Två tredjedelar av all paketerad mat som säljs i USA är sötad

Socker i många matvaror

Att sötma är en av de starkare faktorerna som får folk att äta för mycket mat och går i vikt skulle jag personligen säga att det inte råder några större tvivel om idag. Vi människor gillar sött och äter det generellt sett ofta och gärna.

För två veckor sen ungefär publicerades en studie i Lancet som på ett tydligt sätt visar hur mycket av maten i äter som verkligen är sötad på något sätt (1). Här under kan du se antalet paketerade produkter som säljs i USA som innehåller någon form av sötning i form av socker, fruktjuicekoncentrat eller sötningsmedel som inte ger kalorier.

Sötning i maten i USA
Mängden produkter i USA som innehåller någon typ av sötning och hur den förändrats över drygt 10 år

Det här är på många sätt helt sjuka siffror. Ungefär två tredjedelar av all mat som säljs har alltså någon form av sötning där de allra flesta produkterna är sötade med någon typ av sockerart likt sackaros (vanligt strösocker), fruktos, glukos, HFCS eller liknande.

Förutom den här informationen fokuserar man mycket på sockersötade drycker i den här studien och hur försäljningen av dessa ser ut på en global nivå. Du får trycka på bilden här under för att se den i full storlek.

Försäljningen av läsk och andra sockersötade drycker globalt
Försäljningen av läsk och andra sockersötade drycker globalt

De ger också information för massor av olika länders försäljning och för den som är intresserad så är Sverige 28 på listan med länder som dricker mest läsk i världen med knappt 70 kcal per person och dag som konsumeras. Det är alltså i snitt knappt 2 dl läsk om dagen.

Vad kan man göra åt den här trenden?

Även som sockerintaget har minskat lite i ett par länder i västvärlden så är det ingen tvekan om att det globalt fortfarande är på väg uppåt. Forskarna tar därför i slutet upp olika metoder för att försöka motverka det här och framför allt fokuserar de på saker som redan har införts i vissa länder eller regioner och sen tittar de på hur de har fungerat.

Det som flest länder eller regioner har använt sig av är skatt på antingen läsk specifik eller på socker eller skitmat lite mer generellt sett. En del länder har även infört förbud för viss försäljning av läsk eller skitmat i skolor och i några länder har man även skärpt lagarna när det gäller marknadsföring riktad mot barn.

Skatt har fungerat i alla länder där det införts

När det gäller skatter på läsk eller skitmat mer generellt så har i princip alla länder infört en skatt som är lägre än den som de som studerat ämnet brukar föreslå för att få en effekt. Forskningsmässigt brukar man komma fram till att 20 procent skatt är det som krävs om man ska få någon större inverkan från en beskattning medan de flesta länder endast har infört en skatt på ungefär 8-10 procent.

Trots att skatterna varit lägre så har man ändå funnit positiva effekter. I Mexiko har man haft bäst koll på hur skatten verkligen har inverkat med flera universitet som studerat effekterna och där såg man en minskad konsumtion som dessutom verkade öka för varje månad som gick och i slutet av första året konsumerade folk 12 procent mindre läsk än tidigare.

I Ungern har man infört mer globala skatt på socker, koffein och salt i olika typer av drycker och färdigmat och där har man sett en minskning i försäljningen av processad mat samtidigt som försäljningen av mindre processad mat ökat något. Andra rapporter från landet pekar på att försäljningen av de beskattade produkterna sjunkit med hela 27 procent samtidigt som många företag har börjat ändra recepten på sina produkter.

Även Finland har en skatt på sötsaker generellt men också en för drycker mer specifikt och även har har konsumtionen minskat. Tyvärr verkar man inte ha några exakta data men uppskattningsvis har försäljningen minskat med 8 procent sen 2011 när den infördes.

I Frankrike höjde man skatten med 10 procent och såg en minskning av försäljningen med endast 3,3 procent.

Alla de andra interventionerna

När det gäller de andra sakerna som man försökt sig på lite här och där så har överlag uppföljningen varit ganska dålig verkar det som. Effekten av att bara inför vissa regler på vissa skolor verkar ganska begränsad dock. Det samma gäller effekten av att införa krav på att företagen ska informera om sockerinnehåll på framsidan av förpackningar även om det är sämre undersökt.

Summering

Att hela 2/3 av alla livsmedel innehåller någon form av sötning från olika sockerarter är helt absurt tycker jag. Jag har svårt att förstå hur det kan vara så. Samtidigt så tror jag inte att vi ligger så extremt långt efter här i Sverige även om det garanterat ligger lägre. Men det är väldigt mycket i butikerna idag som innehåller någon typ av socker om man letar efter alla de olika typerna av namn som kan användas.

Vårt sockerintag i Sverige ligger dock generellt sett betydligt lägre än den genomsnittliga amerikanens. De snittar ungefär 125 gram om dagen medan vi ligger på ungefär 85 gram, alltså drygt 30 procent lägre. Överlag ligger vi dock i medelsnitt över de rekommendationer som finns och framför allt så äter vi för mycket av flera livsmedel som i princip bara innehåller tomma kalorier i form av socker, vitt mjöl och fett.

24 thoughts on “Två tredjedelar av all paketerad mat som säljs i USA är sötad

  1. Svenskarna äter 17 kilo godis per person och år, mest i världen och dubbelt så mycket godis som genomsnittet för EU.
    http://www.dn.se/nyheter/svenskarna-ater-mest-godis-i-varlden/

    Dessutom har vi socker i matbröd vilket vi nog är ensamma om i världen?

    Min amerikanska väninna var extremt känslig för dolt socker i bröd när hon var här. Hon ratade brödet jag köpt i ett bageri med motiveringen att det innehöll socker och jag hade inte märkt det. Jag undviker bröd med socker men köper man över disk i ett bageri så vet man ju inte vad det innehåller.

  2. ”vitt mjölk” i sista meningen i summeringen ser lite konstigt ut – antar att du menar ”vitt mjöl”?

  3. Sen när är fett tomma kalorier? Vad jag vet innehåller fett livsnödvändiga fettsyror eller har du annnan information?

  4. Mängden fett som vi behöver är några enstaka gram omega 3 och omega 6. Mer behöver vi alltså inte äta. http://tranastyrka.se/hur-mycket-fett-behovs/

    Tomma kalorier är saker som ger energi utan några betydande mängder andra näringsämnen. Att därför kalla tillsatt fett för livsnödvändigt är precis lika dumt som att kalla tillsatt socker livsnödvändigt för att det innehåller energi,vilket vi också behöver.

  5. Jacob Gudiol:
    Mängden fett som vi behöver är några enstaka gram omega 3 och omega 6. Mer behöver vi alltså inte äta. http://tranastyrka.se/hur-mycket-fett-behovs/

    Tomma kalorier är saker som ger energi utan några betydande mängder andra näringsämnen. Att därför kalla tillsatt fett för livsnödvändigt är precis lika dumt som att kalla tillsatt socker livsnödvändigt för att det innehåller energi,vilket vi också behöver.

    Äter man animalsikt fett så tar kroppen det den behöver, resten är perfekt energi för kroppen, till och med det kroppen föredrar då den själv väljer att spara överskotts energi som just det.

  6. Våra kroppar är gjorda för ketondrift i huvudsak.
    All överskottsenergi sparas som fett. (kroppen omvandlar kolhydrater till fett)
    När våra kroppar behöver energi omvandlar de inte tillbaka fettet till socker igen för det är skadligt för oss.
    Kroppen tillverkar själv de kolhydrater den behöver, men för energi VILL den ha fett, de flesta muskler kan dock förbruka socker i nödfall. men det är inte tänkt att vi skall spika blodsockret var 3dje timme året runt.

  7. Lasse: Äter man animalsikt fett så tar kroppen det den behöver, resten är perfekt energi för kroppen, till och med det kroppen föredrar då den själv väljer att spara överskotts energi som just det.

    Lasse: Våra kroppar är gjorda för ketondrift i huvudsak.
    All överskottsenergi sparas som fett. (kroppen omvandlar kolhydrater till fett)
    När våra kroppar behöver energi omvandlar de inte tillbaka fettet till socker igen för det är skadligt för oss.
    Kroppen tillverkar själv de kolhydrater den behöver, men för energi VILL den ha fett, de flesta muskler kan dock förbruka socker i nödfall. men det är inte tänkt att vi skall spika blodsockret var 3dje timme året runt.

    Hahahaha låter exakt som taget från en av de där fantasyböckerna med LCHF i titeln 😀

  8. adam:
    Hahahaha låter exakt som taget från en av de där fantasyböckerna med LCHF i titeln ?

    Det måste vara skönt när man inte känner att man behöver backa upp någonting med fakta utan att man istället bara kan hitta på sin egen berättelse och sen köra all in med den som ”fakta” utan att skämmas 🙂

  9. Jacob Gudiol: Det måste vara skönt när man inte känner att man behöver backa upp någonting med fakta utan att man istället bara kan hitta på sin egen berättelse och sen köra all in med den som ”fakta” utan att skämmas

    Vad menar du är fel i texten nedan?

    All överskottsenergi sparas som fett. (kroppen omvandlar kolhydrater till fett)
    När våra kroppar behöver energi omvandlar de inte tillbaka fettet till socker igen för det är skadligt för oss.
    Kroppen tillverkar själv de kolhydrater den behöver, men för energi VILL den ha fett, de flesta muskler kan dock förbruka socker i nödfall. men det är inte tänkt att vi skall spika blodsockret var 3dje timme året runt.

  10. Lasse: All överskottsenergi sparas som fett

    Kolhydrater lagras först och främst som glykogen. Protein lagras in som byggstenar. När du går upp i vikt är typ 1/3 av viktuppgången annat än fettmassa. Sen är fettlagren överlägset störst, ingen tvekan om det. Men det är också ingen tvekan om att vi människor inte är ett djur som ska gå runt med stora fettlager.

    Lasse: När våra kroppar behöver energi omvandlar de inte tillbaka fettet till socker

    Glyceriddelen blir glukos

    Lasse: igen för det är skadligt för oss.

    Glukos är livsnödvändigt för oss, utan glukos i blodet så dör vi. Att därför tror att kroppen inte skulle vilja kunna göra om fett till glukos istället för att som nu, göra om muskler och annan vävnad till glukos är fullständigt korkat. Orsaken till att vi inte gör det är nog snarare för att vi helt enkelt inte kan göra det, det finns ingen biokemisk väg för det att ske.

    Lasse: Kroppen tillverkar själv de kolhydrater den behöver

    Behöver är en väldigt luddig term. Kroppen kan tillverka så mycket glukos själv så den klarar av de där livsnödvändiga processerna. Men det blir som sagt på bekostnad av vävnad som kroppen egentligen hade velat behålla.

    En mycket mer intressant fråga är om kroppen kan tillverka så mycket glukos som den hade behövt för att fungera på bästa sätt, där har vi ingen aning.

    Lasse: men för energi VILL den ha fett, de flesta muskler kan dock förbruka socker i nödfall.

    I princip alla vävnader i kroppen prioriterar glukos före fett om båda finns tillgängliga. Så det är inte i nödfall som de nyttjar glukos utan det är faktiskt först och främst när vi har gott om energi. Att då säga att den ”vill” ha fett är ren spekulation, alltså påhittat från din sida.

    Lasse: men det är inte tänkt att vi skall spika blodsockret var 3dje timme året runt.

    Återigen påhittad fakta från din sida. I övrigt är det ett påstående som inte på något sätt går att bevisa och samtidigt visar det på en total brist i förståelse för hur evolution fungerar.

  11. mycket sakfel, men du har alltid haft svårt att hålla ner dina svar.
    ”I princip alla vävnader i kroppen prioriterar glukos före fett om båda finns tillgängliga.”

    Då skall vi nog helst endast dricka alkohol då kroppen prioriterar det före kolhydrater.
    Precis likadant är ditt resonemang om i princip allting 🙂
    på samma sätt vänder du på allt 🙂

    kroppen tillverkar kolhysdrater från det extra protein du äter och behöver inte alls bryta ner vävnaden, vore det så då som du säger skulle alla vi strikta ’lchfare var döda efter några år, istället har man fått uppfattningen att våran muskelmassa ökat, men det kan ju lika gärna funnits där under fettet som försvann 🙂

    ”Glyceriddelen blir glukos”

    LOL, var det ditt svar på vad som händer med fett delen 🙂

    Det är enkelt att förstå, ville kroppen ha mer socker så skulle evolutionen effektiviserat våran tillverkning av det och omvandlat sparad energi till just detta. Fett & kolhydrater har exact samma 3 grundämnen (kol, väte,syre)medans protein innehåller kväve och åven andra element.

    även våra lager av glykogen skulle vara större, förmodligen även mängden socker i blodet om kroppen föredrog detta. istället ligger sockret stabilt på 4-5 efter 4 år i ketos mer eller mindre.

    http://www.second-opinions.co.uk/fat-not-protein.html#.VnZ1isHSlFA
    Faktan du efterstävar finns i referenserna längs ner om du inte tror på yudkin

  12. Lasse:
    Våra kroppar är gjorda för ketondrift i huvudsak.
    All överskottsenergi sparas som fett. (kroppen omvandlar kolhydrater till fett)
    När våra kroppar behöver energi omvandlar de inte tillbaka fettet till socker igen för det är skadligt för oss.
    Kroppen tillverkar själv de kolhydrater den behöver, men för energi VILL den ha fett, de flesta muskler kan dock förbruka socker i nödfall.men det är inte tänkt att vi skall spika blodsockret var 3dje timme året runt.

    Hur får du in alla miljontals människor som lever på i huvudsak kolhydrater och är friska och välmående i ditt resonemang?

  13. Enkelt, De förbränner dem utan att överfylla lagren, då fungerar de bra som energi.
    Problemet är inte vilken sorts kolhydrater, de är alla samma, utan tillgången på dem i kombination med träning.
    Lite komiskt att de ”nyttiga” är nyttiga bara för att kroppen har svårare att tillgodo se sig dem. Det handlar bara om mängden och hur fort de kommer ut i blodet och spikar blodsockret.

  14. Sen kan det vara värt att tänka på att ”cancer, kärlkramp,alzheimer’s” göds av socker. och inte bara ovan! bakterier och annat trivs också i inflammatorisk kost så som kolhydrater.

  15. Lasse:
    Enkelt, De förbränner dem utan att överfylla lagren, då fungerar de bra som energi.
    Problemet är inte vilken sorts kolhydrater, de är alla samma, utan tillgången på dem i kombination med träning.
    Lite komiskt att de ”nyttiga” är nyttiga bara för att kroppen har svårare att tillgodo se sig dem. Det handlar bara om mängden och hur fort de kommer ut i blodet och spikar blodsockret.

    Du skrev ju att människor är gjorda för ketondrift och nu säger du emot dig själv och säger att vi fungerar bra på kolhydrater så länge vi inte äter mer energi än vi förbrukar.

  16. Precis som med kolhydrater och även alkohol så är kroppen tvungen att göra sig av med dem, allt är inte svart eller vitt, hur tror du musklerna får tillgång till sockret? genom blodet eller? är det nyttigt med högt blodsocker?

    bara för att muskler kan förbränna socker är det inte nödvändigtvis det de föredrar. Själv tror jag att muskler inte har något större problem med att bränna socker för energi och även är bra på det, men jag skulle inte välja det som första alternativ, litar hellre på kroppen själv och låter den avgöra vad den skall förbruka.

  17. Lasse: Då skall vi nog helst endast dricka alkohol då kroppen prioriterar det före kolhydrater.

    Det är endast levern som kan bryta ner alkohol i kroppen. Så alla andra vävnader fortsätter att bruka kolhydrater.

    Alkohol är ett gift, så det är ju bra att levern prioriterar att försöka göra sig av med det. Det levern inte gör är att den börjar producera alkohol för att den måste ha en viss nivå av det i blodet för att överleva.

    Lasse: Det är enkelt att förstå, ville kroppen ha mer socker så skulle evolutionen effektiviserat våran tillverkning av det och omvandlat sparad energi till just detta..

    Tack för att du återigen visar att du inte förstör dig på evolutionen. Att glukos rent evolutionärt är före fett står det ingen tvekan om. Du hittar massor av organismer och celler i organismer som inte kan leva utan glukos. Du hittar ingen organism som måste ha fett som energi. Låter ganska korkat om nu kroppen inte vill ha glukos, rent evolutionärt, inte sant 😉

    Lasse: http://www.second-opinions.co.uk/fat-not-protein.html#.VnZ1isHSlFA
    Faktan du efterstävar finns i referenserna längs ner om du inte tror på yudkin

    Nej, det gör den inte. Den ”faktan” finns inte, du har väl inte glömt att du precis ljugit ihop det du skrivit redan? 🙂

    Jag hade tänkt ge replik på det andra först men insåg sen att alla som läser här redan insett att du är totalt blåst.

  18. Hej Jacob

    Lite OT, men när ni ändå håller på och diskuterar fett och kolhydrater. Hur ser du på följande påstående?

    Stearinsyra har 3 gånger så många kolatomer som glukos. Stearinsyra innehåller dubbelt så mycket energi (kalorier) som glukos men du får ut över 5 gånger så mycket atp från stearinsyran i förhållande till glukosen. Det här visar varför en kalori inte är en kalori och varför kalorier in och kalorier ut är meningslöst ur ett termodynamiskt perspektiv.

  19. Martin E: OT och många sakfel. En kalori är alltid en kalori, och det är alltid termodynamiken som styr i slutändan. Det handlar bara om att göra rätt antaganden, vilket inte alltid är jättelätt, men det finns bra modeller.
    För övrigt stämmer inga av dina siffror förutom att stearinsyra innehåller tre gånger så många kolatomer som glukos, vilket dock är irrelevant. Stearinsyrans förbränningsentalpi för fullständigt förbränning till koldioxid och vatten är cirka -11400 kJ/mol, och glukosens -2800 kJ/mol, dvs en faktor på cirka 4.06.
    Från förbränning av 1 mol stearinsyra i kroppen fås 147 mol ATP, och från 1 mol glukos fås 38 mol ATP, dvs en faktor 3.86. En differens på cirka 5% som beror på skillnad i verkningsgrad, och som det finns goda förklaringsmodeller för om man är intresserad av att faktiskt lära sig något.
    För vidare förkovring rekommenderas en grundkurs i termodynamik samt biokemi.

  20. Tack för svaret Johan,

    Jo jag vet att en kalori är en kalori i strikt fysikalisk mening, men jag tror att du förstår vad jag menar i lekmannatermer. Jag försökte läsa på lite och hittade siffran 38 men många påstår att nettoeffekten är 30 – 32 atp för glukos. Det förändrar ju dina siffror i så fall och vi får en faktor 4,9 – 4,6.

    Är det relevant att tala om förbränningsentalpi för fullständig förbränning i detta sammanhang eftersom vi inte har den typen av förbränning i kroppen? Om man kollar på hur många kalorier glukos innehåller enligt matdatabaser så är det 4 kalorier per gram. För stearinsyra hittar jag ingen siffra men man brukar ju ange 9 kalorier per gram för fett. Här får vi en faktor på 2,25. Är kaloriinnehållet korrigerat för dess tillgänglighet i kroppen? Om det är det är det ju en viss skillnad så borde man väl jämföra säg 4,6 med 2,25 och inte 4,06 med 3,86?

    Jag inte ifrågasätter det du säger utan är ute efter att förkovra mig och vill göra det utan att göra några antaganden på förhand.

  21. Martin E: Du säger i ditt första inlägg att stearinsyra och glukos innehåller si och så mycket ”energi”. Då är det förbränningsentalpi vid fullständig som blir relevant, dvs den energi man får vid oxidation till koldioxid och vatten. Och om man påstår att man får ut mellan 30-32 ATP per glukosmolekyl, så är det för att man räknat fel. Kolla i vilken biokemibok som helst. Möjligtvis kan man påstå att man endast får ut 36 ATP, eftersom 2 går åt till glykolysen, men eftersom vi är intresserade av hur mycket energi vi får ut av varje molekyl eller mol av stearinsyra och glukos så blir detta inte relevant. Siffrorna ovan är därför oförändrade. Min poäng var (och är) att förbränningsentalpin och antalet ATP man får ut matchar väldigt väl.
    Vad gäller din fråga om 4 kcal/g respektive 9 kcal/g för kolhydrater respektive fett, så är ju detta som synes angivet per gram. Ovan har vi pratat per molekyl eller mol, vilket ju är en helt annan sak. Detta är väldigt grundläggande kemi, och min rekommendation från föregående inlägg står fast. En hemuppgift kan ju bli att räkna fram teoretiskt energiinehåll i kcal/g för stearinsyra samt glukos baserat på mina förbränningsentalpier (hint: man kommer ganska nära 9 respektive 4).
    Slutligen är ju Jakobs artikel på tyngre samt länkarna en ypperlig praktisk illustration av att siffrorna ovan håller; det blir ingen större skillnad i energiförbrukning oavsett vilka makronutrienter man stoppar i sig.

  22. Tack återigen Johan för att du tar dig tid och förklarar. Att jag missade enheterna är ju lite pinsamt. Jag räknade på det och hamnade på 3,7 kcal/g (2800/180,16)/4,18 för glukos och 9,6 kcal/g (11400/284,48)/4,18 för stearinsyra.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *