer betydelsefulla orsakerna.

Bidragande orsaker till att folk äter för mycket och går upp i vikt.
Bilden här ovanför visar på en lite mer komplett bild kring vad som påverkar energibalans och vikten. Även här tycker jag dock att det fattas faktorer så som sömn och stress. Dessa inverkar dock av allt att döma främst via faktorerna här ovanför.

2 thoughts on “Socker som en drog

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *