Johannes Cullberg och en recension av boken ”Ta makten över din hälsa”

För ungefär ett halvår sedan fick jag ett par meddelande på sociala medier om att jag blev omnämnda av Johannes Cullberg och Petra Månström i Maratonpodden som drivs av Petra (avsnitt 298).

Jag lyssnade igenom avsnittet och tyckte att det fanns en del som jag kunde bemöta så jag satte mig för att börja skriva på den här artikeln men på grund av tidsbrist så blev den aldrig klart.

Nyligen släppte dock Cullberg även en bok med titeln ”Ta makten över din hälsa” och några av mina följare på Patreon övertalade mig att köpa den för att skriva en recension. Så den här artikeln blir nu någon form av mix. Det är lite bokrecension, lite genomgång av podden och lite om Cullberg rent allmänt från det jag har sett på sociala medier och hittat medan jag granska boken. Jag tror den här formen av upplägg blir bäst för jag får ärligt talat inget bra grepp om boken om jag inte sätter in det i det kontext som jag har sett Cullberg i de senaste åren.

Det som jag nämligen konstant har tyckt utmärkt Johannes Cullberg är att han sällan är tydlig i vad han menar, eller i alla fall att han inte verkar försöka vara konsekvent i vad han säger. Istället verkar han mer sitta på sociala medier, se vad som funkar från andra influensers och sen kör han i samma spår så han ska få människors uppmärksamhet. Det var också det här som jag upplevde när jag läste hans bok, sakerna går inte riktigt ihop med varandra och en del verkar vara med bara för att det är populärt att säga just det där just nu.

Medan jag läste boken gjorde jag totalt 55 noteringar om aspekter som jag fann felaktiga, motsägelsefulla eller överdrivna. När det gäller poddavsnittet med Petra noterade jag 17 punkter. Denna artikel inkluderar bara en bråkdel av dessa iakttagelser. Artikeln blev lång ändå, och fler exempel skulle troligen inte övertyga de som redan är skeptiska. Jag planerar dock att publicera ytterligare material på mina sociala medier över tid.

Exponering går före bra innehåll

Avsnittet börjar med att snacka om Johannes framgång på sociala medier. Han är väldigt öppen i avsnittet med att han lägger sitt fokus på att få exponering och göra populära saker mer än att faktiskt dela bra saker.

Titeln på podcastavsnittet är ”Var går gränsen mellan att inspirera och hälsohetsa” och de är inne på det där flera gånger. Cullberg påstår då att han var sämre på det förr men blivit mer medveten numera att försöka att inte dra igång det där för mycket hos folk.

I podcasten tar tex Petra Månström upp ett inlägg som Cullberg delat kring salt. Efter att först ha reagerat mycket på inlägget och sagt till sin sambo att de måste byta salt så hamnade hon sist i den här reflektionen:

Petra Månström: Och sen så bara tänkte jag, men gud, den här Johannes, han triggar igång en massa saker i mig. Jag blir lite irriterad och känner mig lite dålig.

Cullbergs försvar av det här inlägget är då att det är ett äldre inlägg som han delat igen och att han i princip inte skulle skriva så idag. Men ändå så delade han det med exakt samma text 🤷‍♂️Sen säger han till Petra att det är ett sådant inlägg som man ska ”ta med en nypa salt”. Här är inlägget som de diskuterar.

Han kallar alltså vanligt bordssalt för fejksalt och påstår, helt utifrån hans egna fantasier, att råden om att vi ska vara försiktiga med saltet och välja salt med jod endast gäller det han benämnt fejksalt och att det inte skulle gälla ”äkta salt”. Det är dessutom så fel så det han kallar för äkta salt är ett salt med låg jodhalt. Så i värsta fall blir konsekvensen av hans inlägg att följarna får i sig för mycket natrium och för lite jod. Som en bonus till den typen av känslor som Petra beskriver och så klart en dyrare matkasse.

Oavsett om informationen är bra eller dålig, eller om den är väl eller illa formulerad, verkar inte ha någon större betydelse för vad Cullberg väljer att dela. Det som tycks prioriteras är antal ”likes” och hur väl inlägget matchar Instagrams algoritmer. Han gör heller inga försök att klargöra eventuella missförstånd eller att stilla oron som kan uppstå i kommentarsfältet.

Cullberg ger nästan aldrig referenser

Precis som många andra influensers av olika slag inom området träning, kost och hälsa ger Cullberg intrycket av att det finns vetenskaplig grund för hans påståenden. Trots det är det ovanligt att han faktiskt ger några referenser, och om han gör det stödjer de sällan hans argument.

Titta på bilden här under till exempel. Här anger Cullberg en ”källa” men det som bilden påstår är ingenting som Livsmedelsverket påstår. Livsmedelsverket har faktiskt lagt till en helt egen rubrik i sin text kring omega-3 och omega-6 där de rakt ut skriver att forskningen idag inte stödjer att omega-6 ger ökad inflammation (6). Så livsmedelsverket säger emot hans påstående.

Cullbergs troliga försvar skulle vara att han har hämtat värdena för omega-6-innehållet i fetterna från Livsmedelsverket. Med andra ord är Livsmedelsverket källan till innehållsförteckningen. Men det är knappast det hans följare kommer att tänka när de ser bilden.

Det är inte heller bara Livsmedelsverket som säger emot honom här utan i princip alla översiktsstudier som summerar forskningen på människor kommer till andra slutsatser än honom (13, 14, 15). Han kan som bäst argumentera för att det hade varit bra med mer forskning här men istället är det mängder av kraftfulla faktapåståenden både på sociala medier och i boken.

Cullbergs inlägg tar stark inspiration från andra influensers

En mindre känd aspekt av Cullberg är hans tendens att i princip kopiera andras populära inlägg, men med nya bilder eller videoklipp. Om man vill skapa något populärt är den enklaste metoden naturligtvis att ta något som redan är populärt och sedan modifiera det något.

Ett väldigt tydligt sådant här exempel nämns faktiskt i podden. Jag har klippt ut den relevant delen här under.

Petra Månström: Vilka inlägg går bäst då om vi håller oss kvar i sociala medier i tag?

Johannes Cullberg: Det är ganska roligt. Tips som är enkla, särskilt när det handlar om att promenader är bättre än gymmet. Det är nog en av de starkaste.

Start tid 00:17:50 i avsnitt 298 av Maratonpodden

Här under kan du se klippet som han syftar på tillsammans med ett annat klipp som blev viralt bara några veckor tidigare. Du lär kunna se ett visst samband. Hela originalet hittar du här och Johannes Cullbergs variant finns här. Det här har alltså han delat helt utan någon hänvisning till originalet.

Här har du ytterligare ett väldigt tydligt exempel där något blev viralt och sen kom Cullberg några få veckor efter med en video som kör precis samma grej. Även mycket av det som han delar i form av bilder är saker som jag ofta upplever precis har delats av andra personer på sociala medier. Han har gjort om bilden men själva innehållet och budskapet är väldigt likt det tidigare. Han ger ingen länk eller hänvisning till någon annan som tack för inspiration.

Man kan ha olika åsikter om denna form av ”inspiration” från andras material. I viss mån gör vi alla så. När jag skriver om ett ämne utgår jag ofta från en studie eller artikel som inspirerat mig. Jag inkluderar vanligtvis diagram, grafer och citat från dessa källor, men jag försöker vara noga med att också få med korrekta referenser.

Jag är inte insatt i de juridiska aspekterna av detta, men för mig är det Cullberg gör jämförbart med att lyssna på en bra låt, ta fram sin gitarr och spela in en video där man framför låten. Därefter låter man alla tro att man själv har skrivit låten. I min bok är det oacceptabelt. Man borde klargöra att det är en egen tolkning av en låt som någon annan har skrivit.

Allt Cullberg påstår kan inte stämma samtidigt

En hel del av det Cullberg delar går emot saker han tidigare har delat och en hel del är bara påhittat från ingenting. Likt när han i Göteborgs-Posten felaktigt påstod att det finns manliga och kvinnliga meloner. Ett påstående som verkar vara inspirerat av en viral TikTok-trend just då.

Ett exempel på när hans saker inte går ihop med varandra kan du se här nedan. Det till vänster är ett inlägg han har delat på Instagram flera gånger. Det är ett inlägg med ett vettigt budskap om att man inte ska jämföra livsmedel bara genom att titta på en del av innehållet. Han påpekar mycket riktigt att äpplet är bättre än läsken i texten till bilden trots att sockermängden är högre i äpplet.

När han delar ett sådant inlägg skulle man kunna anta att han själv besitter denna kunskap och implementerar den i sina övriga inlägg. Men så är inte fallet.

Med bara en månads mellanrum så delar nämligen Cullberg videoklippet till höger där han jämför sockermängden i läsk mot den i sötad fruktyoghurt. Och här ignorerar han helt det han sagt tidigare. Mängden tillsatt socker i fruktyoghurt är lägre än den i läsk. Här är det han säger i videoklippet.

Vilken av de här, tror du innehåller minst socker? Det sjuka är att det faktiskt är colan, för fruktyoghurtar innehåller galna mängder tillsatt socker.

Här säger han först bara socker. Och då stämmer det att fruktyoghurt ofta innehåller mer än cola. Men Cullberg lärde ju oss tidigare att man inte ska jämföra på det viset. För en hel del av sockret i yoghurten kommer från naturligt förekommande socker i frukten/bären och yoghurten i sig. 🤷‍♂️

Sen ändrar han i andra meningen till tillsatt socker. Tillsatt socker betyder något mer specifikt än socker och när man säger tillsatt socker så ska man inte inkludera socker som är naturligt förekommande i livsmedel utan bara tillsatt rent socker. Tittar vi på tillsatt socker så är den mängden lägre i fruktyoghurt än i cola.

Att man kan dela två sådana här saker så tätt inpå varandra och dessutom flera gånger om är för mig obegripligt om man förstår vad man själv delar och vill hjälpa sina följare att faktiskt också förstå.

En utbildning spelar bara roll om man lär sig något ordentligt

Låt oss komma tillbaka till Cullbergs medverkan i maratonpodden. Efter introduktionen av honom och hur han jobbar för att bli stor på sociala medier så hoppar de sedan in på utbildning och titlar.

Där berättar han att han har gått en ettårig utbildning på Paleo Institute. Det här är, som namnet typ avslöjar, inte direkt en universitetsutbildning. Det är en privat utbildning som du betalar för att gå. Utbildningen drivs av en före detta LCHF-are, som sedan blev paleo-kille, och numera också kallar sig för funktionsmedicinare och biohacker.

Cullberg påstår att den här utbildningen är på ett år, vilket jag personligen kan tycker är allt för kort tid för en utbildning, men det låter verkligen som att man får lära sig väldigt mycket. Lyssna själv hur det låter i podden.

MaratonPetra: Du nämnde att du är certifierad kost- och hälsocoach. Vad innebär det? Vad är det för utbildning man går?

Johannes Cullberg: Det innebär att man har läst nutrition, anatomi och träningslära. Och alla möjliga områden, ner på cellbiologi. Jag gick en ettårig utbildning på något som heter Paleo Institute.

Start tid 00:21:00 i avsnitt 298 av Maratonpodden

Jag blev nyfiken på den här utbildningen så jag surfade in på Paleo Institutets hemsida och där kan du läsa följande om omfånget på utbildningen.

Med normal studietakt (2 – 4 timmar per vecka) är studieperioden cirka 15 månader, men du har tillgång till det digitala kursmaterialet tills du är klar med utbildningen, maximalt 3 år.

Blir det där verkligen ett års studier kanske du tänker? Jag skulle säga nej. Om vi utgår från att en månad har 30 dagar och att en person i genomsnitt studerar 3 timmar varje vecka, skulle totalt antal studietimmar under 15 månader landa på omkring 190 timmar. Detta motsvarar knappt fem 40-timmars arbetsveckor. Om vi räknar med 4 studietimmar i veckan, blir det närmare 7 veckor.

Naturligtvis är det fritt fram att säga att utbildningen varar i ett år om man så önskar, men jag misstänker att de flesta som lyssnar på Cullberg kommer att anta att det handlar om mer än 5-7 veckors heltidsstudier.

Det ska dock sägas att på en annan plats på beskrivningen av Paleo Institutets hemsida så kan man läsa att du får material som motsvarar ca 420 timmar. I så fall blir det då 10 och en halv veckas heltidsstudier. De där 420 timmarna är dock omöjliga att få ihop med påståendet om att man ska kunna bli klar med utbildningen på 15 månader med 2-4 timmars studerande varje vecka 🤷‍♂️.

Hur man än väljer att se på det, är det uppenbart att några enstaka veckors utbildning inte är tillräckligt för att behärska ”nutrition, anatomi och träningslära… och alla möjliga områden… ända ner till cellbiologi”.

För skojs skulle så frågade jag ChatGPT hur hen skulle tolka Cullbergs beskrivning av sin utbildning. Här är svaret.

Jag skulle gissa på att de flesta som hör Cullberg beskriva sin utbildning i podcasten också tolkar det han säger ungefär som ChatGPT.

För att på riktigt uppnå en sådan kompetensbredd skulle det snarare krävas 5-10 år efter gymnasieåren. Det är den tid det ofta tar att genomföra en masterutbildning eller doktorera vid ett universitet. Även då blir man vanligtvis expert inom endast ett av områdena: nutrition, anatomi eller träningslära.

Har du en bra titel behöver du inte backa upp saker och ting… eller?

Varför valde han att gå den här utbildningen, undrar du kanske? Svaret får vi i podden med Petra Månström. Det visar sig att han tog utbildningen enbart för att erhålla en titel som låter bra, som han sedan kan använda i auktoritetsargument.

Johannes Cullberg: Ska jag vara helt ärlig så gjorde jag det absolut inte för att jobba som hälsocoach. Det var när jag började växa ganska mycket på Instagram så fick jag ofta frågan, Men vem är du? Varför kan du uttala dig? Vad har du för utbildning? Det är svårt att säga, men jag har spenderat tusentals timmar med att läsa det här för att det är det roligaste jag vet. Utan då behöver man ha en sån här liten grej i sin bio, att man är certifierad, så det var därför jag gjorde det egentligen.

Start tid 00:21:51 i avsnitt 298 av Maratonpodden

Det Cullberg säger här om att folk inte tror på en om man inte har en fin titel stämmer så klart inte. Eller det stämmer kanske om man försöker få folk att tro på en och det helt saknas forskning för att backa upp påståendet.

Men om du faktiskt kan backa upp det du säger med data så hänvisar du givetvis vidare till den källan. Då spelar det ingen som helst roll vilken titel du har för grunden till påståendet kommer inte från dig utan de som tvivlar kan kontrollera källan själv. Det är väldigt enkelt. Jag har själv inte någon fin titel inom nutrition men jag har fått föreläsare om nutrition för dietister, nutritionister, läkare, på pt-utbildningar, olika livsmedelsföretag, elitidrottare osv. Helt utan att jag låtsats ha en relevant titel.

Cullberg har dock avstått från att övertyga människor genom att hänvisa till forskning. Enligt honom själv är det för att få är lika skickliga som han på att tolka dessa studier, så han undviker att referera till dem.

MaratonPetra: Dels så har du fått frågor om din utbildning. Någon kan jag känna igen, och jag kan också känna igen det här med att dina påståenden saknar vetenskaplig grund. Vad har du för studier på det här, Johannes? Det här känner jag igen. Vad tänker du där när den där frågan dyker upp?

Johannes Cullberg: Det roligaste tycker jag är att jag brukar ofta lägga, om det är någon som frågar, tidigare så länkade jag ofta till studier, men det är svårt att läsa forskning för gemene man. Så de förstår inte vad skillnaden är på bra och dålig forskning också.

Start tid 00:32:20 i avsnitt 298 av Maratonpodden

Han fortsätter sen i avsnittet att försöka förklara bort det här med att han inte anger referenser genom att snacka om att det finns köpt forskning och att man kan visa vad som helst med forskning osv. Är du lite intresserad av pseudovetenskap så har du garanterat hört den typen av påståenden förut. Det är en dålig ursäkt.

Det finns många besvär och hinder när det gäller forskning. Där är processer som inte fungerar så bra som man hade önskat och det är ett problem att det publiceras en hel del studier med väldigt låg tillförlitlighet som ger stora rubriker. Detta är ingen hemlighet och diskuteras väldigt öppet i alla seriösa forum. Är du duktig på att avgöra vad som är bättre och sämre studier eller vad man kan och inte kan dra för slutsatser från olika typer av studier så ska du så klart hjälpa folk med att förstå det. Inte skita i att referera till studier för att det blir för svårt för ”den stackars pöbeln”.

Det som Petra Månström och Johannes Cullberg diskuterar följer inte resonemanget ”forskningen har brister, så vi bör kräva bättre forskning och utbilda folk om dessa brister för att förhindra att de blir vilseledda”.

Det de istället framför är något i stil med: ”Eftersom ingen har all kunskap, borde ni tro på det vi säger som bevisad fakta, eftersom vi har fina titlar och många följare på sociala medier”.

Petra lyfter också fram värdet av beprövad erfarenhet. Det är i sig inte fel, många beslut måste tas utan bra vetenskapligt underlag. Men i dessa fall bör man vara ärlig med att det är erfarenhet eller gissningar och inte vetenskap som ligger till grund för beslutet. Dara O’Briain har uttryckt ett väldigt bra svar på den här typen av resonemang med ”forskningen vet inte allt”.

Just because science doesn’t know everything, doesn’t mean that you can fill in the gaps with whatever fairytales most appeal to you.

Cullberg tycker det är tröttsamt med människor som är ärliga

Efter att ha kommit fram till att studier är svåra att läsa, och att man därför inte ska hänvisa till dem samt att de inte är tillförlitliga eftersom de ofta är ”köpta”, börjar de diskutera mig. Cullberg säger då att det är tröttsamt med människor som berättar om hur evidensen ser ut.

Johannes Cullberg: Så att om vi tar en Gudiol person till exempel som använder väldigt mycket forskning i sina påståenden så kan man bli lite trött för det är ju också så att man måste se vad som ligger bakom den här forskningen och att då säga att det finns oerhört mycket evidens kring det här området ja, men det kanske är för att den ekonomiska incitamenten att ta fram annan forskning finns inte där och då finns det ingen forskning för det kostar mycket att forska.

Start tid 00:34:38 i avsnitt 298 av Maratonpodden

Jag förstår att man gärna vill tolka honom annorlunda här men det är det han säger. Det är givetvis inga problem alls att säga ”vi vet inte, det saknas studier” och sen efter det säga vad man tror eller tycker om en sak. Men det är givetvis inte så som han (och Petra) vill framställa det.

Om de var ärliga skulle deras argument inte vara särskilt övertygande för människor. Tänk dig själv hur otroligt svårt de skulle ha att sälja in ett budskap likt det i bilden.

Så de låtsas som att de framför vetenskap. De låtsas som att de egentligen hade kunnat ge referenser och backa upp det som de säger med studier. För alla vill verka ”vetenskapliga” men det är många som inte ens försöker i praktiken.

Om du står på skakig grund, är det klart att du inte kritiserar andra eftersom du då riskerar att bli avslöjad själv

En annan del av podden som går in i det här ovanför är när de snackar om kritik som han har fått. Även här gäller det saker som jag (med Erik och Linnea) kritiserat honom för. Denna gång var det ett avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre där vi påpekade att hans instagraminlägg om näringsdrycker var enormt oinsatt.

Cullberg säger då att det är tråkigt med personer som gör en karriär av att bara såga andra.

Johannes Cullberg: Men fin, de får köra så som de vill. Så får jag driva mitt spår och så får man välja vem man vill lyssna på. Och det finns duktiga personer inom alla områden. Lite tråkigt tycker jag är det med folk som gör en karriär av att såga andra bara. Men då får man välja om man vill lyssna på det. Jag väljer att bara låta dem hållas och sen så bekommer de inte.
MaratonPetra: Nej.

Start tid 00:28:32 i avsnitt 298 av Maratonpodden

Om vi bortser från att det är en extremt missvisande karikatyr av vad vi tre sysslar med i podcasten och i vardagen, så är detta ett vanligt argument bland företrädare för pseudovetenskap.

Det här är något jag har påpekat väldigt många gånger genom åren. Ett av de mer utmärkande dragen för om du befinner dig i ett pseudovetenskapligt träsk är avsaknaden av kritik eller en mer högljudd debatt. När det saknas kritik inom en rörelse så är det i princip alltid för att ingen vill öppna pandoras ask.

Istället är de alla kompisar och promotar varandra trots att de egentligen säger saker som inte stämmer överens med varandra. Det här kan du se tydligt i vilka Cullberg har valt att ha med som gäster i sin podcast tidigare. Du hittar guldkorn så som Sanna Ehdin, David Appelgren, Jonas Colting, Fredrik Paulun, Food Pharmacy och ett överskott på funktionsmedicinare.

Jag kan inte gå igenom varför alla dessa gäster och fler i princip stinker pseudovetenskap men Sanna Ehdin vann årets förvillare redan 2000 och det har inte blivit ett dugg bättre sedan dess. 2015 hade hon ändå möjligen en topp när hon påstod att hon fått förändrad DNA och plast under huden av att hon bott brevid ett fält där man använde bekämpningsmedel. Det blir sedan bara minimalt bättre om vi tittar på andra namn på listan.

Poängen här är dock att dessa inte förespråkar samma saker vilket du snabbt märker om du lyssnar på dem. Men de tar aldrig upp de här skillnaderna när de poddar ihop och inte heller bemöter de påståenden från andra i sociala medier. Du som är bekant med några av dem kan säkert föreställa dig hur bananas det skulle bli om de började granska varandras saker 🤯.

Någonting som de dock alla enas kring är att de där forskarna och personerna som arbetar med att forska eller summera forskning minsann inte är pålästa kring ”det senaste”. För även om Cullberg låtsas som att han alltid är positiv och bara fokuserar på sitt i podden med Petra Månström så är det givetvis inte så i praktiken. Att hacka på ”etablissemanget” är en paradgren inom pseudovetenskapen och han står där på barrikaden alltid redo att hacka på de som bryr sig om vetenskap och, därmed regelbundet, inte håller med honom. Han publicerar också inlägg där han kritiserar andras påståenden på sociala medier.

Ta makten över din hälsa är mer av allt det här

Nu är det dags att dyka in i hans nya bok, ”Ta makten över din hälsa”. Jag är medveten om att det här kanske är den mest ovanliga bokrecension du någonsin har läst, men introduktionen ger enligt mig den bästa förklaringen till bokens innehåll.

Boken verkar i stort sett vara ett klipp-och-klistra-arbete där författaren har samlat material från olika källor och satt ihop det till en sammanhängande text, utan att verka ha funderat på om de olika delarna verkligen passar ihop eller ens är korrekta.

Plagiering av ett gammalt fel

På sid 38 kommer en klassisk LCHF-historia om hur råden kring mättat kom till via förfalskad forskning av Ancel Keys. Så här står det.

Jag har skrivit om det här felaktiga påståendet tidigare, Svartmålningen av Ancel Keys och dåliga historiekunskaper, så här kommer en kort versionen.

Först, Keys gjorde sin studie på 6 länder, inte 7 som Cullberg skriver. Cullberg förväxlar Keys tvärsnittstudie från 1953 med en studie som blev klar först på 70-talet kallat Seven Countries Study. Det är uppenbart i studien från 1953 att det handlar om 6 länder, inte 7 (1). Se själva.

Cullberg har helt enkelt skrivit av någon anna istället för att läsa källan här. Det här felet är vanligt i LCHF-kretsar. För den som vill ha lite underhållning så har Seth Yoder spårat källan som alla plagierar och de nya felen som uppstår med nya dåliga plagiat i artikeln, Fat in the diet and mortality from heart disease: a plagiaristic note.

Men om vi bortser från den första missen och att det redan är uppenbart att Cullberg inte själv läst studierna utan kopierat från någon annan, vad finns det för substans kring påståendena om fusk/fiffel?

Det är sant att andra forskare släppte en studie några år senare på samma sak. Men då fanns det mer data. Det är så det fungerar, med tid får vi mer information. Dessutom satte lägre krav på kvalitén på datan så forskarna hade då 22 länder att analysera. Samband mellan fettintag och hjärt- och kärlsjukdom som Keys påpekat fanns dock kvar, om än inte lika starkt. I LCHF-böckerna står det felaktigt att sambandet försvann.

Hur kan man tro att en tvärsnittsstudie från 50-talet är betydelsefull för dagens råd?

Förutom att det Cullberg påstår alltså är fel så tycker jag man ska ta en minut och fundera kring om man ska lyssna på en personen som på allvar verkar tro att en tvärsnittsstudie från 1953 är någon slags orubblig grund till dagens råd om mättat fett. Det i sig är ett helt absurt påstående.

Ingen bryr sig om detta studies resultat idag, förutom de som fortsätter att sprida denna myt. Studien var även dåligt citerad förr och den är fortfarande snålt citerad även om den har fått lite fart på senare år på grund av den här myten om dess betydelse.

Allt ska vara enkelt men det känns oklart

Boken baseras i stor utsträckning på vad Cullberg just nu anser vara naturligt. Jag säger ”just nu” eftersom han tydligt har ändrat åsikt över tid. Till exempel var han en uttalad förespråkare för vegankost när han drev sin matkedja Paradiset, och han identifierade sig själv som en flexitarian som i stort sett hade slutat äta rött kött. 2020 sa han i ICA kuriren att han försökte hjälpa folk att ställa om till en växtbaserad kost. Idag har han istället startat ett företag där han betonar att han inte hjälper någon som vill äta vegankost pga ”onaturligt”.

Precis som med Cullbergs inlägg på sociala medier upplever jag att det finns aspekter i boken som inte är konsekventa med varandra. Till exempel så trycker han flera gånger om på att man inte ska svälta sig själv utan istället äta sig mätt på naturlig mat osv. Sen kommer det andra delar där han börjar snacka om portionskontroll, tips för att kontrollera hungern som inte innebär att man ska äta tills man är mätt osv.

Ta tex det här från sidan 69 där vi under rubriken ”Så äter du lagom mycket” får se följande bild. Den första meningen under rubriken är också ”Om du vill förändra din vikt behöver du ha koll på hur mycket du lägger på din tallrik.”.

För mig går det här inte ihop med annat i boken och jag fick än en gång känslan av att han bara satt ihop saker han hittat på andra platser.

Bara några sidor tidigare har han tex kort nämnt Kevin Halls studie på ultraprocessad mat. Deltagarna i den studien valde spontant att äta mindre och gick ner i vikt trots att de vid varje måltid fick portioner dubbelt så stora än normalt och de valde då att inte ens äta hälften. Så definitivt ett argument för ”naturlig portionkontroll” trots väldigt stora portioner. Så varför först skriva om det och sedan säga att portionkontroll är viktigt?

Naturligtvis utesluter inte en strategi den andra, men jag tycker det blir rörigt när man först framställer den ena som i princip en universallösning, för att sedan lägga till flera andra metoder som också behövs.

På sida 74, bara fem sidor efter att han har beskrivit hur du bör tänka på portioner med hjälp av din hand, ger han en lång utläggning om att allt blir enkelt om du bara väljer ”naturligt”. Så här avslutas den delen.

Bara några sidor senare får du rådet att vara försiktig så att du inte äter för mycket nötter.

Det är som att det saknas någon form av gradering över vad som är viktigt och vad som är en detalj som kanske får betydelse för några. Varje gång något nytt lyfts upp så målas det upp som att det är väldigt viktigt det med. Det kanske bara är jag men jag tror att många läsare och följare av Cullberg i sociala meier får samma problem. De lär fastna i detaljer i tron om att de är viktiga ganska frekvent.

Naturligt är bäst men det är inte bra nog – köp kosttillskott!

Ett annat spår där Cullberg till synes verkar säga emot sig själv är när det gäller kosttillskott. Hela boken genomsyras av budskapet att maten han förespråkar är så mycket mer näringsrik men ofta sägs också tillskott vara i princip essentiellt i andra sammanhang. Det finns mixade budskap här med.

Här är ett exempel från när Cullberg varit med i meia. I juni 2021 var han tydligt negativ mot ”proteinmyten” och han sa då så här till aftonbladet.

Det är den största matmyten. Vi ser extremt mycket proteinprodukter: allt från proteinglass till proteinyogurt och proteinbars. Men det finns i princip inte proteinbrist i Sverige, det är en påhittad grej. Du ska träna väldigt mycket – på samma nivå som en elitidrottare – för att behöva fylla på med extra protein.

Johannes Cullberg, 1 juni 2021 i Aftonbladet

Två veckor tidigare hade han dock sagt följande till Göteborgsposten.

Själv tar jag bara lite proteinpulver på morgonen, för jag äter inget innan klockan 11-12. Men tar jag inte proteinet tappar jag väldigt mycket muskelmassa.

Johannes Cullberg, 16 maj 2021 i Göteborgsposten

Om det är svårt att följa med, kan jag tillägga att han den 19 maj—mellan dessa två uttalanden—sade till Äkta Vara att han inte äter frukost. Så ibland äter han frukost, ibland inte, ibland är han negativ mot extra protein, ibland inte. Allt på typ två veckor.

En resväska med kottillskott

I Maratonpodden berättar Cullberg att han och hans familj har en hel resväska fylld med kosttillskott när de reser. Jag bara antar här att jag inte behöver förklara hur absurt det är att ha med sig en sådan mängd när man tror sig äta den ultimata dieten och hela tiden förespråkar att man ska äta det mest näringsrika. Här kan du höra en del av det här från podden.

Petra Månström: Om vi går tillbaka till det här med hälsohets och att många av dina följare inspireras av dig och lyssnar på dig och kanske får för sig att då måste jag också ha en resväska. Kan du berätta varför blev din resväska så full?

Johannes Cullberg: Först och främst så får jag skylla lite på min fru eftersom hon är en stor konsument. Jag själv har gått ner till ett minimum av kosttillskott. Det beror dels på att jag är ganska lat. Dels på att jag inte vill ta saker utan att jag har testat och ser att jag har ett behov av det. Det är den viktigaste faktorn. Mina kosttillskott idag framför allt är omega-3-olja som jag tar varje dag. Som alla mina barn måste ta också. Sen har jag några få produkter som jag vet att jag behöver ta för att jag har gjort DNA-analys, jag har gjort blodtester och så vidare. Så det är inget jag tar idag som jag inte vet att det behövs för att optimera min hälsa.

Start tid 00:51:47 i avsnitt 298 av Maratonpodden

Cullberg förespråkar här framför allt att man bör testa sig för att veta om man verkligen behöver tillskott, något han också nämner i sin bok. Här är lite av det.

Jag kan köpa resonemanget kring vitaminer och mineraler med en viss reservation att det ändå kan gå snett utan mer vägledning. Men vad ska man komplettera med för kosttillskott om man har hormonnivåer som avviker från det normala? Det står inget om det i boken.

Det är anmärkningsvärt att Cullberg, efter att ha genomgått DNA-test och blodprov, råkar behöva just den blandning av vitaminer och mineraler som företaget AG1 (tidigare Athletic Greens) har sålt i flera år. 75 olika ämnen i just den dos som han behöver. Vilken tur han hade…

Fun fact 1, AG1 innehåller citronsyra som tillsats. En tillsats som Cullberg har höjt ett varningens finger för och han rekommenderar folk att ”betala någon krona mer för riktig mat” (3).

Fun fact 2, Cullberg rekommenderar också ett saffrantillskott från Zinzino. I boken ”Ta makten över din hälsa” listar han saffran och om du besöker hans hemsida finner du saffranprodukten som en rekommendation till bokläsare.. Zinzinos produkt innehåller beta-cyklodextrin, E459, ett ämne som hans företag Paradiset har med på ”svarta listan”. En lista som Cullberg tagit fram för, som han själv uttryckt det, belysa ”allt som vi inte tycker ska finnas i mat”. Här förklarar han själv listan.

Dra in folk till nätverksförsäljning för att själv tjäna pengar

Podcasten avslutas med att Petra frågar Johannes om hans framtidsplaner, och det som följer är ett skolboksexempel på en pitch för nätverksförsäljning. Cullberg representerar nämligen Zinzino, ett företag som använder sig av så kallad nätverksförsäljning (multi-level marketing, MLM), vilket ibland kan övergå i något som mer liknar pyramidspel.

Det är inte alltid lätt att särskilja ett nätversförsäljningsföretag mot ett pyramidspel. Såvitt jag vet har ingen utfört en större granskning av Zinzino när det kommer till inkomstfördelning. Men för en 10 år sedan ungefär så hade vi ett annat företag här i Sverige som påstod att de också sysslade med nätverksförsäljning men där visade det sig efter en granskning av FTC i USA att endast 3 procent av alla försäljare tjänade pengar nog för att leva på produkten och nästan 4 av 5 gick back på att vara med som försäljare. Vi får väl se om någon försöker granska Zinzino på liknande vis någon gång.

Det mesta sägs bara bakom stängda dörrar

En sak som utmärker nätverksförsäljning är att det mesta av den faktiska försäljning sker bakom stängda dörrar. Detta märks tydligt i podcasten, där Cullberg undviker att säga något konkret. Efter en 2,5 minuter lång utläggning där han pratar om att det han gör nu är ”framtiden”, utan att faktiskt specificera vad det innebär, landar diskussionen här.

Johannes Cullberg: För det kommer också att göra att de personer som jobbar med mig i mitt team kommer att få en ekonomisk trygghet. Vi kommer tillsammans att hjälpa många fler människor att få en bättre hälsa. Så det är en vinst för alla som är med.

Petra Månström: Jag försöker tolka dig här, så är det någon slags produkt du ska sälja på home parties då?

Johannes Cullberg: Ja, nu är det ju Tupperware 3.0, digitalt.

Petra Månström: Vi behöver kanske inte dra in Tupperware, men Oriflame också kör väl Homeparties?

Johannes Cullberg: Absolut, Oriflame är ju ett sådant bolag också som är extremt framgångsrikt. Börsnoterat, Joknik, brorsorna som startade. Så att det finns svenska företag som har varit duktiga på det här. Homeparties har varit vägen framåt. Nu är det ju mer att man jobbar med sociala medier och jobbar digitalt. Men det handlar ofta om produkter som behöver en förklaring för att sälja. De kan inte sälja lika bra i en butik.

Petra Månström: Jag förstår, det är lite kryptiskt men vi får väl se. Om man följer dig på…

Johannes Cullberg: Vill man veta mer så kan man ju kontakta mig.

Petra Månström: Och ringa dig till och med. Vill du ha mer samtal?

Johannes Cullberg: Nej, det får man luska ut själv. Men på Instagram kan man skicka DM om man tycker det låter spännande.

Start tid 01:09:35 i avsnitt 298 av Maratonpodden

Jag vill särskilt att du särskilt lyssnar på det som Cullberg säger 13 sekunder in och sen försöker du att få ihop det med allt som sägs efter det. Där är precis noll logik. Tänk dig att du har en produkt som du är övertygad är fantastiskt bara du kan få människor att lyssna på dina argument och information. Den kan alltså inte bara stå på en hylla utan du måste först motivera varför den är bra.

Föreställ dig att du också har ett Instagram-konto med drygt 200 000 följare, som engagerar sig i det du skriver och med glädje läser och delar det du publicerar.

Tror du att du kanske hade kunnat kombinera de här två på något vis? Det kanske låter rimligt att börja använda kontot för att förklara varför produkten är så bra så fler köper den? Men det är inte så det fungerar med försäljningen av Zinzino förstår du. Istället så görs luddiga påståenden och sedan blir du hänvisad till att skicka ett privat meddelande till säljaren, i det här fallet Cullberg då.

Det är fullständigt ologiskt om det enda som funnits där var en bra produkt som folk behöver känna till. Det blir dock logiskt om produkten endast kan säljas med överdrifter eller rent av påhitt, och om säljarens primära mål inte är att sälja produkten till dig utan att istället rekrytera dig som återförsäljare. För lyckas Cullberg med det så sitter han sedan och tjänar pengar på alla ”undersåtar” när de i sin tur trycker på vänner och släktingar den nya fantastiska produkten. Det här är nätverksförsäljning i ett nötskal.

Mediagranskningar av Zinzino och MLM

Expressen gjorde som en liten granskning av Zinzino 2021 och där bokade de också in ett möte med en säljare för att höra vad som sägs. Journalisten fick beskedet att hon inte kunde prova några produkter förrän hon hade påbörjat sin tjänst som säljare. Hon skulle dessutom köpa ett paket för 10 000 kr. När hon senare kontaktade Zinzino öppet, fick hon naturligtvis höra att detta var felaktigt. Så ett budskap bakom stängda dörrar och ett annat budskap när det sägs offentligt.

Finska Yle gjorde en bra granskning av nätverksförsäljning överlag förra året där de intervjuade en forskare som just forskar på nätverksförsäljning som summerade det här väldigt bra.

Claudia Gross forskar i företag inom nätverksförsäljning och intresserar sig särskilt för företagsetik. Hon är biträdande professor vid Radboud Universiteit i Nijmegen, Nederländerna.

Enligt henne är affärsmodellen problematisk över lag, och särskilt olämplig för försäljning av kosttillskott. Privatpersoner säljer från hemmasoffor och på sociala medier och därför kan huvudkontoret alltid frånsäga sig ansvar om marknadsföringen strider mot lagen. Det gör den om försäljarna till exempel kommer med otillåtna hälsopåståenden eller överdrivna löften om ekonomisk framgång.

– Huvudkontoret kan säga att det här strider mot våra principer, det är de enskilda försäljarna som gör fel. Samtidigt är det just det här företagen lever på, konstaterar Gross.

Från artikeln Falska löften om hälsoeffekter och stora inkomster – experter kritiska till nätverksförsäljning, Yle 11 dec 2022

Dolda reklaminlägg för det han säljer?

Cullberg har de senaste månaderna gjort upprepade inlägg på sociala medier där han gör mängder av hälsopåståenden kring omega-3, betydelsen av balans mellan omega-3 och omega-6 med mera. Sådana påståenden skulle aldrig vara tillåtna att marknadsföra tillsammans med ett omega-3-tillskott i en butik. Men Cullberg skriver inte om Zinzinos produkter direkt i inlägget. Istället säger han att alla omega-3 tillskott inte fungerar och att han kan tipsa om det som fungerar om du skickar ett DM till honom.

I boken har han ett snarlikt upplägg där han skriver att alla tillskott inte är bra och du kan inte lita på marknadsföring eller gå efter pris. Han säger sig själv ha blivit lurad den vägen. Istället ska du besöka hans hemsida där han tipsar om de tillskott han tycker är bäst. På hemsidan hittar du zinzino som säljs via Cullbergs butik.

På sidan 53 i boken hävdar han att han hela sitt liv har haft problem med att äta bröd eller mjölprodukter, men att dessa problem försvann när han ”optimerade sin fettsyrabalans med en specifik omega-3-olja”.

Fun fact 3, Cullberg rekommenderade tidigare kosttillskott från företaget Pureness som han har gjort reklam för på sociala medier och han står fortfarande som ”samarbetspartner” på Pureness hemsida. Han motiverade samarbetet bland annat med att säga, ”Jag rekommenderar bara det jag själv använder och som jag vet är riktigt bra”.

Han rekommenderade bland annat deras krillolja, som är ett omega-3-tillskott. Eftersom han säger att han endast rekommenderar produkter han själv använder, kan vi anta att han också tagit detta tillskott. Kan det vara samma krillolja som han i boken hävdar inte fungerar, trots att han enbart rekommenderar det han anser är bra?

Det är problematiskt när influensers skapar oro…men…

Ett återkommande tema i boken är att han verkar vilja förmedla att saker och ting är relativt enkla och att man inte bör känna ångest eller skuld över sina val. Till exempel tar han upp paretoprincipen som handlar om att 20 procent av orsakerna ofta står för 80 procent av verkan.

När det gäller träning och kost menar han att om man ”gör rätt” mer än 80 procent av tiden, så har de resterande 20 procenten mindre betydelse. Han kallar paretoprincipen för en matematisk formel vilket får mig att tro att han inte har förstått vad den står för egentligen men om vi bortser från det så är budskapet så klart sunt.

Problemet uppstår dock när han blandar dessa resonemang med kraftiga överdrifter om de potentiella negativa konsekvenserna av att göra fel val.

Förra året publicerade han ett klipp på sociala medier som förmedlade ett budskap liknande paretoprincipen. I klippet kritiserade han någon annans inlägg som påstod att sötningsmedel är mycket dåligt för kroppen.

Jag tycker att det är informativt att ställa det här inlägget från honom i kontrast till när han skriver om sötningsmedel i boken som du kan se i botten av bilden här under.

Studier visar inte att ”sötningsmedel är kraftigt negativt för din tarmflora” och inte heller är de cancerframkallande i de doser de konsumeras.

Det finns inte heller något stöd för att sötningsmedel ger ett ökad sötsug. WHO summerade 2019 forskning på just sötsug och fann då om något att de som fick sötningsmedel var mindre sugna på faktiskt socker (7). I en annan publikation från 2022 från WHO så kan man se att folks intag av socker om något minskar när de får dricka lightläsk (8).

Tänk dig att du läser Cullbergs text om sötningsmedel i hans bok och tror på det han skriver. Skapar detta en avslappnad attityd till lightdrycker? Troligen inte. Jag tror inte att det gör det.

När Cullberg drev matkedjan Paradiset gjorde de en stor grej av sin ”Svarta Lista”, en lista på tillsatser och livsmedel som de inte sålde eftersom de ansåg att dessa var dåliga för kundernas hälsa. Han hade också debattartiklar där han utmanade/kritiserade andra matkedjor för att fortsätta sälja sådana produkter. Att vara så dogmatisk kring 200 saker som anses säkra och säljs i butik idag är inte att leva avslappnad och förstå att allting handlar om frekvens, dos och livsstil i övrigt. Listan innehöll för övrigt artificiella sötningsmedel 😉

Oklart och missvisande kring fasta

Boken lägger stor vikt vid fasta, men även här blir det otydligt vad författaren egentligen menar eller försöker förmedla. Han gör till exempel en distinktion mellan svält och fasta, där han framför allt betonar att svält uppstår när man ofrivilligt är utan mat.

Tidigare i boken har han dock klankat ner på kaloriräkning och att medvetet äta mindre som han då liknat vid en form av svält. Frågar du mig så är det här dock så klart fortfarande frivilligt. Alltså ska de inte räknas som svält enligt hans egen definition.

Han försöker dock förklara detta genom att ta upp tidsperspektivet. Enligt honom är det naturligt att fasta i enstaka dagar, men om man fastar under en längre period blir det onaturligt och leder till svält, även om man gör det medvetet. Det här är en hypotes så klart men det finns inget som direkt stödjer den idag. Han kallar fasta för ”naturligt” men säger att svält inte skulle vara det. Samtidigt så påstår han på sidan 47 att ”Men utvecklingen går extremt långsamt, och de senaste 40 000 åren har hjärnan varit ungefär likadan. Den tror alltså fortfarande att vi lever som jägare och samlare, och att vår största utmaning är att överleva dagen och inte svälta ihjäl.”. Detta ger i alla fall mig intrycket att även perioder av ”svält” borde vara naturliga enligt hans egen logik.

Det är främst i denna del av boken jag anser att Cullberg mest slirar med sanningen, genom överdrifter, osäkerheter framställda som fakta och rakt av felaktiga påståenden. Vi dissekerar många av hans påståenden i avsnitt 77 av Hälsoveckan by Tyngre. Vill du hellre läsa en text med referenser så skrev jag om det här på Tyngre för något år sedan med, Periodisk fasta, hälsa och prestation. I artikeln på Tyngre har jag av förklarliga skäl inte bemött det han skriver direkt men om du först läser det han påstår och sedan texten (med referenser) förstår du att han inte kan backa upp det han säger med någonting konkret.

En del uppenbara faktafel i korthet

Boken innehåller inte bara oklarheter och till synes motsättningar. Den har också en hel del rena fel, några av vilka jag redan har tagit upp ovan. Här följer dock några fler i korthet. Fler lär sedan dyka upp i mina sociala medier.

Cullberg påstår att det finns referenser, men inga ges

I boken ”Ta makten över din hälsa” saknas referenser till samtliga påståenden som görs. Med reservation för att jag kanske har missat något, hittade jag endast två referenser i hela boken, och båda relaterade till bilder. Det här förvånade inte mig då jag har sett hans inlägg i sociala medier och lyssnat på Maratonpodden innan. Ska jag vara ärlig så vet jag också att det inte finns forskning som stödjer en del av det som påstås i boken.

Men sen, på sista sidan i det sista stycket i efterordet när sidorna inte längre numreras, så hittar jag följande text.

Jag surfade givetvis direkt in på hans hemsida, men där fanns, förvånande nog, inga referenser alls. Det här precis som när han i Maratonpodden påstod att han kan ge referenser om någon efterfrågar det. Alla som någonsin har bett om referenser under något inlägg från honom vet att de i princip aldrig kommer. Men för alla andra som inte funderar på att ifrågasätta så låter det säkert övertygande här han säger ”referenser finns”.

Gluteninnehållet i bröd och bakverk har inte förändrats kraftigt

I boken går Cullberg också in på gluten. Det är bara en dryg sida och det som sägs är egentligen bara vaga insinuationer tillsammans med att han berättar att han själv är försiktig med gluten i sin kost. Om man ska tolka texten och även ta hänsyn till vad Cullberg sagt på sociala medier, är det tydligt att han inte anser att man bör äta gluten i några betydande mängder.

Han påstår i alla fall i boken att mängden gluteninnehållet har förändrats kraftigt de senaste 50 åren. Det här föjs sedan upp med en mening som givetvis är till för att läsaren ska tänka att det är orsaken till en ökning i celiaki (en sjukdom där man inte tål gluten).

Det finns dock studier som har tittat på det här med gluten i olika typer av vete. Man har odlat många olika varianter på samma plats under samma förutsättningar och sedan jämfört just innehåll av gluten och protein överlag. Slutsatsen från dessa studier är att mängden protein överlag har minskat något medan glutenmängden har förblivit ungefär den samma (17, 18).

Det pågår större studier där man faktiskt tittar på om du kan påverka risken för celiaki genom att minimera intaget av gluten de första levnadsåren. Bland annat en i södra Sverige som beräknas vara klar om några år med första datan redan under 2024 (16). Så frågan om dos är intressant, påståendet av äldre typer av vete skulle vara bättre saknar dock belägg.

Cullberg avslutar delen om gluten med att själv säga att han är försiktig med gluten i sin kost då han under hela sitt liv haft problem med bröd och mjölprodukter. På sidan 177 får du sedan veta att hans ”kryptonit” är pizza, och han delar en anekdot om hur han en gång åt 23 pizzaslices på en buffé.. Sen 2021 berättade han i en intervju i Svenska Dagbladet att han inte har några guilty pleasures så pizza verkar inte tillhöra den kategorin.

Vi äter mer grönsaker idag, inte mindre

På sidan 50 i boken ”Ta makten över din hälsa” skriver han att vi äter allt mindre grönsaker idag jämfört med slutet av 70-talet. Detta påstående stämmer dock inte överens med tillgänglig data eller forskning inom området.

Jordbruksverket har statistik över vad som säljs i mataffärerna, och enligt deras data har försäljningen av grönsaker och rotfrukter ökat sedan 1975 fram till idag.

Det är lite luddigt vad som ska räknas som grönsaker ibland men jag tog med rotfrukterna här. Ökningen är dock större för grönsakerna än rotfrukterna om man tittar på dem var för sig (11). Det finns också studier där man tittat på vad människor rapporterar att de äter och även där ser man en ökning sedan slutet av 80-talet (12).

På samma sida hävdas det även att svenskar äter färre ägg, vilket inte heller stämmer överens med statistik från Jordbruksverket eller tillgänglig forskning. Om du tvivlar kan du själv konsultera referens 11 och 12, som nämnts ovan.

Påhittad fakta om Biggest loser

På sidan 69 tar Cullberg upp resultaten från den vida kända ”Biggest Loser”-studien. Sex år efter att programmet avslutats hade deltagarna en energiförbrukning i vila som var markant lägre än förväntat, med hänsyn till deras vikt. Jag har skrivit om det här flera gånger om, bland annat i artikeln, När och varför uppstår en minskning av ens metabolism efter viktnedgång?. Vi diskuterade det också ingående i avsnitt 367 av Tyngre Träningssnack när vi hade Ola Wallengren som gäst.

Det jag vill ta upp här är att Cullberg helt utan grund lägger till ett påstående om att deltagarna mådde sämre efter programmet.

Det finns inget stöd för detta påstående. Det enda jag har hittat som berör frågan är en kvalitativ studie. I den studien svarade majoriteten att de skulle delta i programmet igen (10). Det verkar som att han helt enkelt har hittat på detta. Man kan tycka att det är en oväsentlig detalj, men varför hitta på något sådant över huvud taget?

Lite vätskebrist försämrar inte prestationen med 20 procent

I början av boken diskuteras vatten, och mycket av det som nämns är så uppenbart att det blir absurd. I princip så drar han upp saker som skulle kunna ske om du konstant dricker för lite och går runt törstig och sen påstår han att du får en massa hälsofördelar när du dricker.

Det är ungefär som att hylla ett vitamin och enbart nämna de problem du undviker genom att inte ha en brist, samtidigt som du utelämnar det faktum att nästan ingen faktiskt lider av en sådan brist.

Han skriver till exempel att det ”förbättrar fysisk prestation,” men det som faktiskt händer är att vätskebrist kan försämra prestationen. Om du inte är törstig så får du ingen extra prestation av att dricka mer. I verkligheten visar aktuell forskning att överdriven vätskeintag eventuellt kan försämra prestationen (4). Som läsare blir du alltså lätt vilseledd här. Troligen är du inte törstig när du idrottar utan du dricker om törsten kommer. När han då påstår att ”vatten förbättrar fysisk prestation” så lär en del tänka att de bör dricka mer än de dricker nu. Vilket i sin tur eventuellt kan leda till försämrad prestation.

Cullberg påstår att mild uttorkning kan få den fysiska prestationen att minska med 20 procent men det krävs ordentlig uttorkning för att effekten ska bli så stor. En meta-analys från 2020 fann till exempel att en uttorkning på ungefär 3-4 procent av kroppsvikten minskade prestationen med i genomsnitt 2-3 procent (5). I den enda studien jag kunnat finna där prestationen verkligen minskade med upp emot 20 procent så lät man först deltagarna tappa 4 procent av sin kroppsvikt i ett rum med en temperatur på 50 grader. Sedan fick deltagarna utföra maxtester i ett rum där det var 40 grader varm. Och åter igen, de här personerna var väldigt törstiga men fick ingen dricka.

Summering – klassisk pseudovetenskap mixat med otydlighet

Om jag skulle summera min syn på Cullbergs bok ”Ta makten över din hälsa på 12v” och det jag har sett från honom i media och hans egna sociala medier så är det ganska klassisk pseudovetenskap.

Det mesta är så klart inte dålig information. Det är väldigt ovanligt att du hittar någon som får lite större plats kring träning, kost och hälsa som mest delar dåliga saker. Det är nämligen inte särskilt svårt att säga mycket rätt. I princip alla uppmuntrar dig att motionera, minska markant på skitmaten och en del andra allmänna hälsotips likt försök stressa mindre, försök få tillräckligt med sömn osv.

Det som istället utmärker de som sysslar med pseudovetenskap är att de blandar in påhitt eller rena felaktigheter tillsammans med det som är vettigt. Det här har jag skrivit om tidigare, bland annat i inlägget Vetenskap och Pseudovetenskap inom kost och hälsa. Att forska på träning, kost och hälsa är svårt. Det finns ofta inga svar som är helt säkra. Men det finns mycket som vi vet är fel eller helt saknar stöd.

Men med den här osäkerheten som finns kring vad som stämmer så är det lätt att blanda ut vettiga saker med rent trams och få det att låta som att allting är lika väl underbyggt. Det är detta som skiljer dem som konstant strävar efter att dela bra information från dem som inte gör det. Det som skiljer de som bryr sig om vetenskap jämfört med de som, enligt mig, sysslar med pseudovetenskap.

Cullberg är fantastiskt duktig på att hoppa precis överallt här. Jag har gett en hel del exempel här och det finns många fler. Följer du Cullberg så har du ingen som helst aning om det han precis har delat med sig av är vettigt, möjligt men mest spekulationer eller bara rent trams. Du kommer att behöva granska allt själv i efterhand, vilket enligt mig bara gör det till ett tidsslöseri att följa honom.

Dessutom skulle jag säga att han är duktig på att säga saker som inte går ihop med saker som han har sagt tidigare. Jag har sysslat med det här i 15 år nu och den enda person jag kan komma på som ens är i närheten är Ulrika Davidsson som näst inpå har skriviet en dietbok om alla dieter som finns där ute.

Det är också ovanligt att jag stöter på personer som verkar dra så mycket inspiration från andras arbete utan att ge dem kredit. Jag har tagit upp ett antal exempel här, och det finns fler saker i boken som inte borde finnas där om Cullberg hade grundat sina åsikter på ordentlig litteratur istället för att låta sig inspireras av andra populära idéer.

Så för att summera. Det finns mängder av vettiga personer som också delar saker på sociala medier. Personer som försöker att hela tiden dela bra information, vara konsekventa och tydliga i det som de säger och så vidare. Följ dem istället och köp deras böcker.

Uppskattade du den här artikeln?

Allt som jag skriver på den här sidan och mina sociala medier är gratis för alla, men tar så klart av min tid. Så om du uppskattar det jag gör så kan du stödja mig lite så jag kan lägga mer tid på att skriva och dela intressanta saker genom att bli medlem på min Patreon.

Glöm inte att också följa mig på Sociala medier. För närvarande är jag mest aktiv på Mastodon, Instagram. Facebook och Twitter.

• Instagram
• Mastodon
• Twitter
• Facebook
• YouTube
• TikTok

Uppskattade du den här artikeln?

Allt som jag skriver på den här sidan och mina sociala medier är gratis för alla, men tar så klart av min tid. Så om du uppskattar det jag gör så kan du stödja mig lite så jag kan lägga mer tid på att skriva och dela intressanta saker genom att bli medlem på min Patreon.

Glöm inte att också följa mig på Sociala medier. För närvarande är jag mest aktiv på Mastodon, Instagram. Facebook och Twitter.

• Instagram
• Mastodon
• Twitter
• Facebook
• YouTube
• TikTok