Idag rapporterade Reuters att IARC inom kort ska klassificera aspartam som ”Möjligtvis carcinogent för människor”. IARC är WHOs avdelning för cancerforskning vars uppdrag det är att i princip sammanställa forskning för att försöka bekämpa cancer.
IARC har ett klassificeringssystem för huruvida ämnen är carcinogena som fram till och med 2019 såg ut enligt följande.
- Grupp 1: Carcinogent för människor
- Grupp 2A: Förmodligen carcinogent för människor
- Grupp 2B: Möjligtvis carcinogent för människor
- Grupp 3: Kan inte klassificeras avseende dess carcinogenitet för människor då det saknas tillräckligt underlag
- Grupp 4: Förmodligen inte cancerframkallande för människor.
Efter år 2019 valde man att ta bort grupp 4 vilket i praktiken innebär att inget ämne kan klassificeras som säkert av IARC (4). Det är antingen ”inte tillräckligt med evidens” eller ”möjligen, förmodligen eller säkert carcinogent”.
Ingen som helst hänsyn till dosen
Det finns ett antal saker som är värt att nämna kring den här klassificeringen. Den första punkten är att det inte finns någon som helst hänsyn till dosen. Ett ämne som kan ge cancer om du äter 1 kg av det varje dag kommer att hamna i grupp 1 tillsammans med ett ämne som ger dig cancer om du får i dig ett mikrogram av det varje dag.
Listan säger alltså bara om det är möjligt att på något vis få cancer från ämnet och inte om det är troligt att ge cancer till någon människa i praktiken. Det här är något som upprepas om och om igen varje gång det kommer rubriker kring listan men gemene man verkar helt enkelt inte vilja ta till sig informationen. Ämnen som vi människor exponeras för i helt ofarliga mängder hamnar i samma grupp som någonting som är ett verkligt samhällsproblem och folk förstår inte varför det kan vara så.
Ett annat problem med att man inte tar någon hänsyn till dosen är att två saker som båda sannolikt bidrar till cancerfall kommer i samma grupp trots att storleken på risken som de innebär för en person kan vara väldigt annorlunda. Det mest kända exemplet här är nog processat kött jämfört med rökning. Båda två tillhör grupp 1 enligt IARC men jämför man hur mycket de två ökar risken för cancer i de doser vi människor exponerar oss för dem så är rökning väldigt mycket farligare.
Cancer.uk har en bild som illustrerar den här skillnaden på befolkningsnivå (1). Rökning orsakar alltså 15 procent av alla cancrar medan processat kött står för 1,5%. Det här blir dock också lite vilseledande om man inte tänker till eftersom det är många fler människor som äter processat kött jämfört med hur många som röker. I UK röker knappt 14 procent av befolkningen medans uppskattningsvis 50 procent ligger över maxgränsen för intag av processat kött. Så grovt räknat kan man säga att risken att du ska få cancer är 35 gånger högre om du väljer att röka jämfört med om du väljer att äta processat kött över rekommenderat maxintag.
IARC tittar på möjlig fara, inte på faktisk risk
Problemet när man inte tar hänsyn till dosen och hur carcinogent någonting faktiskt är att man inte får någon som helst information om den faktiska risken.
IARCs skala är i princip bara till för att säga om något eventuellt kan utgöra en fara i någon situation, oavsett hur extremt osannolik denna situation faktiskt är. På engelska använder man sig av ordet hazard för att beskriva det här. Så här förklarar WHO själva den här skillnaden (2).
Det som människor egentligen är intresserade av är så klart risken. De undrar om det finns någon risk för dem i att göra de val som de funderar på eller vill göra. De skiter fullständigt i om ett ämne kan bli farligt om de konsumerar liter av det varje dag i fall det endast tänkt inta en någon centiliter av det vid något enstaka tillfälle.
Problemet här är att den här information nästan aldrig når ut till allmänheten. De förstår inte vad IARC gör och får inte information om skillnaden mellan hazard och risk. Det här sker dels för att media är dåliga på att belysa det, dels för att det finns många människor där ute som medvetet försöker vilseleda kring de här sakerna. Jämförelsen mellan processat kött och rökning är till exempel väldigt vanlig bland olika vegan-influensers och det är också något som har tagits upp i flera netflix-”dokumentärer” kring kost där det förespråkats vegankost. De här personerna vet bättre men skiter i det.
IARC verkar själva har märkt att deras skattningar ofta blir felaktigt tolkade och de är numera väldigt tydliga med vad de gör på sin hemsida. Till exempel hittar du den här rutan i infografiken om deras klassificering som du kan se i sin helhet i början av artikeln..
Men det går helt enkelt inte fram. Aftonbladet och Göteborgsposten avslutar tex sina artiklar om det här i dag med meningen ”Tidigare har det sagts att aspartam är säkert att förtära inom de dagliga rekommendationerna.” där ordet tidigare kommer att lura många. I själva verket sägs det fortfarande att aspartam är säkert att förtära inom de dagliga rekommendationerna och det som IARC har tittat på är inte relevant för den frågan.
Vi vet inte vilka studier som IARC fokuserat på
Nu är den här nyheten kring aspartam förhandsinformation som Reuters säger sig ha fått tag på och det finns därför ingen information från IARC själva kring deras utvärdering. Men deras utvärdering är alltså då bara om där skulle kunna finnas någon fara i någon situation. De kommer inte att ha tittat på om det är någon fara för människor i alla normala situationer.
Ingenting är säkert enligt IARC
Det finns en sak till som jag vill ta upp som tydligt visar hur udda IARCs sätt att klassificera faktiskt är och det är hur alla deras klassificeringar ser ut fram till och med idag. Totalt sett har de gått igenom forskningen för drygt 1000 ämnen och så här ser fördelningen ut mellan de olika grupperna som jag nämnde ovanför (3).
- Grupp 1 (Carcinogent för människor): 126 ämnen
- Grupp 2A (Förmodligen carcinogent för människor): 94 ämnen
- Grupp 2B (Möjligtvis carcinogent för människor): 322 ämnen
- Grupp 3 (Kan inte klassificeras avseende dess carcinogenitet för människor): 500 ämnen.
Innan man tog bort grupp 4 år 2019 så var det bara ett ämne som hade klassificerats som säkert. Ja, du läste rätt. IARC hade sedan det grundades år 1965 bara friat ett enda ämne. Det heter caprolactam och klassificerades som säkert år 1986.
År 1991 satte IARC kaffe i grupp 2B baserat på några osäkra studier på människor först 2016 valde man att titta på evidensen igen. Det fanns då ganska gott om studier på kaffe och cancerrisk hos människor och alla översiktsartiklar kom fram till att kaffe inte verkade öka risken för cancer och för vissa cancertyper verkade den rent av minska risken. IARC beslutade då att flytta kaffe från grupp 2B till grupp 3 igen. Man valde alltså inte att lägga det i grupp 4 trots mängder av studier (5).
Aspartam bedöms som möjligtvis carcinogent
Det som det snackas om nu kring aspartam är att den ska adderas till grupp 2B, på engelska kallat för ”possible carcinogen”. Vi kan först notera att hälften av alla ämnen som IARC någonsin har tittat på hamnat i kategori 2B eller högre. Det är alltså ingen hög ribba man ska uppnå för att komma med. Kraven för att ett ämne ska hamna i grupp 2B är enligt följande.
Grupp 2B innebär att ämnet möjligtvis är cancerframkallande för människor. Ämnen kan klassificeras i Grupp 2B på flera olika sätt. Vanligtvis innebär en klassificering av Grupp 2B att det finns övertygande bevis för att ämnet orsakar cancer hos försöksdjur, men liten eller ingen information om huruvida det orsakar cancer hos människor. Denna kategori kan också användas när det finns viss bevisning för att ämnet kan orsaka cancer hos både människor och försöksdjur, men vare sig bevisningen hos människor eller bevisningen hos försöksdjur är övertygande nog att dra en definitiv slutsats. Det kan också finnas konsekvent mekanistiskt bevis, som visar att ämnet uppvisar en eller flera av de erkända huvudkarakteristika för mänskliga cancerframkallande ämnen.
Då Reuter gått före IARCs rapport via källor så vi vet inte vilken evidens de bedömt kring aspartam här. Det skulle kunna vara både övertygande bevis från djur där man har använt sig av enorma doser eller så är det osäker data från både människor och djur. Vi vet inte hur de har bedömt det här.
Aspartam har inte funnits med på IARCs lista sen tidigare. Så att aspartam hamnar i grupp 2B nu när de gör en bedömning är inte konstigt. Det finns många studier på aspartam med allt från rimliga till enorma doser. Det finns också studier från mer tveksamma forskargrupper som påstått sig finna att aspartam kan ökar risken för cancer (7). Och IARC har en låg ribban är för att ett ämne ska hamna i den gruppen.
Låt oss ta några exempel på annat i grupp 2B som du troligen utsatt dig för. IARC har sen tidigare till exempel inlaga grönsaker i samma kategori och du hittar också individuella ämnen som finns naturligt i mat vi äter så som koffeinsyra som finns i saker så som kaffe, choklad, bär, oliver och en del frukter så som äpple och päron. Du hittar också aloe vera som en del människor verkar tro kan hjälpa mot alla besvär du kan tänka dig. En annan klassiker på listan är elektromagnetiska fält som bland annat din mobiltelefon skapar vilket IARC adderade till år 2011 (7).
Ett steg längre upp på listan, i grupp 2A, hittar du bland annat friterad mat, jobba nattskift och rött kött.
Sen i grupp 1 finns till exempel solljus och arsenik. Arsenik finns det en hel av i ris och vi har därför speciella råd kring intag av ris så mängderna inte blir för stora över tid. Ett par gånger i veckan bedöms dock inte vara någon risk för vuxna människor. Så är det för att dosen spelar roll. Andra exempel från grupp 1 som vi får i oss en del av via maten är alfatoxiner och så klart, alkohol.
Summering – IARC tittar inte på risk
Redan när man vet att IARC inte tar någon som helst hänsyn till faktiskt risk så kan man i stort ignorera den här nyheten. Det finns många organisationer världen över som faktiskt tittar på riskerna kring livsmedel och sedan gör bedömningar kring om det är säkert för oss människor och där är aspartam godkänt. Just för att det inte finns någon signal för oro från alla de studier som finns.
WHO har en annan organisation som faktiskt tittar på det här med. Den heter JECFA och de har utvärderat aspartam flera gånger, senaste 2016, och bedömt det som säker i de mängder som det konsumeras (5). De ska dock också uppdatera sin utvärdering till nästa månad så där får vi en uppföljning på frågan som egentligen är intressant. Synd att Reuters inte har några källor från den gruppen istället.
Uppdatering 14 juli 2023: JECFA har nu också släppt sin utvärdering och deras bedömning blev att de inte såg någon anledning alls att ända på den nuvarande gränsen på 40 mg/kg per kilo kroppsvikt och dag. Det motsvarar ungefär 4 liter aspartamsötadläsk dagligen (6).
Till sist, vill du veta mer kring forskningen runt sötningsmedel så hade vi nyligen ett helt avsnitt om det i Tyngre Träningssnack.
Uppskattade du den här artikeln?
Allt som jag skriver på den här sidan och mina sociala medier är gratis för alla, men tar så klart av min tid. Så om du uppskattar det jag gör så kan du stödja mig lite så jag kan lägga mer tid på att skriva och dela intressanta saker genom att bli medlem på min Patreon.
Glöm inte att också följa mig på Sociala medier. För närvarande är jag mest aktiv på Mastodon, Instagram. Facebook och Twitter.
[…] Studier visar inte att ”sötningsmedel är kraftigt negativt för din tarmflora” och inte heller är de cancerframkallande i de doser de konsumeras. […]