Kan det hjälpa att minska maxstorleken på läsk?

Igår tipsade jag på Twitter och Facebook om en artikel i CNN där man tog upp att det nu var beslutat att man i New York kommer att förbjuda försäljningen av läsk större än ~0,5 liter på restauranger i staden. Det blev ett par kommentarer till den artikeln på Facebook och jag skrev då att jag tror att den här regeln kommer att få en effekt på läskdrickandet i New York.
De flesta tänker nog i stil med det man kan läsa i dagens tidningsartiklar att detta inte kommer ha någon effekt alls. De som vill ha mycket läsk kan ju köpa två är en vanlig kommentar och jag har läst den flera gånger redan på svenska sidor det sista dygnet. För några exempel är det bara att följa länkarna till tidningsartiklar jag har längst ner för att se vad folk kommenterat där.
Det är dock inte så enkelt. Vi människor påverkas mycket mer av den yttre miljön än de flesta vill acceptera. Det är en väldigt inkörd tanke att det är vi själva och endast vi själva som är ansvarig för vår hälsa och vikt men så är det inte. Du och alla andra människor påverkas hela tiden av miljön runt omkring dig. Den maten som miljön lätt stimulerar dig till att konsumera för mycket av påverkar sen i sin tur en rad olika faktorer i din kropp som gör att risken för att du ska äta för mycket av något ohälsosamt ökar markant.
Jag kommer inte att gå in på allt detta här då det skulle bli en bok och inte ett blogginlägg utan det jag tänker ta upp här är endast hur förbudet mot försäljning av läsk större än ~0,5 liter på restauranger i New York troligen kommer att minska konsumtionen av läsk hos befolkningen.

Default bias – “jag tar det vanliga”

Ekonomer har ett begrepp som de kallar för “default bias” eller ibland “status quo bias” även om det inte är riktigt samma sak. Detta är ett psykologiskt fenomen som i princip innebär att om du ger människor ett val där de egentligen inte vet vad de ska välja så blir valet det som är standard (default). Det här förbudet mot stora läsk i USA innebär att standardvalet “mycket läsk” till viss del försvinner för kunden. Köper du en plusmeny till exempel så blir det 0,5 liter läsk. Vill du ha mer så måste du gå ifrån din default bias och aktivt välja en läsk till.
Det kan låta töntigt och att det i princip inte innebär något extra jobb att just beställa en läsk till men det finns gott om forskning som visat att folk ofta är så lata (1). Det kan ju också varit många som sen tidigare egentligen inte velat ha så mycket läsk men som inte sagt ifrån just för att de ju också då behöver bryta mot standarden. De behöver göra ett aktivt val.
Default bias innebär också att vi väldigt gärna fortsätter att säga “mellan” när vi beställer läsk. Människor överlag vill inte fundera över sina val utan de föredrar allt som oftast att göra samma val som tidigare. Det som kommer hända nu i New York är att det som tidigare var mellan läsk troligen nu blir stor läsk. Folk som är vana vid att beställa en mellan läsk kommer alltså mycket troligen att fortsätta att beställa en mellan läsk.

Valmöjligheterna påverkar vårt val

De som har läst lite psykologi på grundnivå har säkert hört talas om det här fenomenet. Studier som har visat att de val som finns påverkar vad vi väljer finns det väldigt gott om och 1992 försökte sig två ganska kända psykologer på att försöka förklara detta fenomen (2). De två hypoteser som de tog fram som styr våra val när det finns flera möjligheter kallade de för “extremeness aversion” och “Tradeoff contrast”.

Extremeness aversion

Extremeness aversion kan ses lite som någon form av jantelagen. Den här hypotesen förutsäger att om personer ges flera möjliga val så undviker de allt som oftast något av extremvalen. Detta visades på ett väldigt tydligt sätt av just dessa två psykologer då de lät konsumenter välja mellan två kameror, en billig och en medeldyr. När endast dessa två val fanns valde folk de två kamerorna med en jämn fördelning. När man sen introducerade en tredje dyrare kamera förändrades dock valet markant och nästan 60 procent av försökspersonerna valde den medeldyra kameran medan ungefär 20 procent valde den billigare och 20 procent den dyra (2).
Överföringen från det här till det som nu har hänt i New York är att nog många kommer fortsätta att välja en mellan läsk även om storleken på den har minskat. Att välja att köpa två stora läsk för att få lika mycket läsk som man fick tidigare kommer nog många att undvika för då är det inte bara så att personen väljer det extrema valet. Personen väljer ju dessutom att köpa två av detta extrema val. Till en början kan detta säkert vara “accepterat” men efterhand som folk vänjer sig vid mindre storlekar kommer också normen för vad som är normalt att förändras vilket blir nästa punkt.

Tradeoff contrast

Det här fenomenet innebär att vi ofta bedömer något utifrån dess miljö. Om en läsk ses som stor eller inte beror alltså inte så mycket på hur stor den verkligen är utan på hur stora de andra läskstorlekarna är i förhållande till den. Detta är något som läskföretag, snabbmatsrestauranger och matförsäljare överlag har utnyttjad under väldigt lång tid. Genom att de hela tiden har ändrat vad som är standard har de också förändrats folk bild av vad som är normaltstort.
Genom att förbjuda de stora alternativen från restauranger så har helt plötsligt den här knepet att få människor att dricka råkat ut för en stor broms. Efterhand kommer troligen därför New York-bornas uppfattning om vad som är en normalstor läsk att förändras.

Stora förpackningar innebär att du äter eller dricker mer

Detta är ett ämne som jag redan har skrivit om på Traningslara.se i inlägget, Stora förpackningar, stora portioner och ökat kaloriintag. Jag tänker inte upprepa allt här utan nöjer mig med att konstatera att storleken på det man serverar har stor inverkan på hur mycket folk äter. Ger du en person en måltid på 500 gram och han/hon orkar äta 400 gram så kommer samma person i samma situation att äta klart mer av precis samma måltid om du serverar till exempel 800 gram istället.
Att man nu plockar bort de väldigt stora läsken innebär alltså med största sannolikhet att folk kommer att dricka mindre. För detta fenomen gäller inte bara vid en servering eller en bit. Serverar du stora kakor och folk får äta hur många kakor de själva vill så kommer de att äta fler kakor än om du serverar små kakor (7). Detta innebär alltså att oavsett om folk verkligen skulle börja köpa två stora läsk för att på så sätt få lika mycket läsk som tidigare så kommer de med stor sannolikhet att i slutändan dricka mindre läsk. Även om de skulle dricka upp båda läsken de köper en gång så minskar sannolikheten att de vid nästa köp ska köpa två läsk igen. För de dricker ju normalt endast 2 läsk om dagen och det har de ju redan gjort nu.

Priset för två läsk blir högre än en stor

Det här är inget jag vet med säkerhet men det känns ju minst sagt väldigt troligt att två stycken 0,5 liters läsk kommer att behöva kosta mer än vad 1 liter läsk kostade tidigare. Om inget annat så innebär det ju lite mer material och lite mer arbete från personalen som serverar. Detta borde ju också avskräcka folk från att köpa två läsk. En av orsakerna till att folk ofta köper en stor läsk är ju för att det normalt kostar så lite för att få så mycket mer.

Summering

Om du har en 15 minuter att undvara rekommenderar jag föreläsningen här under där det ges fler exempel på default bias och andra saker som kan lura våra val. Om du i alla fall spolar fram till 16:30 så tycker jag att han sätter huvudet på spiket kring varför det här förbudet i New York inte är korkat, löjligt eller meningslöst. Jag tror personligen att det behövs mycket mer än så för att miljön runt om kring människor inte ska stimulera till överätande och ohälsa men det är ett av få verkligen stora steg i rätt riktning. Att det dessutom gick igenom trots en enorm lobbyverksamhet från läskföretagen och snabbmatsrestauranger är ju också kul och ger lite hopp om framtiden.

Disclaimer: Jag är ingen psykolog utan har endast läst en introduktionskurs på 30 p på Lunds Universitet. Det mesta av det jag tar upp här har jag läst mig till genom de olika referenserna jag ger. Att ge en kort förenklad definition på till exempel Tradeoff contrast var inte enkelt och det är därför möjligt att  jag har gett en liten missvisande bild av de olika termerna verkligen står för.
Svenska tidningsartiklar om nyheten: SvD, SR, SVT, Sydsvenskan, HD, DN