Fotisättning vid barfotalöpning och impact transient

Ännu ett inlägg om barfotalöpning. 🙂 Men visst är det ett intressant ämne? Att det börjar intressera fler och fler har ju också visat sig en en hel del artiklar om barfotalöpning i olika magasin och tidskrifter. Även radio och TV har hakat på trenden om barfotalöpning med inslag i ”Kropp och Själ”, SVT och TV4. Flera tidningar har även skrivit artiklar de senaste veckorna kring barfotalöpning som till exempel Göteborgs Posten, Expressen och det kom även en väldigt bra debattartikel av Janne Holmer, EM guldmedaljör i maraton 2002, i SvD. Jag har själv fått medverka i några artiklar i olika magasin så som Fysioterapi, Friskispressen, Fokus, Hälsa och Varvet. Exponeringen är ju kul men det som inte är lika kul är att jag i alla mina medverkanden fått spela rollen som den som är negativ till barfotalöpning. Lite kul då jag inte ägt några ”klassiska” löparskor sen 2005 ungefär. Det har även varit andra tidningar och medier som hört av sig till mig och sen valt att inte ha någon intervju när de insett att jag inte ville säga det som de ville ha med i artikeln/programmet.

Hur som helst. Dags att sluta klanka ner på dagens media, det är nog få som ändå inte redan vet att objektivitet och evidens är något som de flesta journalister helt slutat bry sig om. Det jag tänker ta upp i det här inlägget är faktiskt en studie från 2009 som jag ända sen mina första inlägg kring barfotalöpning har försökt att få tag på och först nu lyckades jag. Studien har precis som den väldigt kända studien av Lieberman, som man kan se nämnas i mer eller mindre varenda barfotaartikel som finns, tittat på skillnaden i löpteknik mellan personer som är vana att springa barfota med personer som springer med skor. Studien jag tänker ta upp här publicerades alltså året innan Liebermans studie men har i princip inte fått någon publicitet alls. Då den studerar i princip samma sak som Liebermans studie kommer jag att göra många jämförelser mellan de två studierna i detta inlägg.

Studiens upplägg och studiedeltagarna

Vibram FiveFinger kan användas till det mesta ;)
Vibram FiveFinger kan användas till det mesta 😉 Jag rekommenderar det dock inte till fotboll!

Titeln på studien i fråga är ”Biomechanical and physiological comparison of barefoot and two shod conditions in experienced barefoot runners” och den publicerades i mars 2009, tio månader innan Liebermans studie. Hädanefter kommer jag att hänvisa till den här studien genom att skriva Squadrones studie, efter förstaförfattaren.

Studiens upplägg var väldigt simpelt. Målet var att jämföra kinematiken, belastningen under fötterna och löpekonomin mellan att springa barfota och med skor. Med kinematik menas hur vinklarna i olika leder förändras, i detta fall under löpning med utan skor. Det andra målet med denna studie, vilket säkert gör den ännu mer intressant för många av våra läsare är att den även tittade på Vibram FiveFingers för att jämföra om löpning i dessa skor på ett bra sätt kunde efterlikna verklig barfotalöpning.

Den som har läst mina tidigare inlägg kring barfotalöpning vet att jag inte är särskilt förtjust i Liebermans studie, ärligt talat så tycker jag att den är kass. En av de större bristerna i studien är i den jämförelse man gjorde med impaktkrafterna mellan löpning barfota och med skor. Här valde man först och främst att utesluta alla de kenyanska barfotalöparna, alltså de som utan tvekan var mest vana vid barfotalöpning. Istället jämförde man löpare från USA som antingen sprang barfota eller som sprang med skor. Eller i själva verket så var kriterierna endast att 2/3 av löpningen var barfota eller i FiveFingers i barfotagruppen. Kraven på löpning var dessutom väldigt snälla. Totalt skulle deltagarna jogga endast >20 km i veckan och för barfotagruppen så skulle denna träning ha pågått i minst 6 månader. Vi får inte veta någonting om deltagarnas prestationsförmåga.

Som om inte detta var nog så var barfotagruppen dubbelt så gammal (38 år) som gruppen som sprang med skor (19 år). Åldersskillnaden är viktig då man sett skillnader i både sprintteknik och gångmönster mellan äldre och yngre individer med kortare steglängd som en genomgående faktor (1, 2). När dessa skillnader mer exakt börjar visa sig har jag inte hittat någon tillförlitlig information på men en 38 åring är oftast också stelare i både fotled och höftled jämfört med en tonåring vilket gör att man troligen kommer se skillnader i löpteknik. Sen är det sunt förnuft att om man använder sig av så lika grupper som möjligt. Man tar inte en grupp med 19 åringar och en grupp med 38 åringar om man inte verkligen kan motivera att där inte finns någon skillnad.

Det slutar dock inte här, innan jämförelsen mellan barfotalöpning och löpning med skor så uteslöt dessutom Lieberman 2 deltagare från både grupperna. Orsaken, de landade inte på hälen med skor respektive framfoten barfota. Så egentligen jämförde inte Lieberman löpning barfota med löpning med skor, han jämförde framfotlöpning barfota med hälisättning med skor. Trots detta talar han sen hela tiden om det som barfotalöpning och löpning med skor. Som om det inte är möjligt att landa med framfoten i skor och på hälen när man springer barfota.

I Squadrones studie får vi tyvärr inte heller veta tillräckligt mycket om deltagarna i studien. Det vi får veta att alla 8 deltagarna har lång träningserfarenhet av barfotalöpning och att 3 av deltagarna till och med har genomfört maraton barfota. Vad Squadrone menar med lång träningserfarenhet vet vi inte och vi vet inte heller hur stor del av träningen som dessa genomförde barfota. Då Lieberman kallar 6 månader med 13 km i veckan barfota för ”habitual barefoot” så blir man ju lite misstänksam även här vad som menas med ”experienced”. Medeltiden på 10 km för löparna får vi dock veta är 40,3 minuter och det vittnar ju om inget annat på att de i alla fall är ganska vältränade personer som deltar i studien.

Deltagarna fick hur som helst springa barfota, med FiveFingers och med ett par neutrala löparskor på ett löpband i 6 minuter. Under tiden gjorde man då en hel del mätningar och tittade på saker så som steglängd, syreförbrukning, fotisättning, stegtid, vinklar i knä och fötter och impaktkrafterna vid fotisättning. Själva tekniken för att titta på vinklar i knä och fötter var ganska dålig men då författarna för samtidigt en ganska övertygande diskussion kring att tekniken ändå var fullgod för de ändamål som de hade.

Tio dagar inför dessa tester hade deltagarna också fått ett par FiveFingers och ett par av de neutrala löparskorna för att få tid på sig att testa och träna i skorna.

Resultatet – en fortsatt första krafttopp vid barfotalöpning

En illustration från Liebermans studie som sägs illustrera skillnaden i kraftkurvornas utseende mellan löpning barfota och löpning med skor
En illustration från Liebermans studie som sägs illustrera skillnaden i kraftkurvornas utseende mellan löpning barfota och löpning med skor för samma person.

Huvudfyndet i Liebermans studie var att den första krattoppen, även vanligen kallad för ”impact transient” eller ”passiv impact”, inte är närvarande vid barfotalöpning. I illustrationen här till höger kan ni se hur det är representerat i Liebermans studie. Resultaten är inte i sig kontroversiella, det var känt redan tidigare att kurvorna kan förändras så här beroende på hur man landar med foten och hur långa steg man tar. Frågan är ju dock om det verkligen är så kurvorna förändras när någon springer barfota ”naturligt”?

Som jag tog upp i mitt tidigare inlägg kring Liebermans studie så gjorde han inga undersökningar på kraftkurvorna på de barfota kenyanerna trots att vinklarna vid deras fotisättning skiljde sig från den hos de barfota amerikanerna. De barfota kenyanerna landade med en vinkel på endast 1 grad mot underlaget, alltså i princip med hela foten mot marken medan amerikanerna landade med en vinkel på 8 grader, alltså med tårna pekandes lite nedåt (som på bilden till höger).

För övrigt kan det påpekas att illustrationen till höger tydligen ska vara samma person som först springer med skor och sen barfota men för mig är i alla fall figurerna väldigt misstänksamma. Vem landar först med vad som ser ut att vara en väldig hälisättning med skor för att sen landa helt på framfoten vid löpning barfota? Om jag fått gissa så skulle jag säga att illustrationen här till höger är överdriven. Siffrorna från Liebermans egna studie stödjer mig här då den visade att de ”barfota amerikanerna” landade men en vinkel på endast -2 grader när de sprang med skor, alltså i princip med platt fot där med, inte ungefär -20 grader som det är i illustrationen.

Killarna på The science of sport har i ett nyligen publicerat inlägg berättat om ett föredrag av Lieberman där han tydligen har lagt stor vikt vid att den första krafttoppen inte syns vid barfotalöpning. Storleken på den här krafttoppen har kopplats samman med en del skador och Liebermans argument verkar baserat mycket på att det är den första krafttoppen som skapar skadebesvär och blir man även av med den minskar även skadorna. Han säger till exempel att hårdheten på underlaget inte spelar någon roll vid barfotalöpning eftersom krafttoppen är frånvarande oavsett.

Här ignorerar ju Lieberman den ganska nya studien som jag tagit upp i ett tidigare inlägg som visar att även om det inte går att se en första krafttopp så innebär inte det att krafttoppen försvinner. Du kan läsa mer om denna studie här, Mer dämpning ger mindre kraft på hälen vid fotisättning….

Hur var då resultatet i Squadrones studie? Som du kan se i grafen här under fanns den första kraftkurvan fortfarande kvar hos deltagarna när de sprang barfota. Tittar vi på vinkeln som foten hade 15 millisekunder innan den slog i marken så var den -3 respektive -4 grader för barfota respektive FiveFingers. Detta innebär att deltagarna faktiskt hade foten lite vinklat uppåt vid fotnedsättningen trots att de alltså var vana barfotalöpare. Dessa vinklar skiljer sig alltså med 12 grader från de som Lieberman redovisar i sin studie. Vad kan förklara den här skillnaden?

Skillnad i kraftkurvor mellan barfotalöpning och löpning med skor
Skillnad i kraftkurvor mellan barfotalöpning, löpning med Vibram FiveFingers och löpning med skor. Den första krafttoppen är lägre med FiveFingers och vid barfotalöpning men inte frånvarande

Som jag har tagit upp i mina tidigare inlägg kring skor, barfotalöpning och fotisättning så påverkas löpsteget av hur fort man springer. Snabbare hastighet innebär att man landar mer och mer mot framfoten. Kanske kan detta förklara skillnaden i vinklar mellan de två studierna?

I Liebermans studie fick deltagarna själva välja den hastighet som den ansåg var mest bekväm. För deltagarna från USA blev detta en hastighet motsvarande 4 m/s, eller för att göra det lättare att relatera till, en hastighet som gör att det tar 4 minuter och 10 sekunder för dig att springa en kilometer. I Squadrones studie fick alla deltagarna springa på en hastighet motsvarande 12 km/h. Denna hastighet motsvarar 5 minuter för att springa en kilometer. Här finns alltså en klar skillnad i löphastighet mellan deltagarna i de två studierna och några av de 12 gradernas skillnad kan nog förklaras av detta. Men verkligen inte allt…

Sen återstår ju det faktum att de kenyanska ungdomarna, som alltid levt barfota, landade med en vinkel på 1 grad. Deras självvalda hastighet var dessutom hela 5,5 m/s, 3 minuter på en kilometer. Så vad hade hänt om de sänkt hastigheten till 5 minuter för en kilometer? Min gissning är att de hade hamnat någonstans kring de värden som Squadrone kom fram till i sin studie, alltså -3 grader.

En fiktiv bild som sägs föreställa skillnaden mellan löpning med skor och barfota
En väldigt överdriven bild och, enligt mig, en mycket möjligt delförklaring till varför barfotalöparna från USA i Liebermans studie landade så mycket på framfoten. Det är helt enkelt så de lärt sig själva att springa pga reklam de sett och artiklar de läst med överdrivna slutsatser på internet.

Här finns skillnader i underlag, val av mätteknik och lite annat som också spelar in så jämförelsen rakt av mellan dessa studier kan man inte göra. Men jag kan helt ärligt inte komma på någon som helst förklaring till varför de barfota löparna från USA i Liebermans studie landar med en så stor vinkel nedåt vid deras fotisättning. Den enda möjliga förklaring jag kan tänka mig är den jag tagit upp i tidigare inlägg redan. Att de barfotalöparna från USA läst på internet att man ska landa på framfoten och därför medvetet tränat in denna löpstil. Alltså en ”onaturlig” löpning som de vill tro är ”naturlig” bara för att de är barfota. Sen kan man ju alltid blanda in lite jäv i det hela då Lieberman utan tvekan har investerat en hel del i att promota framfotalöpning.

Övriga resultat från Squadrones studie visar dock på precis samma trender som annan forskning med barfotalöpning. När deltagarna fick på sig skor landade de mer mot hälen (-12 grader), deras steglängd blev längre, stegfrekvensen lägre och lägre kraft i den första krafttoppen. När det gäller krafttoppen är det dock viktigt att komma ihåg att den kraft som visas sig på en kraftplatta på marken inte är den samma som den kraft som faktiskt absorberas av hälen. Mer om det i mitt inlägg, Mer dämpning ger mindre kraft på hälen vid fotisättning….

När det gäller jämförelsen mellan att verkligen springa barfota och springa med FiveFingers så är resultaten lite blandade. Då detta inlägg är långt nog kommer jag att gå igenom dessa skillnader i ett separat inlägg lite senare.

Summering

Liebermans studie har enligt mig flera brister och där finns också flera frågetecken kring både metodiken och själva resultatet. Studien från Squadrone visar på resultat som inte stämmer särskilt väl överrens med de som Lieberman redogör för och tills vidare väljer jag själv att mer förlita mig på resultaten från forskarna som valt en bättre metodik och som inte är sponsrade av Vibram, inte håller föreläsningar med den minst sagt subjektiva McDougal och som inte har en hel del investerat i en evolutionsteori. De senare menar ju att långdistanslöpning barfota varit en viktig och drivande del av vår evolution och drar därifrån slutsatsen att vi än idag absolut ska springa utan skor. Alltså tror jag mer att de resultat som Squadrone redovisar är mer troliga resultat för hur någon som verkligen springer barfota regelbundet kommer att springa.

Jag tror alltså att den första kraftkurvan inte försvinner helt och som en följd av det tror jag att valet av underlag även spelar roll och att gå ut och springa på hård asfalt om man vill börja lära sig att springa barfota är nog ingen bra idé.

Förhoppningsvis kommer det fler studier på barfotalöpning inom kort och jag har redan nu stött på några abstrakt från olika konferenser där forskare redogjort för sina preliminära resultat kring olika frågor som har med barfotalöpning och barfotaträning generellt att göra. När de publiceras i fulltext kommer jag säkert att ta upp några av dem här.

13 thoughts on “Fotisättning vid barfotalöpning och impact transient

  1. Hur intressant är kraftkurvan relativt stöten som sprider sig i knä och höft? Samt att en påklädd fot oftast har längre löpsteg med lägre frekvens?
    Man får naturligt ett bättre steg av att ta av sig skon, medan de flesta får ett sämre när de tar på sig den. (Givet nybörjare.)

  2. Mikael Jansson:
    Hur intressant är kraftkurvan relativt stöten som sprider sig i knä och höft? Samt att en påklädd fot oftast har längre löpsteg med lägre frekvens?
    Man får naturligt ett bättre steg av att ta av sig skon, medan de flesta får ett sämre när de tar på sig den. (Givet nybörjare.)

    Det är ju flera frågor inblandade här. Först och främst så verkar ju i alla fall Lieberman tycka att kurvorna är viktiga med tanke på den betoning som han lägger på dem i sina föredrag. Även väldigt många barfotarförespråkare gillar ju att hela tiden hänvisa till Liebermans studie och sen dra slutsatsen att frånvaron av den första kraftkurvan leder till mindre/inga skador.

    Sen finns frågan kring vad som är bäst löpteknik/skoval för att minska antalet skador kontra bäst löpteknik/skoval för bästa prestation vilket inte nödvändigtvis är samma sak även om många vill påstå det.

    Angående prestation:
    Att skor möjliggör en dålig teknik innebär ju inte per automatik att barfota, som inte möjliggör en lika dålig teknik, är bättre. Det är ju som att påstå att en Moped klass 2 är bättre än en moped klass 1 då klass 2 mopeden inte tillåter en att köra för fort 🙂

    Jag tror att det finns fördelar för skor här. Särskilt på längre distanser så som maraton.

    Angående skador:
    Här tror jag de flesta skador beror på för mycket för snabbt. Tekniken och skoval spelar säkert in till en viss del men jag tror det är underordnat själva belastningen i stort. Jag tror mycket väl att om man tagit 100 pers och låtit dem springa barfota så hade de fått något färre skador än 100 pers med skor. Fast då med undantaget att ingen av grupperna får någon träning eller guidning i löpteknik och att de får träna efter ett bestämt program med en bestämd träningsvolym.

    På individnivå är jag övertygad om att många personer får färre skador om de springer med skor. Det finns många personer med olika anatomiska förutsättningar som gör att de troligen inte är särskilt väl byggda för löpning och ett par skor kan nog göra att dessa kan springa mer/längre utan att skada sig.

  3. ”Jag tror alltså att den första kraftkurvan inte försvinner helt och som en följd av det tror jag att valet av underlag även spelar roll och att gå ut och springa på hård asfalt om man vill börja lära sig att springa barfota är nog ingen bra idé.”

    Varför?

    Har du sett någon göra just detta? Ser det så farligt ut? Visst första 100m kanske ser lite märkligt som i tv4 ut men sedan brukar kroppen hitta rätt. Någon kilometer senare brukar stötigheten minska och några pass senare brukar det se mjukt ut, iaf för de jag har sett som gjort just detta.

    Rent allmänt, hur många barfotalöpare har du sett irl? Det du beskriver stämmer inte så överens med mina egna erfarenheter. Obs, VFF-löpare och barfotalöpare har inte alls samma steg enligt min erfarenhet, VFF är mycket mer förlåtande.

  4. Robin: Varför?
    Har du sett någon göra just detta? Ser det så farligt ut? Visst första 100m kanske ser lite märkligt som i tv4 ut men sedan brukar kroppen hitta rätt. Någon kilometer senare brukar stötigheten minska och några pass senare brukar det se mjukt ut, iaf för de jag har sett som gjort just detta.

    För att krafterna är mycket större när man springer barfota på hårt underlag och inte dämpar det helt som deltagarna gjorde i Liebermans studie här ovanför.

    Liebermans gäng har även gjort en pilotstudie på 6 veckor där folk fick börja springa barfota. Krafterna under foten var fortfarande större vid barfotalöpning efter dessa 6 veckor så din syn på det hela att det brukar se mjukt ut efter bara några pass stämmer nog inte så bra om man verkligen tittar på det. Under förutsättningen då att man bara säger till personerna att springa barfota. Om man ger dem ”hela paketet” som numera körs på internet så kan det ju mycket väl bli så att de springer runt med en stor vinkel ner mot underlaget som deltagarna gjorde i Liebermans studie här ovanför.

    Squadrone studien här ovanför visar ju också att även väldigt vana barfotalöpare kan ha kvar den första krafttoppen och denna krafttoppen är beroende av hårdheten på underlaget. Hårdare underlag -> Större krafttopp.

    Det är min motivering.

  5. ”För att krafterna är mycket större när man springer barfota på hårt underlag och inte dämpar det helt som deltagarna gjorde i Liebermans studie här ovanför.”
    lyssna på dig själv. antag vi pratar om att ta av träningshandskarna vid gymmande. ”kraften i händerna blir större”. QED? kolla verkligheten istället för att quoteminea studier och leta siffror som inte säger något om helheten imo.

    ”Liebermans gäng har även gjort en pilotstudie på 6 veckor där folk fick börja springa barfota. Krafterna under foten var fortfarande större vid barfotalöpning efter dessa 6 veckor så din syn på det hela att det brukar se mjukt ut efter bara några pass stämmer nog inte så bra om man verkligen tittar på det.”
    ”krafterna på handen var större om man gymmade utan handskar, så det stämmer nog inte om verkligheten, handskar gör att man gymmar mjukare”

    ”Under förutsättningen då att man bara säger till personerna att springa barfota. Om man ger dem ”hela paketet” som numera körs på internet så kan det ju mycket väl bli så att de springer runt med en stor vinkel ner mot underlaget som deltagarna gjorde i Liebermans studie här ovanför.”
    ”vinkeln på handen blir större om man gymmar utan handskar, se på hela paketet”

    ”Squadrone studien här ovanför visar ju också att även väldigt vana barfotalöpare kan ha kvar den första krafttoppen och denna krafttoppen är beroende av hårdheten på underlaget. Hårdare underlag -> Större krafttopp.”
    japp helt klart. men rent empiriskt säger ju de flesta att de upplever ett mjukare steg bland barfotalöpare. ta kraften med foten behöver ju inte vara negativt, bättre det än att ta den med knät eller liknande. tycker g-kraft-mätare på huvudet borde ge bättre mått på mjukhet i steget än mäta kraften under foten.

    det jag vänder mig emot dina artiklar är att du letar bland vetenskapen efter siffror att tolka istället för att se hur det faktiskt ser ut när folk gör det. kolla på tv4 en gång till, båda blir förvånade över hur mjukt det ser ut när han springer. och när tv4-reportern ska prova tassar han fram så försiktigt och mjukt han kan, hur kan man inte se att han gör detta just för att minska krafterna? att kraften vid mätning kanske visar sig vara större beror nog snarare på att kraften de mäter är oväsentlig än att den ena föraren kör mjukare än den andra.

  6. Robin: ”För att krafterna är mycket större när man springer barfota på hårt underlag och inte dämpar det helt som deltagarna gjorde i Liebermans studie här ovanför.”lyssna på dig själv. antag vi pratar om att ta av träningshandskarna vid gymmande. ”kraften i händerna blir större”. QED? kolla verkligheten istället för att quoteminea studier och leta siffror som inte säger något om helheten imo. ”Liebermans gäng har även gjort en pilotstudie på 6 veckor där folk fick börja springa barfota. Krafterna under foten var fortfarande större vid barfotalöpning efter dessa 6 veckor så din syn på det hela att det brukar se mjukt ut efter bara några pass stämmer nog inte så bra om man verkligen tittar på det.””krafterna på handen var större om man gymmade utan handskar, så det stämmer nog inte om verkligheten, handskar gör att man gymmar mjukare””Under förutsättningen då att man bara säger till personerna att springa barfota. Om man ger dem ”hela paketet” som numera körs på internet så kan det ju mycket väl bli så att de springer runt med en stor vinkel ner mot underlaget som deltagarna gjorde i Liebermans studie här ovanför.””vinkeln på handen blir större om man gymmar utan handskar, se på hela paketet””Squadrone studien här ovanför visar ju också att även väldigt vana barfotalöpare kan ha kvar den första krafttoppen och denna krafttoppen är beroende av hårdheten på underlaget. Hårdare underlag -> Större krafttopp.”japp helt klart. men rent empiriskt säger ju de flesta att de upplever ett mjukare steg bland barfotalöpare. ta kraften med foten behöver ju inte vara negativt, bättre det än att ta den med knät eller liknande. tycker g-kraft-mätare på huvudet borde ge bättre mått på mjukhet i steget än mäta kraften under foten. det jag vänder mig emot dina artiklar är att du letar bland vetenskapen efter siffror att tolka istället för att se hur det faktiskt ser ut när folk gör det. kolla på tv4 en gång till, båda blir förvånade över hur mjukt det ser ut när han springer. och när tv4-reportern ska prova tassar han fram så försiktigt och mjukt han kan, hur kan man inte se att han gör detta just för att minska krafterna? att kraften vid mätning kanske visar sig vara större beror nog snarare på att kraften de mäter är oväsentlig än att den ena föraren kör mjukare än den andra.

    måste hållamed Robin,
    @guddi,
    du hänger alldeles för mycket vid vad andra gjorde för studier och försöker vederlägga deras studier/förskningar. vidare,i dina artiklar står det allt för ofta:”jag tror” och det är inte bra;)
    ändå tycker jag det finns mycket intressant i dina artiklar.

  7. Robin: kolla på tv4 en gång till, båda blir förvånade över hur mjukt det ser ut när han springer. och när tv4-reportern ska prova tassar han fram så försiktigt och mjukt han kan, hur kan man inte se att han gör detta just för att minska krafterna?

    Givetvis görs detta för att minska krafterna. Men du vet inte hur mycket krafterna har minskat.

    Om jag hoppar ner för ett trappsteg böjer jag väldigt lite på mina knän när jag landar. Om jag istället hoppar ner från en mur på 5 dm kommer jag böja mycket mer på mina knän. I båda dessa fall böjer jag i knäna för att absorbera och minska på krafterna. När är då kraften störst, vid trappsteget eller vid muren?

    Det vet vi inte utan att verkligen mäta den och det är precis detta man gjort i studierna jag nämner. Att bara titta på någon som springer och sen försöka bedöma krafter är dödsdömt…

  8. dana: vidare,i dina artiklar står det allt för ofta:”jag tror” och det är inte bra;)

    Hej Dana!
    Det är väldigt bra att jag skriver ”jag tror” när det just är något som jag tror. Det är för att skilja på det och den andra informationen som jag ger som inte är något jag tror utan uppmätt data. Du gillar det antagligen inte bara för att jag inte tror det samma som dig..

  9. Mycket läsvärd artikel om ett intressant ämne guddi!

    Dana: Jag skulle snarare säga att guddis användande av ”jag tror” är väldigt bra och tyder på en objektivitet som tyvärr är väldigt ovanlig bland skribenter inom hälsa och träning. Som du säkert märkt så understödjer han sin argumentation med fakta i den mån det finns sådan och i de fall han skriver antaganden så ger han alltid väl genomtänkta argument för dem. En sådan kvalitet är man sällan bortskämd med på internet och borde prisas istället för risas.

  10. ”Om jag hoppar ner för ett trappsteg böjer jag väldigt lite på mina knän när jag landar. Om jag istället hoppar ner från en mur på 5 dm kommer jag böja mycket mer på mina knän. I båda dessa fall böjer jag i knäna för att absorbera och minska på krafterna. När är då kraften störst, vid trappsteget eller vid muren?”

    Det beror säkert på, tror jag skulle kunna köra ett utfall från 50cm mjukare än ett från 10cm om man mäter max g-graft på huvudet. Men helt klart görs böjningen för att minska kraften. Min gissning är dock att mjuka skor bidrar till större krafter på knän och huvud vid hopp från 5dm, baserar min gissning på de studier som har gjort på hopp på mattor vs golv. Kroppen anpassar sig för att minska smärtan och vår kropp är evolverad för att gå barfota vilket medfört att känseln sitter i fötterna, inte knäna.

    ”Det vet vi inte utan att verkligen mäta den och det är precis detta man gjort i studierna jag nämner. Att bara titta på någon som springer och sen försöka bedöma krafter är dödsdömt…”

    Att titta på någon som springer och bedöma krafter är klokt. QED.

  11. Tack Guddi för din intressanta och tankeväckande blogg.

    Jag upplever att variationerna i löpstegen är större med barfotalöpning
    än med skor.
    Kan vara det som gör mig mindre sliten och mera skadefri.
    Men hur som helst så är det naturligt att jogga/löpa utan skor och ett bra sätt att känna in naturens alla skiftningar på.

  12. Först vill jag bara säga; vilken fantastiskt bra blogg!!
    Skönt med lite objektivitet bland alla ”experter” där ute 😉

    Det ska verkligen bli kul att se om det läggs fram några riktiga studier om barfotalöpning framöver, och vad de visar.

    Jag har artros i höften och kan inte springa i egentlig mening, men har börjat jogga lite barfota på löpband senaste tiden. Det går inte fortare än med skor, men däremot upplever jag att jag kränger /”haltar” mycket mindre. Jag ska erkänna att jag inte riktigt förstår dom där kurvorna och om dom är intressanta, men spontant tänker jag bara att om jag ska springa runt med mina 70 kg så ska dom ju landa på varje steg och nån slags kraft borde det ju bli av det.

    Intressantare för mig skulle vara att se om jag kan minska belastningen specifikt i höften med en viss löpteknik. Eller om jag kan ta upp kraften i ”muskel” istället för ”led” (om det nu fungerar så); då tänker jag att det hela skulle bli mindre smärtsamt.

    Jaha, det var mina högst subjektiva funderingar. Bra. Jobba på!

    /Ida

  13. Mycket intressant läsning, då jag inte är någon löpnings expert kan jag nog inget tillföra mer än att jag själv har köpt ett par VFF, och jag måste säga det var en mycket positiv upplevelse. Förvisso har jag aldrig tyckt om tjocka sulor på någon form av skor och just därför fick jag för mig att prova VFF. Jag väger 82 kg och är 177cm lång och är 49 år, För att tala om mig själv så tar jag ca 10 steg mer i minuten med VFF jämfört med mina Nike, jag löper mycket lättare och känner det som det helt enkelt går lättare att hålla tempo, ligger normalt på 4,30 tempo på milen ca. Dock fick jag en ”ursäkta” jävulsk träningsvärk de första rundorna med skorna. Tack för en bra bra blogg // Micce

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *