Lever vegetarianer och veganer längre än andar?

Om du är intresserad av kost så har du nog inte missat att det har varit en hel del debattartiklar och kampanjer från förespråkare av vegankost de senaste månaderna där man dels varit aktiva med tanke på WHOs slutsats att processat kött ökar risken för koloncancer och LRF mjölks stämning av Oatly där marknadsdomstolen gav LRF Mjölk rätt på mer eller mindre alla punkter. Jag har själv varit inblandad i två debatter dels i DN åsikt och dels på SVT Opinion.

Det som de här veganerna har lyft fram i sina artiklar och i sociala medier har tenderat att vara väldigt ensidig information där man till exempel lyfter fram att ett högt mjölkintag verkar öka risken något för prostatacancer medan man inte alls nämner att mjölk sänker risken för andra typer av cancer.

När den här typen av information presenteras offentligt är det väldigt lätt att tappa helhetssynen på någonting. Särskilt om den som ligger bakom ”informationen” har en titel som antyder att hen är kunnig och påläst. Man blir rädd för att dricka mjölk eftersom det höjer risken för prostatacancer och missar de eventuella fördelar på andra aspekter som mjölk eller mejeriprodukter skulle kunna ge.

Att få en helhetsbild är också väldigt svårt men en sak är ändå säker, vi kommer alla att dö av någonting och de allra flesta av oss kommer att dö av några av de vanliga sjukdomarna så som hjärt- och kärlsjukdom, cancer, lungbesvär, leversjukdom eller njursjukdom. Så är helt enkelt livet och lever du livet sämre så ökar risken att du risken för att råka ut för dessa tidigare.

Så vad passar då bättre än att verkligen titta på effekterna av att äta kött och mejeriprodukter på just livslängd? Det är inte det lättaste att göra det givetvis men för några dagar sen publicerades en intressant studie där man jämfört livslängden hos flera olika grupper med ungefär samma livsstil och hälsovanor men där de skiljde sig i deras intag av just animaliska livsmedel (1). Deltagarna började följas när de var ungefär 40 år och de delades då in i ett par grupper beroende på deras vanor.

  1. Personer som åt kött mer än fem dagar i veckan (18 400 stycken)
  2. Personer som åt kött men mindre än fem dagar i veckan (13 000 stycken)
  3. Personer som endast åt fisk men inte rött kött (8 500 stycken)
  4. Personer som åt en vegetarisk kost (18 000 stycken)
  5. Personer som åt vegankost (2 200 stycken)

Totalt var det lite drygt 60 000 deltagare med i den här studien med ganska många i varje grupp vilket jag skrivit ut i parentes i listan ovanför. Mejeriprodukter och ägg var även med i ekvationen här och det var endast veganerna som inte åt något av dessa livsmedel.

Det här var alltså alla personer med en ganska hälsosam livsstil. Den här typen av studier plågas annars ganska ofta med att ”kontrollgruppen”, eller de som då ska anses leva som alla andra, gör just de; de lever som alla andra och ”alla andra” i dagens samhälle sköter helt enkelt inte sin hälsa. Det här är någonting jag påpekat väldigt ofta när det gäller dietstudier där man ser att folk får bättre hälsa om de börjar äta en viss kost. Det här är liksom inte konstigt på något sätt då folk överlag äter ungefär så dåligt som man kan äta och alla förändringar blir generellt sett mot det bättre.

Så i den här studien slipper vi den här gruppen av människor utan man har medvetet valt att försöka jämföra personer med liknande livsstil men där deras intag av olika animaliska livsmedel skiljer sig.

Det här är en studie där man inkluderat data från två olika grupper som rekryterades vid två olika tillfällen. Drygt 11 000 av deltagarna blev rekryterade redan i början på 80-talet medan resterande rekryterades i mitten och mot slutet av 90-talet. Uppföljningstiden för deltagarna varierar alltså mellan 15-35 år. Alla deltagare bor eller bodde i Storbritannien.

Alla personer är inte veganer eller vegetarianer hela sitt liv och så var givetvis också fallet hos deltagarna i den här studien. Totalt var det två tredjedelar av vegetarianerna och veganerna som följt eller följde sin livsstil i mer än fem år av de som deltog.

Studiens resultat – ingen skillnad i chans att leva till 90 år

Forskarna har i den här studien räknat på hur stor chansen är att en person från varje grupp ska leva till att bli 90 år eller äldre och resultatet visade på att det inte var någon signifikant skillnad mellan någon av grupperna i studien när man korrigerat för ålder, kön, rökning, motion, fysisk aktivitet och lite annat relevant. Skillnaderna var ju dock inte så stora från början.

Här under kan du se de faktiska värdena i studien som jag mest inkluderar för att visa att där inte heller fanns någon trend för att någon av grupperna skulle leva särskilt längre än någon annan.

Risk att dö före 90 år i förhållande till köttätare
Risk att dö före 90 år i förhållande till köttätare som då är satta till risk 1. Det var ingen signifikant skillnad för någon grupp i den här studien.

Det här är inget resultat som egentligen överraskar särskilt mycket. Som jag redan skrivit om i min genomgång av dokumentären ”Forks over knives” så är det i princip bara studier på sjundedagsadventister som visar på någon betydande fördel för vegetarianer eller veganer i förhållande till andra hälsomedvetna personer när det gäller livslängd.

Forskarna gjorde dock en annan analys där de exkluderade folk som de visste hade bytt diet minst en gång under uppföljningstiden. I den här analysen så inkluderade man dock vegetarianer och veganer i en och samma grupp. I den här analysen såg man en liten trend mot en lägre risk för personerna som var vegetarianer eller veganer.

Skillnader i vad personerna dog av

Forskarna tittade också på om det fanns några specifika sjukdomar som de olika deltagarna dog av i studien och om risken var större för någon av grupperna i förhållande till gruppen som åt mest kött.

Olika risk för olika dödsorsaker hos grupperna
Olika risk för olika dödsorsaker hos grupperna. De skillnaderna som var signifikanta i förhållande till gruppen som åt mer kött är markerade med röd text.

Inte heller här verkar man kunna se några större skillnader i risk mellan grupperna. Jag har markerat de skillnader som trots allt var statistiskt signifikanta mellan grupperna ovan. Då det var klart färre veganer så var det stor spridning i det så kallade konfidensintervallet så även om skillnaden kan verka stor för lungsjukdom så kan det ändå mycket väl ha berott på slumpen.

När man tittade på enstaka former av cancer fann man dock skillnader och till exempel var de som åt mest kött i 30 procent högre risk att råka ut för cancer på bukspottskörteln jämfört med de som åt fisk och risken var hela 50 procent högre jämfört med de som åt mindre kött och vegetarianer och veganer. Så har du några genetiska anlag för just cancer i bukspottskörteln så kanske du ska minska på köttintaget. För alla andra gäller som sagt mest devisen, du kommer då av något.

I samma analys som jag nämnde ovan där man plockade bort deltagare som bytt diet under studietiden så såg man faktiskt en signifikant lägre risk i att dö från cancer hos personerna som endast åt fisk samt gruppen med vegetarianer och veganer.

Här gjorde forskarna faktiskt ytterligare en analys där de jämförde de veganer som inte hade bytt diet någon gång med köttätarna när det gäller risken att dö i förtid och resultatet blev att man inte kunde se någon signifikant skillnad och riskration blev precis 1, alltså inte ens en minimal trend åt något håll.

Men om man tittar på risken att dö innan 75 då?

Jag vet inte om forskarna var missnöjda med sina resultat eller om de bara var väldigt nyfikna för de fortsatte sen med ytterligare en analys. I stället för att räkna på risken att dö innan 90 år så ändrade de gränsen till 75 år och räknade på det igen. Den här förändringen ledde dock inte heller den till någon signifikant skillnad mellan någon av grupperna i studien.

Forskarna gjorde då samma analys som ovan igen där de tog bort de deltagare som de visste hade bytt diet någon gång under studietiden och nu fann de en signifikant skillnad i risken att dö innan 75 års ålder. Vegetarianerna och veganerna hade nu signifikant lägre risk än gruppen som åt mest kött med en riskratio på 0,86 vilket i princip kan översättas till 14 procent lägre risk. Konfidensintervallet sträckte sig från 0,77 till 0,97 så det här var ett resultat som med väldigt liten marginal blev signifikant.

Du kan äta dålig mat även som vegetarian och vegan

Om jag ska spekulera lite kring resultaten i den här studien så tycker jag att de tydligt visar att det inte finns någon självklar hälsofördel i sig med att vara vegetarian eller vegan. Du kan ju faktiskt i teorin mer eller mindre leva på endast efterrätter, godis och läsk och ändå klassa dig som vegetarian eller vegan.

Jag är dock av uppfattningen att vegetarianer och veganer om något är mer medvetna när det gäller sina val av livsmedel än gemene man men det behöver ju inte innebära att all mat de äter är bra och det behöver inte heller betyda att de äter bättre än andra som väljer att inkludera mer animaliska livsmedel.

Även om den här studien inte visar på några fördelar för veganer så finns det en hel del som talar för att flera vegetabiliska livsmedel är bra för hälsan. Till exempel ser man en ganska betydande sänkning i mortalitet hos personer som äter mycket frukt och grönsaker (4) och hos de som äter mycket nötter (5). Samtidigt ser man en högre mortalitet hos de som äter mer processat kött medan mönstret för rött kött är blandat där man i USA kan se en ökad mortalitet medan det inte syns i Asien eller i Europa (6).

Det finns även de ganska udda studierna som försöker sig på att titta på mortaliteten hos vad de kallar för ”low-carbohydrate high-protein”-dieter där de jämför folk som äter lite mindre kolhydrater och mer protein mot de som gör motsatsen och även där brukar man finna en ganska stor skillnad i mortalitet till fördel för de som äter mer kolhydrater och mindre protein (7). De här studierna verkar dock i högre utsträckning jämföra olika människor med olika livsstil där de som äter mindre kolhydrater och mer protein tenderar att vara de som äter mer Mcdonalds och köper mindre sallad i affären.

Även studier där man delar in folk efter hur bra de följer kostråden kan man se en tydlig effekt där de som är bättre på att följa råden har klart lägre mortalitet än de som är sämst på att följa dem (8). Fast här är det givetvis så att de som är dåliga på att följa råden överlag inte är följer någon annan form av kosthållning utan de äter helt enkelt mer av det som i princip alla är överens inte är bra för folk.

Summering

Det verkar inte som att människor som i alla fall säger sig vara vegetarianer eller veganer har några större fördelar jämfört med andra människor som äter fisk eller kött om deras livsstil är ganska jämlik i övrigt. Det här är en ekvation som givetvis är väldigt svår att få ihop om man börjar lyssna på all den skräckpropaganda som ibland kan komma från personer som förespråkar vegankost eller någon vegetarisk variant.

Det var många deltagare med i den här studien och ändå såg man inga betydande skillnader i hur snabbt folk dör. De här studierna har ju alltid sina brister och det är ju möjligt att det finns en effekt där ändå. Men jag tror inte det. Att dela in folk efter om de äter kött eller inte är ju en indelning som generellt sett är bra mycket enklare än många andra indelningar när det gäller kostundersökningar där man ska försöka uppskatta hur många gram en grupp människor äter varje dag.

Oavsett om där finns en effekt eller inte så är det solklart att det inte är en av de större sakerna man behöver oroa sig för när det gäller ens hälsa. De stora sakerna är att hålla sig fysiskt aktiv (2) och se till att man inte för någon större fetma (lite övervikt verkar inte spela någon större roll) (3) och inte äta en massa skitmat enligt resonemanget jag gjort ovan.

47 svar på “Lever veganer och vegetarianer längre än allätare?”
  1. Många jämförelser fokuserar på just livslängd men är det verkligen mest intressant?
    – Många lever idag länge med med hjälp av läkemedel och andra livsuppehållande insatser.
    – Livskvalitet och frånvaro av hälsoproblem och sjukdomar är väl så viktigt för individen som livslängd.
    Finns det studier där man jämfört allmän hälsa istället?

  2. Riktigt bra artikel Jacob! Har länge önskat artikel i jämförande.
    Många vegetarianer håller nog de etiska aspekterna som anledning till sin vegetarianism. Jag vet att du har skrivit om ekologiskt, men har du skrivit, eller kommer att skriva om livsmedelsproduktion, svenska livsmedel etc, ur ”etisk” synvinkel för djur och livsmedelshantering, och även vegetarianism?

  3. Maria:
    Många jämförelser fokuserar på just livslängd men är det verkligen mest intressant?
    – Många lever idag länge med med hjälp av läkemedel och andra livsuppehållande insatser.
    – Livskvalitet och frånvaro av hälsoproblem och sjukdomar är väl så viktigt för individen som livslängd.
    Finns det studier där man jämfört allmän hälsa istället?

    känns som att du bör börja med att definiera ”allmän hälsa”, innan du kan få igång en vettig diskussion.

  4. peter: känns som att du bör börja med att definiera ”allmän hälsa”, innan du kan få igång en vettig diskussion.

    Jag funderade själv på hur jag skulle uttrycka mig för att det skulle bli för långt. Det finns en oändlig massa hälsoproblem man kan ha utan att man dör av det och man kan leva i många år med en massa hälsoproblem i dagens värld.
    Exakt hur man kan utforma en studie som jämför allmän hälsa kan jag inte definiera så där rakt upp och ner så ta det jag skriver nu som ett försök att visa vad jag menar och inte som konkreta förslag på utformning.
    Hur många läkemedel har en 60-åring som varit vegan eller vegetarian resp blandkostare?
    Man kan titta på hjärt- kärlsjukdomar som högt blodtryck, kärlkramp med mera, diabetes typ 2 och osteoporos.
    Ögonsjukdomar som grå starr och makuladegeneration kan vara intressant eftersom det är kopplat till oxidativ stress och det motverkas av vegetabilier.
    Man skulle kanske också kunna ha en lång lista med hälsoproblem där man ser hur många av dem som den ena och den andra gruppen har.

  5. Jag läser kanske ovanligt slarvigt, men det hade varit kul med lite spekulation runt varför det verkar finnas en liten fördel i att byta diet från ”kött” till ”veg”. (Till skillnad från att köra på i samma hjulspår med det ena eller det andra.)

  6. Ola Wallengren:
    En variant är QALY. Det kräver att man har ganska mycket information, vilket inte alltid finns.
    https://en.wikipedia.org/wiki/Quality-adjusted_life_year
    eller DALY
    https://en.wikipedia.org/wiki/Disability-adjusted_life_year

    Daly har jag hört talas om men OALY var nytt. Ibland använder dom också ”skattad hälsa”.
    Jag sökte på vegetarian och cataract och hittade den här
    Diet, vegetarianism, and cataract risk
    CONCLUSION:
    Vegetarians were at lower risk of cataract than were meat eaters in this cohort of health-conscious British residents.
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21430115
    Grå starr dör man inte av men det sänker livskvalitén avsevärt om man inte blir opererad

  7. Nu när klimatavtalet i Paris har slutits och startskottet så att säga gått, så gäller det att alla, företag, politiker, stater, kommuner, organisationer av olika slag och privatpersoner gör allt som står i deras makt för att sänka sina personliga koldioxidutsläpp.
    Och där är forskningen tämligen enig: minska din köttkonsumtion.

  8. Perikles:
    Nu när klimatavtalet i Paris har slutits och startskottet så att säga gått, så gäller det att alla, företag, politiker, stater, kommuner, organisationer av olika slag och privatpersoner gör allt som står i deras makt för att sänka sina personliga koldioxidutsläpp.
    Och där är forskningen tämligen enig: minska din köttkonsumtion.

    När det gäller energiförbrukning så undrar jag om qourn och sojakött är så mycket bättre än t ex att äta t ex kanin. Om man t ex skull föda upp kaniner under sommarhalvåret på dom områden som inte odlas idag.
    Spannmålsodling är väl inte heller så miljövänligt. Att öka konsumtionen av baljväxter och minska intaget av spannmål skulle gynna både hälsan och miljön.
    Man behöver inte gå så långt som till att sluta äta animalier.

  9. Naturligtvis har all matproduktion klimatpåverkan. Men vi ska hänvisa till forskning och kända resultat, inte gissa. Och där är det som sagt tydligt att animalieproduktionen står för den absolut högsta klimatpåverkan på din tallrik. Ja, större än spannmål. Speciellt nötköttet, osten och mjölken.
    Att försvara animalieproduktion som ett ”klimatvänligt” alternativ eller framhäva att andra livsmedelsproduktionen minsann också är dåliga för klimatet eftersom det stämmer överens med ens kostpreferenser eller diet trodde jag vi kommit förbi..
    Man kan fortsätta äta kött men minska kraftigt på konsumtionen av framförallt nöt, lamm, ost, mjölk. Man kan ersätta med just som du föreslår baljväxter.

  10. Perikles:
    Naturligtvis har all matproduktion klimatpåverkan. Men vi ska hänvisa till forskning och kända resultat, inte gissa. Och där är det som sagt tydligt att animalieproduktionen står för den absolut högsta klimatpåverkan på din tallrik. Ja, större än spannmål. Speciellt nötköttet, osten och mjölken.
    Att försvara animalieproduktion som ett ”klimatvänligt” alternativ eller framhäva att andra livsmedelsproduktionen minsann också är dåliga för klimatet eftersom det stämmer överens med ens kostpreferenser eller diet trodde jag vi kommit förbi..
    Man kan fortsätta äta kött men minska kraftigt på konsumtionen av framförallt nöt, lamm, ost, mjölk. Man kan ersätta med just som du föreslår baljväxter.

    Jag har inte visat någon studie som säger hur mycket kaninuppfödning under sommarhalvåret kan påverka klimatet men det har inte du heller. Att säga att all animalieproduktion är dåligt för klimatet bara för att en del är det tycker inte jag för diskussionen framåt. Vi kanske kan påverka produktionen så att det verkligen ger ett resultat. Genom att titta på alternativ till den produktion och konsumtion som vi har idag så kan vi troligen nå längre än att försöka övertyga alla om att avstå från animalisk mat. Dom som äter mycket kan säkert minska också.
    Vill du verkligen minska klimatpåverkan av matproduktion och konsumtion så finns det mycket som är mer ändamålsenligt än att klanka på dom som äter kött.
    Med information och kunskap kommer man långt och till att börja med tycker jag vi skall fokusera på en nollvision när det gäller att kasta bort mat.

  11. Det

    Maria:
    Många jämförelser fokuserar på just livslängd men är det verkligen mest intressant?
    – Många lever idag länge med med hjälp av läkemedel och andra livsuppehållande insatser.
    – Livskvalitet och frånvaro av hälsoproblem och sjukdomar är väl så viktigt för individen som livslängd.
    Finns det studier där man jämfört allmän hälsa istället?

    Det är svårt att bestämma bra utfallsmått! Här är en bra artikel och i concluding comments säger de
    ”This is an exciting time for research on nutrition and ageing.
    It is now evident that the ageing phenotype is due to
    the accumulation of macromolecular damage and that the
    ageing trajectory is plastic and responds to dietary, and
    other, interventions. In addition, there is reason to hope that
    we will soon have a better understanding of the molecular
    mechanisms through which nutrition can enhance healthy
    ageing. At a public health level, we need effective interven-
    tions to improve dietary behaviours so that we can reap the
    rewards of greater health and well-being in later life. To
    date, research on such interventions has been hampered by
    the lack of appropriate outcome measures since the biological
    complexity of the ageing process means that there is no single,
    simple and reliable measure of how healthily someone is
    ageing. To help address this research gap, we have proposed,
    tentatively, a panel of outcome measures based on the con-
    cept of the ‘Healthy Ageing Phenotype, which could be
    deployed in community-based, lifestyle interventions on
    healthy ageing” http://www-ncbi-nlm-nih-gov.db.ub.oru.se/pubmed/25415221

  12. peter: känns som att du bör börja med att definiera ”allmän hälsa”, innan du kan få igång en vettig diskussion.

    Peter, ”hälsa” finns definierat av både WHO och socialstyrelsen.

  13. Johannes Krantz: Peter, ”hälsa” finns definierat av både WHO och socialstyrelsen.

    Tack Johannes, det hade jag glömt. När det gäller din länk ovan så kom jag till en sida som krävde inloggning. Vad heter studien?

  14. Maria: Tack Johannes, det hade jag glömt. När det gäller din länk ovan så kom jag till en sida som krävde inloggning. Vad heter studien?

    Oj, sorry! 🙂
    Den heter ”Impact of nutrition on the ageing process”, här är en länk som jag hoppas fungerar bättre http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25415221

  15. Jacob:
    Riktigt bra artikel Jacob! Har länge önskat artikel i jämförande.
    Många vegetarianer håller nog de etiska aspekterna som anledning till sin vegetarianism. Jag vet att du har skrivit om ekologiskt, men har du skrivit, eller kommer att skriva om livsmedelsproduktion, svenska livsmedel etc, ur ”etisk” synvinkel för djur och livsmedelshantering, och även vegetarianism?

    Det var ju med lite när jag skrev om ekologiskt men i övrigt så har jag inte tänkt det nä. Det finns ju inte direkt någon fakta där utan det handlar mest om folks egen etik och moral kring vad de tycker är okej att djur får genomgå.

  16. Anders, en av dem...:
    Jag läser kanske ovanligt slarvigt, men det hade varit kul med lite spekulation runt varför det verkar finnas en liten fördel i att byta diet från ”kött” till ”veg”. (Till skillnad från att köra på i samma hjulspår med det ena eller det andra.)

    En vild gissning är att när folk börjar byta diet så börjar de också tänka mer på kvalitén på råvarorna. Det är nog inte så att man byter rött kött mot kanelbullar utan sannolikt blir det i alla fall till en början mer näringsrik mat.
    Det finns faktiskt en teori om att det är därför man i studier på sjundedagsadventister faktiskt ser en längre livstid hos veganer, för att de där kopplar ihop sin kost med många hälsofördelar och man är väldigt mån om att välja bra livsmedel.

  17. Johannes Krantz: Peter, ”hälsa” finns definierat av både WHO och socialstyrelsen.

    Socialstyrelsens har jag inte läst men WHO:s är ju i alla fall värdelös. Det måste vara någon prestigegrej att de har kvar den. Den är så fruktansvärt dålig och det verkar som alla vet hur dålig den är men den lever kvar år efter år. Obegripligt! 😀
    /Nicklas

  18. Nicklas: Socialstyrelsens har jag inte läst men WHO:s är ju i alla fall värdelös. Det måste vara någon prestigegrej att de har kvar den. Den är så fruktansvärt dålig och det verkar som alla vet hur dålig den är men den lever kvar år efter år. Obegripligt!
    /Nicklas

    Det låter som något du verkligen har retat dig på och har synpunkter på. Jag blir ju nyfiken på vad du har i tankarna även om det nog inte var riktigt det jag menade från början.
    För min del menade jag att man kan ha väldigt mycket hälsoproblem som man inte dör av och som jag tycker vore intressantare att titta på än livslängd.
    Definitionen på Socialstyrelsen var väldigt luddig och inte alls det jag tänkte på.
    När jag skrev ”Allmän hälsa” så menade graden av hälsoproblem. Man kan ha mängder med hälsoproblem utan att dö av dom. Kronisk värk t ex har stor påverkan på livskvalitén och många har blivit mycket bättre när dom gått över till vegetarisk kost. Om det finns verifierat i studier vet jag inte.

  19. Absolut niklas. Det har ju varit diskussion bla i läkartidningen om detta. Socialstyrelsen har lite tillägg i sina som i min mening gör dem mer användbara. Men jag uppfattade Peters första kommentar som att Maria var tvungen att själv definiera begreppet (på ett sätt som han tyckte var adekvat?) för att kunna föra diskussionen vidare.

  20. Niclas eller Jacob, ni som sysslar mycket med det här. Min uppfattning om kunskapsläget är att det är oklart/tveksamt om det går att äta sig friskare? (men glasklart att det går att äta sig sjukare)

  21. Johannes, vad menar du? Om jag äter antioxidanter och vitaminer så är de välgörande för min kropp. Om jag låter bli att äta dem så saknar min kropp dem och mår dåligt. Eller?

  22. Perikles:
    Johannes, vad menar du? Om jag äter antioxidanter och vitaminer så är de välgörande för min kropp. Om jag låter bli att äta dem så saknar min kropp dem och mår dåligt. Eller?

    Vi säger att du perikles har genetiska och miljömässiga (kost undantaget) förutsättningar att bli 80år gammal. Enligt mitt resonemang kan du äta på ett sådant sätt så att du klarar att leva till 80, men ytterligare optimering kommer inte kunna göra att du lever till 84. Att du däremot kan äta så att du försämrar dina förutsättningar att nå 80, och istället dör i en hjärtinfarkt i 70år åldern vet vi.

  23. Är lite rädd att jag för ett cirkelresonemang med mig själv här ovan, men ni rättar mig säkert om så är fallet..

  24. (Du kan alltså få de makro och mikromolekylära processerna som utgör åldrande att gå i så långsam takt som möjligt, men inte reversera eller halta processen)

  25. Du måste mena att de processerna redan sker så långsamt som möjligt. Fanns det en normaltakt som gav mig en ålder av 80 år så skulle nedsaktade processer tack vare nyttig mat innebära att jag levde längre än mina genetiska förutsättningar. Tvärtom åt jag dålig mat skulle de accelerera och förkorta mitt liv.
    Är inte de här blåzonerna (Småland, Ikaria i Grekland, nån by i Japan som jag inte minns namnet på) ett exempel på att vår miljö och vår mat kan påverka vår ålder?
    Vi är en produkt av vår genetiska arvsmassa och vår miljö, det är väl väldigt belagt i forskningen?

  26. Perikles:
    Du måste mena att de processerna redan sker så långsamt som möjligt. Fanns det en normaltakt som gav mig en ålder av 80 år så skulle nedsaktade processer tack vare nyttig mat innebära att jag levde längre än mina genetiska förutsättningar. Tvärtom åt jag dålig mat skulle de accelerera och förkorta mitt liv.
    Är inte de här blåzonerna (Småland, Ikaria i Grekland, nån by i Japan som jag inte minns namnet på) ett exempel på att vår miljö och vår mat kan påverka vår ålder?
    Vi är en produkt av vår genetiska arvsmassa och vår miljö, det är väl väldigt belagt i forskningen?

    Stycke 1 – Mitt första exempel var dåligt formulerat. I en optimal miljö kan du nå ditt arvsmax, kost ska vara med. Jag vill lösa ut kost och använda som en variabel för att göra min poäng.
    Stycke 3 – absolut.
    Stycke 2 – Alltså vi är överens om att kost påverkar livslängd och hälsa. Min fråga från början är vilket perspektiv man ska ha på kostens påverkan. Kan vi påverka i positiv riktning genom att tillföra specifika saker eller handlar det mer om att vi undviker att påverka i negativ riktning genom att undvika vissa saker.
    Jag tror att det är ett viktig berepp för det handlar ju lite om vad man kan hoppas på att få ut av sin kosthållning.

  27. Johannes Krantz: Stycke 1 – Mitt första exempel var dåligt formulerat. I en optimal miljö kan du nå ditt arvsmax, kost ska vara med. Jag vill lösa ut kost och använda som en variabel för att göra min poäng.
    Stycke 3 – absolut.
    Stycke 2 – Alltså vi är överens om att kost påverkar livslängd och hälsa. Min fråga från början är vilket perspektiv man ska ha på kostens påverkan. Kan vi påverka i positiv riktning genom att tillföra specifika saker eller handlar det mer om att vi undviker att påverka i negativ riktning genom att undvika vissa saker.
    Jag tror att det är ett viktig berepp för det handlar ju lite om vad man kan hoppas på att få ut av sin kosthållning.

    Undvik så kallad skräpmat eller tomma kalorier.
    Ät mycket grönsaker och baljväxter.

  28. Maria: Undvik så kallad skräpmat eller tomma kalorier.
    Ät mycket grönsaker och baljväxter.

    Nu har du helt missat vad jag pratar om 🙂

  29. Johannes Krantz: Stycke 1 – Mitt första exempel var dåligt formulerat. I en optimal miljö kan du nå ditt arvsmax, kost ska vara med. Jag vill lösa ut kost och använda som en variabel för att göra min poäng.
    Stycke 3 – absolut.
    Stycke 2 – Alltså vi är överens om att kost påverkar livslängd och hälsa. Min fråga från början är vilket perspektiv man ska ha på kostens påverkan. Kan vi påverka i positiv riktning genom att tillföra specifika saker eller handlar det mer om att vi undviker att påverka i negativ riktning genom att undvika vissa saker.
    Jag tror att det är ett viktig berepp för det handlar ju lite om vad man kan hoppas på att få ut av sin kosthållning.

    Jag tror att du både kan förlänga och förkorta din livslängd/arvsmassemax. Hade inte alternativet varit väldigt konstigt? T.e.x ha ett arvsmassemax på 70 år och sluta äta när du är 25 år; tror du att du klarar dig i 35 år på luft?

  30. Johannes Krantz: Nu har du helt missat vad jag pratar om

    Det var tänkt som svar på fråga 2. En sak att undvika och en sak att tillföra.
    Vad menade du annars?

  31. Egentligen menade jag också från början att livslängd inte är så intressant som mått i västvärlden där vi har satt den parametern ur spel.
    Exempel
    En man fick flera hjärtinfarkter när han var drygt 50 år. Han räddades först till livet akut och har sedan hållits vid liv med en hel rad läkemedel. Många andra krämpor också och biverkningar av medicinerna. Det var länge sedan han orkade gå 200 meter och nu närmar han sig 90 år. Utan den moderna sjukvården hade han dött när han var drygt 50.
    Hjärt- kärlsjukdomar är fortfarande den absolut vanligaste dödsorsaken i Sverige och säkert också vanlig i övriga västvärlden samtidigt som väldigt många räddas och hålls vid liv med läkemedel. Många har stentar inopererade, pacemakers finns, läkemedel mot hjärtsvikt, blodförtunnande, blodfettsänkande osv.
    Är då livslängd ett bra mått när man skall jämföra olika kosthållning?

  32. Ni har fortfarande in förstått vad jag far efter 🙁

  33. Maria:
    Egentligen menade jag också från början att livslängd inte är så intressant som mått i västvärlden där vi har satt den parametern ur spel.
    Exempel
    En man fick flera hjärtinfarkter när han var drygt 50 år. Han räddades först till livet akut och har sedan hållits vid liv med en hel rad läkemedel. Många andra krämpor också och biverkningar av medicinerna. Det var länge sedan han orkade gå 200 meter och nu närmar han sig 90 år. Utan den moderna sjukvården hade han dött när han var drygt 50.
    Hjärt- kärlsjukdomar är fortfarande den absolut vanligaste dödsorsaken i Sverige och säkert också vanlig i övriga västvärlden samtidigt som väldigt många räddas och hålls vid liv med läkemedel. Många har stentar inopererade, pacemakers finns, läkemedel mot hjärtsvikt, blodförtunnande, blodfettsänkande osv.
    Är då livslängd ett bra mått när man skall jämföra olika kosthållning?

    Ja och nej. Man behöver flera mått. Förebyggande av vissa sjukdomar, tex cancer kommer öka förväntad livslängd men inte öka antalet ”sjuka år”. Förebyggare du istället artriter kommer du inte påverka förväntad livslängd men öka sjukdomsfria år. Förebyggandet av CVD däremot skulle påverka både förväntad livslängd och antalet förväntade friska år. Totalt sett så tror jag man är överens om att du genom att öka medellivslängden kommer att öka antalet sjukdomsfria år men samtidigt öka den totala incidensen (eftersom ålder är en av de största riskfaktorerna)
    Ditt exempel är inte riktigt representativt. De med kortast förväntad livslängd har också flest sjuka år.

  34. Anders, en av dem...:
    Jag läser kanske ovanligt slarvigt, men det hade varit kul med lite spekulation runt varför det verkar finnas en liten fördel i att byta diet från ”kött” till ”veg”. (Till skillnad från att köra på i samma hjulspår med det ena eller det andra.)

    Jag tror du är inne på något. Hade veganerna/vegetarianerna någon specifik anledning till att börja med en ny kost? Hade de hälsobekymmer redan innan som de försökte kompensera för eller hitta ett botemedel för genom att byta till den typen av kost? Besvaras detta i originalartikeln?

  35. Gustav: Hade de hälsobekymmer redan innan som de försökte kompensera för eller hitta ett botemedel för genom att byta till den typen av kost? Besvaras detta i originalartikeln?

    Alla deltagare var friska från början. Det här är som sagt en studie där man jämför olika människor med hälsosam livsstil i övrigt. Orsaken till att man gjorde en analys där man endast tittade på personer som inte bytt diet är för att man tänkte att just det bytet kunde vara en signal på att man fick någon sjukdom eller mådde dåligt.
    Varför folk förbättrade sin hälsa har jag spekulerat kring här https://traningslara.se/lever-veganer-och-vegetarianer-langre-an-blandatare/#comment-147060

  36. Hej! Det är längesedan denna debatt försiggick men jag vill ändå tillägga några saker; Har själv trött mig leva hälsosamt under många års tid men det visade sig att så inte var fallet. Just hälsa kan vara oerhört subjektiv och bygga på mycket galna föreställningar. Fransmännen är ju ett bra exempel, där mycket så kallar ohälsosamt ur flera perspektiv intas men de har en god hälsa o g a sitt i grunden sunda förhållande till måltider och gemenskap. Hur vi äter hag en oerhörd inverkan på hälsan! Äter jag perfekt ut näringssynpunkt men under stress och för snabbt eller tillagat fel får jag sannolikt dålig hälsa. Väl tillagar mat och rätt balans skapar trivsel. Mammas mat kan vara bättre än utemat fastän de består av samma sak. Jag du som jag dåliga järnvärden eller t ex dålig tarmflora av stress kommer det inverka. Ditt liv i övrigt och hur välmående och aktiv du är på alla områden kommer att inverka. Vi får näring av kultur, frisk luft, många vänner och gott samliv/lyckliga förhållanden. Att klä sig väl kan även det ge bättre hälsa/ ta hand omsig med massage, fotvård, bra skor, rätt sömn etc etc. Det är för mycket som spelar in för att vi ska kunna möta bara näringsvärde i vitaminer och proteiner mm. Som di nämner om kostbyten. Jag har en teori om att en stor anledning till att LCHF fungerar är just att utgångspunkten för dessa människor är just förskräcklig. De har ätit så dåligt att kött smör och gröna grönsaker är så himla mycket bättre än typ vitt bröd med margarin och mikrad färdigmat och lösgodis och halvfabrikat som mamma Scans köttbullar och ärtsoppa på burk. Deras blodvärden blir bra och de börjar motionera. Klart de tappar vikt! Men många människor letar efter kockar som höjer livskvalitén och ger den livet tillbaka och att LCHF ser t ex plötsligt skaffar ett engagement och får en gemenskap och något att hålla fast vid ger ju också bättre hälsa. Vi lever inte av ”bröd” allena…?

  37. Kanske dum fråga men hur ska man tolka siffrorna i diagrammen? Ser ut som att veganer har störst risk för allt, eller är det tvärtom? Tänkte eftersom jag läst hur många artiklar som helst om att vegan ska vara bäst så det ser konstigt ut om de skulle ha högst risk.

  38. Anonym:
    Kanske dum fråga men hur ska man tolka siffrorna i diagrammen? Ser ut som att veganer har störst risk för allt, eller är det tvärtom? Tänkte eftersom jag läst hur många artiklar som helst om att vegan ska vara bäst så det ser konstigt ut om de skulle ha högst risk.

    Hej Anonym,
    Som Jacob skriver i texten är inte skillnaderna statistiskt signifikanta. Och det finns som sagt statistiska förklaringar till varför lungsjukdom står ut lite. Mig veterligt finns inga rimliga hypoteser för att en vegankost skulle öka risken för lungsjukdom. För statistiska resultat måste ju alltid ställas mot en biologisk rimlighet – gärna med stöd från kända mekanismer. Och jag vet inte vad det skulle vara i det här fallet.
    Nicklas

  39. haha viftar du bort WHO’s rapport om samband att äta rött och processat kött och ökad cancerrisk, med vaddå referenser till tre vetenskapliga studier?
    WHO baserar sin slutsats på över 800 studier.

  40. Erik: haha viftar du bort WHO’s rapport om samband att äta rött och processat kött och ökad cancerrisk, med vaddå referenser till tre vetenskapliga studier?
    WHO baserar sin slutsats på över 800 studier.

    Hej Erik
    Det är väldigt otydligt vad du hänvisar till här. Det står näst inpå ingenting om processat kött i den här artikeln. Vill du läsa lite kring det så kan jag dock rekommendera den här artikeln https://traningslara.se/ar-det-plotsligt-sakert-att-ata-massor-av-processat-kott-och-rott-kott/

  41. Hej Jacob!
    Råkade stöta på din artikel vid googling häromdan. Den väckte mitt intresse, men samtidigt en del frågor avseende underlaget. Därför detta senkomna inlägg.
    Ref. 1 är Appleby et al., Am J Clin Nutr 2016. I den används data från två stora kohorter med totalt över 60000 inklusioner, gjorda dels 1980-84, dels 1993-99, Genomsnittsåldern var vid rekrytering runt 44 år, med rel stor spridning. Data insamlade 2014, då snittåldern torde varit 74-78, resp. 59-65 år i de bägge kohorterna. Några individer från den första inklusionen kan förvisso uppnått 90 års ålder, men långtifrån alla. Det antal dödsfall som anges (5294) utgör ungefär 8,8%, medan risken att dö före 90 vid 44 års ålder är över 60%, dvs angiven mortalitet är anmärkningsvärd liten. Nio procent motsvarar samma risk som att dö före ung. 70 års ålder när man är 44, dvs stämmer hyfsat med åldern i kohorterna. Siffran är baserad på >1M uppföljningsår, motsv 17 år/deltagare. Hur har man räknat på mortalitet vid 90? Har man extrapolerat, eller har jag missat något?
    I ref 1 är veganer och vegetarianer sammanslagna i en grupp, du presenterar dem åtskilda. Har du eget material?
    Tacksam för svar
    Michael Lagerkranser

  42. Tjena Michael
    Exakt hur åldrarna har varit i studien vet vi inte. Vi har bara medelvärden och SD. Det kan mycket väl vara så att fördelningen inte verkligen har varit normalfördelad. Sen är EPIC typ 10ggr större studien än OVS så de allra flesta av deltagarna är från EPIC och har alltså kortare uppföljningstid.
    Dödsfallen är uträknat för riska tt dö innan 90 år. Alltså inte att dö vid 90 utan någon gång innan det.
    När det gäller de separata resultaten så minns jag faktiskt inte vartifrån jag fick dem. Det var längesedan jag skrev det här. Kan mycket väl ha varit via någon av författarna på twitter eller liknande.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *