Ägg – ett fantastiskt livsmedel!

Ägg är ett nyttigt livsmedel

En nyttig kost bör vara balanserad och innehålla en variation av livsmedel och näringsämnen och du får troligtvis svårt med att tillgodose ditt näringsbehov fullständigt om kosten är på tok för ensidig. Dock finns enskilda livsmedel som mer än andra är rika på olika nyttigheter och det livsmedel som kanske är bland det mest optimala du kan äta är i mina ögon ägg.

Ägg är fantastiskt gott i massa former (tycker jag), det innehåller protein av högsta kvalité, en balanserad fettsammansättning och det är sprängfyllt med vitaminer och mineraler. Med ett par undantag innehåller ägg det mesta man behöver för att överleva och jag kommer gå djupare in på dess näringsinnehåll, dess användningsområden och livsmedelskemiska fördelar i matlagning samt att återigen försöka slå hål på den gamla myten om risken med äggkonsumtion och hjärt- kärlsjukdom (som jag redan skrivit om i texten ”Om mättat fett, kolesterol samt tips för att öka på fettet i kosten”).

Ägg i mat

En god frukosträtt som jag tagit från bloggen Birgitta Höglunds mat (där du även hittar receptet). Turkisk korv, grönsaker och två stekta ägg. Typexempel på en nyttig och god rätt där ägg ingår.

Till att börja med är ägg inte enbart nyttigt utan även gott och användbart i massor av olika rätter. Ägg kan kokas, stekas, pocheras och utgöra grunden i omeletter som kan varieras i det oändliga. I en frukostbuffé hittar du både löskokta, hårdkokta ägg, äggröra, stekta ägg, omeletter och vid ett smörgåsbord finns ofta ägghalvor med t.ex. majonnäs och räkor eller med något annat gott ”kladd” på toppen. 😉 Hackade Kokta ägg är dessutom mycket gott att använda i röror av olika slag, t.ex tonfiskröra, kycklingröra eller den klassiska ”Gubbaröran” med sill. Som tillbehör till pytt i panna har det stekta ägget en given plats för många och likaså på macka och/eller i hamburgare. Skivat kokt ägg med kaviar är ytterligare en till synes odödlig klassiker på smörgås.

(Länk till Birgitta Höglunds matblogg har du här och receptet på måltiden i bild finns här)

Perfekt bindemedel och konsistensgivare

Glass au four, en sinnessjukt god efterrätt där grunden alltså är glass med ett lager av socker- och äggviteblandning runtom som värms i ugn. På bilden har man som synes dessutom hallon i botten och vilken glass och vilka andra ingredienser man väljer är enbart en fråga om fantasi.

Det här var ju exempel på de mest simpla formerna av ”äggmat”, dvs när ägget i sig utgör den primära komponenten. Men ägg i maträtter har många fler användningsområden tack vare dess livsmedelskemiska egenskaper. Proteinerna i äggvitan gör ägg till ett fantastiskt bindemedel och därför är äggstanning i pajer utmärkt, likaså ägg i biffar och köttbullar t.ex. Jag gör ofta köttfärsbiffar och då är ägg som bindemedel givet. Likaså om jag gör köttbullar. Dock är inte föttfärs det enda du kan göra biffar och bullar av, det går ju alldeles utmärkt att mixa baljväxter av alla slag, mixa ner ris, korngryn, havregryn etc. Finfördelad tonfisk är faktiskt supergott att göra biffar på och i alla lägen tycker jag ägg är det bästa bindemedlet. Både bättre, nyttigare och mycket godare än t.ex. ströbröd.

Äggvitans egenskaper är dessutom anledningen till att man kan göra fluffiga maränger, göra sin egen glass eller toppingen på en glass au four (äggvita blandat med socker ovanpå glass som sedan värms i ugn).

Äggulans emulgeringsegenskaper

Om du någon gång undrat vad äggulans roll är i en majonnäs, en hollandaisesås, en béarnaisesås eller andra emulsionssåser så är svaret att äggulan är just nyckelkomponenten till varför det överhuvudtaget blir en emulsion. Givetvis bidrar äggulan även till god smak (och extra näring såklart) men vad som gör den så speciell är just dessa egenskaper i emulsionen.

Emulsion betyder förenklat blandning av två vätskor som annars inte blandar sig. I såserna är det fettet från smör/olja som inte gärna blandar sig med t.ex. vinägern eller vattnet. Men i äggulan finns proteinet lecitin som binder ihop de här vätskorna och gör emulsionen möjlig. Lecitin finns även i sojabönor så industrin använder ofta sojalecitin i t.ex. margariner eller emulsionssåser för att blanda ihop vätskorna. Sojalecitin är helt enkelt ett billigare emulgeringsmedel än att använda äggula.

Så om du behöver separera äggvita till någon maträtt (typ maränger eller glass) så är det ett perfekt läge att även tillreda goda såser från äggulorna. 🙂

Ägg som näringsbomb!

Som näringskälla kan som sagt ytterst få livsmedel jämföras med äggets innehåll av nyttigheter. Från ägget kommer du inte få i dig något kalcium eller någon C-vitamin men i övrigt innehåller det i stort sett varenda essentiellt näringsämne, dessutom med en bra fettsammansättning och suveränt bra proteinkvalité.

Energivärde och mättnad

Energivärdet enligt Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas är följande (100 gram ägg):

  • 141 kcal
  • 12.6 gram protein
  • 10.1 gram fett fördelat på 2.8 gram mättat fett, 4.5 gram enkelomättat fett samt 1.2 gram fleromättat fett
  • 0 gram kolhydrat

Ett i mina ögon mycket bra energivärde och en välbalanserad fettsammansättning. 141 kcal är dessutom inte mycket för 100 gram ägg (vilket kan tänkas motsvara ca två medelstora ägg) med tanke på att dessa 141 kcal ger så oerhört mycket mikronutrienter på köpet (mer om det längre ner i texten) samt att ägg faktiskt är väldigt mättande.

Det finns nämligen bantningsstudier som tyder på en fördel när ägg inkluderas som en del av dieten. I en studie från 2005 som publicerades i Journal of the American College of Nutrition 2005 jämförde man en ”äggfrukost” jämfört med en isokalorisk ”bagelfrukost” (1). Äggfrukosten bestod av äggröra på två ägg, två skivor toast samt 1 tsk ”reduced calorie fruit spread” vilket jag gissar är någon form av kalorireducerad sylt/marmelad. Bagelfrukosten å sin sida innehöll en bagel 2 matskedar mjukost och ett 3 ounces fettfri yoghurt.

Båda frukostarna var som sagt isokaloriska och dessutom vägde de lika mycket. 3.5 timmar senare bjöds båda grupperna på lunch och detta test upprepades sedan igen två veckor senare och då fick försökspersonerna även redovisa sitt matintag följande 36 timmar. Resultatet från studien visade att äggfrukosten hade en signifikant inverkan på aptitregleringen. Den mättade deltagarna bättre, de åt mindre vid lunchen samt att deras redovisade intag 36 timmar efter var lägre än baglegruppens.

Jämförelse av energiintaget för de två olika grupperna vid lunchen samma dag, hela dagen efter frukosten samt 36 timmar efter. Alla staplarna visar lägre intag efter äggfrukosten (1).

Samma grupp av forskare gjorde sedan en liknande studie som publicerades i International Journal of Obesity 2008 där man ville se om äggfrukosten innebar en bättre viktnedgång än bagelfrukosten under en bantningsperiod samt förutsättningar för att bibehålla vikten vid energibalans (2).

Man delade alltså in i fyra grupper där två av grupperna höll energibalans (E och B) och två av grupperna låg på 1000 kcal underskott (ED och BD). Alla deltagare ombads att äta sin tilldelade frukost minst fem dagar i veckan. Efter studiens avslutande hade ED minskat sitt BMI med 61% mer än BD, 65% bättre viktnedgång, 34% bättre minskning av midjeomfång samt en 16%-ig förbättring av fettförlust (de två sistnämnda skillnaderna uppnådde dock inte statistiskt signifikans). Man såg inga skillnader alls mellan B och E.

Vitamin- och mineralinnehåll

Aptitreglering och bra energivärde är viktiga komponenter för ett bra livsmedel men det är inget (lika) unikt för just ägg Däremot är ägg definitivt unikt avseende dess mikronutrienttäthet. Om du tar en ytterligare en titt i Livsmedelsverkets databas kan du göra detaljerade sökningar på specifika näringsämnen genom att titta på ”Inställningar:” och där välja andra rutan från vänster där det står ”Lägg till näringsämne, m.m.” och hitta mer detaljer än vad som redan angivits efter första sökningen.

I mina två texter om vegetarisk kost (”Vegetarisk kost del 1 – Vad riskerar man att få för lite av?” och ”Vegetarisk kost del 2 – Att få i sig de näringsämnen man riskerar att lida brist på”) nämner jag ägg på flera punkter som en ”räddning” för den som utesluter kött, fisk och fågel ur kosten p.g.a. dess vitamin- och mineralrikedom.

I ett pressmeddelande från Svenska Ägg från april 2009 nämndes en ny analys från Livsmedelsverket om näringstätheten i ägg. Att den är hög var ingen nyhet men just denna nya analys visade på ännu bättre näringsvärde än man känt till innan.

Ett urklipp från pressmeddelandet:

– Att ägg är ett mycket bra livsmedel är ingen nyhet. Men att vitamininnehållet var så pass högt är nytt för oss, säger Irene Mattisson, som arbetat med undersökningen på Livsmedelsverket.

Livsmedelsverket konstaterar bland annat att ägg är en viktig naturlig källa till D-vitamin eftersom det finns så få naturliga D-vitaminkällor. Undersökningen visar också att ägg innehåller höga halter av E-vitamin, A-vitamin, B-vitamin och Folat. Förutom sitt höga vitamininnehåll är ägg mycket rika på antioxidanten selen samt innehåller järn, zink och jod.

– Det finns få andra livsmedel som har ett så komplett vitamininnehåll och är så rika på viktiga spårämnen, säger Irene Mattisson.

Med en 3-äggsomelett får man i sig hela sitt dagliga behov av selen, vitamin E och B12 samt hälften av de rekommenderade mängderna A-vitamin, Riboflavin och Folat. Dessutom får man en fjärdedel av D-vitaminbehovet.

Preliminära resultat för själva analysen från Livsmedelsverket kan du läsa här och där framgår de nya analysvärdena och dessutom en jämförelse mellan konventionellt odlade ägg kontra ekologiska. Kontentan där är att man uppmätt mycket bra näringsvärden i båda typerna och ännu bättre för de ekologiska.

Jag rekommenderar att du går in på databasen från SLV och gör en sökning enligt mina ovan nämnda instruktioner, du kan även gå in på den finska motsvarigheten (Fineli.se) och titta på äggs näringsvärde. Jämför sedan dessa siffror med ”Rekommenderat intag av vitaminer och mineraler” från Livsmedelsverket så får du en bra bild näringsämne för näringsämne.

Ät inte äggen råa!

Som avslutning på delen om äggens näringsinnehåll vill jag bara tillägga att äggen bör ätas tillagade. Stekning, kokning, äggstanning till en paj som värms i ugn, som ingrediens i en köttbullssmet etc. Varför de råa äggen är ett mycket sämre val har jag skrivit en hel artikel om och den kan du läsa här (”Råa ägg, macho, coolt och smidigt men bra?”)

Men kolesterolet då?

Angående ägg och kolesterol så är det en mycket snedvridna myt som tyvärr verkar sitta som ingjuten i berggrunden. Än idag får jag ofta frågan om hur många ägg som är ”farligt” att äta, om man ska plocka bort gulan o.s.v. Jag rekommenderar defintivt dagligt intag av ägg utan minsta oro om man är frisk. Lite frågetecken finns dock ännu för huruvida diabetiker kan vara en mer känslig grupp (3, 4, 5, 6, 7, 8 ) så om man tillhör den gruppen finns fortfarande anledning att kanske anamma försiktighetsprincipen, inte annars.

Inte nog med att den påstådda kopplingen kolesterol i maten -> hjärt- kärlsjukdom är långsökt, överhuvudtaget är även blodets kolesterolvärden som sådana väldigt förenklade instrument som riskfaktor. Jag tänker inte gå in på djupet om det men rekommenderar ”Snabbkurs i kolesterol” från Kostdoktorns blogg och gärna artikeln ”The Cholesterol Theory of Heart Disease is Nonsense” av Anthony Colpo . Att mäta LDL-värden och genast dra den förhastade slutsaster om att vederbörande är ”sjuk” är dessvärre vanligt förekommande och många medicineras säkert i onödan. Något som diskuterades i en artikel i Läkartidningen från september 2008 och dessutom i en av världens högst ansedda vetenskapliga tidsskrifter The Lancet 2007 (9).

I en studie där man undersökte effekten av viktnedgång från en lågkolhydratkost där ena gruppen inte åt ägg och den andra tre ägg per dag så såg man t.o.m. bättre kolesterolvärden hos äggätarna (10). Båda grupperna gick ner i vikt och förbättrade sina hälsovärden men den gruppen som åt ägg fick alltså de bästa värdena. Betänker vi denna hälsofördel, äggens höga näringsinnehåll samt de tidigare refererade studierna som antyder en fördel för aptitreglering vid banting med en äggfrukost (1, 2) känns synen på äggkonsumtion som en ”risk” minst sagt orimligt skulle jag vilja påstå.

En mer lämplig rekommendation från Socialstyrelsen kanske kunde vara 6-8 ägg om dagen? 😉

Vi är inga kaniner

För oss människor verkar det alltså inte finnas några problem med dietärt kolesterol och den myten grundas bl.a. på kaninstudier där man gett kaninerna kolesterolrik mat vilket skadat deras hälsa rejält. När kaniner ges en kolesterolrik kost skjuter nivåerna av LDL-partiklar och VLDL-partiklar i höjden och deras lever mättas med kolesterol. De har alltså en annorlunda kolesterolomsättning som inte kan överföras på människa (11, 12, 13)

Forskarna Gray och Griffin sågar dessutom hela den här ”ägg- och kolesterolmyten” totalt i en artikel från 2009 i Nutrition Bulletin med titeln ”Eggs and dietary cholesterol – dispelling the myth” där de går igenom det klena vetenskapliga underlaget för att påstå att ägg skulle vara ohälsosamt på något vis (14). Där demoniseras förvisso det mättade fettet fortfarande (något jag också starkt ifrågasätter) men det dietära kolesterolet och äggkonsumtionen som riskfaktor för hjärt- kärlsjukdom är något som helt sågas där samtidigt som mängder av positiva saker med ägg beskrivs.

Slutord

Om du tycker om ägg har detta förhoppningsvis varit en läsvärd artikel. Jag har medvetet inlett med dess fördelar ur ren matlagningssynpunkt och sedan gått vidare med närings och hälsodiskussionen för att helt enkelt inleda med de praktiska tipsen. Jag har klippt och klistrat vissa delar av den avslutande biten i texten från min tidigare text om fett för även där tar jag upp ”ägg-och-kolesterolfrågan”.

Vad är näringstätheten värd om du ändå inte kan laga till äggen? 😀 Att det dessutom skulle vara farligt finns heller inget starkt vetenskapligt stöd för. Så undvik att mata dina kaniner med ägg men njut av dem själv!

/Nicklas

1. Vander Wal JS et al. Short-term effect of eggs on satiety in overweight and obese subjects. J Am Coll Nutr. 2005 Dec;24(6):510-5.
2. Vander Wal JS et al. Egg breakfast enhances weight loss. Int J Obes (Lond). 2008 Oct;32(10):1545-51.
3. Mente A et al. A systematic review of the evidence supporting a causal link between dietary factors and coronary heart disease. Arch Intern Med. 2009 Apr 13;169(7):659-69.
4. Kritchevsky SB and Kritchevsky D. Egg consumption and coronary heart disease: an epidemiologic overview.J Am Coll Nutr. 2000 Oct;19(5 Suppl):549S-555S.
5. Kritchevsky SB. A review of scientific research and recommendations regarding eggs. J Am Coll Nutr. 2004 Dec;23(6 Suppl):596S-600S.
6. Fernandez ML. Dietary cholesterol provided by eggs and plasma lipoproteins in healthy populations.Curr Opin Clin Nutr Metab Care. 2006 Jan;9(1):8-12.
7. Ballesteros MN et al. Dietary cholesterol does not increase biomarkers for chronic disease in a pediatric population from northern Mexico.Am J Clin Nutr. 2004 Oct;80(4):855-61.
8. Qureshi AI et el. Regular egg consumption does not increase the risk of stroke and cardiovascular diseases. Med Sci Monit. 2007 Jan;13(1):CR1-8. Epub 2006 Dec 18.
9. Abramson J and Wright JM. Are lipid-lowering guidelines evidence-based? Lancet. 2007 Jan 20;369(9557):168-9.
10. Mutungi G et al. Dietary cholesterol from eggs increases plasma HDL cholesterol in overweight men consuming a carbohydrate-restricted diet. J Nutr. 2008 Feb;138(2):272-6.
11. Malysheva LV. TISSUE RESPIRATION RATE IN CERTAIN ORGANS IN EXPERIMENTAL HYPERCHOLESTEREMIA AND ATHEROSCLEROSIS. Fed Proc Transl Suppl. 1964 May-Jun;23:562-4.
12. Kovanen PT et al. Saturation and suppression of hepatic lipoprotein receptors: a mechanism for the hypercholesterolemia of cholesterol-fed rabbits. Proc Natl Acad Sci U S A. 1981 Mar;78(3):1396-400.
13. Gudmundsen O et al. Hepatic uptake of beta-VLDL in cholesterol-fed rabbits. J Lipid Res. 1993 Apr;34(4):589-600.
14. Gray J and Griffin B. Eggs and dietary cholesterol – dispelling the myth. Nutrition Bulletin. 2009; 34, 66–70

Uppdatering: Jag ser även att Aftonbladet har publicerat en liten artikel om matmyter där ägg- och kolesterolmyten hamnar på 4:e plats (”Sanningen om matmyterna”). I övrigt känns kommentarer om just den artikeln som ett för stort sidospår för att diskutera i den här artikeln.

65 thoughts on “Ägg – ett fantastiskt livsmedel!

  1. Mycket intressant! Jag har helt klart omvärderat ägg och äter numera oftast 2-3 varje morgon.

  2. Mycket intressant läsning, Nicklas. Du skriver också på ett sådant tydligt sätt, att även de som kanske inte är kost och näringsintresserade, kan förstå kontentan av det hela.
    Det behövs för att väcka intresse för bra mat, hos dem som behöver det mest.
    Roligt att jag kunde bidra med en bild från mitt enkla kök i Alanya, där jag lagar mycket gott med bara två kokplattor under några månader per år. Det krävs inte så mycket för att få till nyttig mat.
    Ja, kunskapen förstås. Den försöker jag bidra med, på mitt sätt.

  3. Tack Mikael, Gunnar och Birgitta!

    Alltid kul när texterna får snabb respons! 🙂 Din mat är alltid god Birgitta och din kunskapsspridning är precis lika värdefull som ”fakta”.

  4. Bra text, ännu en text att länka till vid diskussioner med folk som lyssnar på Skipper eller aftonbladet…

  5. ”Man såg inga skillnader alls mellan B och D.” ”B och D” -> ”E och B”, eller hur?

  6. Perfekt! Tack Nicklas!

    Nu har jag nåt att visa mina kollegor som skakar på huvudet när jag äter 3st ägg till frukost (på jobbet) och berättar att jag kommer äta 4st till på kvällen när jag kommer hem. 🙂

    Fick bland annat en kommentar av en kollega som sa ”Det spelar ingen roll vad du har läst, det kan inte vara bra att äta så många ägg!!!”

    Även om hon är ägg-rädd så är det ett korkat uttryck ”spelar ingen roll vad du läst”. 😛

  7. Andreas:

    Bra text, ännu en text att länka till vid diskussioner med folk som lyssnar på Skipper eller aftonbladet…

    Tack Andreas!

    Angående Anna Skipper så är vi nog ganska överens hon och jag just vad gäller ägg förvisso. Hon brukar ju ofta rekommendera ägg vad jag vet. Men skillnaden är väl att jag inte tycker man behöver komplettera det med varken algdrinkar eller nässköljning. 😀

    Complete:

    Perfekt! Tack Nicklas!

    Nu har jag nåt att visa mina kollegor som skakar på huvudet när jag äter 3st ägg till frukost (på jobbet) och berättar att jag kommer äta 4st till på kvällen när jag kommer hem. :)

    Fick bland annat en kommentar av en kollega som sa ”Det spelar ingen roll vad du har läst, det kan inte vara bra att äta så många ägg!!!”

    Även om hon är ägg-rädd så är det ett korkat uttryck ”spelar ingen roll vad du läst”. :P

    Om det inte spelar någon roll vad du läser lär inte min text övertyga henne. Den som har bestämt sig till 100% brukar inte vara värd att diskutera med.

    Men du kan ju vara lugn för att hon inte har koll på vad hon säger. 😉

    Arne:

    ”Man såg inga skillnader alls mellan B och D.” ”B och D” -> ”E och B”, eller hur?

    Bra Arne, jag ändrade direkt. Inget är ett så bra kvitto på att läsaren verkligen LÄST artikeln som när han/hon hittar småfel.

    Hoppas du gillade artikel och tack för kommentaren!

    /Nicklas

  8. 2 ägg i en tallrik, peta hål på gulan, lite salt och peppar, 1,5 min i micron. Perfekt start till frukosten för oss morgontrötta hungriga somhar svårt att hålla koll på äggklockan….

  9. Mycket bra text, passar mig perfekt då jag käkat omelett-frukost i snart två veckor och börjat undra över just hur det på verkar kroppen i from av ”skadligt kolesterol”.. Nu var det ur världen och jag kan glatt käka vidare.. Måste bara säga att den här sidan är INTE en Blogg det är en Bibel. FANTASTISK!!!!!!

  10. Intressant text (som vanligt)!
    Ett tillägg bara, som blodgivare har jag förstått att ägg verkar hämmande på järnupptaget och att detta kan vara värt att tänka på om man lämnar blod och äter en äggrik kost. Andra faktorer som minskar järnupptaget är polyfenoler (finns i t.ex. kaffe/te) och fytinsyra (fullkornsceralier).

  11. Verkar som jag får backa från ovanstående påstående. För inte skriver SLV att ägg hämmar järnupptaget. Tack för en utmärkt blogg i alla fall!

  12. Emil:

    Du har rätt i att ägg innehåller ämnen som hämmar upptaget av icke-hemjärn. Dessutom är inte järnet i ägget hemjärn det heller.

    Men att äggkonsumtion ändå inte avråds ur den synpunkten är nog en kombination av att det faktoskt är en bra järnkälla och att dess negativa järnaspekter inte bedöms påverkande.

    Det kan ju vara något att tänka på för vegetarianer men är man vegetarian anser jag att man borde ta järntillskott.

  13. Jättebra skrivet som vanligt Nicklas!
    Men du glömde att ta upp den vanliga ”äta ägg rått” myten också, nu kommer du fortsätta få förklara varför man inte skall äta råa ägg 🙂

  14. Bra att man gör rätt som äter två ägg varje morgon 🙂

    Hur ser du på de nya ”Omega-3” äggen. Är det bara bluff eller är de rikare på Omega-3 fetter? Vore de ett bättre alternativ än ”vanliga” ägg?

    Tack för en grym blogg !!

  15. Hallå Nicklas. Tänkte bara säga att jag brukar titta in på er blogg titt som tätt och det är skönt med lite texter som sammanfattar det man snappat upp under tiden på Kolo. Välskrivet och suveränt att ni lägger ner tid på referenser.

  16. Hej Niclas!

    Tack för en jättebra blogg. Du är grym!
    Jag har en liten fråga som du säkert kan svara på. Jag läser till sjuksköterska och vi får läsa oss att högt serumkolesterol har ett samband med hjärt- och kärlsjukdomar. Detta motiverar man med att man sett att behandling av stainer sänkt kolesterolvärdet och därav hjärt- och kärlsjukdomar. Detta har man sedan jämfört med en grupp som fick placebo och de sänkte inte sina kolesterolvärden och fick även i större utsträckning hjärt- och kärlsjukdomar.

    Det jag nu undrar är om det finns några nya studier som tyder på något annat? I så fall skulle det vara jätteintressant att ta del av.

    Tack på förhand och tummen upp för dig!

  17. Stefan:

    Bra att man gör rätt som äter två ägg varje morgon :)

    Hur ser du på de nya ”Omega-3? äggen. Är det bara bluff eller är de rikare på Omega-3 fetter? Vore de ett bättre alternativ än ”vanliga” ägg?

    Tack för en grym blogg !!

    Nej då det är ingen bluff. Det handlar ju förstås inte om halter motsvarande sill t.ex. men det är högre halter än andra ägg. Det beror helt enkelt på att de matas med linfrön.

    Torwald:

    Hallå Nicklas. Tänkte bara säga att jag brukar titta in på er blogg titt som tätt och det är skönt med lite texter som sammanfattar det man snappat upp under tiden på Kolo. Välskrivet och suveränt att ni lägger ner tid på referenser.

    Tack Torwald!

    Karin:

    Hej Niclas!

    Tack för en jättebra blogg. Du är grym!
    Jag har en liten fråga som du säkert kan svara på. Jag läser till sjuksköterska och vi får läsa oss att högt serumkolesterol har ett samband med hjärt- och kärlsjukdomar. Detta motiverar man med att man sett att behandling av stainer sänkt kolesterolvärdet och därav hjärt- och kärlsjukdomar. Detta har man sedan jämfört med en grupp som fick placebo och de sänkte inte sina kolesterolvärden och fick även i större utsträckning hjärt- och kärlsjukdomar.

    Det jag nu undrar är om det finns några nya studier som tyder på något annat? I så fall skulle det vara jätteintressant att ta del av.

    Tack på förhand och tummen upp för dig!

    Hej Karin!

    Ja den dogmen verkar sitta hårt som i berget. Att inte människor på den akademiskanivån är mer nyfikna på att gräva djupare i studier och ta till sig nya synvinklar är trist. 🙁

    Testa länkarna i texten, två bra artiklar i Läkartidningen med en del bra referenser hittar du här:

    http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=2861

    http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=10414

    Här finns ett gäng artiklar som docenten Ulf Ravnskov publicerat i Läkartidningen:

    http://www.ravnskov.nu/cholskept.ravnskov-LT.htm

  18. Fy vad mkt ägg jag ska äta när jag kommer hem ;D

    Skit bra artikel!

  19. Poxeman: Jättebra skrivet som vanligt Nicklas!
    Men du glömde att ta upp den vanliga ”äta ägg rått” myten också, nu kommer du fortsätta få förklara varför man inte skall äta råa ägg

    Om du hade läst texten ordentliggare så finns den förklaringen också med.

    Mvh
    Erik

  20. Nicklas: Nej då det är ingen bluff. Det handlar ju förstås inte om halter motsvarande sill t.ex. men det är högre halter än andra ägg. Det beror helt enkelt på att de matas med linfrön.

    Synd att man, kan vara inbillning, känner fisksmak från dessa ägg. Passar inte riktigt med ägg som smakar fisk 🙂

  21. Jag har läst på något paket att hönsen matats med fiskprotein men det finns ingen risk för fisksmak eller allergi enligt vad som stod i texten på paketet.

  22. Bra skrivet Niklas !!
    Om man skall hitta något litet negativt om ägg så är det enda jag kommer på att det försämrar absorptionen av icke-hemjärn (marginellt) och att det kan finnas salmonella i äggulan i vissa europeiska länder som Irland.
    Annars är ägg fantastiskt på alla sätt.

  23. Jocke:

    Bra skrivet Niklas !!
    Om man skall hitta något litet negativt om ägg så är det enda jag kommer på att det försämrar absorptionen av icke-hemjärn (marginellt) och att det kan finnas salmonella i äggulan i vissa europeiska länder som Irland.
    Annars är ägg fantastiskt på alla sätt.

    Tack Jocke!

    Hem-järnet kan jag hålla med om. Förvisso är ägg i sig en hyfsad järnkälla men visst hade det varit önskvärt att upptaget var bättre.

    Angående Salmonellan så är det bara ett problem om man dels har en extrem otur men även om man tillagar ofullständigt. Kolla länken till min text om råa ägg. Jag nämner det där.

  24. Jag måste fråga en sak till dig Nicklas: hur kommer det sig att man inte hittar vitamin c i livsmedelsverkets databas?

  25. mando:

    Jag måste fråga en sak till dig Nicklas: hur kommer det sig att man inte hittar vitamin c i livsmedelsverkets databas?

    Det gör det visst. Askorbinsyra är C-vitamin.

  26. Lite nyfiken på varför du ifrågasätter de mättade fettets funktion (som jag förstod det). Utveckla gärna om du orkar 😉

  27. Axel:

    Lite nyfiken på varför du ifrågasätter de mättade fettets funktion (som jag förstod det). Utveckla gärna om du orkar ;)

    Jag ifrågasätter ingen funktion av det mättade fettet. Jag vet än idag inget som visar tydligt att det är BÄTTRE med hög andel mättat fett än hög andel enkelomättat dock. Men jag ifrågasätter påståendet om att det skulle vara skadligare. Det tror jag inte alls på.

    Men ifrågasättande av någon ”funktion” vet jag inte var du läst.

  28. Fantastisk blogg! Tänk att jag inte upptäckt denna förrän nu.

    Jag fann speciellt det höga vitamin- och mineral-innehållet i ägg som en intressant nyhet, och jag har en fråga angående detta:

    Idén om att låta bli att äga gulan för att slippa fetterna nänmdes lätt i artikeln, men detta berördes senare inte djupare än att fettet (som mest finns i gulan) antagligen inte alls är så farligt som myten säger. Vad jag undrar är dock om man skulle kunna få en grov uppskattning över hur det förhåller sig med vitamin- och mineralinnehållet i gulan respektive vitan? Om man ändå skulle vilja låta bli gulan för att till exempel dra ned på kaloriintaget så vore det intressant att se vilka förluster av andra näringsämnen man måste väga in.

    Tack igen för en underbar blogg!

    /Per

  29. Per:

    Fantastisk blogg! Tänk att jag inte upptäckt denna förrän nu.

    Jag fann speciellt det höga vitamin- och mineral-innehållet i ägg som en intressant nyhet, och jag har en fråga angående detta:

    Idén om att låta bli att äga gulan för att slippa fetterna nänmdes lätt i artikeln, men detta berördes senare inte djupare än att fettet (som mest finns i gulan) antagligen inte alls är så farligt som myten säger. Vad jag undrar är dock om man skulle kunna få en grov uppskattning över hur det förhåller sig med vitamin- och mineralinnehållet i gulan respektive vitan? Om man ändå skulle vilja låta bli gulan för att till exempel dra ned på kaloriintaget så vore det intressant att se vilka förluster av andra näringsämnen man måste väga in.

    Tack igen för en underbar blogg!

    /Per

    Hej Per, och tack för de fina orden!

    Ja ägg är en helt fantastisk näringskälla och gulan är den mest näringrika delen med massor av mikronutrienter, bra protein och nyttigt fett. Klickade du på länken i inlägget?

    Hursomhelst har jag skrivit mer om fett och kolesterol här:

    https://traningslara.se/om-mattat-fett-kolesterol-samt-tips-for-att-oka-pa-fettet-i-kosten/

    https://traningslara.se/om-kolhydrater-mattat-fett-och-skrapmat/

    https://traningslara.se/kolhydrater-mattat-fett-och-%e2%80%9dskrapmat%e2%80%9d-fortsattning/

    Skillnader i näringsvärde mellan äggulan och äggvitan finns t.ex. här:

    Äggula:
    http://www.fineli.fi/food.php?foodid=851&lang=sv

    Äggvita:
    http://www.fineli.fi/food.php?foodid=852&lang=sv

    I mina ögon är bortplockad äggula troligtvis det dummaste valet man kan göra om man vill plocka bort något från sin kost. Vill man på något vis kalorireducera kosten är bortplockad äggula ett, i mina ögon, dåligt val på alla sätt.

    /Nicklas

  30. Nu är jag inte helt säker på att jag fått allting rätt , men till saken:

    Jag har haft en liten trevlig diskussion med en jänkare i ämnet i äggulor där han hävdar att det finns orsak att oroa säg över att äta flera HELA ägg per dag. Jag hänvisade till ”Eggs and dietary cholesterol – dispelling the myth”, som jag själv förövrigt skummade igenom häromdagen.
    Hursomhelst, han påstod att det fanns ytterligare en sida som väldigt få inte tänker på, nämligen att kolesterolet är fettlösligt och sammanbinder med fettceller som sedan inte levern hinner bryta ner vid ett för stort kolesterol intag.

    För enkelhetens skull så kopierar jag hans inlägg.

    ”[…]Very good info, though it only discussed the correlation between dietary cholesterol as it pertains to the circulatory system. There’s another side hardly anyone realizes. Cholesterol, being fat-soluable, will bind and reside with fat cells. If you ingest more of any fat-soluable substance than the body can digest in one setting, the excess will be transported to fat cells. Certain vitamins like A, D, E & K are fat-soluble as well. Such substances are also stored in the liver, and burn more slowly than water-soluable substances like vitamin B and C. Hence, it takes longer to burn off things like cholesterol and such. So if you’re taking in 120% of your daily cholesterol(which is in essence what you’re doing with 2 whole? eggs), you’re ingest more than you can burn off in a day. That leads to fat gain, which can lead to an overworked heart.”

    Mycket möjligt att jag har tolkat det fel, då jag inte är helt bra på engelska. Vad säger du om detta? Ligger det någonting i det han säger?

  31. Axel:

    Ligger det någonting i det han säger?

    Det låter som ett rent påhitt och fullständigt ologiskt. Vilka referenser angav personen?

  32. Inga. 🙂

    Men jag har nu bett han om det så förhoppningsvis får jag ett svar inom kort.
    Postar så fort jag får ett svar.

  33. Tack för svaren Nicklas!

    Jag var lite för lat för att kolla igenom länkarna 🙁

    Inga fler bortplockade gulor för mig i framtiden!

  34. Nicklas:
    Det låter som ett rent påhitt och fullständigt ologiskt. Vilka referenser angav personen?

    ”[…]you can check any schoolbook on anatomy/physiology on the properties of cholesterol, and for fat-soluble vitamins such info can found in books? descrbing vitamins and minerals, which can be found in libraries.”

    Fick jag till svar..

  35. Kanonartikel och mycket bra information.
    En hypotetisk fråga om Omega3 ägg från hönor som äter linfrö:
    Borde inte detta resultera i att omega3 i dessa ägg blir i form av ALA och inte DHA/EPA?

    Axel:
    Vilken sopa!
    Inga konstigheter att gräva fram massa dumheter ur gamla eller inaktuella böcker.
    Kolla om han hittar några aktuella studier som bekräftar dessa påståenden. Inte ”vilken bok som helst” utan en/flera specifika artiklar/böcker.
    Fråga honom om förhållandet emellan kroppens produktion av kolesterol och hur mycket vi får i oss genom kosten.

  36. StarkareOchSnabbarenGuddi: Kanonartikel och mycket bra information.
    En hypotetisk fråga om Omega3 ägg från hönor som äter linfrö:
    Borde inte detta resultera i att omega3 i dessa ägg blir i form av ALA och inte DHA/EPA?Axel:
    Vilken sopa!
    Inga konstigheter att gräva fram massa dumheter ur gamla eller inaktuella böcker.
    Kolla om han hittar några aktuella studier som bekräftar dessa påståenden. Inte ”vilken bok som helst” utan en/flera specifika artiklar/böcker.
    Fråga honom om förhållandet emellan kroppens produktion av kolesterol och hur mycket vi får i oss genom kosten.

    Tack!

    Nej konverteringen verkar mer effektiv hos höns. Vad jag förstått är det just EPA och DHA vi får i oss där. Samma sak med gräsbetande djur och fiskar som ätit alger t.ex.

    Axels kompis verkar inte ha något att komma med direkt. Jag tycker logiken brister i att ett kolesterolintag över kroppens syntes skulle göra en fetare brister totalt. Kroppen kommer ju såklart använda kolesterolet till de funktioner i kroppen det har och även om det stannar kvar i en fettcell eller i ett cellmembran så kommer ju energibalansen avgöra om fett lagras eller ej.

    Mikael Jansson: Till skillnad från människor har hönor en helt okej produktion av omega-6-desaturas.

    Nu tänker du på delta-6-desaturas. 🙂

  37. Hur tillagat ska ägget vara för att det inte ska vara hämmande för proteinupptaget? Räcker det med att det koagulerat litegrann, är t.ex. ett löskokt ägg som kanske tillagats i 4-5 minuter hämmande för proteinupptaget? Måste man istället äta 10 minutersägg?

  38. Hejsan
    Har inte hunnit läsa detta inlägg ännu (bara slutorden), såg bara rubriken snabbt nu när jag kikade in =) Tänkte det bara vore intressant att höra er/din åsikt om detta nu när det ganska nyss varit på varenda löpsedel om ”äggfaran”… Jag själv är mycket skeptisk till den infon (att det är livsfarligt alltså)…

  39. (ska läsa hela inlägget så snart jag har tid)

    sarah carlsson:
    Hejsan
    Har inte hunnit läsa detta inlägg ännu (bara slutorden), såg bara rubriken snabbt nu när jag kikade in =) Tänkte det bara vore intressant att höra er/din åsikt om detta nu när det ganska nyss varit på varenda löpsedel om ”äggfaran”… Jag själv är mycket skeptisk till den infon (att det är livsfarligt alltså)…

  40. sarah carlsson:
    Hejsan
    Har inte hunnit läsa detta inlägg ännu (bara slutorden), såg bara rubriken snabbt nu när jag kikade in =) Tänkte det bara vore intressant att höra er/din åsikt om detta nu när det ganska nyss varit på varenda löpsedel om ”äggfaran”… Jag själv är mycket skeptisk till den infon (att det är livsfarligt alltså)…

    Finns ingen anledning att ta de massmediala skräckpåståendena på allvar. Ägg i jättestora mängder kan kanske vara dåligt (precis som med allt annat), men den studien bevisar då rakt inte ett dugg.

  41. Jag brukar titta på nutritionfacts.org och enligt den sajten är jag ägg inte alls bra.
    T ex tar man upp att för mycket kolin (som finns i ägg) kan leda till hjärt-/kärlsjukdom, och hänvisar till bl a denna studie http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21475195.
    Vad säger du om kolin i ägg? Jag undrar också om du har nåt att säga om nutritionfacts.org.
    Jag tycker det är så extremt svårt att förstå vad som är rätt när uppgifter från två källor som känns trovärdiga är så totalt motstridiga.

  42. Hej Nicklas,
    Jag hade en konversation med en som påstår väldigt mycket om just vaktelägg utöver att det är väldigt näringsrikt som att det skulle hjälpa mot tex magproblem, stärka immunförsvaret och motverka cancer för att nämna några.

    Jag fråga om han hade referenser för det men han skummade bort det och sa ”kolla bara på internet”.
    När jag sökte så hitta jag detta som kan vara det han har hittat https://kullavaktel.wordpress.com/aggfakta/ .
    (Jag hitta också detta inlägget när jag sökte. Och är här och läser ofta så kunde jag lika gärna fråga dig direkt.)

    Jag själv tror att det säkert kan hjälpa immunförsvaret men inte i den utsträckning som han då påstår.

    Så finns det evidens för att vaktelägg kan ha något av de effekterna utöver att det är ett bra livsmedel och är näringsrikt?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *