LCHF vs medelhavskost vs fettsnålt

För nästan 1,5 år sen gjorde jag en egen meta-analys där jag jämförde resultatet mellan studier som testat lågkolhydratkost med en kost liknande de gällande kostråden, alltså SNR. Jag undersökte endast skillnaden i viktnedgång på lång sikt i den meta-analysen då det helt ärligt kräver en del jobb och hela den diskussionen som gjorde att jag gav mig på meta-analysen handlade endast om vikt.

Resultatet i min meta-analys blev att det inte finns någon signifikant skillnad mellan lågkolhydratkost och en kost likt SNR på längre sikt. Du kan läsa hela det inlägget här, LCHF vs kost med mer kolhydrater – vad är bäst för viktnedgång?. Kostdoktorn brukar ju gilla att visa upp sin 17-0 lista men den listan innefattar endast korttidsstudier och att resultatet blir som de blir där är inte särskilt konstigt, Varför vinner aldrig någon kost mot lågkolhydratsdieter i studier?.

För ungefär två veckor sen publicerades en meta-analys på just detta ämne i The American Journal of Clinical Nutrition. Den här har dock fokuserat på mer än vikten och den har dessutom inkluderat fler dieter. Titeln är med tanke på dagens debatt i sverige passande nog Systematic review and meta-analysis of different dietary approaches to the management of type 2 diabetes

Effekten av flera olika dieter under minst 6 månader.

I den här studien har man inkluderat alla studier man kunnat hitta som varat mer än 6 månader. Deltagarna skulle vara minst 18 år gamla och ha diabetes typ 2. Det här är alltså en meta-analys där man tittat på vilken form av diet/kostbehandling som fungerar bäst att rekommendera för personer med diabetes typ 2.

De här kriterierna innebar att man till sist hade 20 studier att inkludera i artikeln. Själva meta-analysen kräver dock lite mer detaljerad data och det fanns inte tillgängligt för alla studierna varför ytterligare 4 studier blev exkluderade från den analysen. Lite över totalt 3000 personer hade deltagit i dessa studier.

Dieterna delades dock inte alltid in efter deras namn utan de kategoriserades i olika grupper. Lågkolhydratkost, lågt GI, hög protein, vegetarisk och vegansk kost, mycket fiber och medelhavskost.

De värden man tittade på som utfallsmått, alltså för att se om kosten haft en effekt, var viktförändring, HbA1c vilket är ett mått på långsiktigt blodsockerkontroll, HDL kolesterol, LDL kolesterol och triglycerider.

Resultatet – det mesta fungerar lika bra/dålig

Resultatet i den här studien är ganska omfattande då man har jämfört varje diet med något man kallar ”andra dieter”. Andra dieter är i det här fallet allt som oftast ADA vilket är Amerikas motsvarighet till de svenska kostråden (SNR). ADA är väldigt lik SNR i fråga om makronutrienter och fettsammansättning, det skiljer några procentenheter hit och dit men i det stora hela är det samma. Det som skiljer mellan länders kostrekommendationer är egentligen mer på den praktiska sidan som avser specifika livsmedel. Och det har naturligtvis att göra med tillgång och framför allt anpassning till vad människorna i de olika länderna äter mer eller mindre utav. Med det sagt så är det i vissa fall dock bara ”usual care” som räknas som ”andra dieter” och i någon annat fall var det ”high fiber” eller ”high GI”.

Så en studie som jämfört till exempel lågkolhydratkost, medelhavskost och SNR-lik kost har först används i en jämförelse där man tittat på lågkolhydratkost mot andra dieter och därefter i en jämförelse där man tittat på medelhavskost mot andra dieter.

Detta är enligt mig ett udda tillvägagångssätt då det egentligen inte ger svar på frågan om någon diet är bättre än någon annan. Tillvägagångssättet gör också att där finns en väldig massa siffror att redovisa och skulle jag ta upp alla här så skulle detta bli en väldigt tråkig text. Jag har därför lagt in alla i tabellen här under men tagit bort standardavvikelsen. De värden som är markerade med ljusrött är de skillnaderna som var signifikanta.

Resultatet i meta-analysen vid kostbehandling av diabetes typ 2
Resultatet för de olika dieterna jämfört med ”annan diet” för kostbehandling av diabetiker.

Som du kan se var medelhavskosten den enda dieten som ledde till en signifikant viktnedgång av de fyra. Dock jämförde man medelhavskost bara i tre studier varav den ena jämförelsen var mot ”usual care” vilket kan översättas till inget nytt och är det ju inte förvånande att det blir en skillnad och detta var också den studie som var störst i antal deltagare och som gav störst skillnad i viktnedgång.

Den enda diet som faktiskt var ganska välstuderad var lågkolhydratkost där det fanns 8 studier med i jämförelsen. Dessa 8 studier visade alltså inte på någon signifikant bättre viktnedgång på 6-12 månader på lågkolhydratkost jämfört med ”andra dieter”.

Överlag kan man se att den faktiska förändringen i alla jämförelserna är förhållandevis låga. Något som dock är betydelsefullt är att alla dieterna visade på en signifikant förbättring i långtidsblodsocker jämfört med ”andra dieter”. Andra dieter i det här fallet var alltså oftast en diet lik den som rekommenderats av Livsmedelsverket och liknande organisationer i flera decennier. Tyvärr är inte andra dieter speciellt homogent heller så precis som jag skrev från början. Du kan knappt säga något om något är det gäller en diet mot någon annan av den här studien.

Bästa dieten vs det som fungerar bäst

När man läser det här är det viktigt att man tänker på att resultat från den typen av studier som inkluderades inte berättar vilken diet som verkligen är bäst om den följs till 100 procent. De här studierna visar bara hur en diet fungerar om du säger till en stor grupp av personer med diabetes typ 2 att äta enligt den. Och resultatet på den fronten visar ganska tydligt att det inte finns någon diet som borde vara förstavalet ur den synvinkeln.

Man kan ju vara nitisk och titta på siffrorna i detalj och säga att det eller det värdet är så mycket bättre eller sämre än något annat man vad ger det i praktiken? Medelhavskosten fick ju en signifikant större viktnedgång i den här studien men i praktiken handlade det som du kan se om 1,84 kg. Det är mellan 0,15-0,3 kg mer i månaden vilket inte är någonting att hänga i julgranen.

Summering och mina spekulationer

Det här är en studie med en intressant frågeställning men med ett, enligt mig, lite underligt förfarande i själva jämförelsen. Samtidigt visar den ändå på hur liten skillnaden faktiskt är mellan olika dieter på längre sikt. Det handlar som vanligt om att dieten ska följas.

Personligen tycker jag dock att den här studien ger en liten hint om att lågfettdieter eller dieter med en väldigt stor andel kolhydrater troligen är en dålig idé med tanke på blodsockerkontrollen hos diabetikerna. I alla fall när kolhydraterna av den form som människor främst äter dem idag. Och då syftar jag inte på socker eller bullar som inte rekommenderas av någon diet utan faktiskt mer på mycket pasta, bröd, ris, bulgur, matvete osv.

Det finns ju dock undantag här som till exempel ”the Hawaiian diet” som visat sig ge viktnedgång och stora förbättringar i blodsocker trots att den består av 78 procent kolhydrater och 7 procent fett (2).

Den här meta-analysen är också ett komplement till översikten Mat vid diabetes från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Där kom man också fram till att mycket lite evidens finns för konkreta råd. Där var också inklusionskriteriet för det de kallar ”patientviktiga utfallsmått” (s. 67) att studien skulle ha pågått i minst ett år och det kan kanske uppfattas som ett lite väl hård gränsdragning men den här meta-analysen har alltså studier som varit kortare än så och inte verkar det finnas anledning att omvärdera SBU:s slutsatser för det. Väldigt viktigt att påpeka är dock att SBU inte tittade på viktnedgång utan enbart kliniska markörer.

Vad som är intressant är ju dock det faktum att man tidigare rekommenderat en kolhydratrik och relativt fettsnål kost för diabetiker med en ganska säker retorik. SBU:s utvärdering visade ju dock ett resultat som till och med förvånade författarna och mer forskning visar ju också att denna allmänt rekommenderade kosthållningen inte alls är så värst mycket bättre, kanske till och med sämre. Sedan måste man ju naturligtvis skilja på diabeteskost och allmänna rekommendationer och det sistnämnda är en helt annan diskussion.

14 svar på ”LCHF vs medelhavskost vs fettsnålt

  1. Det gäller att bestämma sig och följa dieten!

    Jag håller just på att läsa igenom revidering av NNR och det är intressant att läsa hur slv ser på kolhydrater och att man ser en förbättring av insulinkänsligheten genom att byta ut raffinerade kolhydrater mot fett (enkelomättat)

  2. Hehe, har inte du kommit fram till det här resultatet i ganska många av dina inlägg? Det är inte dieten som är det viktigaste utan att äta ordentlig mat och låta bli skitmaten? 🙂

  3. föräldrafitness: Jag håller just på att läsa igenom revidering av NNR och det är intressant att läsa hur slv ser på kolhydrater och att man ser en förbättring av insulinkänsligheten genom att byta ut raffinerade kolhydrater mot fett (enkelomättat)

    Vad intressant. Vet du när dessa finns tillgängliga för allmänheten? Hur går arbetet?

  4. Beholder:
    Hehe, har inte du kommit fram till det här resultatet i ganska många av dina inlägg? Det är inte dieten som är det viktigaste utan att äta ordentlig mat och låta bli skitmaten? :-)

    Saker och ting behöver upprepas för att folk ska tro på det 🙂 Sen är ju informationen intressant även om den inte är ny.

  5. Hm. Lite undrande blir man ju som diabetiker när man ser att lågkolhydratkost alltså skulle ge minsta minskningen av HbA1c. För mig, som har utomordentligt bra koll på hur kolhydrater påverkar mitt blodsocker, antyder det att man bör ta detta resultat med en rejäl skopa salt.

    Som sagt. Testobjekten fick alltså råd om vad de skulle äta. Vet man om de följde råden också, eller om de ljuger?

  6. Att undvika skräpmat och bara äta s.k riktig mat kan också vara mindre bra om man äter för mycket eller för ofta av nånting eller nåt som man inte tål. Det viktigaste oavsett diet är att man undviker sådant och se till att man får i sig nödvändiga vitaminer och mineraler.

  7. us: Som sagt. Testobjekten fick alltså råd om vad de skulle äta. Vet man om de följde råden också, eller om de ljuger?

    Givetvis har försökspersonerna inte följt råden fullt ut. Det är sån verkligheten är. Annars hade vi ju inte haft några problem med övervikt i samhället.

  8. Personligen tror jag vilken diet som helst fungerar så länge man ligger på kaloriunderskott.

    Dock är jag 100% säker att ingen ”diet” fungerar för evigt om man inte har en motivation i form av tex Diabetes. Slår vad om att kostdoktorn själv sitter och mumsar godbitar var om varannat.

    Gick ner med hjälp av lågkolhydratskost från 86 > 68 fast insåg att så här kan man fan inte leva för resten av mitt liv. Kändes som ett tvång. Det bästa med ”LCHF” som jag har tagit med mig är dock det viktiga med att laga och äta så ren mat som möjligt utan tillsatser!

    Istället gjorde jag det enda som kan fungera för evigt.. Äter vad fan jag vill fast har istället ändrat på NÄR jag äter det. Äter enbart mellan 17/18-00 > 21:00. Det roliga i det hela är att jag nästan äter mer lågkolhydratskost självvalt nu än vad jag gjorde när jag gick på ”diet” 🙂

    Nu var jag säkerligen väldigt off topic fast kände att jag ville skriva följande rader! 😀

  9. Interessant studie, antar at compliance som vanlig ødela mye? Uansett interessant at middelhavsdiett kommer best ut. Hawaiidietten baserer seg vell på mye rotgrønnsakerfrukt og kokos om jeg ikke husker feil? Dvs generelt lav GI?

  10. Den traditionella dieten på Hawaii var med lågt GI. De livsmedel man testat har i alla fall haft lågt GI. Jag vet inte hur väl man testat allt men generellt sett så blir ju alla dieter utan raffinerade kolhydrater dieter med lägre GI. Helt raffinerade kolhydrater är ju i princip så högt man kan komma i form av GI 🙂

  11. För mycket och för lite skämmer allt heter det. Värt att tänka på!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *