Bidragande faktorer till den ökade övervikten

I detta inlägg tänker jag redogöra för en väldigt intressant och underhållande artikel som publicerades 2006 i den vetenskapliga tidsskriften International Journal of Obesity med namnet, Putative contributors to the secular increase in obesity: exploring the roads less traveled. Artikeln har valt att bortse från de två överlägset vanligaste förklaringarna vill övervikt, mer tillgång till mat och mindre fysisk aktivitet, och istället valt att titta på alternativa bidragande orsaker.

Artikelns inledning

Författarna börjar med att snabbt gå igenom bevisen för att dåliga matvanor och lite fysisk aktivitet är huvudfaktorerna bakom fetmaepidemin. Man påpekar att väldigt mycket av bevisen bygger på resultat från epidemiologiska studier där man inte säkert kan visa på orsakssamband. Många studier där man försöker visa på direkta samband genom att t.ex. förändra i miljön för att antingen förbättra kosten eller öka den fysiska aktiviteten ger nedslående resultat vilket visar på att det i många fall inte räcker med att påverka dessa två faktorer positivt alternativt att det orsakssamband som man tror sig se inte är så starkt som man tror.

Efter den korta genomgången så lägger man fram kriterierna för alla de möjliga orsaker till övervikt som de tänker ta upp i senare delar utav artikeln. Varje faktor som de tar upp uppfyller kriteriet..:

  1. …att det har ett visat orsakssamband med övervikt. Dvs en ökning eller minskning av faktor X leder till en ökad förekomst för övervikt eller undervikt.
  2. …att epidemiologiska studier ska visa att förekomsten av den möjliga faktorn ska följa en kurva de senaste 30 åren som följer kurvan för ökad övervikt.

Kriterierna för alla punkterna är med andra ord de samma som för ökad tillgång till dålig mat och mindre fysisk aktivitet. Bevisen för ett orsakssamband är dessutom större för vissa av faktorerna.

Faktorerna

Minskat antal sömntimmar

För lite sömn har i många epidemiologiska studier visat på en ökad risk för fetma. Minskad sömn leder troligen till påverkan på flera hormon som inverkar på vår hunger och studier har visat att kortvarig sömnbrist leder till en ökad hunger hos friska unga män (1). Mängden sömn har de senaste årtionden minskat från 9 till 7 timmar i USA.

Mängden ämnen i vår miljö som påverkar våra hormoner har ökat

Mängden ämnen som används vid matproduktion som kan ha potentiell inverkan på våra hormoner har ökat de senaste 20-30 åren. Till exempel så har förekomsten av ett ämne vid namn PBDE mer än fördubblats de senaste 20-30 åren i svenska kvinnors bröstmjölk (2). Genom att påverka olika hormon i kroppen så skulle ämnena kunna ställa in kroppen till en mer ofördelaktiga fördelning av kroppsmassa, dvs mer fett och mindre muskler.

Mindre variation i vår miljös temperatur

Det krävs energi för att hålla kroppen vid rätt kroppstemperatur oavsett om det är varmt eller kallt i omgivningen. Den temperatur där vi behöver förbruka som minst med energi ligger någonstans kring 26-27 grader. De senaste 30 åren har medeltemperaturen i hus i England ökat från 13 grader till 18 grader. I södra USA har antalet hem med aircondition ökat från 37 till 70 % mellan 1977 och 1997. En ökad temperatur har även visat sig leda till en minskad aptit (3).

Mindre folk som röker

Rökning har en anorektisk effekt på kroppen och rökar väger i snitt mindre än personer som inte röker. När man slutar röka så ökar också risken för att man ska gå upp i vikt. Amerikanska CDC uppskattar att ungefär 1/4 av ökningen i övervikt hos män mellan 1978 och 1990 beror på att folk slutade röka under denna tid. Motsvarande siffra för kvinnnor är ungefär 1/6.

Ökad användning av läkemedel som ökar risken för övervikt

Antihistaminer, beta-blockerare, insulin, antidepressiva droger, antipsykotiska mediciner mm. Alla har en förmåga att öka vikten hos dess användare och mer eller mindre alla har introducerats och ökat i försäljning de senaste årtiondena.

Förändrad fördelning av ålder och etnicitet i befolkningen

Förekomsten av övervikt är större hos personer med afrikanskt eller latinamerikanskt ursprung. Förekomsten av övervikt är även större hos äldre delar av befolkningen än hos yngre. Båda dessa grupper har ökat i antal de senaste 30 åren och har troligen en inverkan på statistiken över den ökade övervikten.

Ökad ålder hos mödrar

Barn till äldre mödrar har en större risk för att bli övervikta än barn till yngre mödrar. Man uppskattar att risken ökar med ungefär 14 % för vart femte levnadsår hos modern. Medelåldern hos mödrar har de senaste 30 åren ökat med ungefär 4 år.

Tidig påverkan hos fostret

En gravid överviktig kvinna ökar risken för att hennes barn ska bli överviktig. Den exponentiella ökningen av övervikt som skett de senaste 30 åren kan möjligen förklaras av en positive feedback loop där överviktiga föräldrar ökar risken för att deras barn ska bli överviktiga som sen i sin tur ökar risken ytterligare för sina barn osv..

Den sistnämnda  faktorn om mödrars vikt har jag skrivit om tidigare här på bloggen och läsare som är intresserade kan läsa mer  i det inlägget, En orsak till den ökade fetman – tidig påverkan hos foster

Överviktiga skaffar fler barn och för vidare gener för övervikt

Antalet barn har en positiv korrelation med BMI hos mödrarna, dvs kvinnor som väger mer skaffar flera barn. Denna effekt kan delvis bero på att barnfödande leder till en ökad vikt, men det finns andra studier som visat på att föräldrar som är överviktiga innan de skaffar barn med större sannolikhet kommer att skaffa sig fler barn än normalviktiga föräldrar.

Överviktiga får barn med överviktiga och normalviktiga med normalviktiga

Denna effekt är väldigt liten men det finns ett litet samband. Om man tar övriga faktorer i beaktande som ökar risken för övervikt så som genetisk inverkan, vikt hos föräldrarna, tendens att skaffa fler barn och tidig påverkan på fostret så inser man att detta svaga samband i längden kommer att leda till att vi får en befolkning vars predisponering för övervikt ökar.

Summering och lite mer tjat om viktnedgång

Faktorerna här ovanför är intressanta därför att de visar hur komplext hela frågan kring övervikt blir när man verkligen börjar fundera på faktorer som kan ha haft en inverkan. Punkterna här ovanför är mer åt det fysiologiska hållet, tänk er hur det blir om man skulle börja ta med inverkan från stress, reklam, ätstörningar mm.

Att försöka hitta en faktor och lägga all skuld på just den är hopplöst men det är ändå den mest vanliga strategin när det gäller olika viktnedgångsupplägg. Argumentationen för dessa upplägg kan många gånger vara väldigt övertygande med imponerande grafer som verkar visa på ett klart samband. För att bara visa hur övertygande det kan se ut så inkluderar jag här under en graf från studien som jag nyss gick igenom.

Ett exempel på hur övertygande en graf kan vara för att få en att tro att man hittat ett solklart fall av orsakssamband
Ett exempel på hur övertygande en graf kan vara för att få en att tro att man hittat ett solklart fall av orsakssamband

Grafen visar på vad som ser ut att vara väldigt klara samband mellan förekomst av en faktor och övervikt. Som jag gått igenom i inlägget så finns det också belägg för att alla faktorerna har en inverkan, men det är ingen av faktorerna så ensam har skulden och att påverka en av faktorerna kommer inte att leda till att övervikten i samhället försvinner.

Bara för att ett  viktnedgångsupplägg fungerar så innebär inte det att den faktor som man påverkar i upplägget är den faktor som ensam står i skuld till att man blev överviktig från början. En mycket troligare förklaring är att man behandlar symptomen och en del av orsaken, men att man missar andra bidragande orsaker. Detta är inte fel! Vi vet inte alla faktorer som inverkar och även om vi gjort det så hade vi säkert inte kunnat påverka dem alla. Som individ gäller det därför att hitta den/de faktorer som har störst inverkan på ens egna liv och försöka påverka dessa.

Om man accepterar att det finns många orsaker till den ökade övervikten idag så känns det förhoppningsvis inte så främmande att acceptera att vilken faktor som är  bäst för någon att påverka varierar från person till person och därmed kommer också olika viktnedgångsupplägg att fungera olika bra på olika personer.

Putative contributors to the secular increase in obesity: exploring the roads less traveled

24 thoughts on “Bidragande faktorer till den ökade övervikten

  1. Intressant och välskrivet som vanligt! =)
    ”Mängden sömn har de senaste årtionden minskat från 7 till 9 timmar i USA.” Borde vara tvärtom va?

  2. JG Först bra skrivet
    Angående studier

    Det finns ett möjligt fel i studierna. Dom flesta är gjorda på feta alltså dom som inte kan reglera vikten, professor Nyströms studie visar att smala kan reglera sin energiomsättning bättre, aptiten regleras bättre hormonellt, ex öka värmeproduktionen, öka spontana kroppsrörelser, hypotetiskt om feta saknar den förmågan så har studierna valt ut en viss egenskap egenskapen som då väljs ut bör vara onormal aptit och en oförmåga att öka energiförbränningen, resultatet blir att vikten är relaterad till kalorierna, men hade personer med andra egenskaper varit med så hade slutsatsen blivit annorlunda.

    Vill man veta hur vi omsätter energi så måste man slumpmässigt välja ut personer från hela befolkningen, att bara välja ut feta att studera är helt fel.

    Fetma beror det på karaktären?
    hormonerna är viktigare än vår vilja. Om vi gör något roligt och blir hunriga så vill ingen sluta med det roliga men hungern tvingar oss till matbordet.
    Vi kunde ju bara ta lite från fettlagret och göra om till glukos tänk vad bra det vore att slippa äta när man har roligt.
    Om hormonsystemet inte hade jett oss hunger så hade vi bara intresserat oss för det motsatta könet på stenåldern med följden att vi hade svultit ihjäl.

  3. Patrik R -> Studierna har inget att göra med om de var överviktiga eller inte. Man har börjat med hela populationen och avslutat med hela populationen och har sett att ett fenomen i denna har rört sig i samma riktning som den andra. Korttidsstudierna som är utförda för att visa att sambandet är möjligt att utförda på både normalviktiga och överviktiga och de påverkas på liknande sätt. Om du har någon viss studie av de som tas upp som du sätter dig emot så nämn den. Släng inte bara ur dig ett påstående.

    NEAT har vi skrivit om i andra inlägg, det är inte relevant här.

    Fett kan inte bli till glukos.

    Att hormoner är en starkt bidragande orsak till hunger vet vi. Vad har det med inlägget att göra?

  4. Fett kan inte bli till glukos.

    Att hormoner är en starkt bidragande orsak till hunger vet vi. Vad har det med inlägget att göra?

    Jo Jacob, det kan det. 😉 Glyceroldelen från spjälkade triglycerider är knappast den primära orsaken till glukoneogenes men visst går det.

  5. JG jag letar efter hållbara förklaringar om orsakerna till fetma.
    Jag syftar inte på någon speciell studie, jag vill visa hur fel det kan bli om man väljer ut en grupp och studerar endast denna grupp.

    En råttstudie med 20 råttor ta upp 10 råttor märk med x ta sen dom sista och märk med y, ge sen y en uppigande medel, studien blir antagligen positiv för att man fångade dom slöa råttorna först, jag har för mig att detta har hänt i verkligheten.

    Studerar man fetma bara på feta då har man plockat ut dom som inte kan reglera vikten av olika anledningar.
    Professor nyströms forskning på smala, en person ökade sin muskelmassa och kunde sen öka sitt energiintag lite utan att det blev fett pga mer muskler.

    Det finns ingen naturlag som säger att överätning måste leda till mer fett, kroppen skulle teoretiskt kunna bygga muskler i stället.

    Nyström visar tydligt att personer med en bra hormonell viktreglering inte kan bli feta om dom får äta sig mätta, men vist blir dom feta om dom tvingar i sig maten.

  6. Nej Patrik, du försöker inte hitta en hållbar förklaringsmodell till fetma. Du försöker hitta EN ENDASTE förklaring till fetma och precis som jag skriver i inlägget så kommer du aldrig att lyckas. Du förkastar alla förklaringar som ges till dig bara för att du upplever att du hittat ett undantag, du letar endast efter anomalier. Det finns många saker som spelar in och vilken faktor som är viktigast skiljer sig säkert från person till person.

    Det finns massor utav studier som visat att går upp olika i vikt och att det man lägger på sig är både muskler och fett när man överäter. Hur mycket fett man lägger på sig skiljer sig väldigt mycket från person till person. Hos en smal person som endast sitter i soffan kan det vara så mycket så som 60 % muskelmassa. Inget nytt med Nyströms forskning om man ser till den punkten.

    Men vad är relevansen till mitt inlägg Patrik?

    Nicklas:
    Jo Jacob, det kan det. ;)Glyceroldelen från spjälkade triglycerider är knappast den primära orsaken till glukoneogenes men visst går det.

    Sant :), en 15-30 gram per dag kan man kanske räkna med om man endast använder fett från fettlagren och inte får i sig någon mat som stör.

  7. JG
    Jag försöker inte hitta en enda förklaring det fins många saker som påverkar där är vi överens.

    ”Det finns många saker som spelar in och vilken faktor som är viktigast skiljer sig säkert från person till person” sant

    ”Men vad är relevansen till mitt inlägg Patrik?”
    Att hitta fler förklaringar än dom som du skrev om, och att visa att studier kan ha vissa fel inbyggda (slutsatsen behöver inte vara fel)

    Din länk
    “Regarding HFCS, the leading source (in the United States) is sweetened beverages and three out of four studies conducted in children have found no association between soft drink consumption and BMI when controlling for total energy intake,”

    Det är svårt att gå upp I vikt med en kaloribegränsning ja,
    Om läsk leder till en ökning av det totala energiintaget pga ökad aptit så ser man inte det i studier som begränsar intaget av kalorier.

    Var har dom jämfört samma typ av diet med eller utan läsk? Hittar du det i studien du länkar till.

    Stort intag av fruktos tror jag är en av dom viktigaste faktorerna men inte den enda.

    JG jag håller med dig i mycket av det du säger, tro inte att jag är emot alt du säger.

    Vad anser du för övrigt om Nyströms studie? Eller hamnar det utanför innlägget.

  8. Hej. Mia heter jag. Barnsjuksköterska. Mycket intressant sida. Ämnet är högaktuellt och jag log stort när jag läste om favoritblaskan (i ett annat inlägg) aftonbladet:), haha snack om säljande journalistik.

    Hur som helst är detta fenomen multifaktorellt, genetiken har ca 40% betydelse för utvecklandet av fetman, förutsättningarna. Vad vi sedan äter och gör/ ger fetman förstås. Vi vet också att det är ett oerhört komplext system av hormoner bla leptin som reglerar vår hunger och mättnad, mycket styrs från hypothalamus. Jag har ingen direkt åsikt om Nyströms studie i nuläget, men som du säger en förklaring är inte bara omöjligt att finna. Det är funnet att det är fler. (så länge nu inget geni bevisar motsatsen). Lev väl.( Mia , iformia)

  9. Spännande artikel!

    Jag som själv varit väldigt överviktig som gravid funderar naturligtvis på om jag för vidare det mina barn men jag hoppas internsivt och tror också att det måste handla mycket om miljö och vanor.

    Om jag fortsatt leva med väldigt fel matvanor så är det ju ganska naturligt att även mina barn riskerar att undermedvetet plocka upp mitt felaktiga förhållande till mat men jag hoppas att jag minskat deras risk för fetma nu när vi alla i familjen har ett väldigt avspännt förhållande till det som ställs på bordet?

  10. Hej Anna!
    Jag kan inte svar på den frågan säkert. Så som jag har uppfattat det när jag har läst lite kring ämnet så handlar det om en effekt som består. Men precis som med i princip allt annat så är det en förändring i relativ risk det handlar om. Om man tar 100 barn som haft överviktiga föräldrar och 100 barn om inte haft det så kommer med stor sannolikhet fler av barnen med överviktiga föräldrar att bli överviktiga även om de växt upp i exakt samma miljö som de andra 100 barnen. Alla barnen till överviktiga föräldrar kommer dock inte att bli överviktiga.

    Jag har skrivit en del om risk, chans, odds och slump i inlägget Det finns inga hemligheter.

    Om du serverar bra mat hemma och ger dina barn en sund syn på mat så minskar du givetvis risken för att de ska få ett osunt förhållande till mat senare. Men (från vad jag då läst till mig) det tar inte på något sätt bort den negativa inverkan från tidig påverkan som foster. Det blir istället en positiv faktor som arbetar för att balansera ut de negativa faktorer som finns där tidig påverkan är en.

  11. Tjena Patrik R!
    I detta inlägget återgav jag artikeln som jag refererade till i början. Kravet på faktorerna var att faktorernas förekomst skulle följa förekomsten av fetma. De olika virus som man har kopplat till en ökad risk för fetma upptäcktes för bara några år sen och man vet inte om dess förekomst har ökat under den tiden som övervikten ökat. Alltså passar de inte in i detta inlägg.

    Vilken kommentar syftar du på? Där finns inga kommentarer som väntar för moderering eller liknande..

  12. JG
    Jag måste ha trykt på fel knapp.

    Den moderna fetman kan ha kommit i samband med att vi ökade socker och fettkonsumptionen, som antagligen förändrar tarmfloran, duger sambandet?
    (Det är främst sockret som har ökat)

    ” Fredrik Bäckhed är bakteriolog och docent vid Wallenberglaboratoriet vid Göteborgs universitet” läs vad han skriver

    ” Förändrad bakterieflora
    – De feta mössen hade en förändrad bakterieflora jämfört med normalviktiga möss vilket styrker vårt antagande att bakteriefloran påverkar ämnesomsättningen och förmågan att lagra fett, säger han.”

    ” Men sedan har vi även sett att bakterier kan reglera olika molekyler som kan påverka vår metabolism. Indirekt kan bakterierna påverka olika molekyler som i sin tur reglerar hormonfrisättningen vilket bland annat påverkar aptiten.”

    ” I ytterligare en studie visade Fredrik Bäckhed med kollegor att en grupp bakterier, Mollicutes, ökade efter det att mössen fått en fett- och sockerrik diet samtidigt som mössen lagrade allt mer fett och utvecklade fetma. Forskarna tror därför att denna bakteriegrupp påverkar ämnesomsättningen så att vi lagrar mer fett. Om resultaten står sig och gäller även för människan så innebär det att den som äter fett- och kolhydratrik mat löper större risk att utveckla fetma inte bara för att kosten i sig är så energirik, utan för att kosten dessutom kan påverka bakteriefloran som i sin tur påverkar ämnesomsättningen.”

  13. JG
    Vad tyst du är,
    Du vet väl att man har hittat avikande tarmflora hos feta.

    Nicklas har du ingen synpungkt?

  14. patrik R:

    JG
    Vad tyst du är,
    Du vet väl att man har hittat avikande tarmflora hos feta.

    Nicklas har du ingen synpungkt?

    Ja tarmflorans inverkan diskuteras och känns inte orimlig alls. Inte en enskild oberoende faktor givetvis men klart en intressant pusselibt i sammanhanget.

    Men det har jag ju redan svara dig på hundra gånger på Kostdoktorn dessutom. Men där skrev du ju och länkade så extremt mycket dagarna i enda i varenda tråd (oavsett relaterat ämne eller ej) så du missade sanolikt svaren du fick.

  15. Det är precis som Nicklas skriver Patrik R. Du klipper och klistrar, upprepar samma saker om och om igen och i stort sett alltid verkar det som att du inte läser svaren du får. Det går helt enkelt inte att diskutera saker med dig. Jag känner att jag har mycket bättre saker för mig än att diskutera tarmflora med dig. Jag återgav en artikel, den nämner inte tarmflora. Du vill ha med det och har nu lagt det som en kommentar i fall någon läsare skulle vara intresserad. Det får vara nog där…

    Du kanske skulle starta en egen blogg där du får ner dina tankar på ett struktuerat sätt? Just nu känns det som att du bara hoppar en massa mellan alligatorer, fruktos, virus och tarmflora utan att verkligen ha någon poäng..

  16. Niklas JG
    Jag har inte sett en enda kommentar någonstans från någon som sagt något sakligt mot mina kommentarer om tarmfloran. Jag ger referenser till forskning men får bara nonsens tillbaka.
    Niklas svar här var kanske det seriösaste svaret jag någonsin har fått.
    JG andra saker vi har diskuterat har du haft seriösa svar på.

    Nu ska jag fortsätta att läsa er fina blogg (idrott kan jag inte så kommentarer där blir inte många om någon)

  17. Du har vad jag sett aldrig gett några vetenskapliga referenser. Det har handlat om bloggar, artiklar och diverse spekulationer, hänvisa gärna till någon riktig forskning om ämnet. Du ställer heller aldrig några konkreta frågor eller funderingar, det är helt enkelt svårt att förstå vad du försöker säga…

  18. B-A
    Nu vet jag inte om JG Niklas vill ha mer diskussion om ämnet?
    http://www.smittskyddsinstitutet.se/smittskydd/arkiv/2008/nr-3-2008/bakterier-kan-orsaka-fetma/
    länken ovan sök på pubmed Fredrik Bäckhed är bakteriolog och docent vid Wallenberglaboratoriet vid Göteborgs universitet. Så ser du hans arbeten.
    Detta var relevant för JG s inlägg

    Du bara kritiserar vetenskapen jag länkar till, men vad är fel i forskningen?
    http://journals.lww.com/jpgn/Fulltext/2009/04002/Changes_in_Intestinal_Microflora_in_Obesity__Cause.7.aspx
    se referenser i texten för fler studier.

    Sluta argumentera mot mig, lågvattenmärke, diskutera forskningen i stället.

  19. Nu är du där igen Patrik, bara en massa länkande, länkande och mer länkande. Tro mig Patrik, jag tycker teorierna i de Youtubefilmer och den forskning du hönvisar till ÄR intressant men jag vet också att om jag skulle ta mig tiden att läsa och kommentera så blir dina svar bara mer länkar hela tiden.

    Inget fel i att argumentera med forskning bakom sig, tvärtom så är det bara bra. Men när det ENDA man gör är att hänvisa till andra utan att själv argumentera eller debattera blir det ju en monolog till slut. Dina länkar och andras svar, mer länkar, svar etc. etc.

    Jag förstår att Kostdoktorn bannade dig, det blev tyvärr ohållbart i längden.

  20. Intressant artikel och bra att det multifaktoriella lyfts upp. Hatten av för ert tålamod också.
    Ni som har bra koll på området, finns det några bra interventionsstudier kring sömn med hårda endpoints, dvs ökad fettmassa eller vikt och inte bara insulinkänslighet m.m?

  21. Fredrik Correa: Ni som har bra koll på området, finns det några bra interventionsstudier kring sömn med hårda endpoints, dvs ökad fettmassa eller vikt och inte bara insulinkänslighet m.m?

    Det är ju väldigt svårt att kontrollera sömn på lång sikt så välkontrollerade studier är korta men de finns.
    https://traningslara.se/for-lite-somn-forstor-din-viktnedgang-och-forsamrar-halsan/

    Sen finns det ju många longitudinella studier där man sett att människor som sover mindre ofta går upp mer i vikt än de som sover mer.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *