Vad händer om du hindrar frisättningen av fett?

En schematisk bild över hur fettceller ser ut
En schematisk bild över hur fettceller ser ut

Det börjar nästan bli lite tjatigt när jag tar upp alla studier som visar på att det inte finns någonting som talar för att det är insulin och inlåsande av fett i våra fettceller som är orsaken till övervikt. Men här är ännu en studie i fall det är någon som är intresserad av evidens som ändå mot förmodan tror att det är insulinets påverkan på fettinlagringen som är det avgörande.

PLoS Biol. 2013;11(2):e1001485.
Partial inhibition of adipose tissue lipolysis improves glucose metabolism and insulin sensitivity without alteration of fat mass.
Girousse A et al.

When energy is needed, white adipose tissue (WAT) provides fatty acids (FAs) for use in peripheral tissues via stimulation of fat cell lipolysis. FAs have been postulated to play a critical role in the development of obesity-induced insulin resistance, a major risk factor for diabetes and cardiovascular disease. However, whether and how chronic inhibition of fat mobilization from WAT modulates insulin sensitivity remains elusive. Hormone-sensitive lipase (HSL) participates in the breakdown of WAT triacylglycerol into FAs. HSL haploinsufficiency and treatment with a HSL inhibitor resulted in improvement of insulin tolerance without impact on body weight, fat mass, and WAT inflammation in high-fat-diet-fed mice. In vivo palmitate turnover analysis revealed that blunted lipolytic capacity is associated with diminution in FA uptake and storage in peripheral tissues of obese HSL haploinsufficient mice. The reduction in FA turnover was accompanied by an improvement of glucose metabolism with a shift in respiratory quotient, increase of glucose uptake in WAT and skeletal muscle, and enhancement of de novo lipogenesis and insulin signalling in liver. In human adipocytes, HSL gene silencing led to improved insulin-stimulated glucose uptake, resulting in increased de novo lipogenesis and activation of cognate gene expression. In clinical studies, WAT lipolytic rate was positively and negatively correlated with indexes of insulin resistance and WAT de novo lipogenesis gene expression, respectively. In obese individuals, chronic inhibition of lipolysis resulted in induction of WAT de novo lipogenesis gene expression. Thus, reduction in WAT lipolysis reshapes FA fluxes without increase of fat mass and improves glucose metabolism through cell-autonomous induction of fat cell de novo lipogenesis, which contributes to improved insulin sensitivity.

Det här är en studien har man studerat både människor och möss. Det man gjorde först var att man studerade hur väl frisättningen av fett fungerade hos människor och sen tittade man på hur det korrelerade med deras insulinkänslighet. Resultatet visade att personer som hade fettceller som var mer restriktiva med att släppa ut fett hade bättre insulinkänslighet.

Får att skriva samma sak en gång till med lite enklare ord. Människor som har fettceller som hellre håller i fettet än att släppa ut det igen har bättre insulinkänslighet. Ett faktum som låter logiskt och stämmer med vetenskapen men som troligen verkar totalt motsägelsefullt om du tror på det du får lära dig inom LCHF.

Forskarna gjorde dessutom ännu en studie på människor. I den här så följde de personer som genomgick en magsäcksoperation över två år. De mätte både insulinkänslighet och fettfrisättningen från fettcellerna (kallas lipolys). Resultatet blev i enlighet med resultatet ovan. Personerna vars fettfrisättning minskade mest fick störst förbättring i insulinkänslighet.

The higher the decrease in lipolysis, the stronger the improvement of insulin resistance. Altogether, these data suggest, in both cross-sectional and longitudinal studies, that, in humans, WAT lipolytic capacity may contribute to the control of insulin sensitivity

Som vanligt är det dock så att en korrelation inte nödvändigtvis behöver betyda orsak verkan. Det behöver alltså inte vara så att mer inlåst fett i fettcellerna orsakar bättre insulinkänslighet. Så för att undersöka den här effekten fortsatte forskarna i den här studien med försök på möss.

Möss med sämre fettfrisättningsförmåga

Det som forskarna gjorde var att det tog möss och avlade fram en art som rent genetiskt hade sämre förmåga att frisätta fett från fettcellerna. De var alltså inte oförmögna att frisätta fett men fettcellerna var ändå mer restriktiva än normalt. Du kan jämföra det med effekten som LCHF-are påstår att du får i deras påhittade historia kolhydrater->insulin->fetma.

Det man gjorde mer specifikt med råttorna var att man påverkade den gen som gör att de tillverkar Hormone-sensitive lipase (HSL) som är ett av de allra viktigaste enzymerna när dina fettceller ska bryta ner fett och frisätta det till blodet. Genen för HSL produktion finns i två upplagor och i den här studien studerade man både mött med båda generna utslagna och möss med ena genen utslagen. När man undersökta själva mängden av HSL i mössens muskler fann man också att gruppen med ena genen utslagen (HSL+/-) hade hälften så mycket HSL som den friska och de med båda generna utslagna hade ingen mätbar mängd av HSL alls.

De här mössen satte man då sen på den så kallade High Fat diet som man använder för att göra djur feta i många studier. Kort och gott innebär ”high fat diet” olika från studie till studien men med få undantag är det alltid mycket tomma kalorier från fett och socker där fett dominerar till energimängd. I just det här fallet var det 35 E% kolhydrater och 45 E % fett från de fantastiska näringskällorna majsstärkelse, maltodextrin, socker, sojaolja och ister. Detta fick de tillsammans med lite mjölkprotein från kassein och ett multivitamin typ. Dieten låter hemsk men med rätt tillsatser jag tror nog att någon skulle kunna göra en god munk på det där 😉

Ingen skillnad i vikt med bättre insulinkänslighet samt lägre blodsocker

Hur som helst så är det inte det vi är så värst intresserade av just nu. Det som är intressant är ju vad som hände med de tre grupperna av möss som forskarna undersökta i den här studien. I bilden här under kan du se resultatet när det gäller vikt.

Mössen med sämst förmåga att frisätta fett blev inte feta av skitmaten
Graferna visar viktkurvorna för de tre grupperna av möss i studien när de efter 8 veckor med ordentlig mat gavs skitmat. De svarta hålorna är normala möss. De vita är mött med hälften så mycket HSL och de grå är mössen utan HSL.

Det du kan se i grafen här ovanför är att mössen utan HSL inte gick upp i vikt alls medan de två andra grupperna gick upp lika mycket i vikt trots att den ena gruppen alltså hade hälften så mycket HSL. Det här är i princip raka motsatsen mot det du får lära dig från LCHF-hållet. En sämre frisättning av fett från fettcellerna hade alltså ingen effekt på vikten och en fettfrisättning som i princip inte fungerade alls innebar en lägre vikt.

Vad som också är väldigt intressant från det här försöket är att mössen med sämre förmåga att frisätta HSL faktiskt hade bättre insulinkänslighet och hanterade glukos på ett bättre sätt. Även det här går ju inte alls ihop med LCHFs förklaring om att det givetvis bara är kolhydrater vi äter som ger dålig insulinkänslighet och högt blodsocker. I själva verket är det så att det är mycket annat som också kan påverka vilket jag har varit inne på tidigare flera gånger om här på sidan.

Medicinsk behandling som försämrar fettfrisättningen

Forskarna var dock inte nöjda med bara detta resultatet. Vad de gjorde sen var att de tog ännu en grupp med möss och gav dem injektioner av ett ämne som hämmar HSL och dess förmåga att arbeta. I princip gav det alltså medicin mot fettfrisättning.

Effekten här blev precis den samma som hos mössen som hade en halverad produktion av HSL redan från början. Man såg ingen effekt på vikten men mössen fick däremot en förbättrad insulinkänslighet och insulintolerans. De fann även indikationer på en bättre glukoskontroll.

Tester på mänskliga fettceller

Som ett allra sista steg gjorde faktiskt forskarna ännu en studie. I det här försöket tog de mänskliga fettceller och precis som för mössen tidigare så såg de till att försämra dessa cellers förmåga att släppa ut fett. Effekten blev, som du säkert kan gissa vid det här laget, en ökad insulinkänslighet och förbättrad förmåga att ta upp glukos.

Problemet med för mycket energi

Det finns en sak med resultatet här ovanför som är mer intressant än att den här studien är ännu en studie som visar att det finns precis noll vetenskap bakom kolhydrater->insulin->övervikt. Det är något jag påpekat ett par gånger tidigare i olika inlägg och om du är en uppmärksam läsare och läser här regelbundet så har du kanske redan sett det.

Den här studien är ett exempel av flera studier som alla visar på samma sak. Hur hormoner inverkar på dina fettceller och hur de sen i sin tur påverkar din kropp är inte det som är avgörande. Och detta gäller även i den här studien. Som du kan se av grafen här ovanför var viktkurvorna för de tre grupperna av möss den samma innan de fick tillgång till sin ”high fat diet”, aka skitmat.

Det här har jag tagit upp även i inlägget Fastande insulinnivåer vs insulin efter en måltid. Trots att det idag är väldigt populärt i dietböcker att sitta och dra upp en massa förklaringar kring hur hormoner påverkar dina fettceller och gör dem feta finns det inga studier som stödjer det. I studierna jag tagit upp här har man kraftigt påverkat fettfrisättningen och i de tidigare studierna gjorde man samma sak med insulin. I båda fallen har man ju också sett tydliga fysiologiska effekter av manipulationen. Men någon effekt på kroppsvikten har man inte sett, inte förrän man serverat skitmat.

Kontentan jag vill få fram är att fokuset på ett eller några enskilda hormon och deras verkan på dina fettceller är totalt felriktat. Och tron om att en viss sak i det du äter ska vara det magiska som påverkar just den faktorn och gör dig tjock eller smal är en fantasi. Den faktorn finns inte.

Om vi istället pratar om övervikt rent allmänt så finns det givetvis faktorer som har en mycket större inverkan än andra. Och dessa inverkar delvis via dina fettceller. Men där finns ingen ensam syndabock och de viktigaste faktorerna har inte sin största effekt via dina fettceller vilket de här studierna väl visar.

45 thoughts on “Vad händer om du hindrar frisättningen av fett?

  1. Väldigt intressant!
    Funderar lite på om det finns nån studie på hur lite fett människan kan klara sig på? Inom vissa kretsar ska allt fortfarande vara extremt fettsnålt och endast lättprodukter brukas.
    Finns det någon risk med detta? Vad händer om man ligger på kanske 20 g fett om dagen eller mindre en längre period?

  2. Du klarar dig helt utan mat väldigt länge. Om du är kraftigt överviktig i flera månader
    http://tranastyrka.se/fasta-pa-riktigt/

    Om vi tänker att du måste få i dig kalorier så är det några få gram fleromättat fett som du behöver få i dig varje dag. Får du i dig det så klarar du dig i alla fall teoretiskt hela livet.
    http://tranastyrka.se/hur-mycket-fett-behovs/

    Riskerna med fettsnål kost är ganska få men vissa vitaminer och mineraler finns det mer av i mer feta produkter och de tas även upp bättre av kroppen när de äts med fetare produkter. Så skulle du endast äta några få gram fleromättat fett varje dag får du svårt att få i dig tillräckligt av dessa.

  3. Tack för svar och en gryyyyym sida! Nu är jag underviktig och skulle nog inte klara mig sålänge på det jag har. Men intressant att veta! 🙂

  4. Men, jag måste säga att jag känner mig lite förvirrad. Vart kommer dessa teorier ifrån ifall de inte har någon grund till dem överhuvudtaget?
    Läste ”Ett sötare blod” av Ann Fernholm och eftersom att den känns väldigt vetenskaplig (till skillnad från vissa LCHF-sidor) men också grundar sig i övervikt = hormonellt så har jag nog tänkt att det kanske är så det är egentligen. För samtidigt tycker jag att det verkar som att LCHF verkar funka för väldigt många.
    Ska det verkligen vara så svårt att få fram en enhetlig bild av hur kroppen fungerar? Jag tycker jag brukar försöka tänka till en extra gång innan jag tar till mig saker, men nu för tiden känns det mesta bara som ett virrvarr av motstridiga fakta. Framför allt vad gäller fakta om kost och övervikt.

  5. Gabby:
    Ska det verkligen vara så svårt att få fram en enhetlig bild av hur kroppen fungerar? Jag tycker jag brukar försöka tänka till en extra gång innan jag tar till mig saker, men nu för tiden känns det mesta bara som ett virrvarr av motstridiga fakta. Framför allt vad gäller fakta om kost och övervikt.

    Det är inget konstigt då det gäller kost och övervikt. Lagrar du mer fett än du gör av med så går du upp i fettvikt, och precis som JG förklarat här ännu en gång så är insulinets roll i denna process klart överhypad. Faktum är att du går upp i vikt efter varje måltid, för då är Ein större än Eut för stunden. Sedan bryts fettmassan ner mellan måltider och under natten.

    Personligen tycker jag Fredrik Paulún börjar bli löjlig angående insulindebatten. I hans böcker skriver han först ”energi in/energi ut är det som spelar roll”. Sedan nästa sida ”och äter vi kolhydrater så frisätts insulin som är vårt mest fettinlagrande hormon!” ^^. I en av böckerna skriver han tom att ca 90% av fettet vi äter går direkt till fettväven och lagras. Snacka om att anpassa sig efter vinden och skriva så att alla parter blir nöjda.

  6. Varför är det då så att ett av symtomen på diabetes typ 1 (avsaknad av insulin) är att man går ned i vikt hur mycket man än äter?

  7. Tycker insulin generellt har fått en väldigt dålig klang. Det är väl egentligen ett uppbyggande hormon? Det gör ju så att socker och fettsyror tas upp från blodet till cellerna samt hindrar nedbrytning av musklerna? Eller är jag helt fel.
    Alla har väl insulin? Även de som äter mycket fett?

  8. Vad tycker du om ketogena dieter som verkar populärt? trainlikeagirl.se kör den med sina läsare och en annan tjej primal scientista är också övertygande om den. De båda hänvisar till forskning så det är svårt för oss vanliga att avgöra om det är bra eller ej, men det verkar ju funka så..?

  9. us:
    Varför är det då så att ett av symtomen på diabetes typ 1 (avsaknad av insulin) är att man går ned i vikt hur mycket man än äter?

    Insulinet har som roll att säga till Levern att den ska sluta att omvandla fettceller till glukogen (om jag minns det rätt). Så har man diabetes typ 1 så bränner alltså kroppen fett hela tiden.

    Tror dock att ”hur mycket man än äter” är en klar överdrift.

  10. Gabby:
    Men, jag måste säga att jag känner mig lite förvirrad. Vart kommer dessa teorier ifrån ifall de inte har någon grund till dem överhuvudtaget?
    Läste ”Ett sötare blod” av Ann Fernholm och eftersom att den känns väldigt vetenskaplig (till skillnad från vissa LCHF-sidor)men också grundar sig i övervikt = hormonellt så har jag nog tänkt att det kanske är så det är egentligen. För samtidigt tycker jag att det verkar som att LCHF verkar funka för väldigt många.
    Ska det verkligen vara så svårt att få fram en enhetlig bild av hur kroppen fungerar? Jag tycker jag brukar försöka tänka till en extra gång innan jag tar till mig saker, men nu för tiden känns det mesta bara som ett virrvarr av motstridiga fakta. Framför allt vad gäller fakta om kost och övervikt.

    Ett sötare blod tar upp hur kroppen fungerar hos sjuka metabolt störda människor, J G hos friska.

  11. Gabby: Vart kommer dessa teorier ifrån ifall de inte har någon grund till dem överhuvudtaget?

    Ursprungligen kommer de från 30-talet ungefär. Och då var det en legitim hypotes. Hypotesen skrotades dock strax efter kriget ungefär och sen dess dras bara upp som en förklaringsmodell av lågkolhydratförespråkare. Först Atkins, sen Gary Taubes och därefter en väldig massa andra personer som säljer böcker.

    Gabby: Läste ”Ett sötare blod” av Ann Fernholm och eftersom att den känns väldigt vetenskaplig (till skillnad från vissa LCHF-sidor) men också grundar sig i övervikt = hormonellt så har jag nog tänkt att det kanske är så det är egentligen.

    Ann Fernholms bok handlar ju främst om vad som händer i kroppen när du har högt blodsocker. Och den delen stämmer ju bra. Enda att anmärka på är att Ann endast fokuserar på just högt blodsocker igenom hela boken trots att det finns många fler riskfaktorer.

    Sen finns där en liten del kring övervikt i boken med men den är precis lika fel som den delen du läser i alla LCHF-böcker. Sen påstår ju Ann att hennes bok är vetenskapligt underbyggt men det stämmer inte på den delen. Det är hittepå.

    Gabby: För samtidigt tycker jag att det verkar som att LCHF verkar funka för väldigt många.

    Jo, men det finns en mängd förklaringar till det som alla har vetenskapligt stöd bakom sig. Du hittar många av dem här på sidan.

    I grund och botten handlar det om att folk helt enkelt äter mindre. I studier brukar folk normalt minska på sitt kaloriintag med 1/3. Detta innebär hos de flesta en absolut minskning i kaloriintag på 700-900 kcal ungefär. Det förklarar ju också varför viktnedgången på kort sikt brukar bli bättre för lågkolhydratkost än de kostupplägg där man väljer att räkna kalorier och siktar på ett underskott på 500 kcal.

    Gabby: Ska det verkligen vara så svårt att få fram en enhetlig bild av hur kroppen fungerar?

    Där finns en i princip enhetlig bild, insulin som en viktig faktor är inte en del av den. Sen är problemet är att det är många faktorer som spelar in och att rangordna dem mellan varandra är väldigt svårt. Så man känner till många riskfaktorer men vet inte vilka man ska fokusera mest på. Vad som är viktigast att fokusera på är ju också annorlunda från person till person. Det är därför LCHF inte fungerar för alla. När du börjar äta LCHF förändras en väldig massa i persons kost, livsstil och miljön när personen äter mat. För många innebär denna förändring att de viktigaste faktorerna till att den personen tidigare åt för mycket förändras. De går då ner i vikt. Men detta gäller inte för alla och de som inte förändrar på det som är viktigt går inte heller ner i vikt. Om det vore insulin som var överlägset viktigast så skulle alla gått ner i vikt som ätit lågkolhydratkost.

    Gabby: Jag tycker jag brukar försöka tänka till en extra gång innan jag tar till mig saker, men nu för tiden känns det mesta bara som ett virrvarr av motstridiga fakta. Framför allt vad gäller fakta om kost och övervikt.

    Så är det. Tyvärr är det så att det många gånger är lättare att lura och skrämma folk till förändring än det är att verkligen försöka förklara hur det fungerar med riskfaktorer. Många människor klarar inte heller av att äta något i måtta så för dem är det nog bättre att tro att 100 g godis kan ge viktuppgång på 1 kg.

    När du ska sälja dietböcker är det viktigaste att det du skriver fungerar väldigt bra för vissa. Det är då du får ett följe och då boken börjar säljas. För folk hoppas att de ska vara en av dem vars bokens tips fungerar för. Enkla förklaringar som i alla fall rent teoretiskt är lätta att införa. Det här utnyttjas ju också i form av anekdoter likt de som kostdoktorn lägger upp hela tiden. Medelvärdet i viktnedgång för de som börjar äta lågkolhydratkost skiljer sig inte från andra dieter. Men när han lägger upp en anekdot istället för den informationen så börjar folk hoppas att de ska var av de lyckliga.

    Problemet med allt det här är dock att du kommer få vitt skilda budskap från olika håll.

  12. David: Snacka om att anpassa sig efter vinden och skriva så att alla parter blir nöjda.

    Så är det, vet vad som sälj och sen utnyttjar du det. Om du skriver att insulin inte gör dig fet idag så kommer du ha en väldig massa människor som per automatik, utan att ens fundera på fakta bakom, avfärdar dig som okunnig. Vill du då sälja så är det bättre att hålla dig till det du tror att folk vill höra.

  13. us:
    Varför är det då så att ett av symtomen på diabetes typ 1 (avsaknad av insulin) är att man går ned i vikt hur mycket man än äter?

    Om du som person med diabetes typ 1 hade ätit så hade du dött direkt. Så det finns inga människor som någonsin passat med ditt exempel 🙂 Innan insulin fanns så var behandlingen för en diabetiker att mer eller mindre konstant äta för lite kalorier. Detta fungerade i något år medan det fortfarande fanns lite kapacitet kvar i kroppen att producera insulin. Så fort som insulin försvinner helt så kommer personen dock att dö.

    I övrigt är det som Henrik skriver. Insulin finns alltid i kroppen hos en frisk människa. Även när du totalt fastar har du en grundnivå av insulin. Detta insulin reglerar leverns produktion av glukosproduktion och ketonproduktion. Om inte detta insulin finns kommer levern att producera för mycket glukos och ketoner det är det som till sist tar död på personen, https://traningslara.se/insulinets-roll-i-din-kropp/

  14. Alexandra: Tycker insulin generellt har fått en väldigt dålig klang. Det är väl egentligen ett uppbyggande hormon? Det gör ju så att socker och fettsyror tas upp från blodet till cellerna samt hindrar nedbrytning av musklerna? Eller är jag helt fel.

    Insulin är främst antikatabolt. Det hindrar alltså nedbrytningen av både muskler och fett mer än det stimulerar uppbyggnad.

    Alexandra: Alla har väl insulin? Även de som äter mycket fett?

    Alla utom personer med diabetes typ 1 har alltid insulin i blodet ja. Och en person med diabetes typ 1 måste ju ta insulinsprutor om han eller hon vill överleva.

  15. Nina: trainlikeagirl.se kör den med sina läsare

    Trams. Visst fungerar ketos för många men det är inget magiskt i det. Det finns i alla fall inga belägg för det.

    Nina: en annan tjej primal scientista är också övertygande om den

    Trams. Dessutom hypar hon kosttillskott som inte verkar fungera för att hon sen ska kunna länka till affiliateprogram och tjäna pengar på att folk köper tillskottet.

    Nina: De båda hänvisar till forskning

    Jag har kanske missat något men när hänvisar det till forskning? När det skriver ”jag har läst studier…”? För jag ser då inga referenser på deras sidor. Det jag hittade var bara en verklig referens på primalscientistas sida och då var det just i inlägget om kosttillskottet som antagligen inte fungerar.

  16. Sven I P: Ett sötare blod tar upp hur kroppen fungerar hos sjuka metabolt störda människor, J G hos friska.

    Nej, det där är LCHF-arnas ursäkt till varför de kan fortsätta att säga felaktiga saker när vetenskapen visar på något annat.

  17. Jacob Gudiol: Trams. Visst fungerar ketos för många men det är inget magiskt i det. Det finns i alla fall inga belägg för det.

    Trams. Dessutom hypar hon kosttillskott som inte verkar fungera för att hon sen ska kunna länka till affiliateprogram och tjäna pengar på att folk köper tillskottet.

    Jag har kanske missat något men när hänvisar det till forskning? När det skriver ”jag har läst studier…”? För jag ser då inga referenser på deras sidor. Det jag hittade var bara en verklig referens på primalscientistas sida och då var det just i inlägget om kosttillskottet som antagligen inte fungerar.

    Vad skönt att höra, det känns så himla hypat just nu. Tack Jacob.

  18. Jacob Gudiol: Nej, det där är LCHF-arnas ursäkt till varför de kan fortsätta att säga felaktiga saker när vetenskapen visar på något annat.

    kommentera aldrig en bok du inte läst , det blir bara pinsamt som ditt tidigare inlägg.

  19. Jacob Gudiol:
    Jag har läst Ann Fernholms bok. Återkom gärna när du har något vettigt att bidra med Sven

    Gratulerar, det var inte vad du påstod när du recenserade boken utan att ha läst den tidigare. Du lär dig!

  20. Du får jättegärna ge en länk till när detta har skett. För enligt mig snackar du en massa skit just nu. Men det ska väl inte vara speciellt svårt för dig att motbevisa mig då?

  21. Vad skönt att du presenterar dessa vetenskapliga fakta!

    Jag var länge i valet och kvalet om jag skulle testa LCHF och så otroligt (lätt)påverkad av all propaganda kring detta. Det är inte precis så att jag inte förstod/förstår vad jag gjorde/gör för grundläggande fel (som tjockis), men ändå vill man ju gärna hitta universallösningar på sitt problem 😉

    Det som främst gjorde mig intresserad av LCHF var egentligen inte själva kosten i sig, men däremot att blodsockret sägs hålla sig på en stadig nivå. Med andra ord man blir inte hungrig lika snabbt på den här kosten. Fast märkligt nog stämde det inte på mig. Jag kände mig istället VRÅLhungrig jämt trots att jag följde alla rekommendationer och faktiskt gav det en ärlig chans. Så ja och nej den här kosthållningen passar säkert för vissa, men definitivt inte för alla andra.

  22. Nillan:
    Vad skönt att du presenterar dessa vetenskapliga fakta!

    Det trevliga med vetenskapliga fakta är att det finns så många att välja mellan 😉

  23. Du kallar det där för en recension? För i mina ögon är det en allmän observation över hur böckerna i genren brukar se ut när det gäller kolhydrater och insulin.

  24. Jacob Gudiol:
    Du kallar det där för en recension? För i mina ögon är det en allmän observation över hur böckerna i genren brukar se ut när det gäller kolhydrater och insulin.

    Så dina tidigare recensioner är inga recensioner? ”kopiera det jag skrivit i andra recensioner rakt av…” Vad är det då?

  25. Nu är du löjlig Sven. Mina tidigare recensioner är givetvis recensioner. Och det uttalandet du länkade till är en allmän observation kring den genre som boken ett sötare blod tillhör. Uttalandena går ihop alldeles utmärkt utan att du behöver kalla en mening för en recension.

  26. Det som är löjligt är att ”recensera” en bok utan att läsa den, och sedan när man blir påkommen vända kappan åt andra hållet och försöka ”tolka” misstaget man gjort som ett ickemisstag, det är löjligt!

  27. us:
    Varför är det då så att ett av symtomen på diabetes typ 1 (avsaknad av insulin) är att man går ned i vikt hur mycket man än äter?

    Att man går ner i vikt är ett av de tidiga symptomen på diabetes typ 1, dvs, när nedbrytningen av de insulinproducerande beta-cellerna i bukspottskörteln har börjat men ännu inte är fullständig. Vid det här stadiet produceras det fortfarande en viss mängd insulin men inte tillräckligt för att sänka blodsockret till en normal nivå efter en måltid.

    En av insulinets viktigaste funktioner är att möjliggöra för kroppens alla celler att kunna ta upp glukos (blodsocker) från blodet som därefter används till energi. Vid brist på insulin kan inte cellerna ta upp blodglukos i samma mängd, vilket då gör att cellerna måste använda sig av kroppens lagrade fett för sin energiproduktion istället (samtidigt som blodsockernivån såklart är förhöjd). Det är den största anledningen till att en typ 1 diabetiker går ned i vikt.

    När sjukdomen sedan är fullt utvecklad måste en typ 1 diabetiker precis som Jacob säger ta insulinsprutor för att överleva.

  28. Sven I P:
    Det som är löjligt är att ”recensera” en bok utan att läsa den, och sedan när man blir påkommen vända kappan åt andra hållet och försöka ”tolka” misstaget man gjort som ett ickemisstag, det är löjligt!

    Du skojar inte nu va?! Eller? Jacob har skrivit en massa bra recensioner här på sidan, att tro att han inte läst fler böcker än så är löjligt. Att sedan hävda att hans kommentarer skall betraktas som bokrecensioner är skrattretande! Nästan lite nedvärderande då han skriver bra recensioner, kanske inte vad alla vill läsa/höra, men de är ändå oftast bra!

  29. Spännande med ny forskning. Jag undrar dock vad som gör att LCHF fungerar. Att det naturligt blir ett visst energiunderskott det köper jag men för egen del kan jag äta fler kalorier med LCHF än med lågkalorikost och ändå gå ner. Insulin som fettlagrare verkar ju inte helt rätt enligt studien men något påverkar så att man slipper paltkoman efter maten.
    Intressant är det i alla fall.

  30. Nillan:

    Det som främst gjorde mig intresserad av LCHF var egentligen inte själva kosten i sig, men däremot att blodsockret sägs hålla sig på en stadig nivå. Med andra ord man blir inte hungrig lika snabbt på den här kosten. Fast märkligt nog stämde det inte på mig. Jag kände mig istället VRÅLhungrig jämt trots att jag följde alla rekommendationer och faktiskt gav det en ärlig chans. Så ja och nej den här kosthållningen passar säkert för vissa, men definitivt inte för alla andra.

    Det kan ju ha att göra med att din aptit även regleras av bl.a CART, a-MSH, GIP/GLP-1, CCK, Peptid YY, Leptin, MCH, AgRP, Ghrelin och Orexin A + massa andra peptider och inte bara insulin. Insulinets akuta effekt är ju dessutom anorexogen, dvs hämmad aptit. Utöver detta tillkommer såklart den sociala biten och vanor.

    Personer som beskriver processer i kroppen som lätta och okomplicerade har inte tillräckligt kunskap för att uttala sig i ämnet och försöker oftast sälja något.

  31. HelenaB:
    för egen del kan jag äta fler kalorier med LCHF än med lågkalorikost och ändå gå ner.

    Säker på att du jämfört dessa två kosthållningar helt rättvist då? Jag menar med tanke på att all forskning på området motbevisar att det skulle finnas någon metabol fördel med lågkh-kost. Kolhydrater däremot ger ju mindre fettinlagring vid energiöverskott än vad samma energimängd fett gör. Att vräka i sig mängder med protein ökar iallafall DIT och på så vis ökar energiutgifterna något.

    Min uppsats behandlade bl.a. detta ämne och mina ”LCHF-deltagare” hade ett genomsnittligt kh-intag på 35 g och ett genomsnittligt energiunderskott på 920 kcal. Flera av deltagarna täckte inte ens sitt BMR. Därför går dom ned i vikt (och tappar muskelmassa på köpet –> ännu större viktminskning).

  32. Apropå mättnadskänsla.
    Har haft ätstörningar och efter senaste dippen är jag hungrig jämt!
    Har nästan gett upp att nånsin mer känna mättnad, men det är riktigt jobbigt att ständigt ha ett sug i magen.
    Vet du något/några livsmedel som är bevisat vara mättande?
    Fett, kolhydrater, eller protein? Vet inte riktigt hur jag ska äta för att äta bra längre.

  33. Alexandra:
    Apropå mättnadskänsla.
    Har haft ätstörningar och efter senaste dippen är jag hungrig jämt!
    Har nästan gett upp att nånsin mer känna mättnad, men det är riktigt jobbigt att ständigt ha ett sug i magen.
    Vet du något/några livsmedel som är bevisat vara mättande?
    Fett, kolhydrater, eller protein? Vet inte riktigt hur jag ska äta för att äta bra längre.

    JG har skrivit om detta i tidigare inlägg och konstaterar samma sak som denna:
    http://www.fetmaparadoxen.se/hunger/hunger1.htm
    Protein mättar mest och längst.
    Kanske ska du öka ditt proteinintag (dvs kyckling fisk och kött) rejält?

    Hoppas du får ordning på detta.

  34. Tack för svar! Men samtidigt ger inte protein så värst mycket energi väl? Är dessutom trött jämt. Kanske är allt kroppens sätt att säga ifrån efter alla år av misshandel. Men det är jobbigt ändå 🙁

  35. Fett ger ju mycket energi. Kombinera protein med fett. Bra fetter såsom; olivolja, smör och rapsolja?
    Per gram ger ju kolhydrater och protein lika mycket energi, men som studierna ovan visar verkar det (för många iallafall) mätta längre. Fett ger nästa dubbelt så mycket energi per gram!
    Jo, kroppen säger ju ifrån efter ”misshandel”, och det kan ta lång tid med konsekventa bra matvanor innan kroppen återhämtat sig.
    Lycka till!

  36. Även energi som kroppen kan nyttja bra? Har ju hört att man inte ska äta så mycket fett om man äter kolhydrater, eller om man inte äter det ska man äta massa fett.
    Herregud ju mer jag läser desto mer förvirrad blir jag och vet varken ut eller in..
    Men tack!!

  37. Ok!
    sålänge det inte blir för lite.. Eller för mycket för den delen. Man kan ju äta sig tjock på bra mat oxå antar jag. Även om man tränar mycket.

  38. Det går, men det är faktiskt lite av en utmaning om du verkligen endast håller dig till bra råvaror. Det är ju bara för dig att börja och samtidigt hålla koll på såg medelvikten varje vecka och kanske midjemåttet så ser du om det blir rätt. Att det växlar upp och ner kanske 1-2 kg och någon enstaka cm på midjan är normalt men går det stadigt uppåt eller nedåt i kanske 2-3 veckor får du justera.

  39. Får försöka våga testa!
    Tack så jättemycket för alla svar! Du är guld för en virrig hjärna som min 😉
    Kram!

  40. Tänker bara på alla som säger att kolhydrater binder vätska och gör dig fet. Om kolhydrater nu binder vätska..blir men mer vattnig och fluffig i kroppen då, än om man går på en diet med mer fett istället?
    Ligger det ens något i det påståendet?

  41. Kolhydrater innebär att din kropp binder upp lite vätska ja. Det kan slå på några enstaka kilo i vikt och det kan också göra en liten synbar skillnad. Byggare drar ofta ner på kolhydraterna veckan innan tävling och sen precis innan tävlingen äter de kolhydrater igen. På så sätt blir de av med vätska med kolhydraterna när de inte äter kolhydrater och när de väl sen äter så kolhydrater är musklerna så sugna på att lagra in det så musklerna drar in kolhydraterna med vätska och resultatet blir hårda muskler med lite vätska under huden. Så är i alla fall tanken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *