Om kolhydrater, mättat fett och "skräpmat"

För ett tag sedan skrev jag en text om fett som dels var i syfte att helt enkelt tipsa lite om olika fettkällor i kosten, för personer (ofta från frågor på träningsforum) vars fantasi brister när det gäller fettintaget, men även i syfte att diskutera den påstådda ”farligheten” i att äta mättat fett och kolesterol (”Om mättat fett, kolesterol samt tips för att öka på fettet i kosten”). Jag vill hävda att mättat fett i sig aldrig per automatik kan klassas som sämre än omättat fett och att påståenden om att mättat fett ökar risken för hjärt- kärlsjukdom, diabetes etc. inte alls har så starkt vetenskapligt stöd som många läkare och Livsmedelsverket hävdat i många år.

Jag påstår inte att det för den delen att det är bättre heller, men att man bör förhålla sig objektiv till forskningen och att man, i mina ögon, inte alls behöver byta bort fettkällor som exempelvis ost, grädde, smör, nötkött och kokoksfett i tron att det skulle vara ”dåliga” val. Jag skrev även om kolesterol i den texten vilket var något jag diskuterar vidare i min text om ägg som jag anser vara ett fantastiskt nyttigt och bra livsmedel (”Ägg – ett fantastiskt livsmedel!”).

Angående vetenskapen gällande dessa saker är min åsikt att en del komplexa samband förenklats genom att skylla på det mättade fettet. T.ex. benämns ofta mat som hamburgare, pizza, korv med bröd och kebabrulle som ”fet mat” vilket på sätt och vis, enligt mig, kan missleda läsaren att tolka fettet som det dåliga i sådan kost. Men där finns ju även stora mängder salt och massor av raffinerade kolhydrater. Ofta finns där såser och fritering med fettsammansättning av tveksam kvalité, socker samt en del tillsatsämnen som ibland kan tros vara skadliga. DÅ tänker jag framför allt på natriumnitrit (E250) som jag skrivit om tidigare (”E250, ett tillsatsämne att se upp med – Del 1” och ”E250, ett tillsatsämne att se upp med – Del 2”).

Att äta mycket halvfabrikat och s.k. ”skräpmat” innebär alltså en cocktail av massa tveksamma saker och jag vill hävda att det är denna cocktail som gör att människor blir sjuka av maten. Att den sedan dessutom innehåller en hög andel mättat fett i många fall tror inte jag är någon bov alls. Således tror jag att människor med ohälsosamma kostvanor (vilket i sig med stor sannolikhet innebär ohälsosam livsstil även ur fler perspektiv) helt spontant då även får en kost med hög andel mättat fett. De blir sjuka av kosten som råkar vara rik på mättat fett, men mättat fett i kosten är inte vad som gör dem sjuka. Hamburgaren med pommes frites och Coca Cola är ett bra exempel. Där finns en del nyttiga komponenter och flera sämre komponenter. Den som äter ett sådant mål mat flera gånger per vecka gör sannolikt ett dåligt val ur hälsosynpunkt men inte på grund av mättat fett.

Tre nya publikationer

För att diskutera detta vidare tänkte jag ta upp tre nyligen publicerade arbeten. Den ena är en stor svensk rapport av Statens beredning för medicinsk utvärdering vid namn ”Mat för diabetes – en systematisk litteraturöversikt” som är en stor rapport som granskar den vetenskapliga litteraturen för studie om kost och diabetes som publicerats sedan 1980 till och med september 2009 (1). Den kan du läsa här.

Utöver den rapporten tänker jag nämna en vetenskaplig debattartikel av den kände kostforskaren Frank B Hu med titeln ”Are refined carbohydrates worse than saturated fat?” som publicerades i juninumret av American Journal of Clinical Nutrition. Här diskuterar Hu frågan om huruvida fokus snarare kanske bör frångå det mättade fettet och att vi istället bör rikta mer fokus på raffinerade kolhydrater som den stora riskfaktorn för övervikt och metabola syndromet (2).

Slutligen tänkte jag nämna en tredje publikation, närmare bestämt en nyligen publicerad meta-analys i den vetenskapliga tidsskriften Circulation. Denna meta-analys är genomförd på Harvards universitet i Boston och har studerat det vetenskapliga underlaget för rött kött och processat kött ur diabetes- och hjärt- kärlsjukdomsperspektiv. I mina texter om E250 diskuterar jag detta en del ur cancersynpunkt men här har man alltså tittat på hjärt- kärlsjukdom och diabetes. Titeln till denna nypublicerade litteraturgenomgång och meta-analys är ”Red and Processed Meat Consumption and Risk of Incident Coronary Heart Disease, Stroke, and Diabetes Mellitus. A Systematic Review and Meta-Analysis.” (3).

Varför dessa tre?

Gemensamt för de här tre publikationerna som jag tänkt nämna i korthet är att de är publicerade under senaste månaderna, de handlar om kosten och hälsa samt att de bidrar till en bredare syn på den komplexa frågan om fett, mättat fett och ”dålig mat” i allmänhet.

Vad gäller den svenska rapporten från SBU så anser jag att den är ett steg mot en mycket mer objektiv syn på kosten för diabetiker. Det vetenskapliga stödet för vad som tidigare handlat om rekommendationer för högt kolhydratintag och försiktighet med mättat fett har nu tonats ner och experterna menar att det vetenskapliga underlaget är skralt. Huruvida en kost rik på fett eller rik på kolhydrater är bättre/sämre kan man inte uttala sig om utifrån de studier som granskats. Inget stöd finns för att lågfettkost alls har någon positiv effekt för dödlighet och vidare sjuklighet hos diabetiker. Att sänka glykemiskt index i kosten förefaller positivt för diabetes typ 2 och för kvinnor med den sjukdomen finns tillräckligt vetenskapligt stöd för att rekommendera ökat intag av omega-3, fisk och nötter. I allmänhet rekommenderas måttlighet med kolhydratintaget för alla diabetiker oavsett kön enligt rapporten.

SBU’s litteraturgenomgång har diskuterats massor i media men tyvärr har den där fått helt fel fokus. Tidningar och nyheter har valt att nämna rapportens konklusioner gällande moderat alkoholintag och kaffedrickande. Att dessa anses vara positiva är såklart intressant men jag ser den allt mer nyanserade bilden av totalfett, mättat fett och kolhydrater som den viktiga punkten i rapporten. Min egen åsikt är att det är ett steg i rätt riktning och att jag tror framtiden kommer innebära ytterligare råd om lågt kolhydratintag för folk med nedsatt glukostolerans och insulinkänslighet. Att en kost som påverkar insulinusöndring och glukosnivåerna minimalt skulle vara annat än bra för individer med rubbningar för just dessa metabola effekter känns enbart logiskt känner jag. Det finns ingen anledning att kategoriskt säga ”alla kolhydrater måste bort och alla skall äta LCHF från och med imorgon!” men att kostråd för både friska och sjuka tror jag kommer bli allt mer fettliberala och kolhydratsnåla i framtiden.

En måltid med både mer och mindre näringsrika ingredienser. Men vill man kategorisera det som "fet" mat blir det inte helt rättvisande. Och det som skulle kunna tänkas onyttigt är knappast det mättade fettet i osten och köttet. Snarare sockret i colan, transfettet (?) i stripsen och det vita mjölet.

Artikeln om mättat fett och raffinerade kolhydrater från American Journal of Clinical Nutrition lyfter fram det vetenskapliga underlaget idag och diskuterar diskuterar huruvida mättat fett verkligen är en så stor hälsobov och om det snarare är raffinerade kolhydrater man rekommendera folk att hålla nere på. Så som det vetenskapliga underlaget är idag verkar en stor del av forskavärlden mer och mer se raffinerade kolhydrater, hög glykemisk belastning och socker som ett stort problem. Detta i kombination med en fysiskt inaktiv livsstil och allmänt högt kaloriintag.

Slutsatsen i Hus artikel tycker jag känns rimlig. Det finns inget direkt vetenskapligt stöd för att öka intaget av mättat fett som om det hade ett egenvärde i sig. Däremot kan ett paradigmskifte kanske vara på plats där man slutar varna för det och snarare ser till de raffinerade kolhydraterna. Måhända är detta inget nytt för forskare men faktum kvarstår att man från mindre vetenskapligt håll än idag stöter på onynaserade varningar för mättat fett och än idag framhålls ett intag av mättat fett över 10E% (en tredjedel av totalt fettintag där rekommendationen är cirka 30E%) som något ”negativt” enligt Livsmedelsverket. Något jag anser vara en överdriven slutsats och en rekommendation utan vetenskapligt stöd.

Ett utdrag ur artikeln:

Clearly, diets high in either saturated fats or refined carbohydrates are not suitable for IHD prevention. However, refined carbohydrates are likely to cause even greater metabolic damage than saturated fat in a predominantly sedentary and overweight population. Although intake of saturated fat should remain at a relatively low amount and partially hydrogenated fats should be eliminated, a singular focus on reduction of total and saturated fat can be counterproductive because dietary fat is typically replaced by refined carbohydrate, as has been seen over the past several decades. In this era of widespread obesity and insulin resistance, the time has come to shift the focus of the diet-heart paradigm away from restricted fat intake and toward reduced consumption of refined carbohydrates. (2)

Delvis härdat fett och raffinerade kolhydrater låter mer som allmän ”skräpmat” än mat som är ohälsosam på grund av det mättade fettet i den.

Den tredje, och sista, publikationen i den här texten är som sagt en stor litteraturgenomgång där forskare gjort en meta-analys av studier gällande rött kött och processat kött i samband med risken för diabetes och hjärt- kärlsjukdom (3). Här har forskarna granskat 20 studier med ett totalt underlag av 1 218 380 individer. 23 889 individer hade drabbats av kranskärlssjukdom (CHD) 2 280 hade drabbats av stroke samt 10 797 fall av diabetes mellitus. Intaget av rött kött korrelerade inte med någon av sjukdomarna och ses inte som en riskfaktor här. Däremot ses en ökad risk med hela 42% per 50 gram processat kött. Samma siffra för diabetes var 19% och för stroke fanns inget samband för någon av köttsorterna.

Slutsatsen av denna stora meta-analys antyder att något i det processade köttet innebär en ökad diabetsrisk och ökad risk för hjärt- kärlsjukdom. Korv, salami och rökt skinka har samma fettsammansättning som fläskkotlett eller entrecote och därmed finns alltså inget här som tyder på att t.ex. korvens fettsammansättning skulle vara ohälsosam. Snarare tror jag att det är E250 som är en stor risk, men även mängden salt. Till detta får man heller inte glömma att, som jag tidigare påpekat, kan inbegripa fler ohälsosamma komponenter i en kost med mycket processat kött. Kanske äter de som konsumerar mycket korv även mer vitt bröd och mer pommes frites? Kanske är den typen av individer mer benägna att äta skräpmat i allmänhet än de som lägger ner mer tid på att tillaga en finare köttbit? Det är bara rena spekulationer från min sida men komplicerar i alla fall bilden för den som vill tala om korv och bacon som ”onyttigt” ur fettsynpunkt. Visst kan man ha synpunkter på hur hälsosamma dessa livsmedel är men jag tycker inte att fettsammansättningen är ett argument för det.

Författarna till meta-analysen skriver följande:

Our findings demonstrate that consumption of processed meat in particular is associated with incidence of CHD and diabetes mellitus, highlighting the importance of separate consideration of health effects, underlying mechanisms, and policy implications of different types of processed versus unprocessed meats. Our findings also identify critical gaps in our understanding of how meat consumption influences cardiometabolic risk, including potential effects of red meat consumption on diabetes mellitus or CHD; of any meat consumption on stroke risk; and of specific ingredients that could be underlying these relationships. On the basis of our evaluation of average nutrient and preservative contents of red and processed meats, constituents in meats other than fats may be especially relevant to health effects. On the basis of this systematic review and meta-analysis of all available data, future research should carefully distinguish between different types of meats, and policy measures for improving cardiometabolic health should focus particularly on reducing processed meat consumption, including consideration of recommendations for specific quantitative limits. These findings are particularly timely for current efforts to update the US Dietary Guidelines for Americans, which are also often a reference for other countries around the world. (3)

Den höga saltmängden och andra konserveringsmedel (t.ex. E250) tros alltså ligga bakom den stora skillnaden som sagt. Inte fettsammansättningen utan något helt annat vilket forskarna menar borde innebära helt andra råd för processat kött och rent rött kött där de inte bör buntas ihop i en och samma rekommendation.

En personlig favorit för mig är isterband. Osannolikt gott! Här är en god isterbandsrätt från den mycket läsvärda bloggen Birgitta Höglunds mat, isterband med stekt ägg och en coleslaw. Receptet på just den här rätten hittar du i länken under referenslistan. Dock förefaller det som jag bör njuta med måtta av den underbara korven ur både cancersynpunkt och hjärt- kärlsjukdoms- och diabetessynpunkt.

Slutord

Jag tycker de här tre publikationerna som nyligen publicerats är intressanta och ger som sagt en bredare bild av något jag anser att man tittat för snävt på i många år. Jag tycker det är synd att så god mat som ost, grädde, smör och kött får en oförtjänt stämpel som ”sämre val” endast baserat på fettmängd och fettsammansättning. Jag ser helt enkelt ingen anledning till rekommendera ett lägre intag av mättat fett i sig så länge vetenskapen inte har tydligare svar. Dessutom buntas källor till mättade fetter ihop med processat kött liksom rent kött, en jämförelse som ju enligt studien i Circulation alltså svårligen låter sig göras (Livsmedelsverket om mättat fett).

Det finns idag, enligt mig, ingen anledning att direkt rekommendera ett drastiskt ökat intag av mättat fett och samtidigt försöka nolla ens kolhydratintag men jag ser heller ingen som helst anledning till att rekommendera en begränsning för 10E% bara för sakens skull.

Jag är positiv inför framtiden dock och tror som sagt att vi framöver kommer skåda en utveckling i synen på kost där man mer och mer ser till råvarors kvalité och slutar stirra sig för blind på olika energifördelningar, slutar demonisera mättat fett och försöker satsa på allmänt minskat intag av ”skräpmat” (oavsett vilken delkomponent i skräpmaten man själv tror är ”värst”).

/Nicklas

1. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Mat för diabetes – en systematisk litteraturöversikt. SBU, Stockholm: 2010
2.Hu FB. Are refined carbohydrates worse than saturated fat? Am J Clin Nutr. 2010 Jun;91(6):1541-2. Epub 2010 Apr 21.
3.Micha R, Wallace SK, Mozaffarian D. Red and Processed Meat Consumption and Risk of Incident Coronary Heart Disease, Stroke, and Diabetes Mellitus. A Systematic Review and Meta-Analysis. Circulation. 2010 May 17. [Epub ahead of print]

Receptet på Birgitta Höglunds maträtt i bild hittar du här och hennes läsvärda blogg hittar du här.

17 thoughts on “Om kolhydrater, mättat fett och "skräpmat"

  1. Väldigt utförligt skrivet!

    Tyvärr verkar det ta frustrerande låååång tid att ändra kostråden till bla diabetiker typ 2. Jag bor med en underskötare, som dessvärre berättat att ”dom” får lära sig att diabetiker ska äta tex light produkter…. Så jag har egna föreläsningar här hemma, i hopp om att förändra något. : ) (Tjatar även om ”sanningen” ang kolesterol.) Blir mörkrädd när man tänker på alla stackars gamla som ska sitta och ta mediciner som kommer att förkorta deras liv.

  2. Bra synpunkter på kost, du är sansad i debatten och överdriver inte.

    Men läs Uffes nya bok ”Hur kolesterolmyten hålls vid liv”
    Det är inte maten som är orsaken till hjärtsjukdom, läs boken och referenserna han hänvisar till. Fler paradigm är på väg att falla. Vetenskapen har dragit förhastade slutsatser om mycket, där inte tillräcklig mycket var känt för att dra rätt slutsats.
    http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9172411899

  3. ” Kanske är den typen av individer mer benägna att äta skräpmat i allmänhet än de som lägger ner mer tid på att tillaga en finare köttbit?”

    Dessutom tillkommer alla icke-korrigerade och icke-observerade variabler som kan vara associerade med den typ av individer som äter mycket processat kött.

    Låt oss t.ex. konstatera att rika människor nog är mer benägna att äta en god, färsk biff istället för Dennis Hotdogs, etc. Jag antar att de plockat in några kontroller – någon som har tillgång till studien, hur ser det ut med SES, rökning, etc?

  4. Tack allihop!

    CharlotteTheOriginal:

    Väldigt utförligt skrivet!

    Tyvärr verkar det ta frustrerande låååång tid att ändra kostråden till bla diabetiker typ 2. Jag bor med en underskötare, som dessvärre berättat att ”dom” får lära sig att diabetiker ska äta tex light produkter…. Så jag har egna föreläsningar här hemma, i hopp om att förändra något. : ) (Tjatar även om ”sanningen” ang kolesterol.) Blir mörkrädd när man tänker på alla stackars gamla som ska sitta och ta mediciner som kommer att förkorta deras liv.

    Ja angående tiden så ser jag inte per se att det skulle vara negativt. Visst har jag mina åsikter/teorier om vad jag tror är bäst och lämpligt men samtidig tar den vetenskapliga processen tid och i ett ämne där JAG inte var lika säker på min sak skulle inte jag vilja se att råd bara förändras i en handvänning.

    Just här tror som sagt JAG att den handvändningen vore positiv men då skulle man ju kunna göra så inom alla vetenskapliga områden.

    patrik R:

    Bra synpunkter på kost, du är sansad i debatten och överdriver inte.

    Men läs Uffes nya bok ”Hur kolesterolmyten hålls vid liv”
    Det är inte maten som är orsaken till hjärtsjukdom, läs boken och referenserna han hänvisar till. Fler paradigm är på väg att falla. Vetenskapen har dragit förhastade slutsatser om mycket, där inte tillräcklig mycket var känt för att dra rätt slutsats.
    http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9172411899

    Jag har läst ”Fett kolesterol är hälsosamt” och den är riktigt bra. Jag förstår att du vill leda in det här på en diskussion om twar men den tänkar jag inte ta. Du vet att jag aldrig sagt emot den teorin men att jag helt enkelt inte är insatt nog för att veta om den är så viktig som du påstår.

    ekonomen:

    ” Kanske är den typen av individer mer benägna att äta skräpmat i allmänhet än de som lägger ner mer tid på att tillaga en finare köttbit?”

    Dessutom tillkommer alla icke-korrigerade och icke-observerade variabler som kan vara associerade med den typ av individer som äter mycket processat kött.

    Låt oss t.ex. konstatera att rika människor nog är mer benägna att äta en god, färsk biff istället för Dennis Hotdogs, etc. Jag antar att de plockat in några kontroller – någon som har tillgång till studien, hur ser det ut med SES, rökning, etc?

    Jo precis. Men vad som framgår om konkreta matvanor kan inte utrönas, tänk på att det är en meta-analys. Det är alltså 20 olika studier och alla redovisar ju saker på sitt sätt.

  5. Nicklas
    ”jag helt enkelt inte är insatt nog för att veta om den är så viktig som du påstår.”
    Då ska du genast sluta påstå saker om kost, som du inte har belägg för, vanligtvis så har du bra koll på det som handlar om kost och idrott, vilket jag aldrig har ifrågasatt.

    Jag har inte tänkt starta en diskussion nu läs hans sista bok i stället, sen kan vi ta en diskussion, inte nu. Akta dig för att tro på totalt obevisade påståenden från läkare, utan riktiga bevis är påståenden om LDL med mera bara just påståenden, som senare kan visa sig vara bara trams.

  6. Hej! Du skriver många läsvärda artiklar. Men: ”Jag vill hävda att mättat fett i sig aldrig per automatik kan klassas som sämre än omättat fett och att påståenden om att mättat fett ökar risken för hjärt- kärlsjukdom, diabetes etc. inte alls har så starkt vetenskapligt stöd som många läkare och Livsmedelsverket hävdat i många år.”

    Med de ordvalen skulle jag gärna se jämförelser där man jämför ett utbyte från mättat fett mot omättat fett. Slv presenterar en del referenser på det området, bland annat här:

    http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Fett/Fakta-om-fett/Fett-och-risken-for-hjart–och-karlsjukdom/

    Byte från raffinerade kolhydrater till fett som du främst behandlat i inlägget är väl något annat än fettsammansättning?

  7. Kostvetare:

    Hej! Du skriver många läsvärda artiklar. Men: ”Jag vill hävda att mättat fett i sig aldrig per automatik kan klassas som sämre än omättat fett och att påståenden om att mättat fett ökar risken för hjärt- kärlsjukdom, diabetes etc. inte alls har så starkt vetenskapligt stöd som många läkare och Livsmedelsverket hävdat i många år.”

    Med de ordvalen skulle jag gärna se jämförelser där man jämför ett utbyte från mättat fett mot omättat fett. Slv presenterar en del referenser på det området, bland annat här:

    http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Fett/Fakta-om-fett/Fett-och-risken-for-hjart–och-karlsjukdom/

    Byte från raffinerade kolhydrater till fett som du främst behandlat i inlägget är väl något annat än fettsammansättning?

    Du behöver inte länka SLV:s syn på saken. Det är ju de rekommendationerna jag ifrågasätter och deras påstådda vetenskapliga stöd som jag kritiserar. Jag känner mycket väl till Mozafarrians meta-analys t.ex. Har du läst den?

    Här kan du läsa om den:

    http://wholehealthsource.blogspot.com/2010/03/leave-your-brain-at-door.html

    Angående raffinerade kolhydrater påpekar jag tydligt att det är vad författarna främst lyfter fram. Och min poäng är inte att mättat fett är BÄTTRE, det har jag aldrig skrivit. Men jag anser som sagt att det inte finns anledning att propagera för ett så lågt intag med motiveringen om svagt evidensbaserade risker.

    Du har antagligen läst samma utbildning som jag om du är kostvetare och då vet du ju att vi får höra ”SLV har rätt och därmed basta” men jag tycker man skall ifrågasätta och bilda sig en egen uppfattning också.

    /Nicklas

  8. Hej! vill börja att tacka för en jäkligt bra hemsida med viktiga ifrågasättanden och bra diskussioner kring kost och hälsa.
    Jag har på sistone börjat rota mycket i studier kring LCHF och ev. fördelar med denna då SLV inte är min lagbok på något sätt! Finner tex inget bra stöd för att mättat fett skulle vara skadligt och är öppen för nya synvinklar på vad en ”bra kost” eg innebär och hur den kan anpassas för olika individer.

    LCHF kan ju se ut på så många olika sett men är nyfiken på vad ni anser om WCRF:s uppdaterade conclusion på sid 28 angående bl.a. fibrer och rött kött kopplat till kostmodellen då många verkar äta just rött kött som följer denna diet. ( har bara bloggar att utgå från här 🙂 )
    Kanske kan denna cancerrisk ändå minska pga samtidigt minskat intag av kolhydrater? Tycker det är ett intressant diskussionsområde!

    mvh Anna Dietist.

    ”The evidence that consumption of foods containing dietary fibre protects against colorectal cancer is convincing.”

    ”The evidence that consumption of red meat……are causes of colorectal cancer is convincing.”

    http://www.wcrf.org/PDFs/Colorectal-cancer-report-summary-2011.pdf

  9. Anna, dietist>>
    Du kommer förmodligen inte få svar på din fråga på ett tag eftersom att Guddi är på semester.

    Min egen uppfattning är att länken mellan rött kött och kolorektalcancer bara visats i epidemiologiska studier baserade på food questionaires (vilka är notoriskt felaktiga). Ofta klumpas rött kött ihop med ”processed meat”. Om du kollar under ”charesteristics of studies” i denna metaanalysen som wcrf använder http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ijc.22170/full så ser du att många av studierna inte gör adjustments ens för rökning eller BMI.

    Personligen tror jag att bukfetma är anledningen till att crc är så vanligt i industraliserade länder, rökning och alkoholism är förmodligen också viktiga faktorer. Inuiterna har t ex tredubblat crc sedan de gått över till att äta mindre rött kött (och börjat röka och supa förvisso).
    http://healthcorrelator.blogspot.com/2010/01/cancer-patterns-in-inuit-populations.html

  10. Stort tack för ditt svar Björn! Intressant info, ska kika närmare på dina länkar!

  11. Anna, dietist:
    Hej! vill börja att tacka för en jäkligt bra hemsida med viktiga ifrågasättanden och bra diskussioner kring kost och hälsa.
    Jag har på sistone börjat rota mycket i studier kring LCHF och ev. fördelar med denna då SLV inte är min lagbok på något sätt! Finner tex inget bra stöd för att mättat fett skulle vara skadligt och är öppen för nya synvinklar på vad en ”bra kost” eg innebär och hur den kan anpassas för olika individer.

    LCHF kan ju se ut på så många olika sett men är nyfiken på vad ni anser om WCRF:s uppdaterade conclusion på sid 28 angående bl.a. fibrer och rött kött kopplat till kostmodellen då många verkar äta just rött kött som följer denna diet. ( har bara bloggar att utgå från här )
    Kanske kan denna cancerrisk ändå minska pga samtidigt minskat intag av kolhydrater? Tycker det är ett intressant diskussionsområde!

    mvh Anna Dietist.

    ”The evidence that consumption of foods containing dietary fibre protects against colorectal cancer is convincing.”

    ”The evidence that consumption of red meat……are causes of colorectal cancer is convincing.”

    http://www.wcrf.org/PDFs/Colorectal-cancer-report-summary-2011.pdf

    Hej Anna!

    Jacob må vara bortrest men jag är hemma. 😀 Björn säger att de ofta klumpar ihop processat och rött kött men det görs inte alltid. Och man har separerat dom i de större meta-analyserna just för att man VET att det är skillnad. Det är väldigt populärt från LCHF-håll att klaga på epidemiologisk forskning och komma med fullständiga självklarheter om confounders som är absolut fundamental forskningskunskap. Som ALLA forskare naturligtvis lärt sig sedan länge.

    Just därför är också rekommendationerna för processat och oprocessat kött olika. Men resultaten är konsekventa. Visst är ingen epidemiologi någonsin kausal i sin bevisföring men den ska heller inte rutinmässigt avfärdas bara för att det är just epidemiologi. LCHF:arna själva var ju väldigt snabba att dra slutsatsen att barn får sjukdomar av margarin efter att någon epidemiologi visat korrelation mellan omega-6 och någon sjukdom (minns ej vilken).

    Men problemet att friska människor gör samma saker i stor utsträckning försvårar naturligtvis. Fiberhypotesen är jag själv väldigt kritisk till, men jag utesluter ju såklart inget. De som äter lite fibrer äter ju ofta mer raffinerat, och då kan ju det raffinerade vara det dåliga i sig. Inte avsaknaden av fibrerna.

  12. Hej Nicklas! Toppen att du är hemma, inlägget var till er båda 🙂
    Tack för svaret. Ja det är svårt att finna och göra ”vattentäta” studier!

    Ang fiber verkar en hel del studier jämföra just skillnaden mellan fiberrik kost (fullkorn) med raffinerade spannmål så där är det svårt att dra någon slutsats, även om vissa också undersöker mer eller mindre fullkorn i kosten.

    Apropå omega-6 som diskuteras hett idag verkar senare forskning gå ifrån vikten utav en bra kvot mellan omega 3 och 6 och mer fokus ligger på absoluta intag av dessa. I alla fall enligt detta workshop

    Stanley JC, Elsom RL, Calder PC, Griffin BA, Harris WS, Jebb SA, Lovegrove JA, Moore CS, Riemersma RA, Sanders TA.UK Food Standards Agency Workshop Report: the effects of the dietary n-6:n-3 fatty acid ratio on cardiovascular health.Br J Nutr. 2007;98:1305-10

    SLV skriver: Linolsyra och alfa-linolensyra utnyttjar samma enzymsystem för omvandlingen till längre fettsyror (AA, EPA, DHA). Förhållandet mellan dessa fettsyror i kosten kan därmed påverka omvandlingen. Nyare studier på människa talar dock för att det är mängden och inte förhållandet som i första hand påverkar bildningen av långkedjiga omega-3 och omega-6-fettsyror i kroppen. ”

    jag har svårt att få detta att gå ihop. Om de utnyttjar samma enzymsystem borde de väl i viss mån vara konkurrenter? På det här området tycker jag studierna spretar åt alla håll. Likaså nackdelarna och nyttan av omega 6. SLV framhäver väldigt få nackdelar med omega 6 medan man lätt hittar dem på andra sidor och i andra studier.

    Har du bildat dig någon uppfattning om omega 6 i detta kaos av litteratur?

    Ska hämta ut er bok ikväll, ser fram emot att läsa den!:)/Anna

  13. Hej igen Anna. Får tillägga att precis som Nicklas skriver så finns det studier på bara rött kött som visar att även det är associerat med crc. Jag tycker dock ändå att det är fel att använda uttryck som ”convincing evidence” när det gäller epidemiologiska studier oavsett om det gäller rött kött eller margaring 😉

    Angående omega 3/6-ratio så tycker jag att denna är intressant:
    High content of long-chain n-3 polyunsaturated fatty acids in red blood cells of Kenyan Maasai despite low dietary intake
    http://www.lipidworld.com/content/10/1/141/abstract

    Precis som titeln säger så verkar det som man kan få goda nivåer av omega 3 i cellmembranen så länge man avhåller sig från PUFA. Det finns en studie med samma utfall om en nigeriansk stam, men jag hittar inte den just nu.

  14. Hej Björn! Tack för länken! Liten men spännande studie som öppnar upp för nya synvinklar! mvh

  15. Anna, dietist! Jag önskar kontakt med dig ang det du skrev om omega 3 och omega 6, och kvoten mellan dessa, då jag själv har tittat en del på detta. Om du ser detta skulle det vara jättesnällt om du vill höra av dig till mig på dietistgbg@hotmail.se!

    MVH Helen

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *