Mer om "skitmat" och makronutrientfördelning

Här på vår blogg försöker vi hålla oss ifrån djurstudier eftersom dessa sällan är värda att applicera på människa utan enbart hypotesgenererande studier på sin höjd. Den enda utvägen man har när forskning på människa är oetisk helt enkelt. Men med tanke på Jacobs inlägg om ”skitmat” så tycker jag ändå att en nypublicerad råttstudie var lite intressant för att bidra till diskussionen så jag tänkte ta upp den lite kort.

Ta studiens överförbarhet till människa med ett badkar av salt och se det mer som ett ytterligare komplement till den aktuella diskussionen som sagt.

Studien

Studien från tidskriften Obesity heter ”Cafeteria Diet Is a Robust Model of Human Metabolic Syndrome With Liver and Adipose Inflammation: Comparison to High-Fat Diet.” och syftet med denna studie var att undersöka skillnader i metabola effekter hos Wistarråttor från en typisk skräpmatskost av ”människomat” och en högfettkost bestående av ”råttmat” men som dock alltid ger råttor metabol sjuklighet (1). Råttor av det här slaget hanterar inte stor andel fett till skillnad från oss människor så därför drabbas de undantagslöst av metabola konsekvenser. Det är med andra ord intressant att här jämföra ”dålig råttmat” med ”dålig människomat” och se om de drabbas på olika sätt.

Först fick de här råttorna (samtliga hanar) vistas i bur, med två råttor per bur, i två veckor med en standardiserad råttdiet (standardized chow, SC) som erbjöds ad libitum. Därefter delades råttorna in i en av följande fyra grupper där all mat hela tiden var ad libitum:

  1. En råttdiet med 45 energiprocent fett (high fat diet, HFD)
  2. En råttdiet med 10 energiprocent fett (low fat diet, LFD)
  3. En typisk ”cafeteriadiet” för människor (cafeteria diet, CAF) som innhöll exempelvis kakor, flingor, ost, processat kött, kex med mera. En allmänt dålig kosthållning helt enkelt.
  4. En kontrollgrupp som fortsatte äta SC med 12 energiprocent fett

Det här åts sedan under 10 veckor för att sedan testa olika hälsomarkörer samt matintag och viktreglering.

Resultat

CAF åt mer än 30% än de andra tre dieterna som konsumerades i en omfattning av cirka 100 kcal per dag. HFD kompenserade intaget av högkalorilivsmedel så det matchade behovet men detta gjorde inte CAF. ”Skitmaten” åt de alltså för mycket av men högfettkosten ledde till lägre energiintag med tiden. CAF ökade mest i vikt, dubbelt så mycket som SC. HFD och CAF blev insulinresistenta och CAF drabbades även av hyperglykemi, vilket inte inträffade för HFD. CAF hade högst uppmätta fria fettsyror samt högst uppmätta inflammationsmarkörer. Även LFD och HFD hade högre uppmätta inflammationsmarkörer än SC men inte lika som CAF. Även leverförfettning var högst i CAF och även förhöjd i HFD.

Sammanfattning

En högfettkost är, som vi vet redan, inte bra för råttor. Men den är uppenbarligen inte alls lika illa som en typisk cafeteriadiet med massa ”människoskräp”. De blev både fetare och sjukare av att äta den senare. Något i den kosten rubbar aptitreglering verkar det som. HFD kompenserade ju där och blev inte fetare, CAF fortsatte dock att äta massa kalorier mer än de behövde.

Det här är intressant med tanke på Jacobs text om skitmat och vad som förefaller vara ett genomgående tema hos de som håller sig smala och friska, råvaror före makronutrienter. Följande kan läsas i diskussionen:

Another finding from this study is that nutritional components of the CAF diet have robust effects beyond the fat content alone. The CAF and HFD have similar fat contents at about 45–50% while their appropriate controls contained about 10–12% kcal derived from fat. Despite these relative similarities, the CAF-fed rats were hyperphagic, eating 40% more calories/day compared to the HFD. Although the CAF diet is high in fat, it is also high in sodium, saturated fatty acid, transfatty acids, and cholesterol and low in fiber and micronutrients such as vitamin A and calcium. All of these experimental components limit the interpretation of the CAF data such that no causal conclusions can be made as to the role or mechanism of a specific food component such as high-fat or high-sucrose exposure to weight gain associated with CAF diet.

Ovanstående syftar alltså till en fråga om en mer komplex bild av vad som stör aptitreglering än bara blint stirrande på fett eller blint stirrande på socker som den kausala faktorn för varför man blir fet och sjuk. Det finns så mycket komponenter i maten som påverkar både kropp och belöningssystem hos råttorna, både i form av överskott och underskott. Detsamma känns knappast långsökt att överföra på oss människor heller. Energitäthetens roll i livsmedel har diskuterats som viktig för människors förmåga att hålla vikt i vitt skilda åldersgrupper (2) och man diskuterar även belöningssystemets roll i förmågan att hålla vikten (3).

Slutord

En råttstudie som sagt. De ska tas för vad de är. Människor är människor och råttor är råttor. Men jag tycker som sagt att studien är lite intressant just med tanke på debatten om matens kvalitet kontra makronutrienterna. Jag tror definitivt att man förenklar på tok för mycket genom att skrika sig hes om hur dåligt det är med A eller B och inse att det nog är mer komplext än så.

/Nicklas

1. Sampey BP et al. Cafeteria Diet Is a Robust Model of Human Metabolic Syndrome With Liver and Adipose Inflammation: Comparison to High-Fat Diet. Obesity . 2011; 19(6): 1109–1117.
2. Rolls BJ. The relationship between dietary energy density and energy intake. Physiol Behav 2009;97:609–615.
3. Kenny PJ. The relationship between dietary energy density and energy intake. Neuron. 2011 Feb 24;69(4):664-79.

 

14 thoughts on “Mer om "skitmat" och makronutrientfördelning

  1. Det funderas kring vilka makro- och mikronutrienter i olika sorters kost som orsakar övervikt. I artikeln ovan till exempel skrivs det ”Något i den kosten rubbar aptitreglering verkar det som”. Jag skulle nog tippa på smaken! Är maten god käkar man mer. Det finns alltid plats för efterrätt, eller hur. Hade efterrätten istället varit kokt potatis utan sås hade man nog skippat den. Vi lever i ett samhälle där det finns i det närmaste obegränsad tillgång till god mat, är det konstigt att vi äter oss feta då? Jag tippar på att råttorna, precis som människorna, tycker att kafeteria-mat är för gott för att endast ätas vid akut hunger.

  2. Hallå Mange!
    Jag håller med dig till viss del. Ätande när man egentligen inte är hungrig tror jag spelar in. Samtidigt finns det nog andra faktorer inblandade med. Till exempel så kan i alla fall jag ibland sitta framför TV’n och ta en godisbit till trots att den förra biten 5 minuter tidigare gjorde så att jag nästan mådde illa då jag var helt mätt sen middagen och efterrätten. Jag tycker inte heller att de där sista bitarna är särskilt goda men jag äter dem ändå.

    Sen finns det andra faktorer som också kan driva oss till att äta mer än vi ”vill”. Jag har tagit upp ett par i mitt inlägg Stora förpackningar, stora portioner och ökat kaloriintag. I mitt inlägg om skitmat tar jag även upp studier där man visat att folk äter fler kalorier om du tillsätter kalorier i smyg trots att de extra kalorierna inte förändrar smaken. Det motsatta sker om man tar bort kalorierna i smyg.

    Men visst, jag tror det ligger mycket i det du skriver. En annan intressant sak som är relaterat till detta är personer som påstår sig vara ”beroende” av kolhydrater. Har du någonsin hört någon som sagt sig vara det berätta om hur han/hon proppade i sig linser, böner, grönsaker eller liknande för att få i sig kolhydraterna? Jag har aldrig hört det. Det är alltid godis, vitt bröd, kakor osv som de stoppar i sig. Men de envisas ändå med att säga att det är kolhydrater de är beroende av, inte skitmat 🙂

  3. Mange:
    Det funderas kring vilka makro- och mikronutrienter i olika sorters kost som orsakar övervikt. I artikeln ovan till exempel skrivs det ”Något i den kosten rubbar aptitreglering verkar det som”. Jag skulle nog tippa på smaken! Är maten god käkar man mer. Det finns alltid plats för efterrätt, eller hur. Hade efterrätten istället varit kokt potatis utan sås hade man nog skippat den. Vi lever i ett samhälle där det finns i det närmaste obegränsad tillgång till god mat, är det konstigt att vi äter oss feta då? Jag tippar på att råttorna, precis som människorna, tycker att kafeteria-mat är för gott för att endast ätas vid akut hunger.

    Ja smaken kan spela in men som Jacob säger tror jag att det finns mer. Det är helt enkelt inte gott vid en viss punkt men ändå äts det. Hetsätningssyndrom har ju bland annat som diagnoskriterium att vederbörande under hetsätningsperiod äter trots att det inte är gott och trots att ätandet får han/henne att må illa och få ångest. Men i både artikeln, och de övriga två referenserna jag angivit, diskuteras just smak men även aktivering av belöningssystemet. Och hur pass starkt ens belöningssystem stimuleras kan ju kopplas till en beroendeproblematik. Exakt VAD man sedan utvecklar ett begär inför är mer svårt att sätta fingret på.

    Guddi:
    Har du någonsin hört någon som sagt sig vara det berätta om hur han/hon proppade i sig linser, böner, grönsaker eller liknande för att få i sig kolhydraterna? Jag har aldrig hört det. Det är alltid godis, vitt bröd, kakor osv som de stoppar i sig. Men de envisas ändå med att säga att det är kolhydrater de är beroende av, inte skitmat

    Det har jag aldrig sett. Men massor av frukt och fullkornsbröd och fullkornscerealier dock. Det har jag då stött på många som äter hur mycket som helst av utan att bli mätta och det påstås ju vara nyttigt. Anekdoter naturligtvis men visst har jag sett det. Frukt framför allt.

  4. Guddi:
    Till exempel så kan i alla fall jag ibland sitta framför TV’n och ta en godisbit till trots att den förra biten 5 minuter tidigare gjorde så att jag nästan mådde illa då jag var helt mätt sen middagen och efterrätten. Jag tycker inte heller att de där sista bitarna är särskilt goda men jag äter dem ändå.

    Kan inte annat än att hålla med. Jag är självutnämnd ”chokladoman” och börjar jag äta choklad, i någon form, har jag svårt att sluta även när det gått så långt att jag mår illa. Suget och lustkänslan är fortfarande större än den mättnad och illamåendet jag får. Så något i sötsaker får min naturliga mättnad att sättas ur spel genom att prioritera något annat ännu högre. Jag får väll klassa mig själv som lycklig i.o.m. att jag har ett så pass starkt psyke att jag kan tvinga mig att sluta äta, men att bara smaka är riktigt jobbigt. Att bara ta en ruta choklad för att sen sluta kan ge en otrevlig känsla av besvikelse och ”tomhet”, i brist på bättre ord.

  5. Lysande Guddi.

    Du tar ’balanserad’, ’nyanserad’ och ’ödmjukhet’ till helt nya plan.

    Önskar fler inom vetenskapens värld kunde ta till sig mer av det istället för det kategoriska ideologi-tänkandet som allt för ofta bereds plats.

  6. fluffy_ferret:
    Lysande Guddi.

    Du tar ‘balanserad’, ‘nyanserad’ och ‘ödmjukhet’ till helt nya plan.

    Önskar fler inom vetenskapens värld kunde ta till sig mer av det istället för det kategoriska ideologi-tänkandet som allt för ofta bereds plats.

    🙂 Det här inlägget är skrivet av Nicklas Fluffy_Ferret…

  7. Kan det inte i vissa fall vara så att kroppen har brist på någon några mineraler eller annat och ökar aptiten i hopp om att få i sig näringen som saknas?

  8. Fredrik:
    Kan det inte i vissa fall vara så att kroppen har brist på någon några mineraler eller annat och ökar aptiten i hopp om att få i sig näringen som saknas?

    Flera mikronutrienter är ju involverade i omsättningen av näringsämnen så det kan säkert vara så. Det är en hypotes som låter väldigt rimlig i alla fall. Det är ju dock väldigt svårt att mäta eftersom aptiten och hungern är så extremt multifaktoriellt. Man får nog se det som en hypotes som känns rimlig men som är väldigt svårstuderad. 🙂

  9. Nicklas: Flera mikronutrienter är ju involverade i omsättningen av näringsämnen så det kan säkert vara så. Det är en hypotes som låter väldigt rimlig i alla fall. Det är ju dock väldigt svårt att mäta eftersom aptiten och hungern är så extremt multifaktoriellt. Man får nog se det som en hypotes som känns rimlig men som är väldigt svårstuderad.

    I ditt inlägg om ägg nämnde du studier som tyder på att ägg mättar väldigt bra. Du har också skrivit om nötter som trots en hög enegitäthet har en possitiv effekt på viktreglering. Båda exemplen har mycket bra näringsinnehåll.

  10. Fredrik Kiropraktorstudent: I ditt inlägg om ägg nämnde du studier som tyder på att ägg mättar väldigt bra. Du har också skrivit om nötter som trots en hög enegitäthet har en possitiv effekt på viktreglering. Båda exemplen har mycket bra näringsinnehåll.

    Jo förvisso. Men det är väldigt långsökt att det skulle vara en fråga om mikronutrientinnehåll. Finns ingenting som pekar på att mer mikronutrienter ger mer mättnad.

  11. Hej Jacob,

    En annan forskare, Richard Johnson vid University of Colorado, har uppenbarligen undersökt fetma och fruktos hos djur och troligtvis överfört detta till att gälla för människor. Jag har inte läst hans bok The Fat Switch men där framkommer säkert vad han undersökt och hur han dragit slutsatser av detta. Har inte hittat någon recension (=kritisk) av boken och varken du eller Kostdoktorn verkar att ha närmare kommenterat hans synpunkter. Vid första anblicken verkar det att vara en bekräftelse på att LCHF är på rätt väg, men varför lyfter inte Kostdoktorn denna bok till skyarna?
    Antar att boken är känd för dig så gör gärna en recension.

    Ref.: http://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2012/08/18/fructose-and-the-fat-switch.aspx

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *