Orsaken till fetmaepidemin – Lite motion eller mycket mat?

Är träning eller mat viktigast för vikten?

Träna mer eller ät mindre är lite av en klyscha hos gemene man när det gäller att hålla koll på vikten. Jag och Nicklas har varit inne lite tidigare på det här ämnet här på sidan och framför allt i vår bok och vi är båda av åsikten att det är kosten som är klart överordnad träningen när det gäller vikten. Nyligen publicerades det en ny studie som inspirerade mig att skriva lite djupare kring just detta. De flesta har nog redan sett artikeln i DN om studien som inspirerade mig att börja skriva på detta inlägg, Övervikt beror på mat snarare än träning. I det här inlägget tänker jag dock ta upp mer än just den studien så även om du redan tycker dig läst en hel kring den så läs vidare då jag kommer ta upp mer intressant information.

Vi börjar med att titta på råttor

För ovanlighetens skulle tänkte jag börja med att ta upp lite studier på råttor här. Varför kanske du undrar? Orsaken är helt enkelt för att när det gäller vissa typer av studier är det väldigt svårt att kontrollera människor över längre tid. Att förmå människor att motionera över en längre tid när de egentligen inte gör det är väldigt svårt och att endast studera de som tränar regelbundet är ju ett ganska stort så kallat ”selection bias”. Att folk som rör på sig mycket är smalare än andra skulle ju kunna bero på deras matval, disciplin med mera och inte ha något med träningen i sig att göra.

När det gäller djur är det däremot lättare att se till att motionen blir av. En vanlig metod är till exempel att man låter råttor simma. Man släpper helt enkelt ner råttorna i vatten och om de inte simmar så drunknar de. När man gör den här typen av försök på råttor har man sett att motion sällan skyddar mot övervikt om man ger råttorna någon form av så kallad kafeteriadiet, aka skitmat. Det man däremot tydligt kan se är att råttor som motionerar regelbundet går upp mindre i vikt än råttor som inte motionerar  (1, 2). Endast ett fåtal studier har visat att motion helt kan motverka viktuppgång (3).

Att ge råttor möjlighet (frivillig motion) att motionera när de redan är överviktiga leder inte heller till viktnedgång så länge som de får skitmat (4, 5). Viktuppgången blir dock långsammare även här. När man tittar på råttor så verkar med andra ord motion inte kunna åtgärda de problem som skitmaten ställer till med. Men det är utan tvekan så att motion har en effekt på vikten. En väldigt intressant sak att notera här är att den här effekten är större hos råttor som lättare går upp i vikt när de får skitmat. De som alltså lätt blir feta får en större effekt av motion än råttor som går upp i vikt långsammare på samma mat. En annan väldigt intressant sak är att minskningen i viktuppgång inte motsvarar hur mycket kalorier som råttorna förbränner när de motionerar. Det är alltså inte så att de som motionerar mest får störst effekt när det gäller minskad viktuppgång (5).

När man gör den här typen av försök på råttor tittar man inte på effekten av motion när det gäller mindre bra mat. Det man jämför är i princip alltid ”deras vanliga diet” där de i princip håller vikten stabil och någon typ av diet framtagen för att göra djuren feta vilket innebär mer tillsatt fett och mer socker. För oss människor är det inte riktigt lika lätt då vi kan äta många olika grader av bra och dåligt. Det är nog få som endast lever på en kafeteriadiet men det är väldigt många som till stor del gör det. För dessa kommer troligen endast motion inte att hjälpa medan det för andra som äter klart bättre men ändå inte bra kanske motion för sig själv kan få en markant effekt. Tittar man på studier där man säger till människor att börja träna ser man också en tydlig variation i hur detta påverkar vikten. Vissa går ner mycket i vikt med vissa andra står helt still i vikt.

Effekten av 12 veckors övervakad träning på kroppsvikten och kroppsfett
Effekten av 12 veckors övervakad träning på kroppsvikten och kroppsfett hos överviktiga män och kvinnor.

Bilden här ovanför är från inlägget Taubes skitsnack – Del 6 – Motion, hunger och viktnedgång där du kan läsa mer om vad som sker när man börjar motionera. I det här inlägget är dock frågan vad som är orsaken till fetmaepidemin i stort och där är inte detta så relevant. I det här inlägget kommer jag inte heller att titta så mycket på hälsa men jag kan nämna att effekten på hälsomarkörer är större än effekten på vikten när det gäller motion. Mer om detta finns också i inlägget Taubes skitsnack – Del 6 – Motion, hunger och viktnedgång.

För att summera den här biten så verkar alltså motion inte kunna hindra någon från att bli överviktig om maten är riktigt dålig. Motion har dock en inverkan och det är därför möjligt att motion är en väldigt viktig faktor när det gäller fetmaepidemin hos människor. Det kan ju faktiskt vara så att människor börjat rör på sig för lite och då har även en liten lite mängd skitmat varit tillräcklig för att de ska gå upp i vikt.

Är vi mindre fysiskt aktiva nu jämfört med förr?

De flesta svarar nog ja utan att tveka på den här frågan. Och det finns en del som talar för att det faktiskt är så om vi skulle jämföra med hur det var för kanske 100 år sen. Tittar vi däremot på ännu längre tillbaka eller på förändringar som skett de senaste ~30 åren när övervikten ökat som mest är det däremot faktiskt inte så mycket som talar för att mängden fysisk aktivitet överlag har minskat. Att avgöra hur fysisk aktiva människor är varje dag är väldigt svårt och fram tills för några årtionden var det i princip omöjligt att få några rättvisande siffror utan allt har varit grova uppskattningar.

Hur fysiskt aktiva var vi innan jordbruket för ungefär 10 000 år sen?

Att svara på den här frågan är omöjligt. Det går liksom inte. Vi vet inte ens hur människor levde på den här tiden. Vi kan få lite inblickar genom arkeologiska fynd och det ger oss information om huruvida något förekom eller inte. Vi kan också många gånger få lite information om det var något som var vanligt förekommande eller om det skedde väldigt sällan men hur en vanlig dag eller hur en vanlig vecka sett ut vet vi inte. På den tiden hade man dessutom inte arbetsveckor eller för den delen veckodagar så att räkna i veckor är meningslöst.

Det finns dock forskare som har försökt att uppskatta energiförbrukningen hos dessa människor. Den vanligaste metoden är att man studerar någon typ av jägar- och samlarkultur som fortfarande finns kvar idag som man tror lever enligt ungefär samma livsförhållanden idag som för väldigt länge sen. Det här blir kanske inte en rättvis bild av hur det såg ut för 10 000 år sen men det ger oss i alla fall information om hur det kanske såg ut för några hundra år sen innan industrialiseringen och fetmaepidemier. Studien som nyligen publicerades och som man tar upp i DN är ett sådant.

Hadza lever i norra delarna av Tanzania
Hadza lever i norra delarna av Tanzania

Det som forskarna gjorde i den här studien var att de studerade det så kallade Hadzafolket i Tanzania (6). Hadza är ett av få folkslag i världen som inte har genomgått några större förändringar i livsstil när världen runt omkring dem förändrats utan de lever vidare som de ”alltid” har gjort. Väldigt förenklat går deras vardag ut på att samla in mat. Kvinnorna samlar in växter, rotfrukter, frukter och bär medan männen jagar mindre djur med hjälp av pil och båge samt samlar in honung. Den mat som rankas högt inom Hadza är honung följt av kött och bär (8).

Det finns vad jag vet ingen data på hur mycket kolhydrater, fett och protein som Hadza äter men det finns data på hur mycket de samlar in i vikt av de olika kategorierna av mat och där kan honung under vissa tider på året stå för över 20 procent av vikten (8). Baobab, bär och honung är alla näringskällor som domineras av enkla sockerarter och dessa står under året för mellan 40-60 procent av all mat. Hadza äter med andra ord väldigt mycket enkla sockerarter och de är inte feta. Männen har ungefär 11-13 procent kroppsfett och kvinnorna 20-21 procent kroppsfett (6, 8). Tittar man på förändringen i BMI är den liten över året men hos kvinnor överlag kan man se en liten ökning i kroppsvikt när det förs in mer bär och mindre baobabfrukt och hos kvinnor i fertil ålder finns där ett samband mellan intag av mer kött och mindre rotfrukter och ökad kroppsfett (8).

Fördelningen av mat i vikt under olika årstider i Hadza
Fördelningen av mat i olika kategorier under olika årstider i Hadza. Staplarna visar mat i vikt, inte kalorier. Den mest energitäta källan är dock honung.

När man utförde studien som det stått om i DN och som jag fokuserar på här såg energiintaget från olika typer av mat ut enligt följande i de två olika Hadzagrupper som inkluderades i studien.

Fördelningen av energikällor hos Hadzagrupperna som inkluderades i den här studien
Fördelningen av energikällor hos Hadzagrupperna som inkluderades i den här studien

En ökad konsumtion av socker över lag har som bekant populärt fått skulden för all övervikt de senaste åren med LCHF i spetsen här i Sverige. Forskarna tar också upp denna trend men påpekar att många samlar och jägarfolk under säsong får i sig mycket kalorier från frukt, bär och honung. Livsmedel som alltså är rika på enkla sockerarter. Det forskarna ville veta i den här studien var därför hur fysiskt aktiva Hadza är och om detta kan vara en förklaring till att de ”klarar” en kost med så mycket enkla sockerarter. Det som de gjorde var att de använde sig av Doubly labeled water, DLW, för att mäta energiförbrukning hos Hadza. DLW är den bästa metod som finns idag för att uppskatta energiförbrukning hos människor som lever fritt och metoden är bra nog för att bara uppskatta fel med mindre än 10 procent när man studerar grupper (7).

Resultatet i den här studien blev något överraskande då den visade att Hadza inte gör av med mer energi än en västerlänning. Ser man till absoluta värden gjorde faktiskt Hadza av med mindre energi men det är ju inte så konstigt då de är korta och smala och därför väger väldigt lite. Detta är alltså lika självklart som att en liten tjej behöver mindre mat än en stor man. Men när man korrigerade för detta så var alltså energiförbrukningen den samma hos Hadza som hos västerlänningar.

När man däremot tittade på mängden fysisk aktivitet, alltså hur mycket som personerna var i rörelse så var denna högre för Hadza än västerlänningar. I snitt gick Hadzamännen 11,4 km varje dag och kvinnorna 5,8 km varje dag. Det här är lite av en paradox som man även tar upp en hel del kring i diskussionsdelen till artikeln. I den här studien verkar det alltså som att fysisk aktivitet i sig inte får någon inverkan på den totala energiförbrukningen över ett helt dygn. Här är ett litet citat från artikeln i sig, hela artikeln är gratis för alla så vill du läsa mer är det bara att göra det (6):

Moreover, the lack of correspondence between TEE and daily walking distance (a large component of Hadza daily activity), or between TEE and maternal status (pregnant/nursing or not), along with other investigations of forager physiology, suggest that interactions between metabolic physiology, physical activity, and the environment are more complex than often thought

Andra jägar- och samlarfolk

Hadza är inte det enda folkslag som blivit studerat för att försöka få en bild av hur de lever och äter. Det finns flera andra studier på olika folkslag där man uppskattat energiförbrukning, hur mycket energi det krävs för att införskaffa mat mm. Det här är dock den enda studien som använt sig av DLW. När man tittar på de andra studierna som är utförda får man dock en annan bild av variationen mellan folkgrupper än vad den här studien ger. Här under är en tabell som sammanfattar resultatet från flera sådana här studier (9).

Energiförbrukning, tid spenderad med att samla in mat och effektiviteten när det gäller att samla in mat i olika samlar och jägarfolk
Energiförbrukning, tid spenderad med att samla in mat och effektiviteten när det gäller att samla in mat i olika jägar- och samlarfolk. TEE = total energiförbrukning

Den här datan är från 1999 och de siffror som anges för Hadza är alltså från tidigare studier med mindre precision. Det man kan se i den här tabellen däremot är att Hadza verkar ha det bra mycket bättre än många andra folkgrupper när det gäller tillgång på mat och energi. Ser man till mängden kalorier de samlar in varje timme som de är ute och samlar så är den klart högre än många andra kulturer. Deras kaloriförbrukning är också lägre än för de flesta andra kulturerna här.

Resultatet i den nya studien på Hadza är alltså kanske inte representativ för jägar- och samlarfolk överlag. Men det tar ju inte ifrån något av den delen i resultatet som visade att mängden fysisk aktivitet inte inverkade på den totala energiförbrukningen.

Förändring i fysisk aktivitet de senaste 100 åren

När det gäller vår energiförbrukning för ungefär 100 år sen jämfört med den vi har nu tyder det mesta på att vi gör av med mindre kalorier nu. När man tittar på energiförbrukningen hos bönder i U-länder med hjälp av DLW hittar man till exempel att dessa är mer fysiskt aktiva och gör av med fler kalorier per kilo kroppsvikt än andra västerlänningar och även Hadzafolket (6).

Förändring i fysisk aktivitet i Kina de senaste 20 åren
Förändring i fysisk aktivitet i Kina de senaste 20 åren

Mer indirekta metoder att uppskatta fysisk aktivitet har också visat på samma sak. Efterhand som mängden fysiskt arbete har minskat på gårdar och i jordbruk har mängden fysisk aktivitet också minskat. Grafen här under visar till exempel minskningen i fysisk aktivitet mätt i MET i Kinas befolkning allt eftersom landet moderniserats (8). Jag har mina reservationer för just den här studien då datan inte är speciellt bra men trenden är ju ändå tydlig och det är inte fel i mätmetoder som ger en sån markant skillnad.

Så jämför man vår fysiska aktivitet idag med den för ungefär 100 år sen är vi troligen mer inaktiva idag än då. En historia som du också kommer få höra om du frågar dina äldre släktingar hur de hade det när de växte upp.

Förändringen de senaste 30 åren

Det där var ett litet historiskt perspektiv på det hela. Men fetmaepidemin som finns idag började inte sätta fart riktigt förrän i slutet på 70-talet. Det finns data som visar på att ökningen påbörjades klart tidigare än så i alla fall i USA (10). Oavsett så är det ganska tydligt att det skett en ökning av övervikten över hela jorden och den har i alla fall blivit klart tydligare de senaste ~3o åren.

När det gäller fysisk aktivitet är datan däremot klart blandad en ju bättre metoden som används för att uppskatta energiförbrukningen desto mindre verkar det faktiskt ha skett en minskning i fysisk aktivitet. Det finns flera studier likt den här ovanför som visade minskningen i fysisk aktivitet i Kina från USA och Västeuropa där man set en minskning i fysisk aktivitet genom olika typer av uppskattningar (16). När man däremot använder sig av den bästa metoden, alltså DLW är trenden inte där.

Förändring i uppmätt energiförbrukning hos Holländska medborgare 1983-2005
Förändring i uppmätt energiförbrukning hos Holländska medborgare 1983-2005. Trenden är en lite ökad energiförbrukning över denna tid.

2008 publicerades en studie där man tittade på data från DLW-studier på holländska medborgare från 1983 talet fram tills 2005 (11). Totalt var det 366 personer som undersökts under den här tiden. Resultatet från dessa mätningar visade faktiskt på en liten liten ökning i energiförbrukning under den här tiden vilket du kan se i grafen här till höger. I grafen har man korrigerat för kroppsvikt. Detta gör man eftersom Holländarna precis som resten av Europa blivit tyngre under den här tiden och skulle man inte korrigera för den ökade kroppsvikten hade energiförbrukningen ökat bara av att personerna gör av med mer energi när de rör på sig. Men per kilo kroppsvikt så har det alltså inte skett någon förändring i fysisk aktivitet enligt den här studien.

I samma studie gjorde man även en systematisk genomgång av studier som använt sig av DLW i USA och där fann man att energiförbrukningen inte förändrats där heller.

Förra året publicerades en annan meta-analys som istället för att titta på förändring över tid tittade på skillnader i energiförbrukning mellan I-länder och U-länder (12). Totalt inkluderades över 98 studier från en mängd olika länder. Alla länderna klassificerades enligt ett ”development index” och sen jämfördes den uppmätta energiförbrukningen. Resultatet blev att man inte såg någon skillnad alls mellan olika länder oavsett utvecklingen i de olika länderna.

De här studierna talar ju verkligen för att det inte är minskad fysisk aktivitet som är orsaken till den fetmaepidemi som pågår. Det finns dock en stor brist med de här studierna. Det man jämför är medelvärden. Det finns ett statistiskt ordspråk som går något i stil med:

Om mitt huvud är i en ugn och mina fötter i en frys så mår jag i medelvärde bra

Poängen med detta ordspråk är ju att medelvärden ibland inte säger något om förändring. I det här fallet skulle det ju kunna vara så att de som är smala har ökat sin fysiska aktivitet och därmed ”skyddat” sig lite mot viktuppgång i enlighet med den effekt som man sett på djur medan andra människor minskat på sin fysiska aktivitet och det är dessa som lagt på sig mest vikt och därmed höjer världens medel-BMI. Om vi då bara tittar på medelvärden för fysisk aktivitet så skulle det kunna vara så att vi missar detta.

Det finns däremot en typ av studie som kanske kan ge oss svaret på denna fråga. Det är studier där man först studerar människors energiförbrukning med hjälp av DLW och sen följer man dessa över några år för att se om de som gör av med mindre energi varje dag är de som går upp mer i vikt. De studier som är utförda med den här metoden har visat att energiförbrukning inte kan förutspå viktuppgång (13). En systematisk översiktsartikel från 2011 som inkluderade alla studier där man mätt energiförbrukning objektivt med DLW eller andra lite sämre metoder kom fram till precis samma slutsats. Oavsett om man tittar på barn, ungdomar eller vuxna så finns det inget stöd för att en hög fysisk aktivitet minskar risken för övervikt (14)

In conclusion, the results from this narrative review suggest that objectively measured total PA or PAEE may not be a key determinant of body fat gain in children, adolescents and adults. However, as higher levels of PA are consistently and strongly associated with a range of health outcomes, public health efforts should still continue to promote PA across the life span, whereas the direct impact of PA on weight control should not be overstated

Summering

All den här datan tycker jag pekar på en ganska klar slutsats. Dagens fetmaepidemi beror inte på en minskad fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet kan utan tvekan påverka vikten men det är inte för att vi är lata och ligger mer i soffan som vi idag har väldigt många överviktiga i Sverige. Viss data har visat att bönder i U-länder har en högre energiförbrukning än andra populationer och om vi antar att detta också gällde bönder i andra delar av världen innan industrialiseringen så är det möjligt att den fysiska aktiviteten har minskat i I-länderna allt eftersom traktorer började ta över i första halvan av 1900-talet.

Data från jägar- och samlarfolk talar också för att i alla fall vissa av dessa folkgrupper är mer fysiskt aktiva än de flesta människor är idag. Men att det är minskad fysisk aktivitet som är orsaken till ökningen av fetma som skett de senaste 30 åren finns det helt enkelt inget stöd för. Övervikten verkar alltså mest bero på att vi äter för mycket mat och till skillnad från hypotesen att vi rör på oss för lite finns det gott om stöd för att så faktiskt är fallet (15).

Men bara för att lite fysisk aktivitet inte är orsaken till en ökad övervikt så innebär inte det att mer fysisk aktivitet inte kan påverka vikten. Det första stapeldiagrammet  i det här inlägget visar ju till exempel för många räcker det med mer fysisk aktivitet för att de ska börja gå ner i vikt och det finns ju många anekdoter om människor som endast börjat träna mer och gått ner en hel del i vikt. De studier som finns på människor som gått ner mycket i vikt och hållit den nya vikten under många år har också visat att en stor majoritet av dessa tränar mycket och regelbundet.

26 thoughts on “Orsaken till fetmaepidemin – Lite motion eller mycket mat?

  1. Intressant genomgång! Bra skrivet.
    Hur komma underfund med överätandet? För egen del LCHF/Paleo med periodisk fasta. 🙂

  2. Intressant slutsats! Jag hade nog trott att det var 50/50 ungefär. Jag är lite nyfiken på om det spelar roll VAD man äter, och inte bara energin i det man äter. Vet att du/ni skrivit även om det någon gång.

  3. Det finns ju fler dieter än någonsin förut. Jag tror inte att LCHF eller periodisk fasta ska behövas. Vad driver får ökade matkonsumtion? Har vi mer pengar? Äter vi något som triggar igång ett hormon? Är vi mer depressiva? Är det kulturellt?

  4. mats:
    Intressant genomgång! Bra skrivet.
    Hur komma underfund med överätandet? För egen del LCHF/Paleo med periodisk fasta. :-)

    Det är nog individuellt för olika personer. Alla har vi olika saker vi är svaga för. Och det behöver ju faktiskt inte ens vara så att man åtgärdar det som är problemet. Man kan kompensera en last med att sköta annat väldigt bra.

    Överlag tror jag dock att godis, läsk, chips, kakor, glass, pommes, vitt bröd och andra ”uppenbara” saker faktiskt också är väldigt skyldiga.

  5. Tony:
    Intressant slutsats! Jag hade nog trott att det var 50/50 ungefär. Jag är lite nyfiken på om det spelar roll VAD man äter, och inte bara energin i det man äter. Vet att du/ni skrivit även om det någon gång.

    Det beror på vad du menar med frågan. Det är utan tvekan så att alla mat inte är skapt lika. Vissa saker kan du äta och hålla dig mätt länge på. Annat går dig mest sugen på att äta mer. Till exempel finns det studier som visat att när människor får läsk till maten äter de oftast mer av maten än om de fått vatten till samma måltid. Så inte nog med att man får i sig mer kalorier från läsken, man äter dessutom mer vid själva måltiden. Är inte säker på om det är ett generellt fynd när det gäller läsk, men bara att man ser någon gång vid vissa upplägg säger ju en del.

  6. Hej, tack för en intressant och läsvärd sida. Kost (ffa onyttig sådan) är en stor del av vår vårdag och min sambo har börjat äta en Candida diet (för att bli av med svamp i tarmsystemet). Finns det något stöd i befintlig forskning för Candida dieter?

    Mvh,

    Oskar

  7. Okey!

    Då verkar vi alla (äntligen) vara överens om att fetman inte beror på att vi över en generation plötsligt blivit lata utan på det faktum att vi äter för mycket

    Pudelns kärna är alltså VARFÖR vi väljer att äta mer än vi förbrukat
    Vi hade ju mat på bordet för 30-40 år sen också så vad driver dagens beteende

    Jag tror att svaret är enkelt
    Den omotiverade fettskräcken som dominerat all kostteori under de senaste årtionden

    Den har drivit konsumtionen mot ett högre intag av kolhydrater och lightprodukter

    Kroppens reaktion har varit att den uppfattar att den svälter och att den inte ”ser” att fettlagren börjar bli för stora

    De naturliga mättnadskänslona sätts ur spel kanske pga insulin och leptinresistens och vi äter oss förbi kroppens naturliga balans för kroppsvikt

  8. Hallå Hannes!
    Vi har skrivit om Blairs studier här flera gånger, främst i det här inlägget. https://traningslara.se/fysisk-aktivitet-och-halsa/

    Men det förändrar inte informationen i det här inlägget. Den största orsaken till att folk ökat så mycket i vikt idag är för att de äter fler kalorier, inte för att de rör sig mindre. Blair är helt enkelt lite väl överdriven när han påstår saker i det där programmet.

  9. Väldigt bra artikel som vanligt. Tror att det i många fall beror på en kombination av mycket mindre motion och lite mer onyttig mat varje år.

  10. Problemet när man tar vissa naturfolks intag av kolhydrater som ett kvitto för att det är OK även för oss är väl att dom inte hade/har oändlig tillgång. Snarare är det väl så att anförskaffandet är så ansträngande att man inte äter mer än nödvändigt. Jag minns t.ex en film från Amazonas om hämtande av honung, det var ingen lek utan snarare förenat med livsfara. Dom överåt inte. 🙂

  11. Roger: Jag minns t.ex en film från Amazonas om hämtande av honung, det var ingen lek utan snarare förenat med livsfara. Dom överåt inte. 🙂

    Det är troligen Hadza som du har sett. De, likt de allra flesta andra naturfolk älskar honung och kan anstränga sig en hel del för att få tag på det. De kan också ha ett honungsintag upp emot 15-20 procent av alla kalorierna de får i sig med stor variation beroende på årstid.

    Det du däremot helt har missat är att denna folkgrupp och inte någon annan för den delen är beroende av honungen för att överleva. De har så kallad ”fall back food” vilket är mat som de äter när de inte har fått tag i något godare eller mer näringsrikt. Denna mat är för Hadza flera olika typer av rotfrukter. Så de äter i princip lika mycket kolhydrater oavsett om de får tag på honungen eller inte.

    Roger: Snarare är det väl så att anförskaffandet är så ansträngande att man inte äter mer än nödvändigt.

    En vanlig missuppfattning det där. Ser man till historiska dokument så var svält/brist på mat mycket ovanligare hos samlar- och jägarfolk än vad den varit hos jordbrukare.
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov.ludwig.lub.lu.se/pubmed/24402714

    Tiden som de lägger ner på att samla in mat är kortare än tiden som de flesta människor lägger ner på sina arbeten idag och det är definitivt kortare än tiden som bönder lägger ner på sin gård. Visst får de arbeta för sin mat men de jobbar inte direkt ihjäl sig själv.

    För övrigt är Kitavaborna, som åt en ännu större andel kolhydrater, i princip bönder som odlar sina rotfrukter själva. Knappast ”svårt” eller ansträngande för dem att odla lite extra och äta lite för mycket varje dag för att på så sätt utveckla övervikt.

    Men visst, ingen folkgrupp har haft ett kylskåp med mat som är redo att ätas inom några minuter.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *