E250, ett tillsatsämne att se upp med – Del 2

Den här artikeln tillhör en artikelserie på 2. Det här är del 2. Du hittar alla artiklarna i serien här: E-ämnen

Jag fortsätter är min tvådelade text om livsmedelstillsatsen natriumnitrit med E-numret E250, en livsmedelstillsats jag personligen anser att du bör minimera ditt intag av ur hälsosynpunkt (förra delen kan du läsa här, ”E250, ett tillsatsämne att se upp med – Del 1). Mycket skrivs och pratas det om ”E-nummer”, ”tillsatser” och ”kemikalier” och alltför ofta placeras dessa i samma fack. Det är synd och det är tydligt att information inte framgår tillräckligt till konsumenten.

Vissa känns onödiga, vissa kan upplevas nödvändiga men används i onödigt hög grad och vissa kan kännas som tillsatser i syfte att ”fuska” från producentens håll. Sedan har vi dessutom ett antal som med mer eller mindre stark evidens tros kunna vara negativa för vår hälsa i olika omfattning och just natriumnitrit menar jag har starkast vetenskaplig evidens för dess skadlighet och om detta skrev jag om senast.

Denna text syftar till att ge dig mer praktisk vägledning om du vill veta mer om var E250 förekommer och kanske få grepp om hur vanligt det faktiskt är. För dig som vill minska ditt intag av E250 så ger jag i slutet lite tips på hur man kan gå tillväga.

Exempel på produkter:

Jag nämnde kort redan i förra delen var du finner natriumnitrit men upprepning är aldrig fel. Tillsatsen finner du i olika processade köttprodukter. De produkterna som rökts, kokats, vacuumförpackats samt blandprodukter.

Det gäller t.ex. varm- och kallrökt lax, påläggsskinka, bacon, leverpastej, blodpudding, falukorv, kokt korv, grillkorv, även korvar på kalkon- eller kycklingkött, salami, medvurst, stekfläsk, rökt skinka (tärnad, skivad, strimlad o.s.v.) etc. Jag vill inte hänga ut någon särskild producent i det här inlägget men eftersom samtliga dessa typer av produkter de facto innehåller natriumnitrit oavsett producent (bortsett från KRAV-märkt vilket jag återkommer till) så känns det onödigt att nämna.

Här nedan har jag i alla fall listat ett slumpmässigt urval av ingrediensförteckningar på populära produkter från två svenska charkproducenter och där jag strykit under och kursiverat E250:

Falukorv1Falukorv 800g
Ingredienser; Nöt & fläskkött,vatten,
fläsk,potatismjöl,salt,kryddor.
Antioxidationsmedel E300
Konserveringsmedel E250
Kötthalt 62% Fetthalt 22%
Naturligt fri från Gluten & Laktos

Leverpastej
Ingredienser; Svinlever,fläsk,vatten
potatismjöl,socker,salt,ägg, anjovis
lök,tryffelersättning
Konserveringsmedel E250
Antioxidationsmedel E300
Fetthalt 20%
Naturligt fri från gluten & laktos

Chorizo 300g
Ingredienser: nöt & fläskkött,fläsk
vatten,potatismjöl,salt,kryddor,
Antioxidationsmedel E300
Konserveringsmedel E250
Kötthalt 79% Fetthalt 22%
Naturligt fri från gluten och laktos.

blodpuddingBlodpudding
Ingredienser; Grisblod,fläsk,vatten,
rågmjöl,socker,ströbröd,salt,kryddor.
Konserveringsmedel E250
Fetthalt 14%
Naturligt fri från Laktos.
Innehåller gluten.

Bacon i skivor
Ingredienser: Sidfläsk av vendelgrisen
vatten,salt,socker
Konseveringsmedel E250
Natriumaskorbat E301
Natriumcitrat E331

Det framgår inte av ingrediensförteckningen här nedan vilken produkt det är men hursomhelst är det en av företagets julskinkor:

Ingredienser
Skinka av gris, salt, socker, antioxidationsmedel E301, E331,
konserveringsmedel E250.
Av innehållet är c:a 18 % spad.

Det förekommer som sagt i många populära köttålägg dessutom. Här finns en länk till Testfaktas analys av påläggsskinka. Den visar både näringsvärde och ingredienser och som du själv ser om du tittar på den så innehåller samtliga natriumnitrit (med beteckningen E250 alltså):

Ha sedan i åtanke produkter såsom ärtsoppa med fläsk, pytt i panna, färdigpizzor med skinka, färdiga pajer, diverse sallader man köper färdigt etc. Även den typen av färdiga rätter innehåller ju mycket ofta t.ex. skinka, kalkon, korvbitar m.m. så nitritsaltade livsmedel finns ju även som ingrediens i väldigt många färdigrätter på marknaden.

Exempel på dagsintag

Följande två dagar känns t.ex. inte orimliga för en individs matintag under en arbetsdag:

Dag 1:

Frukost: Havregrynsgröt med mjölk och en leverpastejmacka med smör och delikatessgurka.

Mellanmål: En ost- och skinkfralla som bjuds på förmiddagsmötet.

Lunch: En färdig ost- och skinksallad.

Middag: Ärtsoppa med fläsk och en knäckebrödmcka med prickig korv och smör.

Dag 2:
Frukost: Äggröra och stekt bacon

Lunch: Korvgryta med ris och grönsaker

Middag: En varmkorv i bröd med ketchup och senap och ett glas mjölk

Ovanstående två dagar var såklart något tillspetsade men långt ifrån extremt skulle jag vilja påstå. Ingen av rätterna är ju direkt ”konstiga” och det känns långt ifrån orimligt att en leverpastejmacka, en fralla med ost och skinka och ärtsoppa med fläsk som middagsmat skulle kunna förekomma under samma dag till exempel. Eller vad tycker du?

Tips för att hålla en låg konsumtion av produkter med natriumnitrit

Som du kunde läsa i mitt tidigare inlägg i samma ämne rekommenderar man att ur cancersynpunkt  i stort sett utesluta processat kött ur in kost men det steget känns nog väldigt långt för de flesta och jag skall här ge lite tips på hur du (om du vill) kan minska ner intaget av nitrit:

  • Läs ingrediensförteckningen och välj mindre produkter med E250. Det kanske känns som ”goddag yxskaft” över det tipset men det är trots allt det första och enklaste tipset att ge. Genom att helt enkelt skära ner på de produkterna så mycket man kan så får du mindre natriumnitrit i dig.
  • Välj KRAV-märkta produkter! Om du vill köpa färdiga produkter av det slaget som i regel har tillsatt natriumnitrit men samtidigt vill slippa tillsatsen så välj då likvärdiga produkter från det KRAV-märkta sortimentet. Såhär skriver KRAV själva om nitrit i sina produkter (läs på hemsidan här):

    KRAV tillåter inte nitrit

    Köper du KRAV-märkt chark slipper du tillsatsen nitrit. Nitrit är annars vanlig i charkprodukter. Den är även tillåten i ekologiska livsmedel som är producerade enligt de minimiregler som EU har satt upp för ekologiak produktion.

    Ett av argumenten för nitrit är att ämnet ger produkterna en vacker röd färg. Ett annat är att hållbarhetstiden kan förlängas utan ökad risk för att konsumenten ska bli sjuk. Men behövs verkligen nitrit?

    Nitrit är ett salt som har en konserverande effekt, men som också ger produkten röd färg och gör att fettet inte härsknar lika snabbt. Nitrit hämmar också tillväxten av den för oss människor så farliga bakterien Clostridium botulinum i exempelvis charkprodukter.

    Men nitrit kan omvandlas till nitrosaminer i våra magar och det diskuteras om nitrosaminer kan ha cancerframkallande effekt. Av försiktighetsskäl godkänner KRAV därför inte nitrit, för det går att tillverka säker chark utan nitrit.

    För att förhindra tillväxt av bakterier i livsmedel behövs en hel rad hinder. Används inte nitrit ska de andra hindren förstärkas. Det handlar till exempel om god hygien och kortare hållbarhet.

    Solweig Wall Ellström 2011-12-13 12:00:00
    Kravmärkta produkter får inte innehålla tillsatsen nitrit
    Kravmärkta produkter får inte innehålla tillsatsen nitrit

    De KRAV-märkta produkterna kostar mer men du slipper som sagt massor av tillsatser (om det är något du vill få i dig mindre av) och dessutom köper du produkter från djur som växt upp under drägliga förhållanden. En god insats för både djurens välmående, naturens välmående och säkerligen ditt eget.

  • Laga din egen mat från grunden. Du KAN faktiskt göra egen korv, egen leverpastej, eget bacon o.s.v. om du bara tar dig tiden. Sök på nätet efter receptsidor så hittar du massor med bra information. Det tar lite tid förstås men det blir godare och nyttigare. Inte heller otänkbart att du tjänar rent ekonomiskt på det. Genom att köpa en stor bit fläsk och skära i skivor som sedan saltas och värms i ugn på en stor plåt kan du t.ex. göra din egen nitritfria bacon.

    Exempel på hur du kan göra din egen bacon genom att skiva en stor fläskbog och bryna skivorna på en plåt i ugnen
    Exempel på hur du kan göra din egen bacon genom att skiva en stor fläskbog och bryna skivorna på en plåt i ugnen
  • Välj goda substitut. Ost, skivat ägg, mjukost, makrill i tomatsås, rostbiff och köttbullar är goda pålägg utan nitrit. Att oftare köpa helt vanligt kött som du marinerar och gör något riktigt gott av, strimlat nötkött istället för falukorv i din stroganoff etc. Jag tycker själv att en levergryta, fiskgryta eller grytbitar av vanligt obehandlat kött, kyckling och fisksoppa m.m. m.m. är sanslöst gott. Det måste alltså inte vara skinka, bacon och korvar av olika slag.

Slutord

Förhoppningsvis har dessa två texter gett dig mer kunskap om vad E250 är, var du hittar det, vilka risker som föreligger vid konsumtion samt hur du kan minska intaget/undvika att äta det. Jag vill inte på något sätt ”skrämmas” och det blir ganska ofta att jag äter nitritsaltade produkter även jag (utan dåligt samvete).

Jag skrev häromdagen om mitt skolmatsprojekt (”Nicklas skolmatsprojekt och kritik mot ”Matakuten””) och är det något jag bekymrar mig lite över är det hur ofta skinka, korv, blodpudding och annan chark faktiskt förekommer i barnens kost. Ännu mer blir det dessutom för de mindre barnen i förskola och lågstadiet som dessutom äter frukost och ”mellis”. Att skolor kan erbjuda sina små både frukost och mellanmål utöver en näringsrik lunch är förstås beundransvärt men med prickig korv, skinka och leverpastej även där och från så tidig ålder blir det mycket nitrit på ett helt liv.

Jag tycker alla bör vara uppmärksamma mot natriumnitrit och ju yngre man är och ju oftare det konsumeras desto mer anledning såklart.

Sist men inte minst vill jag rekommendera Mats-Eric Nilssons hemsida aktavara.org om du är intresserad av att lära dig vad tillsatserna har för syfte. Mats-Eric Nilsson är journalisten från Svenska Dagbladet som även skrivit böckerna ”Hemlige kocken” och ”Äkta vara”. Jag vill mena att han är lite väl negativ och uppviglande mot tillsatser och industrin men icke desto mindre finns där information som man kan kolla upp. Men förhåll dig kritiskt.

/Nicklas

Uppdaterat 2009-10-22: Idag publicerades en artikel i Aftonbladet som definitivt hör till ämnet. Det är proffessorn i livsmedelshygien vid Örebro Universitet, Marie-Louise Danielsson-Tham som uttalar sig. Bl.a. om E250. ”Tillsatserna är livsviktiga”

Fortsätt läsa artikelserien<< E250, ett tillsatsämne att se upp med – Del 1

34 thoughts on “E250, ett tillsatsämne att se upp med – Del 2

  1. Jätte intressant.
    Har du någon aning om mängden natriumnitrit i de olika produkterna?
    Är koncentrationen är ungefär den samma eller är det något man bör se upp extra med för att hålla sitt totala intag på en lägre nivå?

  2. Just rostbiff blev jag förvånad att det inte innehöll E250. När jag först läste ”cancerlarmet” skar jag kraftigt ned på charkprodukter och undvek också rostbiff på grund av det. Så det var riktigt trevligt att veta! Kanske blir rostbiff och potatissallad ikväll! Om nom nom!

  3. haha jag reflekterade inte ens över att första delen hade ett ”del 1” efter sig, jag saknade nämligen en lite ”konsumentguide” som denna! Suveränt! Finns det några risker med rött kött utan tillsatser tex köttfärs/biffar?
    Ang mats eric nilsson tycker jag att han har en dåligt definierad agenda. Vad jag förstår det som är hälsoaspekten definitivt inte det primära utan ”fusket” han upplever i form av tillsatser som ger mat bättre färg/konstistens och liknande. Exempelvis jordgubbsyoghurt färgad röd med rödbetssaft är vad som svider i hans ögon. I hans nya märkning ”äkta vara” hos citygross blir det också tydligt när han exempelvis ratar lätt/mellan-mjölk som livsmedel eftersom den innehåller tillsatt d-vitamin till skillnad från den fetare standardmjölken

  4. Kerstin:

    Jätte intressant.
    Har du någon aning om mängden natriumnitrit i de olika produkterna?
    Är koncentrationen är ungefär den samma eller är det något man bör se upp extra med för att hålla sitt totala intag på en lägre nivå?

    Tack Kerstin, kul att texterna är intressanta!

    Nej man får inte ut mer information än vad man kan gissa baserat på i vilken ordning E250 kommer i ingrediensförteckningen. Precis som med allt annat alltså.

    Producenter har krav på sig att ange vad som ingår och ange detta i ordning efter mängd men inte att redovisa ett helt recept. Halterna är förstås inom gränsen för vad som är godkänt men där kan man ju såklart alltid ifrågasätta om siffran är rimlig.

    Per:

    Just rostbiff blev jag förvånad att det inte innehöll E250. När jag först läste ”cancerlarmet” skar jag kraftigt ned på charkprodukter och undvek också rostbiff på grund av det. Så det var riktigt trevligt att veta! Kanske blir rostbiff och potatissallad ikväll! Om nom nom!

    Hej Per! När jag läste din kommentar blev jag tvungen att googla lite. Googla du ”rostbiff E250” kommer det fram en del produkter och det verkar som färdiggrillad rostbiff ofta har E25 tllsatt men inte den kallskurna. Och det var ju kall rostbiff jag tänkte på.

    Du vet sån man avnjuter till potatissallad. 😀

    jonas:

    haha jag reflekterade inte ens över att första delen hade ett ”del 1? efter sig, jag saknade nämligen en lite ”konsumentguide” som denna! Suveränt! Finns det några risker med rött kött utan tillsatser tex köttfärs/biffar?
    Ang mats eric nilsson tycker jag att han har en dåligt definierad agenda. Vad jag förstår det som är hälsoaspekten definitivt inte det primära utan ”fusket” han upplever i form av tillsatser som ger mat bättre färg/konstistens och liknande. Exempelvis jordgubbsyoghurt färgad röd med rödbetssaft är vad som svider i hans ögon. I hans nya märkning ”äkta vara” hos citygross blir det också tydligt när han exempelvis ratar lätt/mellan-mjölk som livsmedel eftersom den innehåller tillsatt d-vitamin till skillnad från den fetare standardmjölken

    Ja Mats-Eric Nilsson är mer inne på den moraliska biten. Jag nämner det ju i korthet även här men jag vill inte sväva ut för mycket om fosfater, emulgeringsmedel, förtjockningsmedel etc. etc. utan nöjer mig med den tillsats jag anser att man primärt bör se upp med.

    De tillsatser man kan tycka vara fusk är ju helt enkelt moraliskt dilemma som sagt, troligtvis inte ett hälsomässigt.

    Angående det röda köttet så är samma rekommendationer 500 gram per vecka högst och helst bara 300 gram. Dvs baserat på samma stora cancerrapport. Där är jag dock mer tveksam och tar inte lika seriöst på cancerrisken från helt vanligt oprocessat kött. Men det FINNS massor av forskning som knyter även vanligt kött till ökad risk för kolorektal cancer m.m. Det står ju även bland de åtta punkterna där jag fetmarkerat delen om processat kött.

  5. Sitter och tuggar i mig gravad lax, står inget om e250, inget e-medel överhuvudtaget faktiskt, inte krav heller. Måste de skriva upp alla e-medel som används eller kan dom skita i de?

  6. Olle:

    Sitter och tuggar i mig gravad lax, står inget om e250, inget e-medel överhuvudtaget faktiskt, inte krav heller. Måste de skriva upp alla e-medel som används eller kan dom skita i de?

    Ingår det skall det stå angivet. Jag har aldrig sett gravad lax med tillsatt nitrit och förstår ite varför den produkten skulle behöva tillsatsen heller?

  7. Nicklas:
    Angående det röda köttet så är samma rekommendationer 500 gram per vecka högst och helst bara 300 gram. Dvs baserat på samma stora cancerrapport. Där är jag dock mer tveksam och tar inte lika seriöst på cancerrisken från helt vanligt oprocessat kött. Men det FINNS massor av forskning som knyter även vanligt kött till ökad risk för kolorektal cancer m.m. Det står ju även bland de åtta punkterna där jag fetmarkerat delen om processat kött.

    Man får väl hoppas att risken inte ökar jättmycket då 300-500g kött per vecka är riktigt lite :(. Ang. kravmärkningen är jag kluven till vad den har för betydelse när det gäller nitriter. Jag har helt enkelt inte hittat några kravmärkta charkprodukter när jag letat så att veta att de inte sätter märkningen på produkter med nitrit tycker jag hjälper föga.

  8. Intressant läsning!

    Det är så lustigt med alla dessa tillsatser..det värsta
    är faktiskt när producenter försöker lura oss in i det längsta.
    har man skit i sina produkter tycker jag man ska stå för det.

    Ett exempel jag fortfarande irriterar mig över är från
    häromdan på hemköp. Jag skulle laga Tacos och kikade på innehålls
    företeckningarna på
    1. taco krydda fr santa maria
    2. EKO taco krydda fr santa maria.
    Jag är väl medveten om att ekologiskt inte innebär att det är mindre
    tillsatser.

    Men vad jag störde mig på var att i 1:an stod det ett antal E-nummer.
    i 2:an stod inga E-nummer alls.
    Men när man läste ingredienserna på 2an, eko-mixen så insåg jag
    att det visst fans en massa E-nummer, fast utskrivna.
    Så det stog bara tex. natriumnitrit, medans det på den valinga mixen stod E250.

    Vad jag vill komma till är att ja tycker det är fjantigt att försöka
    lura folk in i det längsta istället för att bara stå för sin produkt 😛

  9. Lusläste igenom alla salamipaket(20 sorter) på ett välsorterat Willys och jag hittade inte ett enda paket utan E250! Går det ens att hitta?

  10. Johan:

    Lusläste igenom alla salamipaket(20 sorter) på ett välsorterat Willys och jag hittade inte ett enda paket utan E250! Går det ens att hitta?

    Nej tyvärr är det så. Samma sak med påläggsskinkan som du ser i länken till Testfaktas undersökning. Leverpastej, bacon m.m. är samma sak. Det är bara särskilda undantagsfall, typ KRAV och specialbutiker där du kan ha turen.

    Jag har sett att flera Googleannonser tillhörande de här texterna är annonser för försäljare av ekologiska varor, kött m.m. så där kanske det kan finnas om du kollar t.ex.

  11. Niklas
    E250
    På vilket sätt är det skadligt?
    Finns det någon biokemisk förklaring
    Är det skadligt i In vitro i stora doser ?

  12. patrik R:

    Niklas
    E250
    På vilket sätt är det skadligt?
    Finns det någon biokemisk förklaring
    Är det skadligt i In vitro i stora doser ?

    Hej Patrik!

    Läs del 1 och kolla referenserna. Där beskrivs teorin om varför nitrit tros vara carcinogent.

  13. Tjenixen!

    Bra skrivet som vanligt!
    Är det inga andra E-XXX som är skadliga eller används dem bara som utfyllning eller ersättning av de naturliga i varorna?

    Måste bara säga att jag hatar bloggar men den här bloggen är faktiskt riktigt jäkla bra 🙂

    //Kenny

  14. ”Var man hittar det” (”det” är natriumnitrit och natriumnitrat). Vad synd, jag som trodde du skulle beskriva var man kunde köpa natriumnitrit (sodium nitrite) och inte i vilka produkter man kunde hitta det…

    Natriumnitrit är perfekt för att göra sin egen ”beef jerky”.

  15. Hej
    Tack för bra och intressanta artiklar!

    Ville bara kolla det här med KRAVmärkta produkter. När jag var och handlade senast så plockade jag upp ett paket bacon från SCAN som var KRAVmärkt, till min förvåning så ser jag att det står just E250 på innehållsförteckningen…
    Är det ändrade regler eller? Får KRAVmärkta produkter innehålla E250?

    /mvh

  16. Det kan ha stått ”Ekologisk” och inte Krav, nu när jag tänker efter…

  17. Mathias:
    Hej
    Tack för bra och intressanta artiklar!

    Ville bara kolla det här med KRAVmärkta produkter. När jag var och handlade senast så plockade jag upp ett paket bacon från SCAN som var KRAVmärkt, till min förvåning så ser jag att det står just E250 på innehållsförteckningen…
    Är det ändrade regler eller? Får KRAVmärkta produkter innehålla E250?

    /mvh

    KRAV har enligt sin hemsida samma regler i alla fall. Om de sedan gör undantag vet jag inte. Ekologiskt kan dock ha E250, det är helt andra regler.

    http://www.krav.se/Om-KRAV/Fordjupande-lasning/Halsa/Tema-halsa/KRAV-tillater-inte-nitrit/

  18. Hej!
    Tack för en intressant och tankeväckande artikel!
    Man kan få en känsla av att livsmedelsindustrin gör allt för att ta kål på oss.Jag förundras över hur tyst det är från livsmedelsverket.
    Det är otroligt hur inkompetent en myndighet kan vara!Det var likadant med transfetter och modifierad stärkelse.Jag efterlyser samhällsinformation.Tack för ordet.Mvh.Göran Aronson.

  19. Göran:

    Jacob hann svara nu men din åsikt om SLV:s ”otillräckliga” information känns lite som att du bestämt dig för vad de säger/inte säger och inte funderat på att ens kolla upp det.

    Det finns massor av information om E250 och varför det behövs. Och det finns även information om de risker man tillskriver E250 samt råd om konsumtionen. Visst är SLV inga mästare på att få ut sina budskap direkt men informationen om E250 finns definitivt om man bara letar fem minuter.

  20. Först vill jag tacka Nicklas och Jacob för grundliga och välskrivna artiklar.
    Jag undrar hur det är med E251 = natriumnitrAt också kallad saltpeter som finns i många ostar t.ex. ?
    Jag vet att det är ett naturligt mineralsalt som utvinns ur saltpetergruvor i Chile , används väl också som gödsel. Har aldrig sett nån varning mot det men det är ju ett närbesläktat salt?

  21. R2D2:
    Först villjag tacka Nicklas och Jacob för grundliga och välskrivna artiklar.
    Jag undrar hur det är med E251 = natriumnitrAt också kallad saltpeter som finns i många ostar t.ex. ?
    Jag vet att det är ett naturligt mineralsalt som utvinns ur saltpetergruvor i Chile , används väl också som gödsel. Har aldrig sett nån varning mot det men det är ju ett närbesläktat salt?

    Tack R2D2!

    Först och främst heter det salpteter, inte salTpeter. 😉 Men det är fullt försteåligt att man hör fel med tanke på att det handlar om salter. Vanlig salpeter är kaliumnitrat. Den salpeter som används i maten, natriumnitrat, kallas Chilesalpeter.

    Natriumnitrat brukar man aldrig avråda från mer än som gravid eller till väldigt små barn. Små barn rekommenderas ju att inte äta rödbetor och spenat exempelvis. Nitrat är för övrigt ett ämne som är lite intressant i tillskottssammanhang, finns en del svensk forskning bland annat.

    /Nicklas

  22. Usch så orolig jag blev nu, mina ungar älskar pålägg 🙁 jag är så dålig på att göra eget hemma … Fast det kanske inte är jätte svårt… Att man inte helt slutar sälja med E250 och E407 … Märkligt ?

  23. Tanya:
    Usch så orolig jag blev nu, mina ungar älskar pålägg :(jag är så dålig på att göra eget hemma … Fast det kanske inte är jätte svårt… Att man inte helt slutar sälja med E250 och E407 … Märkligt ?

    Jag vet inte om du har läst båda delarna eller så är det jag som varit otydlig. Men nej, det är inte alls märkligt. Karragenan har inget med saken att göra, det finns ingen anledning att oroa sig över karragenan i dagsläget. Men när det gäller E250 är det ett tillsatsämne vars uteslutning skulle kunna få katastrofala konsekvenser. Däremot skulle i alla fall jag gärna se att man gjorde en rejäl utvärdering av exakt hur mycket som krävs för att motarbeta Clostridium botulinum och helt skita i den estetiska biten. Att köttet har en rosa färg som är inkoherent med hur köttet egentligen ska se ut är ett problem eftersom den normala färgen missuppfattas som ”dåligt kött”. Så det blir en ond cirkel där konsumenten undviker vad hen inte känner igen och industrin kör med argumentet att konsumenten inte vill ha det som industrin fått konsumenten att inte känna igen.

    Äter dina barn väldigt mycket mat med E250 är det nog klokt att försöka minska ner på det ja. Det är ju en fråga om sannolikheter hela tiden men de förlorar ju knappast på att minska ner på det.

    /Nicklas

  24. Hej.
    Stämmer det verkligen att det finns nitrit i rökt lax? Äter en del kallrökt, och mig veterligen har jag aldrig sett det i innehållsförteckningen. /johan

  25. Beträffande nitrit är ju det ett naturligt ämne. Detta ämne som i charkbranschen finns i saltet. Då noga avvägt enligt riktvärden från livsmedelsverkets rekommendationer. Varför finns det då tillsatt nitrit i saltet,..jo för att produkten skall i förädlat skick behålla sin röd-rosa färg, med vanligt salt blir produkten grå till färgen.
    För att produkten ej ska inta en grön färg vid oxideringen som blir mellan syret i luften och snittytan eller chark
    produktens yttre, tillsätter man citronsyra eller askorbinsyra. Vilket man också kan göra på skurna frukter mm.
    Även då för att förhindra en oxidering,..eller missfärgning om man så vill. En tillverkares normala avsikt är ju i första hand att skapa något som tilltalar i såväl, utseende, smak och belåtenhet. Är avsikten en annan torde ju tillverkaren snart vara ett minne blott. E-nummer i all ära; Då ser man som konsument exakt vad som finns i den samma och kan välja vad som anses lämpligt. Bara ett namn på något förtydligar inte innehållet.
    Det finns många lokala tillverkare inom charkbranschen som ej uppger E-nummer p g a dess missuppfattning. D v s förknippas med skadlig produkt, men kolla först vad det står för.

  26. Jag har aldrig sett att man använt nitrit i fisk.

    Jag gissar att orsakerna kan vara dels att nitrit ger en köttaktig smak, och dels att fisk inte på samma sätt som kött blir missfärgat utan nitrit.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *