Om träning och protein i Läkartidningen och SvD

Protein och träning

I veckan har det varit två artiklar i media som ganska många människor har skickat till mig via sociala medier eller min mejl. Dels en artikel i läkartidningen av Gunnar Johansson med rubriken ”Svårt att få brist på protein – för högt intag större risk” och dels en artikel i SvD av Linda Bakkman med rubriken ”Mer protein inte viktigast om du vill maxa effekten”.

Det är två olika artiklar där den i läkartidningen egentligen är betydligt sämre än den i SvD. Men de innehåller ändå flera gemensamma argument och retorik kring protein vid träning så jag tänkte att jag skulle kommentera dem tillsammans i en text.

Det är egentligen taskigt mot Linda Bakkmans artikel i SvD att jag beblandar den med artikeln i Läkartidningen. Bakkmans artikel är på sätt och vis ändå är okej då den inte skrämmer upp någon och försöker ge människor ångest på något vis. Jag köper bara inte argumenten i den.

Det här är likt de flesta av mina texter ganska mycket läsning. Vill du bara ha huvudpoängen så kan du trycka här och hoppa till det viktigaste, ”Vi vet redan svaret – den här diskussionen är numera näst inpå absurd”. Om du har lite mer tid och vill lära dig mer kring frågan så rekommenderar jag dig dock att du läser hela, vill man verkligen lära sig saker får man investera lite tid.

De tröttsamma begreppen behov och tillräckligt

Båda artiklarna bygger mycket av sina argument med hjälp av termerna behov och tillräckligt. Dessa ord är intressanta när vi ska prata folkhälsa och för att undvika att människor får verkliga näringsbrister, men det är ord som vanligen är ganska ointressanta när det gäller träning, prestation och faktiskt också hälsa.

För jag är ganska säker på att de flesta människor är mer intresserad av vad som är bäst eller bättre än det som de gör nu och inte bara om det som de gör nu är tillräckligt för att överleva.

Hur mycket är det egentligen i världen som vi måste göra när det gäller vår hälsa? Alltså saker som du verkligen behöver tänka på för att det ska bli rätt? Svaret på den frågan är mer eller mindre ingenting. Näst inpå alla människor lyckas undvika faktiska brister på olika näringsämnen som gör att de blir akut sjuka och när det gäller träning så behöver du inte röra dig alls, du kommer överleva för stunden ändå.

På sikt så kan däremot ett allt för slappt levende med sämre beslut gällande kost och träning så klart ha en inverkan på dina chanser att leva med hög kvalité. Men då är vi förbi det där med behov och tillräckligt.

Så de frågor som vanligen är betydligt mer intressanta när det gäller träning och kost är om någonting kan hjälpa oss att prestera bättre, få ut mer av träningen eller kanske förbättra vår hälsa. På sikt.

Det är när man börjar ställa dessa frågor som det börjar bli intressant. Och frågan är då om mer protein än vi ”behöver” kan ha någon inverkan?

Mer protein än folk normalt äter ger mer effekt

Svaret på frågan om mer protein än vad vi egentligen behöver kan förbättra ens träningsresultat är ett väldigt tydligt ja. Det här kan du faktiskt läsa även i de två artiklarna jag nämnde ovan men sen får du tyvärr inte någon större diskussion kring vad människor och idrottare ungefär äter idag. Artikeln i SvD tar upp det till en viss del men när det kommer till den viktiga frågan, vad idrottare ungefär äter idag, så får du bara höra skribentens egen upplevelse.

Än mer oärlig är föga överraskande artikeln i Läkartidningen där författaren refererar till en översiktsartikel på proteintillskott och muskelbyggande (1) samtidigt som han skriver följande:

Litteraturen på området visar också att det totala proteinbehovet ofta uppfylls med råge så länge man äter en allsidig kost, oavsett om man är kroppsbyggare, blandkostare, vegetarian eller vegan.

Vi pratar alltså om en systematisk översiktsartikel på hur proteintillskott påverkar effekterna vid styrketräning och han skriver att du uppnår dessa värden med råge bara du äter en allsidig kost.

Att det är oärligt användande av referenser är som jag skrev föga överraskande. Det här är en artikel skriven av en representant för Läkare för framtiden vilket är en veganorganisation som gör allt för att promota vegankost. De andra delarna kring att vara ärlig med vad man vet och inte vet sätter de allt som oftast i andra hand.

Omkring 1,6-2 gram per kilo kroppsvikt och dag i genomsnitt

Det som den här systematiska översiktsartikeln med proteintillskott kom fram till var hur som helst att mer protein gav bättre effekt men efter ungefär 1,6 gram per kilo kroppsvikt och dag så såg man ingen ökad effekt från mer protein med den datan som finns för närvarande.

I artikel i läkartidningen kan du läsa att det här är en studie som tittat på behovet hos kroppsbyggare. Det stämmer inte för fem öre. Deltagarna i dessa studier har mestadels varit nybörjare och motionärer. De har styrketränat under studietiden men det gör dem så klart inte till kroppsbyggare. Få av studierna har varit på personer som faktiskt styrketränat en längre tid med målet att bygga muskler.

Det är dock möjligt att kroppsbyggares proteinbehov inte skiljer sig särskilt mycket och med andra metoder så har man kommit fram till att även byggare verkar kunna klara sig med ungefär samma mängder men det är betydligt mer preliminär data. Oavsett så skriver man inte kroppsbyggare när det inte är kroppsbyggare.

Hur mycket protein äter gemene man idag?

Så mer protein är bättre än den mängd protein som vi behöver för att överleva. Här är faktiskt alla överens än så länge. Nu börjar dock den intressanta frågan, hur mycket protein äter faktiskt gemene man? Finns det någon poäng för dem att fundera kring hur mycket protein de äter i fall de börjar träna lite?

Artikeln i läkartidningen försöker knappt resonera kring det här förutom meningen jag redan citerat här ovanför. Författaren hoppas väl på att du ska missa att fundera kring den biten.

Artikeln i SvD däremot har med den kring det här och det är intressant att resonera lite kring det som står där. Först får du läsa följande:

En genomsnittlig svensk äter drygt ett gram protein per kilo kroppsvikt och dag – de flesta får alltså i sig mer protein än de behöver.

Det här är återigen det där med behov kontra vad som är bättre och sämre eller användbart vs onödigt. Det här citatet kommer dock tidigt i artikeln och även om träning har nämnts så kan man väl säga att det här citatet möjligen bara handlar om just behov. Till exempel ett svar på frågan ”behöver jag äta mer protein för att må bättre?”.

Om det är det som delen jag citerar är ämnad att svara på är citatet rätt. Människor kommer troligen inte mår bättre bara för att du ändrar så de får i sig mer protein per se.

Däremot så går uttalandet ändå att fundera kring. Om en person till exempel skulle välja att äta en proteinbar istället för två frukter eller lite nötter som mellanmål så hade i alla fall jag sagt att kosten i sin helhet blev aningen sämre för den här personen.

Om en person däremot istället väljer att äta en proteinpudding som efterrätt istället för en kaka så skulle i alla fall jag argumentera för att det nu blev bättre.

Dock har nyligen gränsen för proteinbehov höjts för äldre människor och de äter redan nu ganska lite så om det varit en äldre personer som valt en proteinbar istället för frukten så hade det kanske ändå varit ett bättre val? Utan att få en bild av kosten i sin helhet så vet vi inte.

Sen kan du givetvis argumentera för att den här äldre personen kunde förändrat hela kosten och fått i sig både frukten och mer protein från bättre källor en proteinbar men då skulle jag säga att man lite har lämnat verkligheten och vad som hade kunnat vara rimligt att förmå äldre att göra till någon slags utopi där alla äter fantastiskt bra.

Min poäng här är att proteinmängden som en person som inte tränar äter i sig inte är särskilt intressant. Om någon frågar mig om en person som inte tränar borde äta mer eller mindre protein så är mitt enkla svar att jag inte bryr mig. Det spelar liksom ingen större roll.

Och ja, jag vet att artikeln i läkartidningen påstår annat men det finns en orsak till varför det helt plötsligt slutas med referenserna i den texten. Det är för att han som skrev texten går från att referera lite dåligt till att bara ge upp refererande. Visst hade han kunnat hitta en del epidemiologiska studier som stödjer det han påstår, det kan man näst inpå alltid, eftersom epidemiologi är väldigt osäkert när det gäller nutrition och väljer du russinen ur kakan där kan du påstå det mesta.

För att avsluta den här delen kring vad gemene man äter så äter de alltså mer än de behöver för att överleva men inte så mycket som vi vet behövs i fall man vill få ut det mesta av sin styrketräning. Jag skriver styrketräning eftersom det är det som är studerat. Troligen gäller samma proteinvärde även för mer explosiva idrotter och det pågår en diskussion kring om även uthållighetsidrottare kan ha nytta av extra protein just nu men sanningen är att ingen vet säkert utöver styrketräning eller idrotter som förlitar sig mycket på styrka.

Hur mycket protein äter elitidrottare?

Ingen av artiklarna tar som sagt verkligen upp hur mycket protein som idrottare äter. I läkartidningen påstås det att man uppnår det med råge och i SvD kan du läsa följande mening:

De flesta idrottare jag träffar konsumerar dagligen minst 2, ofta 3, gram protein per kilo kroppsvikt.

Det är Linda Bakkman som har skrivit den här texten i SvD och hennes erfarenhet är givetvis ingenting man bara ska kasta iväg. Hon har arbetat för SOK i många år nu och troligen är hon väldigt duktig på det hon gör. Jag har även hennes bok här hemma och den är bra, helt klart läsvärd. Men det här är trots allt bara en persons egen erfarenhet.

Om du istället tittar på publicerad forskning på området så får du en liten annan bild.

2015 publicerades en studie på olympiska idrottare från Holland där man bland annat använde sig av mätningar av kväve i urinen för att uppskatta proteinintaget och där fann man att hos deltagarna som inte åt tillskott så låg proteinintaget på 1,8 g/kg/dag (2). Hos deltagarna som tog proteintillskott var istället intaget 2 g/kg/dag.

Linda Bakkman skriver själv i sin artikel att om man tränar högintensivt dagligen så är 2 g/kg/dag ett bra riktmärke. Så här tycker jag ju att de holländska elitidrottarna som kompletterar med lite extra protein hamnar lite bättre.

Då kan man ju fråga sig varför man ska sikta på 2 g/kg/dag när forskningen har visat att efter 1,6 g/kg/dag så blir det ingen bättre effekt. Jag vet ju inte hur Linda resonerar men troligen är det något i stil med följande.

Personligen så tycker jag att det är en självklarhet att man inte baserar råd om rekommenderat intag utifrån medelvärden. Vi människor är lika varandra men samtidigt finns det alltid en variation inom det mesta. Vi är olika långa, har olika hög energiförbrukning i vila, orkar olika mycket träning, behöver olika mycket av vissa mineraler och vitaminer etc.

Detta vet alla forskare om och när vi därför till exempel tar fram rekommendationer för dagligt intag av vitaminer så sätter vi dessa så att de täcker in 95 procent av befolkningen. Det innebär att rekommendationerna är satta ”onödigt högt” för de allra flesta i befolkningen. Vi sätter dem dock där uppe så vi är säkra på att de med ett högre behov än genomsnittet också ska få i sig tillräckligt.

Men när det diskuteras proteinbehov så verkar det här av någon orsak ofta glömmas bort. Istället för att rekommendera en gräns som man är säker är bra för alla så brukar man ta upp den nivå som är tillräcklig för bara hälften. Jag har skrivit om det här mer ingående i artikeln ”Proteinbehov för dig som vill bygga muskler” och jag tror att det är ett liknande resonemang som Linda för när hon skriver 2 g/kg/dag med.

Värt att nämna här är att man i diskussionsdelen till översiktsartikeln som nämns ovan faktiskt för samma resonemang där men det värde som de kom fram till som skulle täcka in 95 procent av alla var 2,2 g/kg/dag. Går vi på den siffran så låg alltså även elitidrottarna som använde lite proteintillskott ändå i genomsnitt lite under gränsen.

Ytterligare en viktig aspekt med just elitidrottarna som studerades ovan är att det var en mix av olika idrotter där en majoritet höll på med idrotter som kräver mycket energi likt till exempel medeldistanslöpning och cykling. Det är relevant eftersom en idrottare som förbrukar mer energi givetvis också äter mer mat och då är det så klart betydligt enklare att komma upp i ett högt proteinintag i gram. Gör du av med mindre energi än dessa idrottare och äter likt de gör så kommer du alltså att få i dig mindre protein.

En person som gör av med mindre energi i sin idrott behöver äta en kost där protein står för en större andel av hela kaloriintaget.

Yngre idrottare som inte är på absoluta elitnivå

Elitidrott är ju alltid intressant men hur ser det ut på lite lägre nivå men där det ändå tränas ganska mycket. 2013 publicerades en studie där man undersökt proteinintaget hos kvinnliga idrottare på college med en medelålder på 20 som tränade i genomsnitt sex dagar i veckan (3). Sporterna de sysslade med var främst fotboll och basket med några som sysslade med löpning och friidrott.

Det här var alltså väldigt aktiva unga kvinnor. Deras genomsnittliga proteinintag uppskattades till 1,2 g/kg/dag. Det är väldigt lågt och de rapporterade också ett lågt kaloriintag vilket antyder att de troligen inte rapporterat all maten som de faktiskt äter men det är ändå en ganska ordentlig mängd mat som de ska ha glömt i fall vi ska tro att de trots allt kom upp till de där 1,6-2 g/kg/dag.

Manliga idrottare verkar ligga högre med sitt proteinintag och en studie på yngre manliga fotbollsspelare fann att de åt ungefär 1,6-1,7 g/kg/dag (4). Detta var duktiga ungdomar i åldern 16-19 år i Spanska högstaserien för den åldern. Fyra av dem var till och med ungdomslandslagsmän så de har garanterat gjort av med en hel del energi och haft ett stort kaloribehov.

Informationen här ovanför gäller då främst idrottare på hög nivå som sysslar med idrotter som kräver en hel del energi.

Tittar man på studier på kraftidrottare likt styrkesportare, rugbyspelare, amerikanska fotbollsspelare och liknande så ligger de nästan alltid vid eller över 2 g/kg/dag. Men detta är ju också idrottare som rör sig i en kultur där man fokuserar mycket på protein. Och gör man det så når man dessa mängder ganska lätt.

Personer som tränar men verkligen inte är elitidrottare

Om vi nu istället tänker oss alla motionärer där ute som inte är elitidrottare. De som inte tränar nästan varje dag i veckan och får ihop runt 10 timmar eller mer av träning likt elitidrottarna i exemplen här ovan.

När du till exempel styrketränar så förbrukar du inte särskilt mycket energi. Hur mycket det verkligen blir kan variera mycket beroende på vilka övningar du väljer, hur tungt du tränar och hur många övningar du utför samt antalet set av varje övning.

Som exempel kan vi ta att ett cirkelpass med 8 vanliga övningar utförda med 70 % av 1RM i tre varv gav en total energiförbrukning på ungefär 270 kcal hos vuxna unga män.

Om du tänker dig att dessa unga män skulle utföra den träningen tre gånger i veckan så innebär det knappt 1000 kcal extra på en vecka.

Det är här som jag inte längre hänger med i resonemanget att det inte skulle vara några problem att få i sig tillräckligt med protein bara man äter som vanligt så fort som man börjar träna.

Enligt Riksmaten så äter en vanlig svensk idag ungefär 1,2-1,3 g/kg/dag. På något vis så ska alltså ett ökat energibehov på knappt 1000 kcal över en vecka då få dessa personer att äta ungefär lika mycket protein som elitidrottarna ovan gör trots att elitidrottarna har betydligt högre energibehov.

Jag är ledsen men jag köper inte det.

Vi vet redan svaret – den här diskussionen är numera näst inpå absurd

Och det finns ännu bättre argument för att det faktiskt inte är så att folk spontant börjar äta mycket mer protein trots att de bara tränar bort en mindre mängd energi.

Kommer du ihåg den där översiktsartikeln jag talade om ovan som visade att proteintillskott gav bättre resultat vid styrketräning? Den var som sagt utförd främst på just tidigare inaktiva och motionärer. Detta var personer som ”äter som alla andra” där man tog en grupp och gav dem extra protein. Och det som hände då var att de fick bättre resultat än en grupp som fortsatte äta som tidigare.

Totalt var det 1800 personer med i den här senaste meta-analysen så det är robust data med om vi ser till frågan, ”får motionärer som du ger extra protein extra bra resultat” (för att vara övertydlig, svaret är ja). Jag har skrivit om den här meta-analysen betydligt mer ingående i en artikel på Tyngre om du vill veta ännu mer, För lite protein ger sämre träningsresultat.

Det finns också flera tidigare meta-analyser med mer eller mindre samma frågeställning och dessa visar också på samma sak. I studier där man har en grupp som får extra protein i någon form och en grupp som blir tillsagd att äta som vanligt så får de som får extra protein lite bättre resultat (5, 6, 7).

Det här är liksom lite av en no-brainer. Vi behöver inte ens fundera kring hypotetiska resonemang eller ta upp vad vi tror att dessa personer skulle äta baserat på självrapporterad data eller liknande.

Vi vet vad som gäller i praktiken med ”vanliga personer”. Vi har meta-analyser med många deltagare som visar detta. Ger du folk lite extra protein, så blir resultaten bättre.

Så varför fortsätter folk påstå att det inte finns någon vinst i att tänka på sitt proteinintag? DET ÄR FEL!

Det här extra proteinet behöver givetvis inte komma från något tillskott eller extra proteinrikt livsmedel så som kvarg eller liknande. Från det vi vet idag så fungerar i princip vilken proteinkälla som helst. Men de där proteinrika sakerna är praktiska och enkla. Det är så klart också dessa som man nyttjar i studier för att göra det just enkelt.

För när du ger människor svårare direktiv eller när du säger att de ”bara” behöver ändra på hela sin diet för att få ut lite extra av sina tre styrkepass i veckan så kommer inte särskilt många att följa med på det tåget. Däremot så kommer en hel del följa med dig i fall du bara säger till dem att de ska käka de här lite mer proteinrika sakerna några gånger i veckan.

Kort om veganpropagandan innan jag avslutar

Jag har egentligen tagit upp allting jag vill ta upp men då jag vet att en hel del kommer att fråga mig om det så när det gäller allting annat som tas upp i läkartidningen kring protein och hälsa så är det där väldigt svag data. Den här Gunnar Johansson som skriver texter ger ju inte direkt några referenser som jag kan bemöta.

Det gör dock ingenting. Det finns idag inga bra belägg för att veganer och vegetarianer lever längre än andra människor med en liknande livsstil i övrigt, Lever veganer och vegetarianer längre än allätare?.

Risk att dö före 90 år i förhållande till köttätare
Risk att dö före 90 år bland olika typer av vegetarianer i förhållande till köttätare som då är satta till risk 1,0. Det var ingen signifikant skillnad för någon grupp i den här studien.

När det gäller alla andra skräckpåståenden man brukar stöta på vilket ofta verkar handla om cancer så har jag gått igenom det när jag skrev en recension av dokumentären Fork over Knives. Kort kan man säga att det finns lite konsekventa korrelationer inom epidemiologin men det mesta du får höra är trams och det gäller även det som står i artikeln som står i läkartidningen.

Summering av varv nummer femtioelva i det här ämnet

Det är inte första gången jag skriver den här typen av text och det är sannolikt inte sista gången heller. Av någon anledning så verkar det vara väldigt populärt att påstå att det inte finns någon poäng i att försöka äta extra protein när man tränar. I synnerhet då när man styrketränar. Det är fel. Lite mer protein ger lite bättre resultat.

Jag vet inte vad den här envisheten att fortsätta säga samma saker kring protein egentligen beror på. Min gissning är att det bottnar i att många helt enkelt har påstått detta så länge nu så de inte vill ändra sin position trots att den data vi har idag tydligt talar emot dem. Troligen finns det också en hel del moraliserande med i det hela både kring att protein associeras med kosttillskottsbranschen som i övrigt ofta lämnar en hel del att önska i evidensen bakom det som säljes och att protein även ofta associeras med animaliska livsmedel som generellt sett har en större miljöpåverkan.

Och det stämmer generellt att miljöpåverkan ökar i fall människor äter en kost med mer animalier. Men det förändrar ju inte svaret på frågan om det finns någon poäng med att försöka äta lite mer protein vid träning. Det är två helt olika frågor som ska besvaras för sig själv med den evidens vi har idag.

9 thoughts on “Om träning och protein i Läkartidningen och SvD

  1. Det kan ju knappast vara veganrörelsens fel iaf, det verkar finnas ett sug efter veganskt proteinpulver till och med på gymgrossisten så vad denna ”anti-protein-propaganda” kommer från är dunkelt. Men visst går det i vågor vad som är kost-Djävulen? Först utropades fett till Den Stora Djävulen och allt skulle vara light, lätt och fettfritt. Sedan skulle alla skippa kolhydrater, ty plötsligt var dessa giftiga. Rent logiskt sett bör väl även turen komma till proteinet. Undrar om cykeln börjar om sedan, med fett som ”Den Stora Djävulen” eller om man hoppar vidare till något annat? Och vem är det som bestämmer allt sånt här?

  2. Veganrörelsen är ju väldigt komplext då det finns väldigt olika motiv till varför man väljer att äta vegankost. Vissa gör det av helt etiska skäl medan andra gör det motiverat utifrån hälsa eller miljö. De som väljer kosten på grund av etik eller miljö har nog inga problem med att nyttja proteinpulver. Hos de som valt kosten av hälsoskäl så kanske det ser annorlunda ut även om det egentligen oftast är animaliskt protein som de brukar varna för.

    Jag skulle gissa på att det här med att vara emot protein från veganhåll främst kommer från att det dels är någonting som vegankosten kritiseras för, att den ger dåligt med protein, och dels för att ju gärna vill ha en mekanism till varför all typ av kött skulle vara dåligt för hälsan och då är ju sammansättningen av proteinerna i animalier och vegetabilier någonting som ofta skiljer dem åt.

  3. @gudiol kritiserar min artikel i SvD tidigare i veckan, jag bemötte honom på Instagram men väljer att publicera en replik även här. Därefter sätter jag punkt (vill man läsa mer hänvisar jag till mitt eget flöde).

    I artikeln ovan
    reserverar @gudiol sig lite för att jag (något oförtjänt) åker med i ett kollektivt ifrågasättande. Jag läser hans artikel utan att förstå vilka sakfel jag kritiseras för!?

    Den som tränar vinner på att äta mer protein. Vilket de också gör – de äter med råge 2 gram per kilo kroppsvikt och dag. Här kritiserar han mig för att jag styrker det senare med ”en persons egna erfarenhet”. Det stämmer att det är opublicerade data från 13-års arbete inom elitidrotten (kostdagböcker från i storleksordningen 1000 svenska idrottare, allt från motionärer till olympiska guldmedaljörer). Vilket jag också uppger. Frågan är om det blir mer relevant att luta sig mot publicerade data från andra matkulturer (inklusions bias) med croissant-frukostar, kaksmule-flingor och syltmackor. Min fråga till honom är om vi borde uppmuntra svenska idrottare att äta mer protein baserat en Holländsk studie?

    Svensk forskning visar att bland kvinnliga uthållighetsidrottare i Sverige och Danmark har 63 % en låg energitillgänglighet. Trots detta får de i sig 1.8-2 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. Total proteinmängd är alltså inte ens ett problem bland de som äter alldeles för lite. (Uthållighetsidrottare har generellt ett lägre proteinintag än styrkeidrottare, kvinnor generellt ett lägre proteinintag än män enligt mitt material, så sannolikt ännu högre om man studerar män och/eller styrkeidrottare*opublicerade data/kvalificerat antagande).

    Mer forskning är på gång för norska manliga utövare samt svenska längdskidåkare. De vittnar också om höga proteinintag.

    Om jag är min egen kritiker och istället frågan;
    Vilka risker finns det då att äta mer protein? (Varför inte vara på säkra sidan liksom?). Utöver att jag menar att svenska idrottare generellt är på säkra sidan med råge så är största risken att det blir för lite av andra näringsämnen, vilket i sig kan hämma träningsgenomförandet och -svaret.

    Dessutom innebär protein en mycket större miljöbelastning som gör att man kan ifrågasätta om om det går att rättfärdiga den rådande proteinhysterin.

    /Linda Bakkman, PhD, författare till Maten bakom resultaten

  4. Jag kan konstatera att jag behöver öka mitt proteintag, kommer inte upp i rekommenderad nivå men hur gör jag på effektivaste sättet om jag samtidigt vill sänka mitt kaloriintag? Är BCAA helt effektlöst? Är vassle eller kassein bättre än EAA eller missar man något om man väljer EAA?
    Snälla Jacob hjälp mig med råd!

  5. Tycker annars att jävssituationen är lite intressant då det gäller Gunnar Johansson. Det krävs inte många sekunder på Läkare för framtidens hemsida för att inse att de är lobbyförening för vegansk kost. Dock är det mycket möjligt att medlemmar faktiskt tror att vegansk kost verkligen har dessa underverkande egenskaper. För en sådan medlem är det då inte orimligt att de inte alls anser sig vara i jävsförhållande, hur konstigt det än kan låta för en utomstående. De hade ju ändå framhållit dessa åsikter oavsett om de var medlem eller ej. Dock tycker jag en sådan person faktiskt borde inse då kommentarer om det dyker upp att de faktiskt är i en jävssituationen.

    Annars tycker jag det är lite intressant att Läkare för framtiden på sin sida om föreningen så tydligt påpekar att de är en politisk obunden förening. Inte för att det är helt irrelevant, men jag tror inte att så många förknippar kostval med politik idag. Men jag kan ha fel. Hur som helst hade det ju varit på sin plats att ärligt påpeka att de förordar vegansk kost.

  6. Äntligen en ny artikel! Undrade ett tag där om du blivit sjuk, jobbade för mycket eller tröttnat på all fientlighet du ofta stöter på..

    När man läser hans inlägg kan man tro att det stämmer. Auktoritetsfigur, låter övertygande etc. Sen ser man ditt svar så blir det den reaktionen: ”Jamen självklart är det så!”

  7. Jag har fört matdagbok i MyFitnesPal sedan januari i år. Ligger på mellan ca 6-700 g protein per vecka de senaste 2-3 månaderna när jag legat på kaloriintag för bibehållen vikt på ca 79 kg i snitt.
    Äter verkligen inte lite kött, fisk, fågel, mejeri och ägg enligt min subjektiva upplevelse. Vissa dagar äter jag mer kolhydratbaserat och vissa dagar mer proteinbaserat, beroende på hur träningschemat ser ut.
    Tränat mellan 9,15 h i veckan i genomsnitt sedan vecka 22 då jag började med denna matdagbok. Detta inkluderar lite lättare aktivitet i form av promenader, men mestadels löpning, simning, cykling och styrka.
    Har inte haft fokus på att äta tillräckligt mycket protein (vad det nu är).
    Jag har alltså fått i mig ca 1,2 g protein per kg kroppsvikt vilket ger dig 100% rätt, Jacob. En varierad ”svensk” kost med lite grill, ganska mycket lax och torsk, massor av kyckling, en del fläskkött, leverpastej, ägg, mejeri etc – räcker inte på långa vägar upp till de där ca 2 g/kg kroppsvikt. Åtminstone inte för mig. 🙂
    Säg till om du vill ha mina data, Jacob. Har som sagt minutiös loggning (med några få dagars undantag) av både träning och kost sedan i januari i år. Träning mycket längre än så, men inte kosten då… 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *