Lågkolhydratkost mot fettsnål kost – en meta-analys

Vad är bäst LCHF eller fettsnål kost?

Vad som är den bästa dieten för viktnedgång är något som aldrig slutas diskuteras. För några dagar sen publicerades det en meta-analys i British Journal of Nutrition som har jämfört lågkolhydratkost mot fettsnål kost (Bueno et al., 17). Jag (Jacob) genomförde ju precis en sådan här meta-analys för nästan två år sen som jag skrev om i inlägget LCHF vs kost med mer kolhydrater – vad är bäst för viktnedgång?.

I det inlägget skrev jag att jag inte hade genomfört meta-analysen på egen hand utan jag gjorde den med hjälp av en vän. Det jag inte skrev då var att den vännen var Ola Wallengren.

Jag och Ola Wallengren skriver det här inlägget ihop

Ola Wallengren
Ola Wallengren

Ola Wallengren är Leg. Dietist, Med. Dr som arbetar på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Han arbetar vid enheten för klinisk nutrition på sektionen för endokrinologi, diabetologi och metabolism. Han utför även en hel del forskning med fokus energiintag vid sjukdom. Så det är Ola som har stått för största delen av datainsamlingen och själva statistiken i meta-analysen.

Är du bekant med fitnessvärlden är han också en väldigt känd profil där och har varit en regelbunden skribent i BODY Magazine i flera år. Han har även medverkat i de två otroligt populära avsnitten av BODY Radio, Öka 1 kg muskler i veckan med BODY Radio! samt Bränn fett och lägg på dig muskler – samtidigt!. Särskilt det sista avsnittet tyckte jag var otroligt bra, så lyssna gärna om du har tid. Det är lärorikt även om du inte är så värst intresserad av fitness i övrigt.

Hur som helst så var det alltså Ola som hjälpte mig väldigt mycket med förra meta-analysen och det var faktiskt även han som påbörjade själva arbetet från start. Det jag bidrog med var en väldig massa sökande och informationsinsamling, det är mycket mer av det jobbet än man tror. När jag publicerade förra inlägget så ville inte Ola vara med som författare då han hade planer på att publicera hela det här arbetet i en verklig vetenskaplig tidskrift med.

Nu har tiden dock runnit iväg och eftersom det publicerats två liknande arbeten den senaste tiden är det inte längre lika aktuellt att publicera meta-analysen så Ola kontaktade mig igen och vi bestämde att slänga upp informationen här. Så detta är exklusiv information som bara du och alla andra svensktalande läsare av denna blogg får ta del av 🙂

Det här inlägget skriver därför jag och Ola tillsammans även om det ska sägas att det är Ola som i princip helt på egen hand gjort arbetet denna gång. Jag står för lite av presentationen och plattformen. Så från och med nu kommer det att stå vi istället för jag i det här inlägget och om det mot förmodan skulle vara något som jag och Ola inte är överens om så kommer vi i så fall att skriva vem av oss det är som vill påstå eller spekulera kring någonting.

Resultatet i vår tidigare meta-analys vs den nya

Resultatet i vår tidigare meta-analys blev att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan lågkolhydratkost och fettsnål kost när man tittade på studier som varade i över ett år. I meta-analysen som nu är publicerad har man haft precis samma kriterier när det gäller studietiden men deras resultat blev en signifikant bättre viktnedgång för lågkolhydratkost.

Lågkolhydratkost mot fettsnål kost
Resultatet från den nypublicerade studien som jämfört lågkolhydratkost mot fettsnål kost.

Hur kan det då komma sig att två meta-analyser som till synes verkar ha precis samma frågeställning kommer fram till två olika resultat? Det är det som vi tänkt titta på i det här inlägget. Det blir dels en intressant diskussion kring studieläget när det gäller lågkolhydratkost vs fettsnål kost men främst ett nyttigt inlägg när det gäller att analysera och tolka studier.

Vilka är de uppenbara skillnaderna mellan meta-analyserna?

Så trots att de här två meta-analyserna till ytan kan se ut att vara väldigt lika varandra finns där några tydliga skillnader. Den första är att den här nyare meta-analysen verkar ha ämnat jämföra lågkolhydratkost mot lågfett medan syftet med vår tidigare meta-analys var att jämföra lågkolhydratkost mot en kost lik SNR, alltså de svenska näringsrekommendationerna. Detta visar sig i urvalet av vilka grupper som väljs från vissa av studierna.

Men innan vi går vidare på det spåret har du själva studierna som varit inkluderade i meta-analyserna i listan här under (1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16):

Långtidsstudier som jämfört LCHF mot en SNR-liknande kost
Studierna som inkluderats i de två meta-analyserna. McAuley, som är markerat med mörkblått missade vi att inkludera i meta-analysen vi gjorde tidigare. Cardillo, Vetter och Schwarzfuchs är långtidsuppföljningar av Stern respektive Shai

Som du kan se har vi adderat tre studier till listan som vi markerat med blått. McAuley et al. och Vetter et al. som är markerat med blått missade vi att inkludera i den meta-analys som vi skrev om tidigare här på sidan. Studien av Vetter et al. och Cardillo är en 3 års uppföljning av Sterns 1-årsstudie.  Cardillo et al., som vi inkluderade i vår tidigare analys, skulle därför endast varit med i analysen av studier över 2 år. Nu ersätter vi den med Vetter et al. som inkluderar fler personer. Schwarzfuchs et al. är en långtidsuppföljning av Shai et al. som publicerats efter vår första analys. Tyvärr saknas det även data från Schwarzfuchs et al. som gör att den inte kan inkluderas nu heller.

Det här visar väldigt bra hur svårt det är att verkligen hitta alla studier inom ett område. Vi sökte båda två länge och vid flera olika tillfällen efter studier som passade in på de inklusionskriterna som vi hade satt upp men vi missade ändå McAuley et al. vid den första analysen och uppmärksammade Vetter et al (16) först nu.

Det här med att missa att inkludera studier som egentligen är relevanta är tyvärr saker som händer, en realitet då det publiceras väldigt mycket studier i många olika tidskrifter. Letandet försvåras också av att de flesta studier har publicerats flera gånger helt eller delvis i en mängd olika analyser, därav förvirringen kring Cardillo et al. Det är mycket viktigt att man sätter upp relevanta sökkriterier, samt söker brett i samtliga tillgängliga källor för att inte missa någon studie. Riktigheten av resultaten i en meta-analys bygger på att man hittar samtliga relevanta studier och även utesluter de som inte hör hemma i analysen. I den nyare meta-analysen har de visserligen öppnat för möjligheten till att de inte hittat alla studier genom att använda en ”random effects model”, men på grund av att studierna de fann ändå var så lika i sina fynd påverkade det inte resultaten.

När vi inkluderat McAuley i den meta-analys som vi publicerat tidigare förändras dock inte resultatet nämnvärt. Det är fortfarande en icke-signifikant skillnad mellan lågkolhydratkosten och den diet som liknar SNR enligt de kriterierna som vi tog upp i förra inlägget.

Meta-analys som jämför LCHF med en kost lik SNR
Resultatet i meta-analysen som vi genomförde för nästan två år sen när den studie vi tidigare missat blev inkluderad. Tryck på bilden för att se den i full storlek. Det var ingen signifikant skillnad mellan dieterna. Om du vill veta hur du tolkar den här typen av graf kan du läsa inlägget Hur du tolkar en forest plot i en meta-analys

Så trots att vi inkluderade en studie till så blev det ingen skillnad mellan grupperna. De studier vi har inkluderat i vår meta-analys här ovanför är precis samma studier som inkluderats i den nya meta-analysen av Bueno et al. Så vad är det då som skiljer analyserna åt?

Skillnaderna mellan meta-analyserna

En viktig faktor som skiljer vår meta-analys mot den som nu är publicerad är vilken av de andra grupperna förutom lågkolhydratgruppen som man jämfört med. Som Jacob skrev om ganska ingående i förra inlägget så var kriterierna i vår meta-analys att väja den diet som var mest lik SNR.

I den här nyare meta-analysen verkar de istället ha valt jämförelsegruppen med allra lägst fettintag. I en av studierna (Dansinger) har de därför valt att jämföra Ornish medan vi valt viktväktarna, medan de i en annan (Gardner) valde att jämför med LEARN-dieten istället för Ornish. Varför de valde bort Ornish här vet vi inte och det anges inte någon motivering i studien. Från Lim et al. valde de att jämföra med en grupp som skulle äta 10 E% fett medan vi valde gruppen som skulle äta 30 E% fett. I studien av Shai et al. valde man att jämföra med låg-fett gruppen medan vi även inkluderade medelhavskosten. Medelhavskosten tillät ett fettintag på upp till 35 energiprocent fett precis som SNR och de nordiska näringsrekommendationerna (NNR). I realiteten verkade de ätit cirka 33%, vilket var ungefär 2-3% mer än i den s.k. lågfettgruppen.

Slutligen har de från Truby et al. valt att jämföra med en Slim-fast grupp istället för viktväktarna (som vi valt) eller Rosemary Connelly. Varför de valt denna jämförelse förstår vi faktiskt inte och det står ingen motivering i artikeln annat än att de hänvisar till konsensus mellan medförfattarna.

Så där finns alltså en skillnad i vad som jämförts mellan vår och deras meta-analys trots att allting kan verka vara det samma när man läser studien. Det är först när man tittar på siffrorna i analysen till den här nya studien som den här skillnaden kommer fram.

Tittar man extra noga på siffrorna ser man också att variationen i viktnedgång inom de olika grupperna i respektive studie skiljer sig åt. Variationen uttrycks som en standardavvikelse, som är ett statistiskt mått på hur mycket den individuella viktnedgången skiljer sig från medelvärdet.

Detta är viktigt i en meta-analys eftersom det avgör hur mycket vikt som läggs på en enskild studie i analysen samt den statistiska signifikansen. En stor studie med stor variation i viktnedgång inom de olika grupperna får därför mindre inflytande än en liten studie men där variationen var liten. Som exempel ser vi att Foster et al. (2010) får mindre vikt (8.4% v.s. 12.4%) än Gardner et al. trots att den har nästan dubbelt så många deltagare.

Standardavvikelserna borde inte skilja sig mellan olika författare och varför de skiljer sig åt går inte direkt att förklara förutom i det fall (McAuley) där standardavvikelse saknas och man använder olika statistiska metoder för att uppskatta den (s.k. imputation), samt om de författare man kontaktat inte sänder samma data (vilket förmodligen gäller Dyson et al. och kanske McAuley).

Finns skillnader i övrigt beror det mest sannolikt på fel eller olikheter i beräkningarna, men hur de gjort beräkningarna skall redovisas i ett tillägg till artikeln som ännu inte publicerats.

Lite andra varianter på meta-analysen

Ola tänkte inte publicera meta-analysen precis så som den publicerades här på Traningslara.se. Istället var tanken att summera (poola) resultaten i de andra dietgrupperna för att på så sätt få en jämförelse i stil med lågkolhydratkost v.s. resten. Genom att ”poola” de andra grupperna på detta vis så blir det en större jämförelse med fler studiedeltagare. Nackdelen är ju istället att det blir en större variation mellan deltagarnas faktiska dieter. Detta är även en fördel eftersom resultaten förmodligen blir mer generaliserbara och ger ett bättre svar på frågan om lågkolhydratkost är bättre än alla andra dieter.

För att inte göra variationen för stor så exkluderades dock slim-fastgruppen. Dessa har ju faktiskt fått gratis och färdigpacketerade måltidsersättningar vilket skiljer sig markant mot övriga. Resultatet från den meta-analysen kan du se här under.

Meta-analys som jämför lågkolhydratkost mot andra dieter
Meta-analys som jämför lågkolhydratkost mot andra dieter där studietiden varat i minst ett år. Det var ingen signifikant skillnad. Om du vill veta hur du tolkar den här typen av graf kan du läsa inlägget Hur du tolkar en forest plot i en meta-analys

Även i den här jämförelsen blev det ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Väljer man att bara analysera de 5 studier med minst 2 års uppföljning (vilket även inkluderar Vetter et al.) så blir skillnaden endast -0,38 kg (icke signifikant).

Författarna i den nya meta-analysen gör faktiskt en analys där de byter ut Stern et al. (12 månaders uppföljning) mot Vetter et al. (36 månader av samma studie). Då blir även skillnaden i deras analys mindre och dessutom icke-signifikant (-0,73 kg). Att de väljer att lyfta fram endast det signifikanta resultatet är inte helt logiskt med tanke på att de säger sig vilja studera långsiktig viktnedgång.

Den praktiska skillnaden är obetydlig oavsett

Här ovanför har du olika meta-analyser där alltså en visat på signifikant bättre resultat för lågkolhydratkost. I vår meta-analys med ytterligare en studie där vi valt att jämföra mellan lågkolhydratkost och en mer SNR-lik kost blev det ett icke-signifikant resultat. I ytterligare en meta-analys där jämförelsen var lågkolhydratkost mot övrig kost blev det inte heller något signifikant resultat i fördel för något upplägg. Lite rörigt kan man säga och frågan blir ju då, vad är bäst?

De faktiska skillnaderna i de här olika meta-analyserna har varit enligt tabellen här under:

Skillnad i viktnedgång i de olika meta-analyserna
Den faktiska skillnaden i viktnedgång i de olika meta-analyserna. Resultatet är i fördel för lågkolhydratkost.

Det du kan se i den första tabellen i det här inlägget är att skillnaden i viktnedgång i alla studierna är väldigt liten. Inte en enda långtidsstudie har visat på något signifikant bättre resultat för lågkolhydratkosten jämfört med någon av de andra dieterna.

Och skillnaden i de olika meta-analyserna är ännu mindre. Det här är ett lysande exempel på när något som möjligen är, eller kan bli, statistiskt signifikant ändå är praktiskt ointressant. För oavsett om resultatet blir signifikant eller inte så är det inget som spelar någon roll rent praktiskt. Viktnedgången i studierna över 2-3 år är ungefär 4 kg och en eventuell fördel på knappt 0,4 kg är i det sammanhanget inte betydelsefull. Det är uppenbart att vilken diet man väljer att rekommendera inte är det som är avgörande.

Tittar vi på de individuella resultaten i studierna i den första tabellen i det här inlägget så varierar det från en faktisk viktuppgång på 0,3 kg till en viktnedgång på -14 kg för lågkolhydratkost och för den SNR-lika kosten från -0,2 kg till -11,5. Det du också kan se i samma tabell är att i alla studier är resultatet ganska likt mellan de två grupperna i samma studie. Så det som har gjort att resultaten skiljer sig från studie till studie är inte dieterna. Det är allt annat som deltagarna fått ta del av så som information, träffar med läkare och dietister, gruppmöten, matlagningsklasser, färdigserverad mat som passar dieten likt i Shai et al. osv. Det är troligen detta som varit avgörande. Eller mer enkelt sagt. Hur mycket man gjort för att uppmuntra deltagarna att följa direktiven.

Vikten av följsamhet när det gäller viktnedgång illustrerades väldigt bra i Dansinger et al (3) där man har med följande diagram.

Betydelsen av följsamhet i viktnedgångsstudier
Betydelsen av följsamhet i viktnedgångsstudier. Det var ingen skillnad i resultat mellan de olika dieterna men det var stor skillnad i resultat mellan deltagarna som hade hög följsamhet och de som hade låg.

Blodfetter och andra hälsomarkörer

Vikten är däremot inte det enda av intresse när det gäller hälsan och därför man har även jämfört effekten på olika hälsomarkörer mellan lågkolhydrat- respektive lågfettkost. Även om skillnaderna mellan grupperna var relativt små så fick de i lågkolhydrat- jämfört med lågfettgrupperna högre LDL-kolesterol (+0,12 mmol/L) och HDL-kolesterol (+0,09 mmol/L) men lägre triglycerider (-0,18 mmol/L) och diastoliskt blodtryck (-1,43 mmHg).

Detta är förväntade förändringar när man minskar intaget av kolhydrater till förmån för mer fett, och i synnerhet mättat fett. Högt LDL-kolesterol anses generellt sett som något negativt medan högt HDL-kolesterol, låga triglycerider och lågt blodtryck som positivt. Oavsett hur väl detta gäller för koständringarna i dessa studier skall man inte dra för långt gående slutsatser av vad dessa små skillnader betyder för långsiktig hälsa, speciellt som skillnaderna mellan grupperna tenderar att minska med längre uppföljningstid.

Intressant nog såg man däremot inte någon skillnad i fasteblodsocker, insulin och långtidsblodsocker (HbA1c) mellan grupperna, vilket man skulle förvänta sig om de nu åt så lite som mindre än 50g kolhydrater per dag.

In en annan meta-analys av Santos et al. (18). där man tittade på de absoluta förändringarna i olika hälsomarkörer när man började med lågkolhydratkost med syfte att gå ner i vikt, ser man liknande förändringar. Man såg minskningar i kroppsvikt (totalt cirka 7 kg och i studier över 2 år cirka 4,65 kg), midjeomfång, blodtryck, triglycerider, faste- och långtidsblodsocker, insulin och ökningar i HDL-kolesterol. LDL-kolesterolet steg initialt men var på lite längre sikt oförändrat eller till och med något lägre. Viktnedgång med lågkolhydratkost (precis som de flesta andra dieter) förbättrar alltså i stort sett alla av de vanligaste hälsomarkörerna. Ur den synvinkeln finns det alltså inget tydligt stöd för att lågkolhydratkost skulle vara varken sämre eller bättre än de flesta andra dieter för viktnedgång och långsiktig hälsa.

Santos et al. avslutar däremot sin artikel genom att höja ett varningen finger med följande citat:

The long-term effects of LCD, as well as the effects of LCD on clinical endpoints such as the incidence of myocardial infarction, stroke and total mortality, are essentially unknown and should be the object of future research.

(LCD = low-carbohydrate diet, d.v.s. lågkolhydratkost)

Är lågkolhydratkost lättare att följa?

Bland de som trivs med att äta lågkolhydratkost hör man ofta att lågkolhydratkosten, av en mängd olika orsaker, skulle vara lättare att följa. Om vi nu för ett ögonblick glömmer att ingen diet verkar vara överlägsen för långsiktig viktnedgång och tittar på hur det såg ut med följsamheten i ovanstående studier så ser man inget direkt stöd för denna uppfattning.

När man helt sonika summerar avhoppen i ovanstående 13 studier och jämför proportionen av avhoppare i respektive grupp så är det 35% avhoppare i lågkolhydratgrupperna och 29% i övriga. Denna skillnad på 6% är statistiskt signifikant. Använder man meta-analytisk teknik och jämför den relativa risken för avhopp i respektive grupp så är risken för avhopp 14% högre i lågkolhydratgrupperna, denna skillnad ligger på gränsen till statistisk signifikans (P=0.05).

Tittar man på kostintaget vid sista uppföljningen i studierna så ger detta också stöd för att lågkolhydratkost kan vara svårt att följa eftersom kolhydratintaget genomsnitt var cirka 35 E% och fettintaget var 44 E% (E%, energiprocent), vilket visserligen är något lägre kolhydratintag än normalt men på intet sätt en ”strikt” lågkolhydratkost. Studien av Brinkworth et al. utmärker sig genom ett rapporterat intag på endast 9 E% kolhydrater vid studiens slut, men trots detta såg man även i denna studie ingen signifikant större viktnedgång i lågkolhydratgruppen.

Sammanfattning

Resultaten av de randomiserade kontrollerade studier som jämfört lågkolhydratkost för viktnedgång som är 12 månader eller längre sammanfattas ganska bra av författarna till den nya meta-analysen i följande citat:

Undoubtedly, the present findings demonstrate that a VLCKD has favourable effects on body weight and some cardiovascular risk factors, as stated by Santos et al. (18); however, in the long term and when compared with conventional therapy, the differences appear to be of little clinical significance, although statistically significant. Healthcare professionals should weigh the advantages and disadvantages of recommending a VLCKD and consider their patients’ will power, since this therapy prominently alters an individual’s daily habits.

(VLCKD = very low-carbohydrate ketogenic diet, d.v.s. ”strikt” lågkolhydratkost).

//Ola Wallengren och Jacob Gudiol

UPPDATERING 24/5 16:50:

Precis efter publicering märkte Ola att en av studierna som inkluderats i vår meta-analys, Cardillo et al. i själva verket är en uppföljningsstudie på Stern et al. precis som Vetter et al. Detta är nu åtgärdat och allting i inlägget är uppdaterat och tabellerna är nya. Den ”extra” studien påverkade inte resultatet på något betydande sätt.

48 thoughts on “Lågkolhydratkost mot fettsnål kost – en meta-analys

  1. Bra jobbat!
    Kontentan av alltihop är egentligen ät den mat du trivs med och där du klarar av att hålla ett vettigt intag (bra kvalitet ska det vara givetvis)?
    Jag har funderat ett tag på om den individuella varaitionen är ganska stor på hur vi reagerar och fungerar på olika kost? Jag har själv testat LCHF under några år och har aldrig mått så bra och presterat så bra som under den perioden.
    Det här med blodfetter är ju också intressant, det finns i er metaanalys då inget stöd för att LCHF generellt skulle vara farligt ur kolesterolsynpunkt? När man läser vad en del läkare rekommenderar så är de ju ofta fortfarande väldigt rädda för LCHF och kommer med exempel på skräckvärden på personer som äter LCHF och vice versa med Kostdoktorn som visar på helt otroliga förbättringar.
    Kan det vara så att de individuella skillnader mellan oss är så stora så att någon lite tillspetsat blir sjuk av en kost och en annan frisk? Vad tror ni?

  2. Något jag undrar lite, kollar man någonsin i dessa diet vs diet-studier ungefär hur mycket kalorier deltagarna äter? Min erfarenhet när jag ett kort tag testade LCHF-liknande kost var att jag hade svårt att pressa ner den kalorimängd jag försökte få i mig. Jag är en av dom som vill upp i vikt. Eftersom jag ansåg mig bli betydligt mättare på fet mat än den kolhydratrika födan jag åt innan det.
    Kanske kan det vara så att man initialt har svårt att få i sig samma mängd kalorier med en HF-diet som man fick tidigare? För många i min krets man hör om har ju snabbt minskat i vikt när dom kört LCHF, men det kanske bara är så enkelt som att dom uteslöt läsken och godiset. Folk stoppar i sig rätt mycket sånt tycker jag mig ha sett… (Eller så har dom inte alls gått ner speciellt mycket i vikt men LCHF is THE SHIT så dom måste ju berätta om hur bra allt blivit?)

  3. Vad gäller diskussionen om blodfetter så kanske det skall påpekas att jag inte diskuterar resultaten från vår meta-analys utan från den nyligen publicerade samt Santos et al. jag har även tittat på blodfetterna i den meta-analys ajg gjort och den visar på ungefär samma resultat, vilket inte är förvånande. jag avstår gärna från att spekulera allt för mycket i vad en lågkolhyratkost och dess effekter på blodfetterna betyder för långsiktig hälsa. Men som jag skriver så förbättras det mesta utom möjligtvis LDL-kolesterolet. Frågetecknen ligger just i hur LDL-kolesterolet påverkar på lång sikt, men i dessa sammanhang så är det ju ännu ingen som har något svar på det. En sak som inte nämns i inlägget ovan är en del studier där man sett att kärlväggarna verkar bli något stelare, vilket i så fall inte är något bra, men om det verkligen är en riskfaktor på lång sikt vet man ju inte riktigt.
    vad man kanske också kan nämna är att detta ju främst gäller vid viktnedgång och eftersom de i lågkolhydratgrupperna verkar gå upp mer i vikt efter viktnedgången kan det vara något att tänka på. I flera av dessa studier ahr man dessutom tagit upp aspekten med fettkvalite även i lågkolhydratgrupperna så de har valt mer av vad man generellt anser är ”nyttiga” fetter och faktiskt inte ökat sitt intag av mättat fett i aboluta tal.
    Även om lågkolhydrat kost under dessa förutsättningar verkar förbättra de flesta hälsomarkörer och därför är ett alternativ fullgott med det mesta annat så skulle jag säga att det finns möjlighter att äta på ett sätt där man förbättrar samtliga blodfetter mm och att detta sannolikt ligger närmare en s.k. medelhavskost med måttlig kolhydratrestriktion och en lagom blandning av omega-3 och -6 fett istället för mättat fett.

    vad gäller individuella skillnader på olika dieter så forskas det intensivt på detta och det finns en hel del som pekar på att det kan spela en avgörande roll med gener och epigenetik, men vetenskapen är inte riktigt där ännu där man kan göra ett gentest och ge specifika kostråd utifrån det. Däremot är ju alla människotr och reagerar ganska lika på det mesta, så de resultat man ser är ju alltid ett genomsnitt och går att applicera på de flesta.

  4. Jag tvivlar inte alls på att Ola Wallengren är ytterst kompitent men påstående om 18 kilo ren muskel massa på 20 veckor, (jag förutsätter givetvis utan AAS annars är det ju knappast någon enorm bedrift) utan att möjligtvis vara kraftigt undernärd vid starten, känns inte direkt överdrivet seriöst.
    Annars var det intressant även om det inte var så förvånade.

  5. 18 kilo muskler är inget jag påstått, men det är det som står i ingressen till radioprogrammet. Hur det ligger till blir klart om man lyssnar på radioavsnitten eller ännu hellre läser artikeln i BODY om detta ”bulk-projekt”.

  6. Chris:
    Jag tvivlar inte alls på att Ola Wallengren är ytterst kompitent men påstående om 18 kilo ren muskel massa på 20 veckor, (jag förutsätter givetvis utan AAS annars är det ju knappast någon enorm bedrift) utan att möjligtvis vara kraftigt undernärd vid starten, känns inte direkt överdrivet seriöst.
    Annars var det intressant även om det inte var så förvånade.

    Det är 18 kg fettfri massa på 20 veckor, inte muskelmassa. Och det var tillsammans med nästan lika mycket fett. Här har du resultatet från testerna.
    http://www.body.se/forum/kost-och-naringslara/ola-wallengren-18-kilo-muskelmassa-pa-20-veckor-248492/post-2055219

    Vid starten var han nerdeffad och urvätskad. Här är före och efterbilder.
    http://www.body.se/forum/body-radio/body-radio-avsnitt-femtiotva-3-november-2011-ola-wallengren-249350/post-2067274

    Det han gjorde är fullt möjligt. Särskilt när man har haft en massa muskelmassa vid tidigare tillfälle.

  7. Om jag har förstått det hela rätt så fanns det ingen kalorirestriktion i lågkolhydratsdieterna, så det stod mellan att äta fritt från lågkolhydratskost och att äta ett begränsat antal kalorier ifrån någon annan kost. Att viktnedgången då inte skiljer sig särskilt mycket måste väl ändå vara till fördel för lågkolhydratskoster? Det underlättar åtminstone för de som inte kan/orkar räkna kalorier.

    Har man någonsin tittat på kroppskompositionen under olika dieter (där det totala antalet kalorier är detsamma)? Med tanke på att mängden energi i fett och muskler skiljer sig så pass mycket så borde viktnedgången kunna variera ganska kraftigt, trots exakt samma underskott, åtminstone i teorin.

  8. AquaRegia: Att viktnedgången då inte skiljer sig särskilt mycket måste väl ändå vara till fördel för lågkolhydratskoster? Det underlättar åtminstone för de som inte kan/orkar räkna kalorier.

    Om det varit en fördel så skulle det väl gett bättre resultat?

    Som jag ser det är det en faktor som vissa kanske uppskattar mer med den dieten än med andra. Men det är ju uppenbarligen inte en faktor som avgör.

    AquaRegia: Har man någonsin tittat på kroppskompositionen under olika dieter (där det totala antalet kalorier är detsamma)?

    Det är sällan man verkligen har koll på kalorierna. Du kan säga till folk att de ska äta en viss mängd kalorier men de har inte koll på det ändå.

    De studier där man verkligen har kontrollerat kaloriintaget och mätt kroppssammansättning är kortsiktiga och visar nästan alltid på ingen skillnad så länge som proteinintaget är det samma. Men det ska ju inte uteslutas att där kan finnas en skillnad i längden. Personligen tror jag att det finns en skillnad, men jag tror inte den är särskilt praktiskt betydelsefull i de flesta sammanhang.

    AquaRegia: Med tanke på att mängden energi i fett och muskler skiljer sig så pass mycket så borde viktnedgången kunna variera ganska kraftigt, trots exakt samma underskott, åtminstone i teorin.

    I teorin är det utan tvekan så. Muskler innehåller mycket mindre energi än fett. I praktiken vet jag inte någon studie som visat på det så värst tydligt men välkontrollerade anekdoter finns det gott om. Lyssna gärna på Olas intervju i BODY Radio här ovanför, http://www.body.se/artiklar/radio/20130408/brann-fett-och-lagg-pa-dig-muskler-samtidigt

  9. Niklas: Något jag undrar lite, kollar man någonsin i dessa diet vs diet-studier ungefär hur mycket kalorier deltagarna äter?

    Det enda man vet är vad man rekommenderar till deltagarna och vad deltagarna själva uppger att de äter. Vad som faktiskt ät har man ingen aning om. Och det är ju inte det man vill undersöka i de här studierna. Kaloriernas betydelse vet man. Det man undersöker är vilken metod som fungerar bäst för att få folk att hamna på kaloriunderskott och gå ner i vikt samt hur olika dieter påverkar olika hälsomarkörer.

    Niklas: Kanske kan det vara så att man initialt har svårt att få i sig samma mängd kalorier med en HF-diet som man fick tidigare?

    Det är givetvis så. Det är visat många gånger om att överviktiga i snitt börjar äta ungefär 60-70 % av de kalorier som de tidigare ätit när de börjar äta lågkolhydratkost. I alla fall till en början.

  10. Jacob Gudiol: Om det varit en fördel så skulle det väl gett bättre resultat?

    Som jag ser det är det en faktor som vissa kanske uppskattar mer med den dieten än med andra. Men det är ju uppenbarligen inte en faktor som avgör.

    Man kan ju mäta hur bra resultatet är på lite olika sätt dock, det mest uppenbara är att helt enkelt kolla på viktförändringen. Men eftersom att personerna i icke-lågkolhydratsgrupperna inte fick äta fritt så kan man anta att åtminstone några utav dem gick hungriga, vilket sällan är önskvärt. Själva trivselfaktorn kan man ju delvis se på följsamheten, men då vi alla har helt olika nivåer av tolerans så är det svårt att få en helt korrekt helhetsbild.

    I grund och botten så är en misslyckad diet dålig, oavsett hur opti den ”egentligen” är. Det viktigaste är att man trivs, och jag tror helt enkelt att det är lättare att trivas om man får äta sig mätt.

    Jacob Gudiol:
    Lyssna gärna på Olas intervju i BODY Radio här ovanför, http://www.body.se/artiklar/radio/20130408/brann-fett-och-lagg-pa-dig-muskler-samtidigt

    Det är planen, lyssnade precis klart på den andra intervjun 🙂

  11. AquaRegia: Man kan ju mäta hur bra resultatet är på lite olika sätt dock, det mest uppenbara är att helt enkelt kolla på viktförändringen

    Vilka fler sätt tänker du på?

    AquaRegia: Men eftersom att personerna i icke-lågkolhydratsgrupperna inte fick äta fritt så kan man anta att åtminstone några utav dem gick hungriga, vilket sällan är önskvärt. Själva trivselfaktorn kan man ju delvis se på följsamheten, men då vi alla har helt olika nivåer av tolerans så är det svårt att få en helt korrekt helhetsbild.

    De har ju mött följsamhet i studierna. Och den var faktiskt högre för de som inte åt lågkolhydratkost.

    AquaRegia: Det viktigaste är att man trivs, och jag tror helt enkelt att det är lättare att trivas om man får äta sig mätt.

    Jo, det tror jag med. Men det är uppenbarligen inte det som avgör. Det är, som jag skrev i min förra kommentar, en faktor som spelar in bland många andra. Och när man pratar dieter så ska alla faktorer vägas samman och då är det uppenbarligen ingen fördel för lågkolhydratkost. Så även om mättnad sannolikt är viktigt och vi antar att detta bara gällt lågkolhydratgrupperna och ingen annan diet (av någon underlig anledning) så är det inte en faktor som för sig själv är avgörande. För då hade ju följsamheten samt resultat sannolikt varit bättre för lågkolhydratkosten inte sant?

  12. Trivs man bättre och varit mättare borde avhoppen varit färre, följsamheten till dieten bätttre och viktnedgågngen varit större på lång sikt, men så var inte fallet.

  13. Jacob Gudiol: Vilka fler sätt tänker du på?
    De har ju mött följsamhet i studierna. Och den var faktiskt högre för de som inte åt lågkolhydratkost.

    Lite det jag nämnde, som trivsel. En diet är inte automatiskt ”bättre” för att man går ner X% mer i vikt jämfört med någon annan diet (då kanske ”effektiv” är ett mer lämpligt ordval), man kanske mår sämre, eller det kanske inte fungerar rent socialt (vilket också bör reflekteras på följsamheten). Sen kan man ju även kolla på kroppskompositionen för att avgöra hur bra en diet är, även om det förmodligen bara syns en tydlig skillnad i extremfall (en svältdiet kanske är snabbast, men inte bäst i det avseendet).

    Det är som sagt helheten som räknas, och just mättnad är kanske ingen universell fördel till lågkolhydratkost, men det är nog en faktor som väger tungt hos många.

    Ola Wallengren:
    Trivs man bättre och varit mättare borde avhoppen varit färre, följsamheten till dieten bätttre och viktnedgågngen varit större på lång sikt, men så var inte fallet.

    Fast vore det inte lite paradoxalt om viktnedgången hade ökat p.g.a. det? Om man mår bättre för att man får äta sig mätt, då kommer man ju inte att minska på maten (och således skapa en större viktnedgång), för då mår man helt plötsligt inte så bra längre. Om man nu inte ökar sin NEAT p.g.a. minskad hunger, vilket såklart är en möjlighet.

    Sen vill jag även passa på att tacka för en underbar blogg, Jacob! För bara två månader sedan visste jag inte vad en aminosyra var för något, men efter att ha läst åtskilliga inlägg både här och på tranastyrka (samt din och Nicklas bok) så är jag betydligt mycket mer påläst 😀

  14. Jag känner att jag även bör påpeka att jag inte är någon LCHF-fanatiker (vilket man nästan skulle kunna tro), LCHF (och andra lågkolhydratdieter) är givetvis inte bäst för alla, och personligen skulle jag nog aldrig kunna sluta med kolhydraterna, även om det är det första jag drar ned på under deff, inte p.g.a. trivsel/mättnad, utan för att lättare nå ett adekvat proteinintag med min något snäva kaloribudget.

    Jag ska försöka sammanfatta min poäng med ett kanske något obskyrt exempel. Personer som vill gå ned i vikt är nog ofta villiga att lida lite för att nå sina mål, och vi kan säga att personer har en ”smärttröskel” mellan de godtyckliga siffrorna 50 och 100. Detta innebär att i en diet med lidandet 75 så skulle ungefär hälften utav deltagarna säga ”nä, så här mycket är det inte värt”. Om vi då jämför diet A med diet B, den ena med ett lidande på 20, och den andra med 40. Personerna i båda grupperna går ned lika mycket i vikt, och båda har en följsamhet på 100%, då ingen tyckte att det var för jobbigt. Men den ena dieten kan ändå anses vara ”bättre”, eftersom att deltagarna led mindre, trots att man inte såg någon skillnad på resultaten. Så lidande (ordvalet är kanske lite väl extremt, man behöver ju trots allt inte bokstavligt talat lida för att gå ned i vikt) är definitivt en faktor, men en faktor som inte nödvändigtvis syns på t.ex. viktnedgång eller följsamhet. Det är åtminstone min hypotes.

  15. 35 E% kolhydrater (i snitt) är väl ändå väldigt, väldigt långt från ”LCHF”? Jag kan inte tänka mig att många LCHF-förespråkare skulle godkänna de kolhydratsmängderna.

    Fast å andra sidan börjar ”LCHF” bli lika urvattnat och intetsägande som ”GI”.

  16. Johan:
    35 E% kolhydrater (i snitt) är väl ändå väldigt, väldigt långt från ”LCHF”? Jag kan inte tänka mig att många LCHF-förespråkare skulle godkänna de kolhydratsmängderna.

    Fast å andra sidan börjar ”LCHF” bli lika urvattnat och intetsägande som ”GI”.

    Kostdoktorn tycker ju att det är vinst för lchf. Så tydligen är det lchf

  17. Johan: 35 E% kolhydrater (i snitt) är väl ändå väldigt, väldigt långt från ”LCHF”? Jag kan inte tänka mig att många LCHF-förespråkare skulle godkänna de kolhydratsmängderna.

    Den här typen av studier är till för att undersöka hur väl en viss typ av råd fungerar i praktiken. Alltså vad som händer när man säger till folk att äta på ett visst sätt.

    Det är inte studier som ger svar på vad den verkliga effekten är av dieten på lång sikt. Då måste man kontrollera situationen mycket bättre och försäkra sig om att personerna verkligen gör det som de blir tillsagda.

  18. Johan:
    35 E% kolhydrater (i snitt) är väl ändå väldigt, väldigt långt från ”LCHF”? Jag kan inte tänka mig att många LCHF-förespråkare skulle godkänna de kolhydratsmängderna.

    Fast å andra sidan börjar ”LCHF” bli lika urvattnat och intetsägande som ”GI”.

    Den kommentaren dök upp flera gånger efter det här inlägget:

    https://traningslara.se/lchf-fettsnalt-eller-medelhavskost-i-6-ar/

    Kostdoktorn har vid flertalet tillfällen använt studien av Shai et al. (en bra studie helt klart) som sitt flaggskepp. Trots de taskiga resultaten för ALLA dieter i den studien. När det sedan visade sig att efter en längre tid var resultaten ännu sämre kan man ju tycka att retoriken bör tonas ner. Men icke. Istället är plötsligt motargumentet att ”Det där är inte ens LCHF!” även om det dög innan.

    Nu påstår jag inte att du säger det men faktum är att, precis som Beholder påpekar, allt i princip tolkas till fördel för LCHF bara det låter sig göras med god fantasi. Och fantasin är ingen bristvara i det fallet.

    Det mest absurda exemplet jag stött på var nog ändå när en studie om Medelhavskost med mer fett lyftes fram som ett argument för lågkolhydratkost. Det var redan uppemot hälften kolhydrater i intaget, strax under SNR-nivåer, och intaget av mättat fett var ju reducerat till fördel för nötter och olivolja. Men bara för att fettnivån var högre än rekommenderat i totala siffror var till och med den studien något som lyftes fram till LCHF:arnas fördel.

  19. Här finns en annan meta studie, har ni missat den? http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract?fromPage=online&aid=8897890

    Där verkar det som om att en LCHF (max 50 g kolhydrater/dag) kosthållning är överlägset. Att kalla ett dagsintag av 30-35 % kolhydrater för lågkolhydrat har aldrig fungerat i min bok. 70 % energiintag/dag av fett och 30 % protein är ett vedertaget mått inom LCHF ”kretsar”. ”Forskare” borde jämföra saker som är vad de utger sig för att vara. Jämföra äpplen och päron?

  20. Robert: Här finns en annan meta studie, har ni missat den? http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract?fromPage=online&aid=8897890

    Skojar du med oss Robert? Detta är EXAKT samma studie som vi skriver om igenom hela inlägget 🙂 Tryck på ref nr 17, första länken i hela inlägget, och se vart den tar dig. Studierna vi har inkluderat i våra meta-analyser är precis de samma som de som inkluderats i ref 17.

    Och 50g/dag är det man sagt till deltagarna att äta. 30-35 E% kolhydrater är det som deltagarna sen själva uppgett att de ätit.

  21. Jacob Gudiol: Skojar du med oss Robert? Detta är EXAKT samma studie som vi skriver om igenom hela inlägget Tryck på ref nr 17, första länken i hela inlägget, och se vart den tar dig. Studierna vi har inkluderat i våra meta-analyser är precis de samma som de som inkluderats i ref 17.

    Och 50g/dag är det man sagt till deltagarna att äta. 30-35 E% kolhydrater är det som deltagarna sen själva uppgett att de ätit.

    Haha, ja ja. Vackert.

    Nu kommer jag inte åt länken p g a underhållsarbete på sidan.

    Men om de nu blivit rekommenderade att äta 50 g kolhydrater/dag men ätit 30-35 E% kolhydrater. Är det då ens LCHF de undersökt? Vet att det är samma kommentar som ovan men det gör mig ändå fundersam om någon av studierna är relevant att göra jämförelser med?

    Det bästa vore väl om det gjordes studier i lab där det går att studera exakt vad personerna stoppar i sig och inte? Som t e x Boden, G, o.a (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19099589) Känner personligen att trovärdigheten bland studier är låg.

  22. Robert: Haha, ja ja. Vackert.

    Nu kommer jag inte åt länken p g a underhållsarbete på sidan.

    Men om de nu blivit rekommenderade att äta 50 g kolhydrater/dag men ätit 30-35 E% kolhydrater. Är det då ens LCHF de undersökt? Vet att det är samma kommentar som ovan men det gör mig ändå fundersam om någon av studierna är relevant att göra jämförelser med?

    Det bästa vore väl om det gjordes studier i lab där det går att studera exakt vad personerna stoppar i sig och inte? Som t e x Boden, G, o.a (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19099589) Känner personligen att trovärdigheten bland studier är låg.

    Seriöst har du följt den här debatten alls?

  23. Robert: Känner personligen att trovärdigheten bland studier är låg.

    Det är för att du tror att studier ska visa på något som de inte är tänka att visa. Som att säga att en plåtslagare är dåligt på sitt jobb om han inte kan sköta om sin trädgård 🙂 Fullständigt ologiskt.

  24. Om nu trovärdigheten är så låg i de här studier där de får instruktioner och sedan skall förhålla sig till det i sitt liv undrar jag vad man egentligen vill veta. Är inte det intressanta just det att lågkolhydratförespråkare (av alla möjliga varianter som alla kallas LCHF) påstår att det är då man plötsligt blir så mätt och håller aptiten i styr? Är då validiteten särskilt stark om studierna görs i labb?

    Som Jacob redan nämnt, ”trovärdighet” i sammanhanget verkar vara signifikativt med ”visar vad jag vill att de ska visa”.

  25. Det verkar alltså fortfarande helt i sin ordning att sammanfatta läget som ”Alla dieter fungerar (ungefär lika bra)” och det svåra är att hålla sig dieten.

  26. Per Edman:
    Det verkar alltså fortfarande helt i sin ordning att sammanfatta läget som ”Alla dieter fungerar (ungefär lika bra)” och det svåra är att hålla sig dieten.

    På sätt och vis. Om rekommendationen ska vara för generella befolkningen och enda utfallsmåttet är viktnedgång så ja. I den enskilda situationen eller om målet är mer än bara viktnedgång finns det fortfarande bättre och sämre dieter.

  27. Nicklas: Den kommentaren dök upp flera gångerefter det här inlägget:

    https://traningslara.se/lchf-fettsnalt-eller-medelhavskost-i-6-ar/

    Kostdoktorn har vid flertalet tillfällen använt studien av Shai et al. (en bra studie helt klart) som sitt flaggskepp. Trots de taskiga resultaten för ALLA dieter i den studien. När det sedan visade sig att efter en längre tid var resultaten ännu sämre kan man ju tycka att retoriken bör tonas ner. Men icke. Istället är plötsligt motargumentet att ”Det där är inte ens LCHF!” även om det dög innan.

    Nu påstår jag inte att du säger det men faktum är att, precis som Beholder påpekar, allt i princip tolkas till fördel för LCHF bara det låter sig göras med god fantasi. Och fantasin är ingen bristvara i det fallet.

    Det mest absurda exemplet jag stött på var nog ändå när en studie om Medelhavskost med mer fett lyftes fram som ett argument för lågkolhydratkost. Det var redan uppemot hälften kolhydrater i intaget, strax under SNR-nivåer, och intaget av mättat fett var ju reducerat till fördel för nötter och olivolja. Men bara för att fettnivån var högre än rekommenderat i totala siffror var till och med den studien något som lyftes fram till LCHF:arnas fördel.

    Om en har fel och en annan använder det också betyder inte att båda plötsligt har rätt!

  28. Nu är den här tråden iofs ganska gammal, men ämnet är intressant och jag vet inte var annars jag skall ställa denna fråga.

    När det kommer till meta-analyser får jag erkänna att mitt förtroende ligger mer hos The Cochrane Collaboration, http://www.cochrane.org än någon annan aktör.

    Och när det kommer till low carb vs low fat så verkar dom ha utfört en sådan i mitten av 2012, drygt ett år innan denna artikel skrevs:
    http://summaries.cochrane.org/CD010025/carbohydrate-or-fat-restricted-diets-for-obesity

    Den verkar inte vara offentligt tillgänglig, så det skulle vara intressant att veta om ni har läst denna och , om så, vad deras slutsats blev ?

    mvh/Stefan

  29. Stefan:
    Nu är den här tråden iofs ganska gammal, men ämnet är intressant och jag vet inte var annars jag skall ställa denna fråga.

    När det kommer till meta-analyser får jag erkänna att mitt förtroende ligger mer hos The Cochrane Collaboration, http://www.cochrane.org än någon annan aktör.

    Och när det kommer till low carb vs low fat så verkar dom ha utfört en sådan i mitten av 2012, drygt ett år innan denna artikel skrevs:
    http://summaries.cochrane.org/CD010025/carbohydrate-or-fat-restricted-diets-for-obesity

    Den verkar inte vara offentligt tillgänglig, så det skulle vara intressant att veta om ni har läst denna och , om så, vad deras slutsats blev ?

    mvh/Stefan

    Det är som en ”förartikel” eller vad man ska säga. De beskriver vad de ska göra och hur. Så Ola är före. 🙂

    http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/14651858.CD010025/full

    /Nicklas

  30. Jag använder Cochranes program och manual (RevMan) som jag har följt efter bästa förmåga. jag har varit noga vad det gäller tex kolhydratinnehållet i dieterna men inkluderat även mindre studier i min analys, det brukar man oftast inte göra i Cochrane eller SBUs analyser.
    Du kan ju jämföra min analys med Buenos (den som diskuteras ovan) samt även SBUs ”Mat vid fetma”.

  31. De kommer inte att komma fram till något nytt Stefan. De har liksom ingen ny data att använda sig av så resultatet kommer bli mer eller mindre precis det samma.

  32. Hej,

    Om syftet är att försöka jämföra hur lågkolhydratkost kan påverka vikten jämfört med lågfettkost så tycker jag personligen att två kriterier borde vara uppfyllda:

    1) Oberoende av vilken diet man väljer skall man kunna äta tills man är mätt, eller åtminstone tills man inte längre är hungrig, dvs ingen diet bör vara kalorirestrikterad på något sätt.

    2) Det borde vara samma lågkolhydratkost (liksom lågfettkost) under hela studietiden, och så pass låg att personerna uppnår ketos. Om man som tex. i dieter som Atkins börjar öka andelen kolhydrater under studietiden tycker jag att det motverkar syftet lite.

    Om vissa överviktiga människor i dessa studier är ”överkänsliga” mot kolhydrater, är det då inte ett ganska logiskt resultat att de först tappar vikt när kolhydraterna utgör en väldigt liten del av kosten, för att sedan öka i vikt i takt med att kolhydraterna ökar ?

    Tittar man igenom abstraktet i dom studier som det länkas till ovan verkar dom flesta antingen röra sig om en Atkins diet (där kolhydratandelen ökas under studiens gång) eller någon typ av kalorirestrikterad diet.

    Studie nr. 14 verkar vara den som ligger närmast till vad jag beskriver ovan, men jag verkar bara komma åt abstraktet (vet inte vad jag gör för fel) så det är svårt att se exakt hur studien var utförd.

    mvh

    1: energy-restricted/isocaloric
    2: caloric-restricted
    3: Atkins
    4: Atkins
    5: no abstract, 2 years followup
    6: Low-calorie, high-carbohydrate, low-fat (conventional) diet
    7: A low-fat diet consisted of limited energy intake
    8: Atkins
    9: low fat diet (<or=30% of calories from fat with a deficit of 500 kcal/day)
    10: three isocaloric diets
    11: low-fat, restricted-calorie; Mediterranean, restricted-calorie; or low-carbohydrate, non-restricted-calorie
    12: restrict caloric intake by 500 calories per day with <30% of calories from fat (conventional diet)
    13: Atkins
    14:
    15: no abstract, four year followup
    16: no abstract, long term effects

  33. Tobias Johansson:
    Läste nyss en artikel som berör ämnet. Är detta något som påverkar er analys av forskningsläget?

    http://epaper.bostonglobe.com/epaper/iphone/homepage.aspx?isBookmark=true#_article06fe0639-2e22-4f52-b2da-68a2ab65329e

    Hej Tobias!
    Din länk fungera inte men jag antar att den hänvisade till den senaste studien på lågfett vs lågkolhydratkost som publicerades i Annals of Internal Medicine för två dagar sen. Resultatet i den studien hade mycket väl kunnat förändra resultatet i meta-analyserna här ovanför. Upplägget på deras lågfettdiet skiljer sig lite från uppläggen i studierna här ovanför då de inte hade någon kaloribegränsning. Men jag tycker nog att den hade platsat in ändå.

    När det gäller slutsatserna i själva inlägget så förändrar studien dock ingenting. Det är fortfarande helt andra faktorer som är det stora problemet när det gäller viktnedgång och även i den nya studien så slutade deltagarna att gå ner i vikt efter tre månader trots att de fortfarande hade BMI över 32 och sen efter det fortsatte deras följsamhet att bli sämre och sämre till deras respektive dieter.

  34. Upplägget på deras lågfettdiet skiljer sig lite från uppläggen i studierna här ovanför då de inte hade någon kaloribegränsning. Men jag tycker nog att den hade platsat in ändå.

    Hej Jakob,
    Nu kommer jag inte åt att läsa studien ni refererar till, men jag antar att du menar att ingen av dieterna hade någon kaloribegränsning.

    Men är inte det i själva verket en mer rättvis jämförelse mellan två olika dieter ?
    Istället för som i era referenser här ovan där ni ofta jämför:

    diet1: ”Ät max x kalorier av fettsnål typ”
    med
    diet2: ”Ät hur mycket du vill av denna feta mat”

    mvh/Stefan

  35. Hallå Stefan!
    En diet är en diet i mina ögon. Det finns många människor som gått ner i vikt av att räkna kalorier och som fortsätter att göra det till och från även när de gått ner till den vikten de ville nå. National Weight Control Registry har dokumenterat det väl, http://www.nwcr.ws/

    Sen kan man se det som både en styrka och svaghet att en diet inte inkluderar någon kalorikontroll. Det innebär ju för vissa att de slipper det besväret och får känslan av att de får äta så mycket som de vill (om än ur ett klart begränsat urval av mat). För andra innebär det dock att de inte går ner i vikt alls. Det finns en orsak till att alla lågkolhydratsidor har en massa tips om hur man går ner i vikt som inte innefattar mängden kolhydrater. Annika Dahlqvist säger ju till och med att man ska räkna kalorierna 🙂

    Så jag tycker inte att det blir mer eller mindre rättvist av att två dieter skiljer sig på den punkten. Att man räknar kalorier innebär inte heller att man går runt och är hungrig hela tiden. Det kan likaväl innebära att man inte äter bara för att man inte har något annat att göra eller för att man blev sugen på en kanelbulle när man var och handlade mat.

  36. Jacob Gudiol:
    Att man räknar kalorier innebär inte heller att man går runt och är hungrig hela tiden. Det kan likaväl innebära att man inte äter bara för att man inte har något annat att göra eller för att man blev sugen på en kanelbulle när man var och handlade mat.

    Hej Jakob,

    Ta studie 12 tex.

    Där jämförs diet1:
    ”restrict carbohydrate intake to <30 g per day (low-carbohydrate diet)"
    Med diet2:
    "restrict caloric intake by 500 calories per day with <30% of calories from fat"

    Om vi förutsätter att alla deltagare är någorlunda viktstabila, och minskar antalet kalorier med 500 i den ena dieten, varför tror du inte att några av dessa deltagare upplever mer hunger än tidigare ?

    Gäller samma resonemang om man minskar antalet kalorier med 1000, 2000, 3000 per dag, var går gränsen för att deltagaren blir hungrig ?

    För mig låter nog motsatsen mer rimlig.

    Nu kanske studie 12 inte är ett perfekt exempel (då den jämför lågkolhydratkost med en "vanlig diet" och inte låg fetts diet per se), men om syftet är att jämföra vilken diet som fungerar bäst ur viktminskningssynpunkt så borde ju alla variabler förutom den man undersöker (andelen fett vs kolhydrater) vara samma, dvs ingen diet bör vara kalorirestrikterad, för att man skall få ett jämförbart resultat.

    mvh/Stefan

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *