Blodfetter när du verkligen följer en ketogen diet

Det här blir möjligen ett litet sidospår från de ämnen jag normalt brukar skriva om men då det finns en otrolig massa sidor på nätet som gladeligen sprider precis allting som kan tänkas vara positivt med lågkolhydratkost och ketogena dieter så får jag väl vara en liten motvikt ibland. De senaste veckorna har det ju varit en väldig massa artiklar och debattinlägg i olika tidningar kring LCHF, blodfetter, stroke, vikt osv (1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22) så jag tänkte också att denna studie är väldigt relevant just nu.

Det jag tänkt ta upp idag är en studie på barn med epilepsi. En behandling för epilepsi är en strikt ketogen kost som faktiskt fungerar väldigt bra för många. Den tar ofta bort deras anfall eller minskar förekomsten av dem betydligt. Det är med andra ord en helt legitim behandling med ganska god evidens för effektivitet.

JAMA. 2003 Aug 20;290(7):912-20.
Effect of a high-fat ketogenic diet on plasma levels of lipids, lipoproteins, and apolipoproteins in children.
Kwiterovich PO Jr, Vining EP, Pyzik P, Skolasky R Jr, Freeman JM.

CONTEXT: Little prospective long-term information is available on the effect of a ketogenic diet on plasma lipoproteins in children with difficult-to-control seizures. OBJECTIVE: To determine the effect in children with intractable seizures of a high-fat ketogenic diet on plasma levels of the major apolipoprotein B (apoB)-containing lipoproteins, low-density lipoprotein (LDL) and very LDL (VLDL); and the major apolipoprotein A-I (apoA-I)-containing lipoprotein, high-density lipoprotein (HDL). DESIGN, SETTING, AND PATIENTS: A 6-month prospective cohort study of 141 children (mean [SD] age, 5.2 [3.8] years for 70 boys and 6.1 [4.4] years for 71 girls) with difficult-to-treat seizures who were hospitalized for initiation of a high-fat ketogenic diet and followed up as outpatients. This cohort constituted a subgroup of the 371 patients accepted into the ketogenic diet program between 1994 and 2001. A subset of the cohort was also studied after 12 (n = 59) and 24 (n = 27) months. INTERVENTION: A ketogenic diet consisting of a high ratio of fat to carbohydrate and protein combined (4:1 [n = 102], 3.5:1 [n = 7], or 3:1 [n = 32]). After diet initiation, the calories and ratio were adjusted to maintain ideal body weight for height and maximal urinary ketosis for seizure control. MAIN OUTCOME MEASURES: Differences at baseline and 6-month follow-up for levels of total, VLDL, LDL, HDL, and non-HDL cholesterol; triglycerides; total apoB; and apoA-I. RESULTS: At 6 months, the high-fat ketogenic diet significantly increased the mean plasma levels of total (58 mg/dL [1.50 mmol/L]), LDL (50 mg/dL [1.30 mmol/L]), VLDL (8 mg/dL [0.21 mmol/L]), and non-HDL cholesterol (63 mg/dL [1.63 mmol/L]) (P<.001 vs baseline for each); triglycerides (58 mg/dL [0.66 mmol/L]) (P<.001); and total apoB (49 mg/dL) (P<.001). Mean HDL cholesterol decreased significantly (P<.001), although apoA-I increased (4 mg/dL) (P =.23). Significant but less marked changes persisted in children observed after 12 and 24 months. CONCLUSIONS: A high-fat ketogenic diet produced significant increases in the atherogenic apoB-containing lipoproteins and a decrease in the antiatherogenic HDL cholesterol. Further studies are necessary to determine if such a diet adversely affects endothelial vascular function and promotes inflammation and formation of atherosclerotic lesions.

Den här studien är som du kan läsa utförd på barn och ungdomar. Medelåldern var endast dryga 5 år men där fanns barn upp till 19 års ålder med i studien. Det som gör studien intressant är att vi vet att sannolikheten att barnen i den här studien verkligen följde sin diet är mycket högre än den är på studier på ketogen kost hos vuxna. Man mätte också hela tiden ketoner i urinen för att försöka säkerställa att barnen höll sig i ketos och dieten justerades efterhand för att fortsätta ”fungera”.

Själv dieten i studien var en modifierad variant av Atkins-kost där de aldrig höjer kolhydraterna över ungefär 10-30 gram per dag för att fortsätta vara i ketos.

Effekten av en ketogen kost på blodfetter hos barn och ungdomar med epilepsi
Effekten av en ketogen kost på blodfetter hos barn och ungdomar med epilepsi. Kosten gav överlag klart försämrade värden.

Resultatet blev som du kan se här ovanför i princip negativa effekter rakt igenom när det gäller barnens blodfetter. Det är alltså inte något tal om bara ett högre totalkolesterol som det var larm om i tidningarna för någon vecka sen. Det här är verkligen klara försämringar. LDL, HDL, apo-kvot, triglycerider, allt blev sämre.

Mer långvarig effekt av en ketogen kost på blodfetter
Mer långvarig effekt av en ketogen kost på blodfetter. Efter ett halvår blev värdena något bättre men de var fortfarande klart försämrade från utgångsvärdet

De här mätningarna gjordes hos all deltagande barn efter 6 månader. Vissa följdes även upp efter ett och två år. Försämringarna klingade av något från 6 till 12 månader men det var fortfarande klart dåliga värden.

Hur förändringen såg ut för barnen och ungdomarna på lite längre sikt kan du se här till höger. Alla blodvärdena förblev signifikant försämrade över hela studietiden.

Även apo-kvoten som ofta framhålls som ett något bättre värde än LDL och HDL försämrades markant hos deltagarna. Från 0,61 till 0,95 i medelvärde. Det här innebär praktiskt en övergång från att ligga inom kategorin låg risk men lite i det högre spannet till att ligga i kategorin hög risk men i det lägre spannet där. Detta är dock värden för vuxna och jag vet inte referensvärdena för barn när det gäller apo-kvot. Om det ens finns.

Ungdomarna i studien fick samma resultat

Som jag påpekade tidigare var medelåldern hos deltagarna i den här studien väldigt låg. Det fanns ju dock några äldre barn och ungdomar med i studien och effekten på deras blodfetter blev den samma. Man skulle ju kunna tänka sig att resultatet här ovanför bara är något som är unikt för unga barn men det verkar alltså som att det i alla fall också gäller för tonåringar.

Problemet med anekdoter – Några få påverkades inte

En väldigt intressant observation i den här studien var att 25 st deltagare inte fick någon försämring av sitt LDL i den här studien medan alltså resten fick stora tydliga försämringar. Det här pekar ju mot eventuella individuella skillnader eller påverkan från medicin. Det går ju inte att veta exakt från en studie av den här typen. Men det här belyser ju på ett väldigt bra sätt problemet med att använda anekdoter för att övertyga massor.

Just inom kost och träning är det ju väldigt vanligt med exempel på en eller några få personer som fått helt fantastiska resultat med någon form av diet eller träningsprogram. Men detta säger ju ingenting om hur samma rekommendationer skulle fungera för den generella befolkningen. Tänk om man skulle förespråka ketogena diet för barn och endast använt 1 av de 25 barnen som inte fick några försämringar av sina värden som exempel. Då skulle man eventuellt kunna få en väldig massa barn med väldigt dåliga blodfettvärden ganska snart.

Ketogen diet för barn med epilepsi vs ketogen diet för vuxna

Resultatet från den här studien kan givetvis inte överföras direkt till friska vuxna. Även om tonåringarna i den här studien också fick samma negativa förändringar när de åt den ketogena dieten så finns där ändå skillnader.

Deltagarna i den här studien fick givetvis mediciner utöver deras ketogena kost. Dessa mediciner infördes ju dock inte samtidigt som kosten och testvärdena för deltagarna var normala innan de la om kosten. Så om medicinerna har påverkat så har de haft en unik påverkan när kosten varit ketogen som de inte haft annars. Mer troligt är kanske då som jag påpekade tidigare att de som inte fick sämre värden fått detta på grund av mediciner som kanske motverkat förändringen. För alla deltagarna fick olika mediciner i den här studie och att då så många ska få negativa förändringar med ketogen kost som de annars inte får med vanlig kost är mindre sannolikt.

Det finns ju ganska gott om studier på lågkolhydratkost och vuxna med, där kosten också ganska ofta är ketogen. I dessa studier blir förändringarna på blodfetterna allt som oftast positiva. I alla fall om man ska se det ur ett helhetsperspektiv. Men dessa studier är dock alla påverkade av att deltagarna går ner i vikt. Och går du ner i vikt så får du bättre värden nästan oavsett hur du går till väga.

Fördelen med den här studien är att alla barnen har ätit så de hållit sig viktstabila alternativ följt sina tillväxtkurvor. Så den här studien kanske speglar mer vad som kan hända med en strikt ketogen kost och en stabil vikt.

Kontentan är alltså att ingen verkligen vet vad som händer om många människor verkligen skulle följa en ketogen kost över lång tid. Det som finns är anekdoter från några enstaka personer som lägger ut bra testvärden på nätet efter att de följt en ketogen kost över längre tid och anekdoter från läkare som säger att de fått in patienter med kraftigt försämrade testvärden efter att de lagt om sin kost.

Ketogen kost är en kortsiktig behandling vid epilepsi

Som en sista liten notis vill jag bara lägga in att när det gäller barn med epilepsi så är ketogen kost allt som oftast en kortsiktig behandling. Jag tror inte man vet varför men det har i alla fall visat sig att det oftast räcker med ett halvår eller ett år på kosten och sen kan barnet återgå till en vanlig kost utan att antalet epileptiska anfall återgår till tidigare nivåer igen. Så för ett barn med epilepsi där ketogen kost är möjligt så är det ju fortfarande ett bra behandlingsalternativ. Fördelarna överväger helt enkelt riskerna.

Idag är det dock populärt bland framför allt unga tjejer och springa runt och försöka äta en ketogen diet som något slags sätt att hålla sig i form eller konstant smal vilket sannolikt inte är lika väl genomtänkt. Noll kända hälsomässiga fördelar och en hel del möjliga negativa effekter blandat med en ganska tråkig och framför allt restriktiv kost.

Summering – när inte datan finns så vet ingen säkert

Jag tycker den här studien belyser ett väldigt svårlöst problem inom kostforskning. Det är väldigt svårt att få folk att följa en viss diet över lång tid. I normala studier på lågkolhydratkost följer få deltagare verkligen direktiven några månader senare. De har dock ofta gått ner lite vikt ändå och deras testvärden är också allt som oftast bättre, i alla fall sett till medelvärden. Men vi får ju ändå ingen inblick i vad som verkligen händer om kosten följs till punkt och pricka över längre tid. Vi vet bara vad som händer om vi rekommenderar en viss kost och folk följer det lite sådär halvdant.

Tar vi med i beräkningen att blodvärdena i regel brukar förbättras oberoende av matval om du ligger på ett kaloriunderskott, och går ner i vikt blir det ännu tydligare. Det behövs verkligen långsiktiga interventionsstudier på lågkolhydratkost där huvudsyftet inte är viktminskning. Först då kommer vi rättvist kunna utvärdera vilka effekter en viss kosthållning har på våra blodvärden.

I den här studien har kosten varit mer än bara en diet. Den har varit en medicinsk behandling som troligen oftast varit styrd av föräldrar och läkare där barnen märkt stora hälsofördelar i form av färre epileptiska anfall. Så följsamheten är garanterat mycket högre i den här studien. Målet under hela studietiden har varit att maximera antalet ketoner i urinen hos barnen. Den här studien visar då i motsats mot viktnedgångsstudierna på klara negativa effekter på deltagarnas blodfetter.

Det finns ingen studie som är perfekt så man får ta det som finns och göra en kvalificerad gissning. Frågan är då vilka resultat som är mest relevanta för gemene man? De där överviktiga men i övrigt ofta friska vuxna går ner i vikt eller studien här på barn och tonåringar med epilepsi där vikten hålls stabil?

Den fråga jag ställer mig är ju också varför man ens funderar på att hoppa på en ketogen kost om man är viktstabil?

18 thoughts on “Blodfetter när du verkligen följer en ketogen diet

  1. Men det finns forskning på att för mycket blodfetter är negativt right?
    Frågan du skrev är ganska enkel. Man vill bli mer fit. Orka mer i vardagen, få bättre hy och hår! Vilket alla säger att dieten utlovar.

  2. Är en studie verkligen ”nypublicerad” om den publicerades för tio år sedan? Missade du en siffra? 😉

    Vidare är detta inget kontrollerat försök utan observationsdata utan kontrollgrupp. Det är osäkert av många skäl. Kolesterolnivåer ändras bland annat hos småbarn under uppväxten även utan behandling och ep-mediciner kan också påverka. Utan kontrollgrupp kan man inte veta vad, om något, som beror på kostbehandlingen.

    Eftersom en ny sammanfattning av alla relevanta interventionsstudier (dvs mycket säkrare) med kontrollgrupp tvärtom visar bättre kolesterolvärden på LCHF-kost än på fettsnål kost så sover jag lungt. Trots denna tio år gamla rapport om okontrollerade patientfall hos svårt ep-sjuka barn.

    http://www.kostdoktorn.se/ny-analys-lchf-bast-for-vikt-och-halsovarden-i-langden

  3. Alexandra: Men det finns forskning på att för mycket blodfetter är negativt right?

    Ja, särskilt när förändringarna är så stora som i den här studien. Det är dock alla värden som gäller för generella befolkningen som äter en generell kost. Det går ju inte med 100 procent säkerhet att säga att det är överförbart till människor som äter en så okonventionell kost som en ketogen diet faktiskt är.

    Alexandra: Frågan du skrev är ganska enkel. Man vill bli mer fit. Orka mer i vardagen, få bättre hy och hår! Vilket alla säger att dieten utlovar.

    Jo, men det är ju baserat på precis ingenting. Bara smala unga tjejer som skriver en massa påståenden på bloggar. Jag ska ju inte påstå att jag läser några av dem men de jag har besökt efter att jag fått länkar på mejlen och liknande har ju också varit bloggar där man har friskt med affiliatelänkar där personen i fråga tjänar pengar på att du tror på dem och köper det som rekommenderas. Man måste ju vara lite mer kritisk än så i dagens samhälle. Det finns ju tusentals annonser för en väldig massa produkter som påstår precis samma sak och detta tror de flesta inte på.

  4. Doc: Är en studie verkligen ”nypublicerad” om den publicerades för tio år sedan? Missade du en siffra? 😉

    Hahahaha, ja 🙂 Får bli en korrigering på det i texten.

    För det första är det här inte en observationsstudie. Det är en interventionsstudie, står till och med tydligt med egen rubrik i abstraktet. Allt det andra du tar upp har jag ju påpekat i texten*. Har även skrivit om det i flera inlägg, bla:
    http://tranastyrka.se/meta-analys-pa-lagkolhydratkost-och-hjart-och-karlsjukdom/
    https://traningslara.se/lagkolhydratkost-mot-fettsnal-kost-en-meta-analys/

    Dessa studier är som sagt klart påverkade av dels viktnedgång och dels sämre följsamhet. Men att du skulle lägga mycket större vikt vid detta än andra saker är ju ingen överraskning. Det är möjligt att du har rätt men det är ju verkligen inget som är säkerställt.

    *Det jag inte tar upp är att kolesterolvärden kan ändras under uppväxten men det är ju givetvis standardvärden för barn och undomar som man jämför med i studien och barnens värden ökar i många fall med över två standardavvikelser över det som är normalt för deras åldersgrupp. Så någon ”naturlig” variation är det verkligen inte.

  5. Första gången jag lägger en kommentar nu. Jag har följt både din (Jacob) och Andreas bloggar en tid nu och läst mycket intressant. Jag är mycket imponerad på hur mycket tid och kraft du lägger ner på din efterforskning och på dina inlägg. Både jag och min fru följer LCHF för tillfället just för viktminskningssyfte. Hur det blir i framtiden får vi se. Just nu överväger fördelarna nackdelarna känns det som.

    Hur som helst, min verkliga fråga är följande:

    Är verkligen observationsstudier så värdelösa som så många säger? Varför gör man dem överhuvudtaget om de inte fyller något värde. Det verkar så himla lätt att bara vifta bort de studierna med att säga att de är observationsstudier. Man tycker ju att även om de inte ger hundraprocentiga svar så måste de väl ändå ge en ”hint” om vad som händer. Om inte annat visa vad som kan vara intressant för mer ingående forskning. Kan man bara avfärda dem?

    Mvh
    Mattias

  6. Undra vad Doc kommer göra, skriva motinlägg på sin blogg eller helt ignorera detta.

  7. Intressant!

    Men även min första fundering blir vilken typ av fett de åt.
    Animaliskt, vegetabiliskt, mättat, fleromättat…

  8. Många undrar över kosten/ fetterna. Jag har själv trott att den ketogena dieten för epilepsibehandling har varit full av sojaolja och annat mystiskt.
    Om man nu kan tro på denna källa så verkar det vara välidgt likt LCHF (bortsett från äpplet, möjligen…):
    http://www.diet.com/g/ketogenic-diets

    SAMPLE MENUS. A typical day’s menu for a child on the standard 4:1 ratio diet, allowing 1500 calories per day:

    Breakfast: egg with bacon, made with heavy whipping cream and butter, plus an apple
    Snack: peanut butter mixed with butter
    Lunch: tuna salad made with celery, mayonnaise, and heavy whipping cream, served with lettuce
    Snack: keto yogurt (made with heavy whipping cream, sour cream, strawberries, and artificial sweetener)
    Dinner: cheeseburger with lettuce and green beans
    Snack: keto custard (heavy whipping cream, egg, and pure unsweetened vanilla flavoring)

    Många som inte är överviktiga testar nog olika saker för diverse hälsoproblem. Och då testar man säkert sådant som är i ropet. Om man blir bättre så är det ju bra, men det är alltid svårt att vara säker på varför man blev bättre.

  9. Så här skriver de om saken på Astrid Lindgrens sjukhus.
    ”Blodfetter strax under övre referensnivån är vanligt medan rejält förhöjda blodfetter ses hos en mindre andel. Detta kan oftast normaliseras med sänkt andel fett (sänkt ratio) och förändrad fettkomposition med utbyte av animaliskt fett till vegetabiliska fleromättade fettsyror.”

    Långtidsrapporter:
    ”Långtidskomplikationer om man behandlas med ketogen diet under mer än två års tid har inte systematiskt undersökts. Rapporter fi nns om ökad risk för frakturer, njursten och sämre längdtillväxt men inte dyslipidemi.”

    Lite om kosten:
    ”Dietisten beräknar barnets kaloribehov/dygn utifrån denna registrering, barnets aktivitetsgrad,ålder och idealvikt. Kalorierna fördelas utifrån en bestämd ratio av fett/protein och kolhydrat, det vill säga mängden fett jämfört med protein och kolhydrat tillsammans. Ofta startar man kosten med ratioförhållandet 2:1 och höjer vid behov successivt utifrån anfallskontroll i steg om 0,5 till maximal ratio 4:1. Man ger minst ett gram protein per kilogram kroppsvikt och dygn. Fett ges i så hög grad som möjligt som fl eromättade långkedjiga fettsyror. Vi ger alltid tillägg av fi skolja (omega 3-fettsyror). Kalorierna fördelas oftast på fyra mål per dygn. Dietisten använder ett dataprogram för att beräkna måltidsmenyer och utgår från barnets kostpreferenser. Föräldrarna får ett fl ertal menyer att välja emellan. Supplementering sker med vitaminer, mineraler, selen och
    karnitin.
    http://www.neurologiisverige.se/virtupload/neurologi/content/42/Ketogen.pdf

  10. Det kan tilläggas att jag kollade mina kolesterolvärden förra veckan efter 3 års LCHF (viktstabil vid mätningen) och värdet var lågt, 4.1 i totalvärde. Jag äter dock inte alltid extremt strikt och äter även makrillburkar till frukost.

  11. Mattias: Är verkligen observationsstudier så värdelösa som så många säger?

    Hallå Mattias!
    Värdet av observationsstudier beror helt och hållet på kvalitén på informationen du har. Tar vi en vanlig observationsstudie på kost så har vi många problem. Dels är informationen som folk ger kring vad de äter inte tillförlitlig. Det som de säger att de äter stämmer helt enkelt inte med vad de verkligen äter.

    Sen finns problemet i att veta allting annat som personer med olika kostmönster också gör som kan tänkas påverka deras hälsa. Folk som äter mer sallad är till exempel mer troliga att träna regelbundet, röka mindre osv. Det finns väldigt många faktorer som alltså kan påverka från olika håll och i slutändan blir det väldigt svårkontrollerat.

    Den här typen av studier ska därför använda till att ta fram hypoteser som sen bör testas i mer kontrollerade försök eller interventionsstudier där en grupp för genomföra en förändring och en annan grupp leva vidare som vanligt eller genomföra någon annan förändring. Först då vet vi mer kring om det var ett verkligt orsak-verkan samband vi sett i observationsstudierna.

    Så att dra på stora rubriker för resultatet från en observationsstudie av detta slag är en väldigt dålig idé då datan är väldigt otillförlitlig. Väldigt många av dessa samband som man ser i observationsstudier visar sig sen inte stämma när de verkligen testas.

    Sen finns det observationsstudier som är mycket bättre kontrollerade. Där du istället för egenrapporterad data kanske har testresultat från olika objektiva tester. Vi kan till exempel mäta blodsocker väldigt specifikt och objektivt. Så hittar du sambandet ”uppmätt högt blodsocker->sämre hälsa” är det mer tillförlitligt än ”egenrapporterat intag av bacon->sämre hälsa”. Observationsstudien visar ju dock fortfarande inte att högt blodsocker är orsaken till den sämre hälsan och inte bara något som råkat hända samtidigt. Men är sambandet väldigt starkt och inte verkar hänga ihop med annat också är det sannolikt väldigt tillförlitligt ändå. Det var ju så här man fann att rökning gav lungcancer. Trots att det var data från observationsstudier var det så väldigt tydligt att det inte var någon fråga om att rökningen var orsaken.

    Så nej, observationsstudier är inte per automatik dåliga. Men det är många observationsstudier med otillförlitlig data som får alldeles för mycket plats i media tyvärr.

    Sen har ju Kostdoktorn fel i att det här är en observationsstudie. Detta är en interventionsstudie. Man mätte deltagarnas värden föra studien. Sen gav man en intervention och mätta vad förändringen blev. Detta står till och med tydligt under egen rubrik i abstraktet 🙂 Alltså en solklar intervention, inte observation.

    Om detta varit en observationsstudie så hade man endast tittat på barnen efter det att de redan fått sin diet och jämfört med andra barn som inte äter dieten. Man hade alltså inte gjort tilldelningen (själva interventionen) i studien.

  12. Maria: Men även min första fundering blir vilken typ av fett de åt.

    Erik E:
    Vet man vad de åt för typ av mat?

    Jag gav ju redan ett svar i kommentar nr 5. Och nu har A-F samt KNJ gett mer utförlig information. Det viktigaste när man använder den här kosten för att behandla epilepsi är just att den ger ketoner. Så målet är att uppnå detta med en kost som barnen accepterar. Sen vill man att den ska vara nyttig ändå givetvis. I den här studien har de använt Johns Hopkins variant vilket i alla fall i utgångsläget är lik det du hittar i en Atkinskokbok.

  13. Intressant, läste om behandlingen av epileptiska anfall hos barn/ungdomar då jag läste The Ketogenic Diet av Lyle McDonald, mycket intressant läsning även det. Sedan är det alltid intressant att få flera infallsvinklar när det kommer till kostrelaterad forskning då det ofta blir en sida som bräker så otroligt högt så man inte hör det övriga.

    Tackar för det du bidrar med!

    Den sista punkten om varför man som viktstabil hoppar på en ketodiet – de kanske är viktstabila tjockisar 😉

  14. JG
    Jag har inte läst studierna men jag antar att du har rätt.
    Men varför bry sig om blodfetterna det finns inga bevis för att kolesterolet orsakar hjärtsjukdom, det är bara båg som läkarna sprider för att få sälja statiner.
    CMV virus kariesbakterier med mera är orsaken till hjärtsjukdom.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *