25 cl saftdryck varje dag gör att barn går upp i vikt

Barn som dricker drycker med socker går lättare upp i vikt
Den här artikeln tillhör en artikelserie på 4. Det här är del 4. Du hittar alla artiklarna i serien här: Drick inte dina kalorier

För nästan precis två månader sen skrev jag ett inlägg där jag berättade om hur sportdrycker fick ta emot en ganska bra smäll från BJM, Sportdrycker sågas i senaste numret av BMJ. Förutom en hel del berättigad kritik mot sportdrycksförsäljare och deras marknadsföring så tyckte jag att det numret av BMJ gav en liten dålig eftersmak.

Det har också kommit en motreaktion från främst de forskare som pekas ut i dessa artiklar men även från andra mer oberoende forskare där flera brister i artiklarna som publicerades pekas ut, särskilt en av artiklarna har varit väldigt dålig på att bedöma kvalitén på de inkluderade studierna. Vissa av författarna som beklagade sig över kvalitén på studierna i fråga höll alltså inte själva den standard som de begärde av andra.

För några dagar sedan var det dags för ännu en populär produkt att få ta emot ordentlig kritik, nämligen läsk och sockersötade drycker. Den här gången kommer kritiken från tidskriften New England Journal of Medicine där man nyligen publicerat tre artiklar med det gemensamma temat läsk och övervikt. Till skillnad från det mer sensationsinriktade numret i BMJ så lever de här artiklarna upp till vad man kan förvänta sig från vetenskapliga tidskrifter/studier och det är inga överdrivna slutsatser och säkra påståenden likt ”The truth” m.m.

En ledare som öppnar upp diskussionen

Det har skrivits en del kring de här studierna redan i media och bland annat SVT har haft en kort artikel om det på sin hemsida. Det som öppnade upp hela diskussionen i media var en ledare som publicerades samtidigt med de tre artiklarna. Denna ledare finns fritt tillgänglig för alla, Calories from Soft Drinks — Do They Matter?.

Jag tänker inte summera ledaren då den finns tillgänglig för alla att läsa utan bara kort kommentera titeln. För bara titeln på den här ledaren avslöjar att detta är en mycket mer försiktig framtoning än den som BMJ tog mot sportdryck. Att kalorier från läsk och andra sockersötade drycker spelar roll är ju egentligen självklart, det är kalorier. Så som ”bäst” spelar kalorierna från sockersötade drycker inte någon större roll än andra kalorier men de är ju fortfarande med i ekvationen. Så frågan borde ju vara något i stil med ”Calories from Soft Drinks — Are they worse than others?”.

Mitt svar på den frågan skulle vara ett ja. Inte på grund av att du på något sätt skulle bli fetare av 1000 kcal från sockersötad dryck jämfört med 1000 kcal från annan mat utan på grund av att det är mycket lättare att äta för mycket med 1000 kcal sockerlösning i kosten jämfört med andra kalorier. Så har du inte koll på din kalorier, vilket typ 99,5 procent av befolkningen inte har, så blir du lätt fet av att dricka sockersötad läsk, saft, sportdryck, energidryck osv. Låter du hungern sköta ditt matintag så är det alltså troligare att du äter för mycket om du inkluderar dessa drycker i din diet.

Men nu ska jag inte bara påstå saker, jag ska visa det också. Jag har redan gett ett par exempel på studier som visat att läsk och juice är potent när det gäller att göra folk feta.

Alla de tre studierna jag tog upp här ovanför har visat att folk som dricker sina kalorier i form av sockerlösningar lätt överäter och går upp i vikt jämfört med människor som dricker vatten eller något kalorifritt likt lightläsk.

En av de tre artiklarna som alltså publicerats online nu har utfört en studie liknande de tre jag har skrivit om tidigare. Det som är nytt med studien är dock att den är på barn och den total mängden socker som dracks var mindre än i studierna ovan (3).

Bakgrund och metod i studien – läsk vs lightläsk

Jag har faktiskt redan skrivit om den här studien för flera månader sen på TranaStyrka.se. I det inlägget berättade jag dock endast väldigt kort om studiens bakgrund och metod och du kan läsa det inlägget här, ”En studie som verkligen kommer bli intressant”. Ibland när större studier ska genomföras så publicerar forskarna en artikel i förväg där de endast berättar om vad de tänker att göra. Den här typen av artikel ger dels uppmärksamhet och mediatid till författarna och dessutom så innebär det en säkerhet rent vetenskapligt.

För författarna har ju nu berättat redan i förväg för hela världen vad de tänker göra. När de väl har gjort det så kan de inte ändra i sin metodik för att ”få till det resultat de är ute efter” utan de är låsta till den metod som är redovisad. Dessutom vet ju också hela världen att de håller på att utföra studien så om de inte gillar resultatet så kan de inte bara gömma det i någon byrålåda eftersom andra forskare kommer att börja efterfråga resultaten efterhand.

Trots att jag som sagt redan skrivit lite kort om bakgrund och metod så kommer jag att gå in på det här med. Detta eftersom den här studien enligt mig är väldigt viktig när det gäller hälsa hos unga.

Ökar ”rimligt” drickande av sockerdrycker övervikt hos barn?

Frågeställningen som forskarna hade när de skulle utföra den här studien är ganska uppenbar. De ville veta om regelbundet drickande av en dryck med socker ökar risken för övervikt hos barn jämfört med att dricka en lightvariant av samma dryck som var sötad med sukralos.

Så här såg den framtagna drycken ut. Etiketten var precis den samma på de två olika dryckerna.

Själva upplägget på studien är dock väldigt intressant och ambitiöst jämfört med tidigare liknande studier. Forskarna tog faktiskt fram och producerade egna burkar med drycken. Innan drycken producerades testades den även för att se om barn verkligen tyckte om drycken och om de tyckte om den sockersötade och sukralossötade drycken lika mycket.

Så i den här studien har man alltså inte testat Coca-Cola mot Coca-Cola light, Pepsi mot Pepsi Max eller några andra kända märken där barnen faktiskt möjligen kan känna av vilken dryck de får. Forskarna har producerat en helt ny dryck som barnen aldrig provat innan studien och där barnen inte ”vet” om det är sockersötad eller sukralossötad dryck de får.

Man kan ju argumentera för att det känns i smaken om det är sukralossötat men oavsett så är detta ju ännu en förbättring mot tidigare studier. Dessutom fick barn i samma hushåll samma dryck för att inte riskera att barnen råkade ta varandras och då eventuellt märka en skillnad i fall den ena fått light och den andra sockersötad.

För att minska upplevelsen av att barnen fick något onyttigt valde man också att göra drycken utan kolsyra då barn och även vuxna ofta säger saker i stil med att läsk är onyttigt men samtidigt kan de tycka att den dryck med lika mycket socker utan kolsyra kan vara nyttig. Jämför till exempel Coca-Cola som många föräldrar endast verkar ge sina barn ibland men samtidigt får barnet gärna dricka MER eller blandsaft till varje måltid.

Studien började med att man via ett frågeformulär till en massa barn där man frågade hur ofta de drack läsk eller andra sockersötade drycker. Endast barn som uppgav att de regelbundet drack den typen av dryck inkluderas i studien. Orsaken var att forskarna inte ansåg det vara etiskt försvarbart att säga till dessa barn att börja dricka sockersötade drycker. Totalt inkluderades sen 642 barn i själva studien.

Barnen delades sen in i två grupper där den ena gruppen fick lightdrycken och den andra gruppen fick den sockersötade drycken. Alla barn levererades burkar med dryck så att de hade tillgång till en burk varje dag under 18 månader. Burkarna levererades till skolan där läraren kontrollerade att alla barnen drack varsin burk dagligen under en fika och att lärarna såg också till så alla barn fick med sig burkar hem över helgen. Lightdrycken och den sockersötade drycken hade exakt samma etikett och dryckerna gick därför inte att skilja åt till utseendet. Det innebär att alla runt omkring barn inte kunde veta vilken form av dryck som det barnet fått.

25 cl Bravo juice innehåller lika mycket socker som drycken barnen fick i den här studien.

Varje burk innehåll totalt 26 gram socker. Detta är väldigt lite socker jämfört med de studierna jag tagit upp tidigare. Det motsvara nästan precis 25 cl läsk, alltså inte ens en burk på 33 cl. Istället kan det jämföras med 25 cl Bravo Juice eller 25 cl MER. Festis, smakis och andra typer av saftdrycker innehåller normalt lite mindre socker så där är det ungefär 30 cl. Poängen är dock att man i den här studien faktiskt inte har gett barnen några större mängder sockersötad dryck. Det är garanterat många barn som får den här mängden till fika eller middagen där hemma.

För att se hur den här interventionen påverkade vikt och kroppssammansättning mätte man vikt, längd, kalipermått, midjemått, bioimpedansmätning samt urintester var sjätte månad samt vid studiens början och slut.

För att öka följsamheten hos deltagarna anordnade också forskarna regelbundna tävlingar, man skickade ut nyhetsbrev, födelsedagskort och gav ut små gåvor. Dessutom besökte forskarna varje skola minst en gång i månaden för att se till att burkarna levererades ut som de skulle. En vecka varje månad undersökte man också burkarna efter det att barnen druckit dessa under en fikarast i skolan för att se om alla barnen verkligen drack upp sin dryck. Hos barnen som fick sukralos istället för sockerlösning mätte man även mängden sukralos i urinen som en markör för följsamhet.

Allt som allt är detta alltså en väldigt väl genomförd studie med en väldigt intressant frågeställning.

Resultatet – barnen som fick saftdryck ökade mer i vikt

Grafen här under visar viktutvecklingen för barnen  i de olika grupperna. Det är lite mer besvärligt att titta på viktförändring hos barn eftersom de växer och då givetvis även ska gå upp i vikt. Det man använder sig av då är ett mått som kallas för BMI-z vilket enkelt sagt kan sägas är en typ av BMI-mått för barn som istället för ett bestämt gränsvärde använder sig av normaliserade värden för just barn.

Förändringen i BMI-z hos de två grupperna. Gruppen som fick drycken sötad med socker ökade mer i vikt.

Det är därför grafen till höger verkar ha lite konstiga värden på y-axeln. Det som den visar är antalet standarddeviationer från normalvärdet. Så 0,0 hade inneburit att medelvikten för barnen i den gruppen legat precis på medelvärdet för barn i allmänhet. Det du kan se är att barnen som fick drycken med socker hade en uppåtgående under hela studietiden medan barnen i lightgruppen ligger relativt stabilt i vikt. Viktuppgången verkar dock plana av något för den sockersötade gruppen efterhand

26 procent av deltagarna hoppade av studien efterhand. Den vanligaste orsaken till avhopp från studien var att barnen inte längre tyckte om drycken. Endast 4 procent av barnen hoppade av på grund av viktuppgång.

När man frågade barnen om de visste vilken typ av dryck de fått svarade ungefär 50 procent i båda grupperna att de inte visste. Av de resterande var det 27 procent av barnen som fick socker som trodde att de fått sötningsmedel medan 14 procent av de som fick sötningsmedel trodde att de fick socker. Det var alltså en liten större sannolikhet än slumpen att ett barn som fick sötningsmedel skulle inse att han eller hon fått just sötningsmedel. Så blindningen var inte helt perfekt men fungerade ändå väldigt bra.

När man tittade på kroppssammansättningen så gick gruppen som fick drycken med socker upp mer i fettmassa. Detta visade sig även som en signifikant större ökning i midjemått, en signifikant ökning i underhudsfett mätt med kaliper och en signifikant ökning i fettmassa mätt med bioimpedansvåg.

När man tog hänsyn till skillnad i längdökning och tittade på hur den faktiska vikten ökat så ökade barnen som fick drycken med socker med 0,82 kg mer under dessa 18 månader. Man kan ju fråga sig om 0,8 kg verkligen är något att bry sig om och hade vi snackat viktnedgång så hade jag troligen sagt att det var statistiskt signifikant men praktiskt ointressant. Orsaken är att folk som behöver gå ner i vikt oftast behöver gå ner mycket mer än 0,8 kg på 18 månader.

När det gäller viktökning däremot så är 0,8 kg på 18 månader betydelsefullt. För viktökning hos befolkningen överlag varje år ligger just däromkring. Och nu snackar vi ju trots allt också bara om en faktor av många som kan bidra till övervikt. Detta gör att jag tycker att 0,8 kg på 18 månader bara på grund av 0,25 cl dryck varje dag är praktiskt viktigt.

Drycken sötad med sukralos ledde till minskad fettprocent

Jag lägger detta som en egen rubrik eftersom jag verkligen tycker att detta är något som folk ska lägga märke till. Jag är inte på något sätt en supporter av sötningsmedel och jag håller mig nästan uteslutande till vatten eller mjölk om jag dricker något men ser man till faktiskt forskning så finns det ingen orsak att vara rädd för sötningsmedel.

Barnen som fick drycken sötad med sukralos i den här studien minskade faktiskt sin procentuella fettmassa mätt med bioimpedansvåg. Även deras ratio mellan höft och längd förbättrades under försökstiden. Kom ihåg att detta alltså var barn som innan studien drack någon typ av sockersötad dryck regelbundet. Så när de slutade dricka drycker sötade med socker och istället började dricka något sötat med sukralos så fick de positiva förändringar.

Förändring i vikt, fettmassa och midjemått hos barnen i studien. Skillnaderna mellan grupperna var statistisk signifikanta i de fyra mätningarna ovan med sämre resultat för gruppen som fick den sockersötade drycken.

Effekten var störst hos barnen som vägde mest från början

I en senare artikel publicerade nästan fyra år senare så analyserade forskarna det här resultatet ytterligare (4). I den här analysen så delade man in alla barnen efter deras vikt från början. De som låg lite under medianen i BMI-z för barnen i studien blev i en grupp och de som låg över blev i en annan grupp. Så nu hade man istället fyra olika grupper enligt följande.

  • De som låg över medianen i BMI-z som fick sockersötad dryck
  • De som låg över medianen i BMI-z som fick lightdryck
  • De som låg under medianen i BMI-z som fick sockersötad dryck
  • De som låg under medianeni BMI-z som fick lightdryck

När forskarna gjorde den här indelningen fann de att barnen med högre BMI från början verkade vara de som hade största negativa effekter. Du kan se resultatet här under.

Barnen som vägde mer från början fick en större negativ effekt från den sockersötade drycken än barnen med lägre BMIz från början.

Även när det gäller förändringen i fettmassa så såg man en tydlig effekt i att barnen med lite högre BMIz från början var de som fick störst negativa effekter från den sockersötade drycken.

Förändringen i fettprocent hos deltagarna efter 18 månader med antingen lightdryck eller sockersötad dryck.

Att sockersötad dryck ger en ökad risk för övervikt är någonting som ganska väl visat nu. Jag har skrivit om några av studierna tidigare, bland annat en där vuxna fick en liter läsk, lightläsk, mjölk eller vatten varje dag i ett halvår. Jag skrev även en artikel 2013 som summerade forskningen då och även om den inte är helt färsk idag så har det inte publicerat någonting som förändrat forskningsläget, att regelbundet dricka sockersötade drycker är ingen bra idé om du inte vill gå upp i vikt.

I den här studien använde man sig av sukralos som sötningsmedel. De tidigare studierna jag har skrivit om har vanligen använt sig av aspartam eller aspartam och asesulfam k. Det finns mer forskning på aspartam jämfört med sukralos och på senare tid har det faktiskt kommit några studier som antyder att sukralos i vissa sammanhang kan inverka negativt på insulinkänsligheten.

Varken aspartam eller sukralos har dock kopplas samman med viktuppgång i någon interventionsstudie som jag känner till. Nyligen skrev jag dock på Tyngre om en studie där man testade flera olika sötningsmedel där det fanns en tendens till viktuppgång med aspartam (5). Det var ingen signifikant ökning och sockersötad dryck var fortfarande betydligt sämre så valet mellan de två tycker jag fortfarande är enkelt.

Förändring i vikt hos försökspersoner som fick dricka 1,25-1,75 liter varje dag i 3 månader.

Vill du verkligen dricka läsk är det utan tvekan bättre att dricka någon sötad med aspartam eller sukralos då och då jämfört med att verkligen dricka verklig läsk. Är du ändå orolig för sötningsmedel så skippar du läsken helt.

Summering

Personligen är jag överraskad att resultaten blev så tydliga som de ändå blev i den här studien. Jag är säker på att läsk och andra typer av drycker med socker är en stor orsak till övervikt hos många men att så lite som 25 cl varje dag skulle kunna få så pass mätbar effekt på 18 månader trodde jag inte.

Bara för att sätta just 25 cl i ett perspektiv så är medelintaget av sockersötade drycker hos ungdomar i USA ungefär det tredubbla just nu (1). I Sverige drack 2003 barn och ungdomar mellan 25-32 cl varje dag i form av sockersötade drycker. De lägre siffrorna är för fyraåringar medan barn i årskurs 2 och 5 dricker mot de högre värdena (2). I Riksmaten ungdom från 2017 var medelintaget för barn i årskurs fem 15 cl för flickor och 18 cl för pojkar. I årskurs 8 var det 14 cl för flickor och 24 cl för pojkarna för att i årskurs 2 på gymnasiet vara 18 cl för tjejer och 28 cl för killar (6).

Och då ska vi ha i åtanke att detta är medelvärden. Det finns alltså barn och ungdomar som dricker betydligt mer. I årskurs 5 är det mer än ungefär 25 procent av alla barn s0m dricker 25 cl eller mer varje dag bara av läsk och saft. Det inkluderar då inte juice och fruktnektar vilket troligen har samma effekt i det här fallet.

Det här är en väldigt bra studie och det är nog det starkaste beviset för att sockersötade drycker ställer till det med vikten för barn. Det finns ju som sagt mycket annat som har pekat mot detta tidigare men det behövs studier av den här typen för att verkligen få till politiska beslut och aktion i samhället tror jag.

När det gäller de övriga två studierna som publicerats i New England Journal of Medicine så kommer jag att skriva om dessa senare antingen här eller på min egna sida. Det står dock lite om dessa studier i artiklarna som redan finns i media för den som är intresserad, NY-Times, SVT, Science Daily, NBC news. Tyvärr verkar svenska medier i stort ha missat denna nyhet vilket är tråkigt. Sådan här information borde verkligen få synas.


Uppdatering 2019-07-04: Jag har adderat till en ytterligare analys av det här resultatet som publicerades i en senare artikel och även lagt till lite referenser och länkar till relevanta artiklar i ämnet.

Den här artikeln publicerades ursprungligen 2012 och du kan hitta en kopia på den första versionen här.

Fortsätt läsa artikelserien

20 thoughts on “25 cl saftdryck varje dag gör att barn går upp i vikt

  1. Saft och läsk etc är helt klart ett problem. Att få i sig många kcal genom dryck är ganska farligt, då man lätt inte reflekterar över energiinnehållet. Dessutom är de ju inte särskilt näringstäta, och då dessa drycker ofta konsumeras av barn, kanske finns det då en risk för näringsbrist också!?

  2. Tycker det skulle varit intressant om man även kunde se någon skillnad på ökat sötsug och då ökat kaloriitintag under denna period. Då många dietister och näringsfysiologer påpekat att sötningsmedel skulle öka sötsuget, och av den anledningen äta mer av den sorten.
    Annars känns det ganska självklart att ökad kaloriitintag speciellt via dryck då mindre mättnad ger resultatet ovan.

    För övrigt tycker jag boken Forma Kroppen var mycket intressant och väntar på en del två 🙂

  3. Ser man till resultaten i riksmaten barn från 2003 så fick dessa i sig 25 procent av sina kalorier från godis, bakelser och läsk typ. Och det står inget om risk för näringsbris i den rapporten förutom för lite järn och vitamin D vilket är ganska genomgående i många grupper. Så när vi talar normala* mängder så finns det nog ingen större risk för näringsbrist.

    *med normal menar jag vad som anses normalt, inte vad som är bra eller ”lagom”

  4. Väldigt intressant läsning och som jag tar till mig! Jag har en dotter på snart 2år som älskar juice och jag försökte länge med Nestle barn juice. Tänkte att de var ju bra, har nu mera gått över till Bravos Tropiska juice utblandat med vatten 50/50 eftersom de är bara den hon dricker. Dessa båda juicer är utan tillsatt socker, men det är alltså ändå de slags juicer som pratas om här? Jag måste bara dubbel kolla för då blir de väldigt mycke ned skärning av den juicen och andra juicer här hemma! Vet ju att vatten och mjölk är de man ska ge barn men när dom vägrar att dricka de är de svårt även om vi försöker me de..

  5. I princip alla juicer är utan tillsatt socker. Jag har aldrig sett någon med tillsatt socker i Sverige faktiskt även om det är tillåtet att tillsätta till juice med låg sockerhalt från början enligt livsmedelsverkets regler.

    Här talar jag om alla typer av juice, oavsett tillsatt socker eller inte.

  6. Hej Jose!
    Våra personliga mejladresser står under våra respektive namn som du hittar i huvudmenyn här på sidan. Vår gemensamma mejl hittar du under om bloggen eller annonsera i samma meny. Det finns även en länk som heter kontakt längst ner på sidan.

  7. Wow, vad alla är så fixerade vid vikten! Inte ska vi lära våra barn att de går upp i vikt av någon speciell dryck eller mat då pumpar vi ju bara på de sjuka skönhetsideal som finns. Istället borde vi förklara för våra barn vad produkterna gör med kroppen, vad det gör med tänderna osv.

    Något att tänka på!

  8. Johanna Berg:
    Wow, vad alla är så fixerade vid vikten! Inte ska vi lära våra barn att de går upp i vikt av någon speciell dryck eller mat då pumpar vi ju bara på de sjuka skönhetsideal som finns. Istället borde vi förklara för våra barn vadprodukterna gör med kroppen, vad det gör med tänderna osv.

    Något att tänka på!

    Det är ju naturligtvis föräldrarna som skall välja bra dryck till sina barn. Och att barnen måste leka ute mer (undrar om det finns en korrelation dataspel/stillasittande och barns vikt/kondition/hälsa).

    Överväger själv att införa ”lördagsdricka” om jag får barn framöver. Ungefär som lördagsgodiset.

  9. Johanna Berg:
    Wow, vad alla är så fixerade vid vikten! Inte ska vi lära våra barn att de går upp i vikt av någon speciell dryck eller mat då pumpar vi ju bara på de sjuka skönhetsideal som finns. Istället borde vi förklara för våra barn vadprodukterna gör med kroppen, vad det gör med tänderna osv.

    Något att tänka på!

    Det här handlar om forskning, inte om att lära barn saker. Forskningen måste finnas, den är otroligt viktig. Hur ska man annars kunna veta saker? Det är inte forskningens uppgift att uppfostra människors barn. Sånt här är viktigt att veta och sedan är det upp till föräldrar och andra ansvariga (i skola och förskola exempelvis) att helt enkelt inte hälla i barn massa saft och läsk och inte ge dem massa sötsaker för att ”det är vad barn vill ha”.

  10. Detta med att saft är dåligt, jag undrar om det gäller Äppelmust också? Vi pressade och pastöriserade nästan 200kg äppel från vår gård i år, det blev mycket must det. Undrar hur det står sig emot saft som man köper, instinkten säger det är bättre, men är det ”bra”?

  11. Marginellt bättre men inte ”bra”. Det är en dosfråga naturligtvis. Håller man vikten och midjemåttet inte ökar så kan man vara rätt lugn.

  12. Tänker på alla barn som börjar dagen med ett glas Oboy och eller sötad yoghurt. Det hade också varit väldigt intressant att se studier på.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *